Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
utanför befintliga allianser. Men Europa<br />
har förändrats från att vara en skådeplats<br />
för supermaktsrivalitet till att göra<br />
anspråk på att vara en enhet där de flesta<br />
av Europas stater i dag vill vara medlemmar.<br />
Inrikespolitiskt kan också en trend<br />
mot ökat samförstånd noteras. Socialdemokratin<br />
har vunnit de två senaste valen,<br />
1994 <strong>och</strong> 1998, <strong>och</strong> har i dag en solid<br />
parlamentarisk majoritet tillsammans<br />
med stödpartierna miljöpartiet<br />
<strong>och</strong> vänsterpartiet. Opinionsmätningarna<br />
visar inga tecken på att ett regeringsskifte<br />
skulle vara förestående vid ett nyval.<br />
En uppluckring av den forna blockpolitiken<br />
har skett på flera sätt framförallt<br />
för att folkpartiet, <strong>och</strong> i synnerhet<br />
centerpartiet, gjort upp med den socialdemokratiska<br />
regeringen vid olika tillfällen<br />
i centrala politiska frågor. Den tidigare<br />
givna konfliktdimensionen mellan<br />
höger <strong>och</strong> vänster i svensk politik är<br />
inte död på 2000-talet, men måste ses<br />
tillsammans med andra, nya konfliktmönster<br />
som mellan tillväxt <strong>och</strong> miljö<br />
eller internationalism <strong>och</strong> isolationism.<br />
Samhällsförändringarna är således<br />
påtagliga såväl internationellt som nationellt<br />
vid en jämförelse mellan åren<br />
1983 <strong>och</strong> 2000. Mot den bakgrunden är<br />
det inte märkligt om också betydande<br />
skillnader föreligger när det handlar om<br />
politiskt beteende <strong>och</strong> opinion. På flera<br />
väsentliga områden har de politiska villkoren<br />
förändrats. Det gäller till exempel<br />
valdeltagandet. Sverige har alltid haft ett<br />
internationellt sett högt valdeltagande.<br />
Under en tioårsperiod före 1983, var<br />
valdeltagandet hela tiden 90 procent el-<br />
15<br />
ler mer. Under en lika lång period före<br />
2000 låg valdeltagandet vid alla riksdagsval<br />
en bit under 90 procent. Notabelt<br />
är vidare allmänhetens förtroende<br />
visat samma sjunkande tendens för de<br />
politiska institutionerna i samhället.<br />
Den parlamentariska situationen har<br />
också förändrats kraftigt. Socialdemokraterna<br />
<strong>och</strong> vänsterpartiet hade 1983<br />
tillsammans 186 riksdagsmandat av totalt<br />
349. Centerpartiet var fortfarande<br />
ett relativt stort parti även om det under<br />
perioden från 1973 <strong>och</strong> fram till 1983<br />
minskade från 90 mandat till 56 mandat.<br />
Efter valet 1998 bildade socialdemokraterna<br />
minoritetsregering men<br />
med ett nära samarbete med vänsterpartiet<br />
<strong>och</strong> miljöpartiet. Tillsammans har<br />
dessa partier nu 190 mandat. Antalet<br />
partier i riksdagen är nu sju. Miljöpartiet<br />
har varit i riksdagen 1988-91 <strong>och</strong><br />
1994 <strong>och</strong> framåt. Kristdemokraterna har<br />
varit i riksdagen sedan 1991.<br />
Sammanfattning<br />
I sin bok ”Bråka inte – om vår tids demokratisyn”<br />
presenterar statsvetaren<br />
Leif Lewin två olika demokratisyner,<br />
samarbetsdemokrati <strong>och</strong> majoritetsdemokrati<br />
(Lewin 1998). Lewin säger sig<br />
kunna se olika tendenser i den politik<br />
som förts i Sverige från det ”Oscarianska”<br />
väldet <strong>och</strong> fram till idag. Majoritetsdemokratin<br />
är en slags demokratisyn<br />
där motsättningarna är en viktig del i att<br />
kunna komma framåt, genom en öppen<br />
diskussion där argumenten presenteras<br />
<strong>och</strong> ståndpunkterna görs tydliga. Detta
Change language