Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
eller ESK-processen för gemensam fred<br />
<strong>och</strong> säkerhet – hade mest till uppgift att<br />
se till de enskilda staternas intressen <strong>och</strong><br />
hade inte några överstatliga ambitioner.<br />
Nato <strong>och</strong> Warszawapakten var de mest<br />
vitala organisationerna när europeisk<br />
politik skulle utformas från väst eller<br />
öst. De ekonomiska samarbetsorganen<br />
var svagare utvecklade än de militära.<br />
Dåvarande EG bestod 1983 av 10<br />
länder. Förutom de sex ursprungsländerna<br />
hade Irland, Danmark <strong>och</strong> Storbritannien<br />
tillkommit 1973. 1981 kom<br />
Grekland med. Sverige valde att inte gå<br />
med i EG men ingick 1972 i ett frihandelsavtal<br />
med EG. En viktig anledning<br />
var att många av Sveriges stora handelspartners<br />
var medlemmar. Den svenska<br />
neutralitetspolitiken var ett viktigt hinder<br />
mot att ansöka om medlemskap i<br />
EG. Under 1980-talet fanns i Sverige en<br />
debatt om hur man skulle förhålla sig till<br />
”det nya Europa” som man då tyckte sig<br />
se växa fram, även om det primära<br />
under 1980-talets början ändå var det<br />
kalla kriget <strong>och</strong> förhållningssättet till det<br />
som neutral stat.<br />
Som en följd av detta fanns också andra<br />
förutsättningar för de enskilda länderna<br />
att föra en självständig ekonomisk<br />
politik. Sverige kunde, likt de flesta andra<br />
länder, bedriva en effektiv konjunkturpolitik<br />
med åtstramningar <strong>och</strong> expansion<br />
allt efter den svenska konjunkturen.<br />
Blev kostnadsläget gentemot omvärlden<br />
för högt återställde en devalvering<br />
snart den svenska exportindustrins<br />
konkurrenskraft. Ränteläget kunde justeras<br />
i stort uteslutande efter förhållanden<br />
i den svenska nationella ekonomin.<br />
13<br />
Krisbranscher erhöll omfattande statligt<br />
stöd för att rädda jobben.<br />
Den svenska politiken uppvisade ett<br />
tydligare konfliktmönster än i dag. Den<br />
stora symbolkonflikten gällde införandet<br />
av löntagarfonder vilket riksdagen<br />
beslutade trots kraftiga protester från<br />
näringslivet <strong>och</strong> den borgerliga oppositionen.<br />
I konflikten om löntagarfonderna,<br />
som i hög grad bekräftade en ideologisk<br />
polarisering i svensk politik,<br />
ställdes vänsterpartiernas krav på ekonomisk<br />
demokrati mot högerpartiernas<br />
värnande om näringsfriheten. Konflikten<br />
förstärktes av att socialdemokraterna<br />
1982 övertagit regeringsmakten<br />
efter sex år av borgerliga regeringar.<br />
Perioden mellan 1982 <strong>och</strong> 1986 präglades<br />
av socialdemokratins återkomst<br />
till makten. Sverige befann sig i lågkonjunktur,<br />
med ökande skillnader i inkomst<br />
<strong>och</strong> växande underskott i budgeten.<br />
Inflationen utgjorde också ett hot<br />
mot ekonomin. Ett nytt skattesystem där<br />
sänkta marginalskatter var en viktig del<br />
drevs igenom. Som första åtgärd vid regeringsskiftet<br />
devalverades den svenska<br />
kronan med 16 procent <strong>och</strong> sammanräknat<br />
med den redan tidigare devalveringen<br />
på 10 procent, gjord av den borgerliga<br />
regeringen, devalverades den<br />
svenska kronan med 26 procent inom<br />
loppet av ett år. Vid rekryteringen till regeringen<br />
vid regeringsbildningen 1982<br />
rekryterades också flera ministrar från<br />
annat håll än via den traditionella vägen<br />
– riksdagen. Detta var möjligt efter de<br />
avbrott på sex år då socialdemokraterna<br />
varit i opposition. Bland dessa ”alternativt”<br />
tillsatta ministrar fanns Folkets
Change language