Statsråden och dreven - Mediestudier

More documents

Recommendations

Info

idrar till att olika ståndpunkter kommer fram, ståndpunkter som ofta står långt ifrån varandra. Alternativen ställs mot varandra, och de alternativ som får bifall är de som genomförs. Detta gör, menar Lewin, underlättar ansvarsutkrävandet. I och med det kalla krigets slut och Berlinmurens fall finns inte längre något yttre hot mot demokratin och dess grundvärderingar. Samarbetsdemokratin kännetecknas av kompromisser, genom att ge och ta kan man på lång sikt uppnå delar av den politik man vill föra. De långsiktiga överenskommelserna ger en stabilitet i politiken, men till priset av färre valmöjligheter. Vidare har samarbetsdemokratin fördelen av att vara mer effektiv – med kompromisser kan man hela tiden driva politikern framåt, men resultatet kan bli beslut som ingen egentligen är riktigt nöjd med. Just 1990-talet kännetecknas av ett, enligt Lewins mening, tydligt ökat inslag av samarbetsdemokrati. Vi har haft krisuppgörelsen 1991 mellan socialdemokraterna och de fyra borgerliga partierna liksom samarbetet mellan centern och socialdemokraterna kring sänkta ersättningsnivåer i sjukoch arbetslöshetsförsäkringarna (Lewin 1998). Det är inte alldeles enkelt att schematiskt fånga alla typiska tendenser vid två olika tidpunkter i den moderna politiska historien. Det finns likheter och skillnader som inte har beaktats vid denna jämförelse. En central iakttagelse är emellertid att 1980-talets politiska liv 16 kännetecknades av tydliga konfliktmönster och stora ideologiska motsättningar jämfört med 20 år senare. 2000 har marknadsekonomin segrat på de flesta håll runt om i världen och de flesta demokratiska länder styrs i praktiken av liberalt sinnade mittenregeringar även om de formella partibeteckningarna varierar. Det centrala för denna studie har här varit att visa upp två tidsbilder och reflektera över hur de kan ha sin betydelse för hur politiska affärer och skandaler skildras i medierna. När det gäller de politiska förutsättningarna kan konstateras att de kan ha sin betydelse för affärerna. 1983 rådde ett konfliktklimat som sannolikt ganska snabbt partipolitiserade Raineraffären och gjorde den till ett inslag i den vanliga politiska striden. 2000 fanns inte samma grundmurade politiska motsättningar och det skulle göra det rimligt att anta att Freivaldsaffären delvis utspelade sig mot en annan politisk bakgrund där nya konfliktmönster och perspektiv fick större genomslag. Hur bevakningen av affärerna såg ut beror naturligtvis inte bara på den politiska situationen utan också i hög grad på medierna själva. I nästa kapitel studeras därför hur den politiska journalistiken utvecklats, med särskild betoning på skildringen av medierade politiska skandaler, därefter följer en redogörelse för det empiriska materialet: Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000 och hur de bevakades av medierna.
Den politiska journalistikens nya villkor Politisk journalistik handlar till stora delar om att skildra den politiska verkligheten och det politiska skeendet. Uppgiften att informera medborgarna om detta skeende och ge dem relevant information om viktiga samhällshändelser brukar, tillsammans med granskningsuppgiften och forumfunktionen, framhållas som grundläggande för massmedierna i den moderna demokratin (SOU 1995:37). Inte desto mindre brukar i journalistforskningen ofta framhållas att medierna av olika skäl ger en bild av politiken som aldrig kan bli en spegling av verkligheten (Strömbäck 2000, McNair 1998 och Hvitfelt 1989). Detta kan bero på såväl faktorer utom som inom medierna. Till den förra kategorin kan kan nämnas samhällsekonomi, politik, konkurrenter, annonsörer, källor och publik och till de interna faktorerna journalisternas bakgrund och erfarartiklar och inslag, redaktionell organisation och företagsledning. Forskningsmässigt brukar studier av journalistikens produktionsvillkor framhållas som ett huvudområde för journalistikforskningen (Shoemaker-Reese 1991 och Nord 2000). Flera svenska studier kring mediernas bild av den politiska verkligheten konstaterar att förekomsten av en medielogik, eller en dramaturgisk form som 17 uppmuntrar det avvikande, spekulativa, personliga och konfliktfyllda i stor utsträckning ger en bild av politiken som inte överensstämmer med verkligheten (Strömbäck 1998, Bergström 1994 och Asp 1990). Utvecklingen kan sägas ha lett till en samtidig personifiering och elitisering av allmänhetens bild av politiken, då allt färre medborgare har egen erfarenhet av detta område. Partiledarna är via TV väl bekanta för oss alla, medan få invånare känner igen det egna kommunalrådet som skyndar över Stora torget. Politiken har medialiserats. Från politik till affärer När det gäller den politiska journalistiken i Sverige kan först konstateras att den under stora delar av förra seklet var nära sammankopplad med det politiska systemet och föga självständig gentemot detta system. Flera av de första moderna dagstidningarna i Sverige var visserligen delvis grundade i syfte att driva en egen opinionsbildning för att driva på den politiska utvecklingen i landet i demokratisk riktning, men när demokratin och parlamentarismen väl var vunnen runt 1920 utvecklades den svenska dagspressen till en renodlad partipress, där olika tidningar stödde olika existe-
Page 1: RAPPORT nr 1:2001 Statsråden och d
Page 4 and 5: RAPPORT nr 1:2001 Statsråden och d
Page 6 and 7: frågor som diskuteras i rapporten
Page 8 and 9: ”Vad vi ser i dag är ett gladiat
Page 10 and 11: granskning. Det går inte att autom
Page 12 and 13: tioner (Asp 1986 och Hvitfelt 1985)
Page 14 and 15: Då och nu - en jämförelse mellan
Page 16 and 17: Hus-direktören Bengt Göransson, T
Page 20 and 21: ande politiska uppfattningar, inte
Page 22 and 23: Skandalen som nyhet Flera studier a
Page 24 and 25: la inom politiken, och i medierna (
Page 26 and 27: kar politikerns arbete, olagligt dr
Page 28 and 29: omstående betraktare, liksom i syn
Page 30 and 31: denna diskussion om drevjournalisti
Page 32 and 33: Hon fick en hel sidas utrymme i Aft
Page 34 and 35: om att Laila Freivalds tänkte köp
Page 36 and 37: Figur 1. Mediebevakningens omfattni
Page 38 and 39: Efter att ha studerat mängden arti
Page 40 and 41: såväl år 1983 som år 2000. Där
Page 42 and 43: Tabell 2. Antal artiklar/inslag per
Page 44 and 45: ningen att det som hänt inte är n
Page 46 and 47: Tabell 4. Artiklarnas/inslagens huv
Page 48 and 49: skrivande karaktär. Av det totala
Page 50 and 51: Figur 6. Avgångskrav i materialet
Page 52 and 53: Tabell 6. Huvudsaklig vinkling 1983
Page 54 and 55: stämma överens med grundläggande
Page 56 and 57: Andra exempel på när huvudvinklin
Page 58 and 59: ande” om Laila Freivalds planerad
Page 60 and 61: lång tid för Ove Rainer att ge ko
Page 62 and 63: Ove Rainers personliga redogörelse
Page 64 and 65: eller andra makten närstående kä
Page 66 and 67: utgör en blygsam del av det totala
Page 68 and 69:
Andersson, Staffan (1999) Hederligh
Page 70 and 71:
Rainers egen förklaring till affä
Page 72 and 73:
sonliga skäl, att jag tycker att d
Page 74 and 75:
tag på, en sådan här historia s
Page 76 and 77:
74 110 Olof Palme (s) 111 Ing Marie
Page 78:
Journalistens förhållningssätt V
show all

Statsråden och dreven - Mediestudier

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?