Statsråden och dreven - Mediestudier
Statsråden och dreven - Mediestudier Statsråden och dreven - Mediestudier
Då och nu – en jämförelse mellan 1983 och 2000 Världen såg radikalt annorlunda ut för 17 år sedan. De största utrikespolitiska händelserna vid denna tid präglades alla av det kalla krigets logik. Natos beslut att placera ut medeldistanskärnvapen i Europa för att möta ett liknande sovjetiskt hot föranledde omfattande allmänna protester i väst och fick de sovjetiska diplomaterna att avbryta de pågående nedrustningsförhandlingarna i Genève. USA invaderade ön Grenada i Västindien för att stoppa en marxistisk revolutionär regim som tagit makten. Sovjetunionen sköt ner ett sydkoreanskt passagerarplan då det sades ha kommit in över sovjetiskt territorium. Efter tre års arbete avslutades 1983 den europeiska säkerhetskonferensen i Madrid med ett slutdokument som bland annat skulle göra det lättare för östblocksländernas invånare att få utresetillstånd. Den polske medborgarrättskämpen Lech Walesa fick Nobels fredspris, men tilläts inte åka till Norge för att hämta priset. Konflikternas tid 1983 Det bistra internationella klimatet präglade också Sverige. Överstelöjtnanten vid flygvapnet, Bertil Ströberg, dömdes mot sitt nekande till sex års fängelse för spioneri efter att ha erbjudit polska am- 12 bassaden i Stockholm hemliga handlingar. Den svenska ubåtskommissionen under ledning av Sven Andersson pekade ut Sovjetunionen som ansvarigt för ubåtskränkningen i Hårsfjärden och regeringen framförde en skarp protest i ärendet. Kommissionsmedlemmen Carl Bildt kom att kritiseras hårt i den efterföljande svenska debatten efter att ha diskuterat ubåtsproblematiken med amerikanska försvarsexperter i Pentagon. De säkerhetspolitiska frågorna spelade en mycket större roll 1983 än de gör i dag. Den främsta anledningen var förstås det internationella politiska klimatet: kapprustningen och konkurrensen mellan det kapitalistiskt frihetliga väst och det kommunistiskt totalitära öst. Denna världsbild gav också nationalstaten en annan roll. Världen var uppbyggd kring existensen av nationalstater som antingen tillhörde något av de båda blocken eller, som Sverige, valde att ställa sig utanför dessa block. Men också detta var ett ställningstagande som påverkade möjligheten att forma en egen politik. Sverige var neutralt i förhållande till något, och förtroendet för den neutrala positionen var viktigt. Samarbeten mellan länder var på en väsentligt lägre nivå än i dag. Samarbetsorgan där Sverige fanns med – som Efta
eller ESK-processen för gemensam fred och säkerhet – hade mest till uppgift att se till de enskilda staternas intressen och hade inte några överstatliga ambitioner. Nato och Warszawapakten var de mest vitala organisationerna när europeisk politik skulle utformas från väst eller öst. De ekonomiska samarbetsorganen var svagare utvecklade än de militära. Dåvarande EG bestod 1983 av 10 länder. Förutom de sex ursprungsländerna hade Irland, Danmark och Storbritannien tillkommit 1973. 1981 kom Grekland med. Sverige valde att inte gå med i EG men ingick 1972 i ett frihandelsavtal med EG. En viktig anledning var att många av Sveriges stora handelspartners var medlemmar. Den svenska neutralitetspolitiken var ett viktigt hinder mot att ansöka om medlemskap i EG. Under 1980-talet fanns i Sverige en debatt om hur man skulle förhålla sig till ”det nya Europa” som man då tyckte sig se växa fram, även om det primära under 1980-talets början ändå var det kalla kriget och förhållningssättet till det som neutral stat. Som en följd av detta fanns också andra förutsättningar för de enskilda länderna att föra en självständig ekonomisk politik. Sverige kunde, likt de flesta andra länder, bedriva en effektiv konjunkturpolitik med åtstramningar och expansion allt efter den svenska konjunkturen. Blev kostnadsläget gentemot omvärlden för högt återställde en devalvering snart den svenska exportindustrins konkurrenskraft. Ränteläget kunde justeras i stort uteslutande efter förhållanden i den svenska nationella ekonomin. 13 Krisbranscher erhöll omfattande statligt stöd för att rädda jobben. Den svenska politiken uppvisade ett tydligare konfliktmönster än i dag. Den stora symbolkonflikten gällde införandet av löntagarfonder vilket riksdagen beslutade trots kraftiga protester från näringslivet och den borgerliga oppositionen. I konflikten om löntagarfonderna, som i hög grad bekräftade en ideologisk polarisering i svensk politik, ställdes vänsterpartiernas krav på ekonomisk demokrati mot högerpartiernas värnande om näringsfriheten. Konflikten förstärktes av att socialdemokraterna 1982 övertagit regeringsmakten efter sex år av borgerliga regeringar. Perioden mellan 1982 och 1986 präglades av socialdemokratins återkomst till makten. Sverige befann sig i lågkonjunktur, med ökande skillnader i inkomst och växande underskott i budgeten. Inflationen utgjorde också ett hot mot ekonomin. Ett nytt skattesystem där sänkta marginalskatter var en viktig del drevs igenom. Som första åtgärd vid regeringsskiftet devalverades den svenska kronan med 16 procent och sammanräknat med den redan tidigare devalveringen på 10 procent, gjord av den borgerliga regeringen, devalverades den svenska kronan med 26 procent inom loppet av ett år. Vid rekryteringen till regeringen vid regeringsbildningen 1982 rekryterades också flera ministrar från annat håll än via den traditionella vägen – riksdagen. Detta var möjligt efter de avbrott på sex år då socialdemokraterna varit i opposition. Bland dessa ”alternativt” tillsatta ministrar fanns Folkets
- Page 1: RAPPORT nr 1:2001 Statsråden och d
- Page 4 and 5: RAPPORT nr 1:2001 Statsråden och d
- Page 6 and 7: frågor som diskuteras i rapporten
- Page 8 and 9: ”Vad vi ser i dag är ett gladiat
- Page 10 and 11: granskning. Det går inte att autom
- Page 12 and 13: tioner (Asp 1986 och Hvitfelt 1985)
- Page 16 and 17: Hus-direktören Bengt Göransson, T
- Page 18 and 19: idrar till att olika ståndpunkter
- Page 20 and 21: ande politiska uppfattningar, inte
- Page 22 and 23: Skandalen som nyhet Flera studier a
- Page 24 and 25: la inom politiken, och i medierna (
- Page 26 and 27: kar politikerns arbete, olagligt dr
- Page 28 and 29: omstående betraktare, liksom i syn
- Page 30 and 31: denna diskussion om drevjournalisti
- Page 32 and 33: Hon fick en hel sidas utrymme i Aft
- Page 34 and 35: om att Laila Freivalds tänkte köp
- Page 36 and 37: Figur 1. Mediebevakningens omfattni
- Page 38 and 39: Efter att ha studerat mängden arti
- Page 40 and 41: såväl år 1983 som år 2000. Där
- Page 42 and 43: Tabell 2. Antal artiklar/inslag per
- Page 44 and 45: ningen att det som hänt inte är n
- Page 46 and 47: Tabell 4. Artiklarnas/inslagens huv
- Page 48 and 49: skrivande karaktär. Av det totala
- Page 50 and 51: Figur 6. Avgångskrav i materialet
- Page 52 and 53: Tabell 6. Huvudsaklig vinkling 1983
- Page 54 and 55: stämma överens med grundläggande
- Page 56 and 57: Andra exempel på när huvudvinklin
- Page 58 and 59: ande” om Laila Freivalds planerad
- Page 60 and 61: lång tid för Ove Rainer att ge ko
- Page 62 and 63: Ove Rainers personliga redogörelse
Då <strong>och</strong> nu –<br />
en jämförelse mellan 1983 <strong>och</strong> 2000<br />
Världen såg radikalt annorlunda ut för<br />
17 år sedan. De största utrikespolitiska<br />
händelserna vid denna tid präglades alla<br />
av det kalla krigets logik. Natos beslut att<br />
placera ut medeldistanskärnvapen i Europa<br />
för att möta ett liknande sovjetiskt<br />
hot föranledde omfattande allmänna<br />
protester i väst <strong>och</strong> fick de sovjetiska diplomaterna<br />
att avbryta de pågående<br />
nedrustningsförhandlingarna i Genève.<br />
USA invaderade ön Grenada i Västindien<br />
för att stoppa en marxistisk revolutionär<br />
regim som tagit makten. Sovjetunionen<br />
sköt ner ett sydkoreanskt passagerarplan<br />
då det sades ha kommit in<br />
över sovjetiskt territorium. Efter tre års<br />
arbete avslutades 1983 den europeiska<br />
säkerhetskonferensen i Madrid med ett<br />
slutdokument som bland annat skulle<br />
göra det lättare för östblocksländernas<br />
invånare att få utresetillstånd. Den polske<br />
medborgarrättskämpen Lech Walesa<br />
fick Nobels fredspris, men tilläts inte<br />
åka till Norge för att hämta priset.<br />
Konflikternas tid 1983<br />
Det bistra internationella klimatet präglade<br />
också Sverige. Överstelöjtnanten<br />
vid flygvapnet, Bertil Ströberg, dömdes<br />
mot sitt nekande till sex års fängelse för<br />
spioneri efter att ha erbjudit polska am-<br />
12<br />
bassaden i Stockholm hemliga handlingar.<br />
Den svenska ubåtskommissionen<br />
under ledning av Sven Andersson pekade<br />
ut Sovjetunionen som ansvarigt för<br />
ubåtskränkningen i Hårsfjärden <strong>och</strong> regeringen<br />
framförde en skarp protest i<br />
ärendet. Kommissionsmedlemmen Carl<br />
Bildt kom att kritiseras hårt i den efterföljande<br />
svenska debatten efter att ha<br />
diskuterat ubåtsproblematiken med<br />
amerikanska försvarsexperter i Pentagon.<br />
De säkerhetspolitiska frågorna spelade<br />
en mycket större roll 1983 än de<br />
gör i dag. Den främsta anledningen var<br />
förstås det internationella politiska klimatet:<br />
kapprustningen <strong>och</strong> konkurrensen<br />
mellan det kapitalistiskt frihetliga<br />
väst <strong>och</strong> det kommunistiskt totalitära<br />
öst. Denna världsbild gav också nationalstaten<br />
en annan roll. Världen var<br />
uppbyggd kring existensen av nationalstater<br />
som antingen tillhörde något av<br />
de båda blocken eller, som Sverige, valde<br />
att ställa sig utanför dessa block. Men<br />
också detta var ett ställningstagande<br />
som påverkade möjligheten att forma en<br />
egen politik. Sverige var neutralt i förhållande<br />
till något, <strong>och</strong> förtroendet för<br />
den neutrala positionen var viktigt.<br />
Samarbeten mellan länder var på en<br />
väsentligt lägre nivå än i dag. Samarbetsorgan<br />
där Sverige fanns med – som Efta
Change language