MT 3-05 - Kommunal

MT Kommunal 

Stockholms län 

medlemstidningen 

medlemstidning för Kommunal Stockholms län nummer 3 / 2005 

Validering måste ge resultat 

– Herre Gud, jag vet vad jag 

kan efter 26 år i yrket, säger 

Solveig. Det är andra som 

inte vet vad vi gör. Jag ”fuskar”i 

en massa yrken varje 

dag. Man skulle kanske valideraäldreomsorgscheferna 

– man undrar vad de 

kan egentligen? 

Cheferna borde veta vad personalen 

har för kompetens och vad det innebär 

att arbeta med äldre och handikappade. De borde veta vad personalen 

behöver för kurser utan att göra ett helt projekt av det hela. Flera av vårdbiträdena 

och undersköterskorna som MT talat med undrar vad som händer 

sen - när projektet med valideringen är över. Kommer de verkligen att märka 

av det eller kommer dokumentationen bara att försvinna och bli någon 

hyllvärmare någonstans för att så småningom kastas? 

sidan 4 

På 33:an gäller lika lön 

Efter tretton års arbete 

med handelsbolaget 

33:ans gruppboende går 

Britt-Marie snart i pension 

och hon tycker att de 

lyckats med sina ambitioner 

att få till ett gruppboende 

med trygga boende 

och en nöjd personalgrupp. 

För att bli en bra chef måste man vara med i själva arbetet i verksamheten 

för att förstå hur det verkligen fungerar, säger hon. Hon talar varmt och 

mycket om personalpolitik och det låter så enkelt och självklart det hon säger. 

– Hur ska jag kunna värdera vad som är mest värt i våra arbeten? Alla behövs 

på sitt sätt och alla uppgifter måste genomföras. Var och en är bra på 

sitt sätt och har sin kompetens som är betydelsefullt. Man ska inte krångla 

till det, vi är ju här av samma anledning och vi har samma mål. 

sidan 10 

I Nynäshamn har kommunal vunnit striden om arbetskäder 

inom äldreomsorgen 

sidan 6 

Åsa och Kjell har skrivit en rapport om relationer och 

förändringar inom hemtjänsten 

sidan 7 

Verktygslåda för en bättrearbetsmiljö. Branschrådet 

äldreomsorgs tips och en ny handboken för busstrafiken. 

sidan 14 - 15 

Dessutom mycket annat att läsa och korsord att lösa. 

www.kommunal.se/stockholm 

information om din lokalavdelning 

På denna internetadress finner du även 

Medlemsförmåner för dig som är 

medlem i Kommunal Stockholms län 

Bråk om betalning 

skapar hot och våld 

Bussförarnas arbetsmiljö blivit alltmer riskfylld. Kontanthanteringen och en stigande ovilja från framförallt 

ungdomsgäng att betala för biljetten ligger bakom ökningen. 

– Nästan nittio procent av alla hot- och våldssituationer är kopplade till tjafs om betalningen, konstaterar 

Mats. 

I hot- och våldsstatistiken är bussgaraget i Botkyrka överrepresenterat. Under den senaste tiden har 

det förekommit både misshandel och knivskärningar. 

– Jag tror att varenda förare här har blivit hotad någon gång, säger Riad Rherras som är klubbordförande 

för Kommunal. Men det finns stora mörkertal. Många törs inte berätta vad de utsatts för. 

sidan 4 

Därför är höjda minimilöner viktigt 

I årets avtalsförhandlingar på kommun- och landstingsområdet har Kommunal krävt att lägstalönerna 

ska höjas till 15 000 kronor i månaden. Men varför är lägstalönerna så viktiga? 

Ofta påverkas inte så många medlemmar direkt av att lägsta lönerna höjs. Kostnaderna för arbetsgivarna 

på kort sikt är därför små. Men arbetsgivaren vet att höjda lägsta löner på sikt pressar upp lönerna 

generellt. 

Priset på vårt arbete höjs för all framtid. Når vi 15 000 i år så börjar nästa 

avtalsrörelse från den nivån. 

Höjs lönegolvet trycks lönen för halla medlemmar uppåt. Även de som ligger 

i ”slutlön” tjänar därför på att lägstalönerna höjs. 

Det finns även en solidaritetstanke bakom att kravet att höja lönen för de 

lägst avlönade kommunalarna. Men det handlar inte om att de som har högre 

lön ska dela med sig till dem som är väldigt lågavlönade, det så att vi alla tjänar 

på att vara solidariska. 

POSTTIDNING B 

Kommunal Stockholms län 

Box 300 27, 104 25 Stockholm

2 

Ledaren 

Lena EricsonHöijer 

Uppfyll 

löftena nu !!! 

Kommunals avtalsrörelse pågår för fullt. Just nu handlar 

det om lönerna för de som arbetar i kommuner och landsting. 

Den uppgörelsen kommer att bli avgörande för alla 

medlemmar oavsett vilket avtal man går på. Det kommer 

att påverka låglönekampen i hela landet. 

Kommunals krav är att alla ska tjäna minst 15.000 kronor 

och att lönerna skall höjas i nivå med övriga LO-förbund 

vilket innebär igenomsnitt 650 kronor i månaden. Det är inte 

några högt ställda krav. Tvärt om! Det finns absolut ingen 

prutmån. 

15.000 kronor innebär inte många hundra lappar över existensminimum. 

Våra löner innebär att de flesta av oss lever 

hela vårt liv med näsan knappt ovanför vattenytan. Karensdagar, 

tandläkarräkningar och vinterkläder till barnen ger 

oss ständiga kallsupar. Någon guldkant på tillvaron är det 

aldrig tal om. Det är inte människovärdigt att leva så! 

I valet 2002 lovade Göran Persson och andra ledande socialdemokrater 

att satsa på kommunals medlemsgrupper. 

Löneorättvisorna skulle åtgärdas. I avtalsrörelsen 2003 

blåste Kommunal till strid. Lönekampen var efterlängtad 

bland medlemmarna. Äntligen skulle vi ta fajten. Förhoppningarna 

var stora om att politikerna skulle visa att de menade 

allvar med sina vackra ord. Besvikelsen var stor med 

löneuppgörelsen. I de lokala förhandlingar som följt har inte 

de s-märkta politikerna i kommuner och landsting annat 

än i undantagsfall gjort något för att ta sitt ansvar för vallöftena. 

Vi är fortfarande lika skamligt lågavlönade. 

I valet lovade socialdemokraterna också att bli mönsterarbetsgivare 

i de kommuner och landsting där man fick 

makten. Mer personal och bättre arbetsmiljö skulle motverka 

långtidssjukskrivningarna. Inte heller det löftet har 

infriats. Istället har vi fått fortsatt ekonomistyrning. Kravet 

på en budget i balans är överordnat allt annat. Det har lett 

till att många verksamheter har drabbats av nya nedskärningar. 

Redan pressade kommunalare ska hinna ännu mer 

och räcka längre. 

Nu är det snart bara ett år kvar till nästa val. Det ger dagens 

s-politiker en sista chans att återvinna vårt förtroende. 

Alla vi kommunalare och andra vanliga löntagare i Sverige 

behöver ett arbetarparti. Ett redskap för oss att påverka politiken 

och hela samhällsutvecklingen. En arbetarpolitik 

som utgår från våra behov och våra krav på rättvisa och solidaritet. 

Som står på människornas sida mot marknadskrafterna. 

Anna Visborg var fackligt aktiv bryggeriarbeterska under 

första hälften av 1900-talet. Hon drog med sig sina arbetskamrater 

in i politiken. Bryggeriarbeterskorna var med 

och formade den socialdemokratiska politiken. De uppbådade 

alla medlemmar och gick på arbetarekommunens möte. 

Där krävde de bostäder, barnomsorg och starkare arbetsrätt. 

Genom att vara många kunde de driva igenom sina 

hjärtefrågor. Genom att själva vara politiskt aktiva kunde 

de förändra samhället. 

Det är dags för oss att använda samma metod idag. Under 

konflikten 2003 märktes det verkligen vilken kraft som 

finns i Kommunal när den stora majoriteten medlemmar 

blir aktiva. Någon tjänar på att den kraften inte används. 

Vem som förlorar på det behöver vi inte fråga oss – det är 

du och jag! 

LENA ERICSON HÖIJER 

MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 2005 

Elisabeth Hammarstedt är ordförande 

för Kommunal Stockholms 

län och ledamot i förbundsstyrelsen 

Vi har under de senaste 

veckorna upplevt ett snöigt 

men soligt mars.Tecknen 

på att vi går mot ljusare 

tider är tydliga. Det 

känns skönt. 

Men det är en känsla som gäller enbart 

årstiden och inte läget som gäller 

i de avtalsförhandlingar Kommunal 

för med arbetsgivarna. Löneförhandlingarna 

som förs på central 

nivå för de flesta av förbundets 

medlemmar går trögt. 

Det går trögt, mycket trögt på alla 

håll. Här verkar det som om arbetsgivarna 

inte vill gå mot ljusare tider 

utan snarare föra anställningsvillkoren 

tillbaks till mörkare tider. 

Dagsläget, så här dagen före påsk 

är: Trafikens förhandlingar ligger 

nere, inom Kommuner och Landsting 

pågår ännu förhandlingar och 

avtalsdelegationen är inkallad till 

slutet av mars. 

Under vattenlinjen 

Ett antal brandmän i landet, företrädesvis 

i Stockholm, anser att de inte 

får något fackligt resultat med sitt 

medlemskap i Kommunal. De anser 

att de inte får tillräcklig uppmärksamhet 

i ett “lågavlönat kvinnoförbund” 

som Kommunal. 

Som en konsekvens av det väljer 

de att begära sitt utträde ur Kommunal 

och “starta eget” tillsammans 

med deltidsbrandmännen i Brandmännens 

riksförbund. De slår på 

trumman och säger att nu ska de 

driva brandmännens specifika frågor 

och se till att de får lön för mödan. 

I Uppsala begår ett antal oorganiserade 

ambulanssjukvårdare och 

sjuksköterskor samma magiska 

trick. De bildar en arbetstagarorganisation 

som de döpt till Alarm. 

Med förvåning betraktar man det 

som händer. Ett antal tidigare förtroendevalda 

brandmän inom Kom- 

Mörker i 

vårljuset 

Ordförande har ordet: Elisabeth Hammarstedt 

Det visar sig nu att vi behöver all 

vår kollektiva styrka och vilja för att 

rubba arbetsgivarna. Det är ett måste 

för varje förtroendevald och medlem 

att vara beredda att visa att vi 

står bakom Kommunals krav. Vi har 

länge blivit lovade att få lön för vårt 

arbete. Det är många som vittnat 

om vårt värde och ställt sig bakom 

våra krav. Vi måste fortsätta att 

marknadsföra oss bland våra brukare 

och få dem att ställa upp även den 

här gången. 

Arbetsgivaren vill förändra kollektivavtalet 

så det mesta ska gå att 

sluta lokala avtal kring. Individuella 

lösningar skall råda. 

Detta har vi avfärdat från Kommunal 

och tagit strid om. För om vi 

inte har starka kollektivavtal och 

hög organisationsgrad kommer arbetsgivaren 

att få fritt spelrum med 

löner, anställningsformer och övriga 

villkor. Att kollektivavtalen är 

värda att slåss för var också tydligt 

den 17 mars då tusentals människor 

slöt upp vid manifestationen för avtalen. 

Därför är det med stor förvåning 

Ett snedsteg 

munal anser att den framtida utvecklingsvägen 

är att skapa ett yrkesförbund. 

Det är samma gubbar 

som i olika förhandlingar företrätt 

Kommunal och drivit samma frågor 

som de nu säger att de ska göra 

igen. Att de tidigare inte uppnått resultat 

vid förhandlingsbordet har 

utvecklats till att vara Kommunals 

fel. 

Men HALLÅ, är det någon hemma, 

eller snurrar hjulet fast hamstern 

är död. Man kan konstatera att 

det inte är mycket till organisation 

om det inte finns någon annan att 

skylla på. 

Tankar väcks och frågor ställs 

när det gäller detta. Men visst finns 

det visst fog i den kritik som framförs. 

Det kan vara lätt att en liten yrkesdel 

inom ett stort förbund känner 

sig utanför. På den punkten har 

Kommunal hörsammat ropet och 

genomför ett uppsökeri på landets 

alla brandförsvar för att samla in 

synpunkter på vilka förväntningar 

jag och många andra ser att enskilda 

medlemmar och grupper väljer 

att gå ur kollektivet. De spelar arbetsgivaren 

i händerna med att bilda 

egna förbund och skapa särintressen. 

Hur långt från arbetarrörelsens 

grundstenar och det fackliga 

löftet har man kommit, när egna intressen 

går före kollektivets styrka. 

Vi måste föra diskussioner om vad 

som är viktigt för oss Kommunalare 

och fundera på hur framtiden skulle 

se ut utan fackföreningar. I en sådan 

situation får vi ”önska ”själva som 

individer men det är arbetsgivarens 

villkor som gäller. 

Med förhoppning om fortsatt sol 

men ingen mer snö. Och framförallt 

en vändning i det förhandlingsläge 

som råder. Ur mörkret stiga vi mot 

ljuset som det sjungs. 

ELISABETH HAMMARSTEDT 

ORDFÖRANDE 

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN 

som finns. Alla medlemmar, oavsett 

yrke, måste få komma till tals med 

sina yrkesfrågor 

Ur ett historiskt perspektiv, och 

även i dag, har de manliga yrkesgrupperna 

där brandmännen ingår 

haft en bättre löneutveckling än de 

stora kvinnokollektiven inom vården. 

Det finns också ett historiskt 

perspektiv att det är tillsammans, 

oavsett kön eller yrken, vi gemensamt 

formulerat våra krav. Tillsammans 

har vi stöttat, lyft och sett de 

gemensamma intressena i den fackliga 

kampen. 

Det är inte genom att ställa sig solitärt 

ute i kylan man uppnår resultat. 

Det är med gemensamma mål 

och insikt om vem som står för motståndet 

det går att vinna framgång. 

REAKTÖREN 

Redaktionsruta 

Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Brolin, telefon 08-619 22 86 / 070 - 629 03 32 

Chef red: Lena EricsonHöijer,070 - 629 22 06 Redaktionen: Göte Axelsson tel.08-619 22 61 / 070-629 22 61. 

Reportrar;Pia Olsson,Ewa Felicetti,Kerstin Ridderstedt,Ebba Hedman,Karin Riikonen 

Redaktionen tar emot tips,uppslag,insändare mm till tidningen.För insänt,icke beställt material ansvaras ej. 

Telefax:08 - 618 55 53.Adress:MT,Kommunal Stockholms län,Box 300 27,104 25 Stockholm. 

Mailadress:mt.stockholm@kommunal.se 

För annonsering i MT kontakta d.a.media telefon:08 - 786 03 34 

MT trycks i Göteborg av Adargo press AB

Ledande stick 


Litar du på Reinfeldt? Bara fyra av tio jobbar heltid 

Socialdemokraterna tappar i opinionssiffrorna, moderaterna 

växer och är i dag ett lika stort parti i procent räknat. 

Reinfeldts nya socialliberala giv tycks få människor 

att tro att den gamla högern vill dem väl. Det om något är 

väl att likna med kejsarens nya kläder. 

Det är förunderligt vilken lockelse den nya moderat-social-liberala 

förpackningen har. Allt fler samlas kring en 

lockande doft, som flugor kring en dynghög. Har folk redan 

glömt den blåhårda högerpolitiken vars effekter 

fortfarnade slår mot välfärden? Innehållet är det samma 

även om pappret glänser. 

Låt Hillman jobba 

för 15 000 kronor i månaden 

Socialdemokraten Åke Hillman slingrar sig när han intervjuas 

i Kommunalarbetaren. Han har som ordförande i 

kommunförbundet det yttersta ansvaret för löneförhandlingarna 

på arbetsgivarsidan. Han tycker inte att 15 000 i 

månaden är hög lön. Ändå vill han inte säga att det är ett 

rimligt krav som minimilön. 

Sätt 15 000 i handen på Hillman och låt honom jobba på 

en förskola, i hemtjänst eller någon annan kommunal arbetsplats 

så får vi se hur länge han klarar sig. Förmodligen 

högst en vecka sedan är nog både orken och pengarna 

slut. 

När det gäller oss är det tålamodet som är slut. Nu behöver 

vi socialdemokratiska företrädare som lever på samma 

villkor som sina väljare. 

Bert Åke Varg uppträder ombord 

på M/S Victoria: 11/4, 9/5 

Rätten till heltid är en viktig fråga i årets lönekamp. 

Bland medlemmar anställda inom landsting och kommuner 

arbetar inte ens hälften heltid, och skillnaderna 

är stora mellan olika regioner, visar statistik om arbetstid. 

Enligt partsgemensamma lönestatistiken för kommuner 

och landsting november 2003 är det färre kommunanställda 

än landstingsanställda arbetar heltid. I 

Gagnef i Dalarnas län arbetar till exempel bara 16 procent 

av medlemmarna med anställning inom kommun 

heltid. I Essunga i Västra Götaland är situationen den 

samma. Flest medlemmar som arbetar heltid inom 

kommun finns i Malå kommun i Västerbottens län. 

Där jobbar sex av tio heltid. 

För anställda inom landsting är inte spridningen riktigt 

lika stor. Hallands län hamnar på jumboplats med 

48 procent heltidare, att jämföra med Stockholms län 

och Västernorrland där tre av fyra medlemmar arbetar 

heltid. Genomsnittet för alla Kommunals medlemmar 

inom kommun och landsting i landet ligger på 43 procent. 

KOM IN 

Det är dags för politiker och arbetsgivare att vakna 

upp och ordna heltider. Var är alla jämställdhetskämpar 

och politiska feminister när det gäller denna fråga? 

Det är väl inte så att deltidsarbetande och lågavlönade 

kvinnor sammanlever med högavlönade män i beslutande 

ställning som står för deras försörjning? 

Kommunals vision 

Kommunal känner inga gränser för kampen. Kommunal med 

många och olika medlemmar är en stark kraft i utvecklingen 

av samhället.Vår förmåga och närhet skapar trygghet på 

arbetsplatsen och samhörighet i en föränderlig värld. 

08-666 60 01 

Klarabergsgatan 31 

www.tallink.se 

HERREN PÅ 

TÄPPAN 

Den gamla barnleken blommar ut för fulla segel. Kommun- 

och landstingsförbundets chefsförhandlare Åke 

Hillman (s) vill gärna visa “småfolket”hur makten ska 

användas. 

VÅRKRYSSA TILL 

TALLINN 

Glittrande underhållning ombord 

Kryssa med nya M/S Victoria och njut av våren i Tallinn – Östersjöns pärla. Låt 

dig glädjas av uppträdanden från några av Sveriges populäraste artister, god 

mat, dryck och avkoppling. Ombord möter du även välkände Bert Åke Varg 

(11/4, 9/5) som värd för en underhållande talkshow. I Tallinn väntar sightseeing, 

EU-shopping, mysiga kaféer och utsökta restauranger att välkomna våren med. 

Kryssning med M/S Victoria från 230:– 

Priset gäller p.p. del i insideshytt kategori B4. Avresa sön-ons, t.o.m. 27/4 2005. Gäller endast 

nybok ningar. Begränsat antal platser. M/S Regina Baltica 165:–. Uppge kod: SX4K. 

Hotellresa till Tallinn med M/S Victoria från 695:– 

Erbjudandet gäller p.p. med del i B2-hytt, samt en natt med del i 

dubbelrum på vårt fyr stjärniga Best Western Hotell Tallink inkl. 

hotellfrukost när två reser och delar boende ombord och på 

hotellet. Avresa lör-tis, t.o.m. 26/4 2005. Ordinarie pris övriga 

dagar. Begränsat antal platser. Uppge kod: SH4K. 

Hotellresa fr. 

695:– 

3

4 

Efter 26 års yrkeserfarenhet 

som utbildad undersköterska 

ska Solveig 

Österberg, nu få sin kunskap 

validerad genom 

Projekt Modellarbetsplatser. 

Solveigs arbetsplats, Johanneslunds 

äldreboende i Haninge kommun, 

var en av nio arbetsplatser, 

som för två år sedan såg fram mot 

projektet. Men de hann bara börja 

med projektet. Efter ett halvår fick 

de lägga det åt sidan. De fick reda 

på att de skulle flytta hela äldreboendet 

till nya lokaler. Solveigs arbetsgrupp 

skingrades i omorganisationen 

och gamla chefen slutade 

och nya chefer avlöste varandra. Nu 

när ursprungsprojektet snart är genomfört 

ska de ändå få göra sin validering. 

Efter flytt, omorganisation 

och ny chef är de på plats och arbetar 

in rutinerna på det nybyggda 

äldreboendet i Västerhaninge. Lokalerna 

är generöst tilltagna och en 

luttrad Solveig berättar hur arkitekten 

bestämt hur de skulle möblera. 

Möblerat på ritningen 

En soffgrupp skulle stå i entrén och 

se inbjudande ut för besökare. Att 

soffgruppen stod mitt framför dörren 

till en boende som behövde 

komma ut och in till sitt rum med 

rullstolen tog man ingen hänsyn till. 

Trots protester skulle soffgruppen 

stå där, det var bestämt så! 

Ja, ja, ställ den där du, tänkte Solveig, 

när du gått möblerar vi om. 

Solveig skakar på huvudet åt 

anekdoten som tydligt visar hur andra 

tror sig veta bäst. 

Solveig är kluven inför Projekt 

Modellarbetsplatser. Det känns lite 

som historien med arkitekten och 

soffan. 

– Herre Gud, jag vet vad jag kan 

efter 26 år i yrket, säger Solveig. 

Det är andra som inte vet vad vi gör. 

Jag ”fuskar” i en massa yrken varje 

dag. Man skulle kanske validera 

äldreomsorgscheferna – man undrar 

vad de kan egentligen? 

Nog kan man förstå hennes frustration 

över att ingen lyssnat på 

hennes yrkeskunskaper och erfarenheter 

tidigare. Cheferna borde 

veta vad personalen har för kompetens 

och vad det innebär att arbeta 

med äldre och handikappade. De 

borde veta vad personalen behöver 


Validering borde ge högre lön 

Schemakurs 

Carmen Vuori, Reza Yadipour, Magnolia Vilehes 

– När chefen säger att det 

är dags att byta schema 

vill jag veta vilka regler 

som gäller och hur jag 

kan påverka, säger Magnolia 

Vilehes, arbetsplatsombud 

på Högdalens äldreboende. 

Magnolia, Reza Yadipour och Carmen 

Vuori är tre av ombuden från 

Kommunal Gullmarsplan som går 

på schemakurs på Medlemscentret. 

Sonja, Homeiera, Solveig och Leilo trivs i de nya fina lokalerna de nyligen flyttat in i. Nu väntar de på validering av jobben. 

– Som ombud vill jag veta mer 

om schema för att kunna påverka 

arbetsmiljön, säger Reza som arbetar 

inom omsorgen på Södermalm. 

Det är viktigt att granska schemat 

så det är realistiskt och genomtänkt 

ur arbetsmiljösynpunkt. 

Carmen är undersköterska på 

Årsta sjukhem och tycker det är jätte 

viktigt att gå fackliga kurser. 

– Vi har inte bara skyldigheter 

utan rättigheter också, säger Carmen. 

LEH 

för kurser utan att göra ett helt projekt 

av det hela. Flera av vårdbiträdena 

och undersköterskorna som 

MT talat med undrar vad som händer 

sen - när projektet med valideringen 

är över. Kommer de verkligen 

att märka av det eller kommer 

dokumentationen bara att försvinna 

och bli någon hyllvärmare någonstans 

för att så småningom kastas? 

– Det är mycket som kommunen 

hittar på som aldrig leder någon 

vart, konstaterar Solveig. Vi som arbetar 

ute i verksamheterna märker 

sällan någon skillnad. Men jag hoppas 

på högre lön när de kartlagt vilken 

kompetens jag har. 

Heltid borde vara ett av 

villkoren för att kommunerna 

ska få del av de så 

kallade kompetenspengarna 

som regeringen avsatt. 

Det är innehållet i en 

riksdagsmotion från de 

socialdemokratiska riksdagsledamöternaChristina 

Axelsson och Sonia 

Karlsson. 

– Vi tycker att det är ett rimligt krav 

på arbetsgivarna för att de ska få 

pengar för kompetensutveckling, 

säger Christina. Antalet timanställda 

och deltidare har ökat de senaste 

åren. Det här förslaget skulle minska 

de anställningarna. 

Kraven på heltidsanställningar är 

ett fackligt krav som arbetsgivarna 

inte brytt sig om. Trots att Kommunal 

i undersökning efter undersökning 

visat att det kostar stora pengar 

med tim- och deltidsanställningar 

väljer arbetsgivaren detta dyrare alternativ. 

Solveig vet också vilken utbildning 

hon behöver. 

– Jag skulle vilja ha kontinuerlig 

fortbildning gällande sårvård, där 

kommer det nya rön hela tiden. 

Ett verktyg för kunskap 

Projekt Modellarbetsplatser som 

startade våren 2003 och avslutas i 

april 2005, drivs av Kommunförbundet 

Stockholms län. Projektet 

skall bland annat utveckla kunskap, 

metoder och verktyg som stärker 

yrkesidentiteten och självkänslan 

för medarbetare inom äldre- och 

handikappomsorgen. Genom att 

klargöra de krav som ställs på yrket 

Motion om heltid 

– Vi vet att brukarna ställer allt 

högre krav på vården och omsorgen, 

konstaterar Christina Axelsson. 

Därför måste vi höja kompetensen 

och då är heltidsarbete ett 

bra sätt att skapa förutsättningar för 

det. 

Christina Axelsson och Sonia 

Karlsson ser med spänning fram på 

skall förutsättningar för rätt upphandling 

av utbildning och möjlighet 

till karriär och utveckling öka. 

I förra numret av MT berättade vi 

om en hemtjänstgrupp i Tyresö som 

också är med i projektet. MT kommer 

att följa upp Modellarbetsplatserna 

vad som händer och om våra 

medlemmar kommer att se någon 

utveckling efter projektet slut. 

KERSTIN RIDDERSTEDT 

- Jag anser att heltid borde vara en självklarhet, säger Christina 

Axelsson (s) 

vad beredningen av deras motion 

ska leda till. 

– Det ska bli spännande att se vad 

svaret blir, säger Christina. Men 

oavsett vad det blir måste Kommunal 

jobba med den här frågan. Och 

det jobbet måste ske på alla nivåer, 

även lokalt. 

G.A

MTKommunal medlemstidningen Stockholms län nummer 3 - 2005 5 

SL tar inte ansvar för ökande våld 

Risken att utsättas för hot 

och våld ökar lavinartat 

för bussförarna, särskilt i 

trafikområdet Botkyrka. 

– Förra året var det i genomsnitt 

en anmälan varje 

vecka, säger huvudskyddsombudet 

Mats 

Hansson. Under de första 

månaderna i år har antalet 

ökat markant. 

Bakgrunden till att bussförarnas arbetsmiljö 

blivit alltmer riskfylld är 

kontanthanteringen och en stigande 

ovilja från framförallt ungdomsgäng 

att betala för biljetten. 

– Nästan nittio procent av alla 

hot- och våldssituationer är kopplade 

till tjafs om betalningen, konstaterar 

Mats. 

I hot- och våldsstatistiken är 

bussgaraget i Botkyrka överrepresenterat. 

Under den senaste tiden 

har det förekommit både misshandel 

och knivskärningar. 

– Jag tror att så gott som varenda 

förare här har blivit hotad någon 

gång, säger Riad Rherras som är 

klubbordförande för Kommunal. 

Men det finns stora mörkertal. 

Många törs inte berätta vad de utsatts 

för. 

Hälften är timanställda 

Riad berättar att ungefär hälften av 

alla bussförarna som kör för Swebus 

i Botkyrka är timanställda. Det 

innebär att man av rädsla för att 

mista jobbet kanske inte vågar berätta 

om det man utsätts för. 

– Jag känner till en händelse med 

en timanställd som fått en smäll så 

att han blödde, berättar Riad. Men 

han tyckte inte att det var något att 

prata om. 

Säkerhetsreglerna fastställer att 

en förare som utsätts för hot ska larma 

trafikledningen som sedan sänder 

ut vakter eller polis. Bussföraren 

ska sedan vänta på hållplatsen 

tills hjälpen kommer. Men det skapar 

irritation bland de övriga resenärerna. 

– I grunden handlar det om pengarna, 

säger Mats. 

Den som vägrar betala och hotar 

bussföraren istället vill spara trettio 

spänn. För SL:s del så kostar man 

på vakter och utryckningar för att få 

Bunten med anmälningar om hot och våld sväller. Riad och Mats är mycket oroade över utvecklingen. 

in samma belopp. 

Här ligger en av grundbultarna i 

den uppkomna våldsspiralen. Avståndet 

mellan bussförarna och 

Kommunal till beställaren SL är 

oöverstigligt. 

– Kommunal har ingen möjlighet 

att förhandla med SL om de här arbetsmiljöfrågorna, 

säger Mats med 

en suck. Vi kan bara förhandla med 

vår arbetsgivare, bussbolaget. Och 

de anser att det är SL som äger ansvaret 

för det här problemet. rena 

moment 22 alltså. 

Byt betalsystem 

Enligt Mats och Riad är ett sätt att få 

slut på problemen att ta bort all kontanthantering 

från bussförarna. En 

annan metod kan vara att ha övervakningskameror 

i bussarna, en 

omdiskuterad metod. Men som i 

många andra frågor inom busstrafiken 

råder det oenighet om vem som 

ska stå för kostnaderna, bussbolagen 

eller SL. 

– Det finns betalsystem som fungerar 

i de flesta andra storstäder, säger 

Mats. Men i dag satsar SL bara 

på att utveckla dessa i tunnelbanan. 

– Problemet med övervakningskameror 

är att det tar tid och blir 

dyrt att införa. 

På vissa utsatta hållplatser har SL 

vakter under nätter och helger. Men 

effekten av det kan vara att bråkstakarna 

börjar bråka först när bussen 

är på väg. 

Både Riad och Mats är överens 

om att det här problemet är betydligt 

större och att det inte är bussförarnas 

ansvar. 

– Jag tror att det behövs arbetsgrupper 

där sociala myndigheter, 

polisen, SL, Kommunal och andra 

aktörer ingår för att diskutera och 

lösa problemen, säger Riad. Det är 

ett samhällsproblem som vi bussförare 

får betala ett högt pris för. 

Arbetsmiljöverket har satt upp 

riktlinjer för avgiftskontrollanterna 

för hur och när de får arbeta med 

hänsyn till riskfaktorerna och det 

ökade våldet på nätter och helger. 

Det innebär att det är bussföraren 

ensam som ansvarar för biljettkontrollen 

vid dessa tillfällen. 

Ingår i jobbet 

– Det ingår i våra arbetsuppgifter att 

Eckerölinjen 

ta betalt och kontrollera färdbevis, 

säger Mats. Men i vissa lägen är det 

förenat med fara för livet. 

För den bussförare som inte tar 

betalt och ser mellan fingrarna kan 

det uppstå hot och våld från oväntat 

håll. 

– Om man skulle släppa på någon 

utan betalning kan andra betalande 

passagerare surna till och bli förbannade, 

fortsätter Mats. De undrar 

naturligtvis varför de är tvungna att 

betala när andra slipper. 

Ekvationen är svårlöst. Vilken 

väg bussföraren än väljer riskerar 

han att utsättas för hot och våld. 

Men enligt Mats och Riad finns det 

bra beredskap för att ta hand om 

dem som drabbas. Både Swebus 

och Kommunal vidtar åtgärder. 

Swebus har kamratstödjare och 

Kommunal håller kontakt med och 

följer upp situationen för de utsatta. 

– Problemet är att allt detta är reaktiva 

åtgärder, säger Mats. Verksamheten 

tar reda på effekterna av 

problemet. Istället borde det satsas 

mer resurser på förebyggande åtgärder. 

Men när det gäller det önskemå- 

let hamnar bussförarna åter i moment 

22. SL är bara beställare och 

bussbolagen utförare. SL portionerar 

ut pengar enligt upphandlingarna. 

Omöjlig situation 

Bussbolagen har svårigheter att förutse 

ökande problem av hot och 

våld och räkna in kostnaderna för 

det i anbuden. SL har enligt sin uppfattning 

som beställare köpt sig fria 

från allt ansvar. 

Det är inte rimligt att det är bussförarna 

som ska betala priset för 

denna situation med en allt sämre 

arbetsmiljö. 

Bussförarna och Kommunal 

måste få en möjlighet att diskutera 

hot och våld på en bredare bas än i 

dag. Det är Mats och Riads slutsats. 

Det handlar om att ha en fungerande 

kollektivtrafik, inte om krigföring 

med livet som insats för en 

biljett. 

GÖTE AXELSSON

6 


De vann kampen om kläderna 

I samband med lönekampen 

2003 startades en arbetsmiljögrupp 

i Nynäshamns 

kommun. Huvudfrågan 

de arbetat med är 

arbetsmiljön inom äldreomsorgen 

och hemtjänsten. 

– Vi var ett gäng tjejer som 

insåg att kampen handlade 

om mer än bara lönen, 

säger Annica Nero som 

ingått i gruppen. 

MT träffade gruppen redan under 

våren 2003 och berättade om deras 

planer. Sedan dess har några av tjejerna 

bytt yrken och slutat, men resultatet 

av jobbet lever vidare i Nynäshamns 

kommun. 

– Vi lyckades tillsammans med 

sektionen få arbetsgivaren att avsätta 

500 kronor om året för arbetskläder 

för varje anställd inom verksamheten, 

berättar Annica vidare. 

Det räcker till två ombyten med kläder 

så man använder en omgång 

medan den andra tvättas. 

Siw, Annica och Susanne är glada över att äntligen fått arbetskläder. 

Arbetskläder för personal inom 

äldreomsorgen är en omdebatterad 

och långlivad avtalsfråga. Egentligen 

borde det vara naturligt i dessa 

yrkesgrupper precis som det är 

inom manliga yrken. Till förhandlingarna 

samlade arbetsgruppen 

massor med argument och ett av de 

starkaste var just jämställdheten. 

– Det här är en jämställdhetsfråga 

i allra högsta grad, säger Gittan 

Ahlkvist som är ordförande för 

kommunals sektion. 

Smittskydd 

Att arbetskläder dessutom har en 

viktig roll i smittskyddet är en annan 

viktig del. När risken för 

MRSA (multiresistenta stafylokocker) 

ökar räcker det inte med bara 

skyddskläder. 

– Rent hygieniskt är det inte bra 

att använda privata kläder i det här 

jobbet, konstaterar Annica. Risken 

att man bär runt ohälsa ökar ju om 

man går hem i de kläder man arbetat 

i ett helt arbetspass. 

Förutom arbetskläderna och det 

nya avtalet kring dessa har sektionen 

hittat ett gammalt avtal om arbetsskor. 

– Det avtalet är riktigt gammalt 

och har varit bortglömt, säger Gittan. 

Men nu har vi aktualiserat det 

igen. Det innebär att personalen på 

flera arbetsplatser har fått skor också 

till sin arbetsdräkt. 

Lönsam kamp 

Trots att det är en stor framgång att 

ha lyckats få arbetskläder så finns 

det stora skillnader mellan kvinnor 

och mäns syn på dessa. Som ett exempel 

så är inte arbetskläderna personliga 

för tjejerna i äldreomsorgen 

i Nynäshamn. 

– Jag är tjänstledig och pluggar 

just nu, berättar Annica. Då använder 

timmisarna mina arbetskläder. 

De omfattas inte av avtalet och de 

behöver också arbetskläder. 

Arbetskläderna inom äldreomsorgen 

i Nynäshamn är ett lyft för 

personalen och ett stort steg framåt. 

Men säg den kille som skulle låna ut 

töjet till en vikarie. Där är det inget 

snack, alla ska ha egna arbetskläder. 

– Men det lönar sig att ta kamp, 

säger Janne Järebo som är en annan 

av tjejerna som ingått i arbetsgruppen. 

Det är våra nya arbetskläder ett 

bevis på. 

GÖTE AXELSSON 

Ylva Thörn: 

– Gör medlemmarna delaktiga i lönekampen! 

–Den viktigaste uppgiften 

för Kommunals företrädare 

är nu att göra medlemmarna 

delaktiga i kampen 

för rättvisa och jämställda 

löner och anställningsvillkor. 

Det gäller också 

att tala om för allmänheten 

att vår kamp handlar 

om att göra välfärdsjobb 

till framtidsjobb och att 

högre löner lönar sig, säger 

Kommunals förbundsordförande 

Ylva 

Thörn. 

–Vi behöver öka trycket på arbetsgivare 

och politiker och visa att vi 

Kommunals löneförhandlingar 

med kommun- och 

landstingsförbundet börjar 

komma upp i varv. Förhandlingsdelegationen 

har flera möten inplanerade 

efter påsk. 

Men det pågår förhandlingar på 

många fler avtalsområden berättar 

Tom Jansson ombudsman på Kommunal 

Stockholms län. 

Med Vårdföretagarnas arbetsgivareorganisation 

som organiserar 

arbetsgivare inom vården pågår förhandlingar 

även om det går trögt. 

Arbetsgivarna verkar vilja avvakta 

resultatet på kommun- och landstingssidan. 

är eniga i lönekampen, säger Ylva 

Thörn. 

Den avtalsrörelse som nu pågår 

är inne i ett skede där det är viktigt 

att opinionen för Kommunals krav 

stärks. Alla förtroendevalda måste 

hålla medlemmarna informerade 

och se till att kampviljan väcks till 

liv. 

Opinion på gång 

I många av Kommunal stockholm 

läns sektioner pågår opinionsbildningen 

för fullt. Det skickas debattartiklar 

till lokaltidningar, det arrangeras 

flygbladsutdelning och 

manifestationer. 

I många stycken påminner det arbete 

som sker nu med löneförhandlingarna 

om det som hände 2003. 

Skillnaden är att nu är Kommunal 

Även privatanställda påverkas 

När det gäller busstrafikavtalet 

pågår förhandlingar men parterna 

står långt ifrån varandra. Förutom 

Kommunals krav på löner och anställningsvillkor 

driver vi starkt 

kravet på att det ska skrivas in i kollektivavtalet 

att alla anställda ska 

tas över vid byte av entreprenör, 

oavsett om lagen anger detta eller 

inte. 

En kamp vi måste vinna 

Inom Svenska kyrkans församlingsförbund 

pågår förhandlingar 

liksom med Skorstensfejarmästarnas 

riksförbund. 

– Den stora striden blir ofrånkomligen 

på kommun- och landstingsområdet, 

säger Tom Jansson. 

Den kampen måste vi vinna! Lyck- 

bättre förberedda på vad som kan 

ske om det går i stöpet. Erfarenheter 

vanns senast och det kommer väl 

till pass nu. det gäller att mobilisera 

kampviljan hos alla. Det är kring 

våra gemensamma villkor och löner 

striden står. 

Om vi klarar att visa vår styrka 

redan nu under förhandlingsarbetet 

och innan avtalet löper ut är mycket 

upppnått. Arbetsgivaren måste få 

veta attt vi är beredda! 

Kommunals avtalsdelegerade 

från hela landet samlades i Stockholm 

på onsdagen före påsk. Då 

fanns det inget konkret bud attt ta 

ställning till. Förhandlingarna går 

dock vidare och delegationen träffas 

igen i efter påsk. 

as vi uppnå våra krav där blir det en 

draghjälp för övriga avtalsområden. 

Det finns därför all anledning 

även för privatanställda medlemmar 

att delta i den lönekamp som 

pågår nu även om det på ytan verkar 

handla enbart om anställda i kommuner 

och landsting. Under 2005 

kommer förhandlingar även att påbörjas 

inom KFO området Vård och 

hälsa samt på KFS avtalsområde för 

personliga assistenter, Arbetsgivaralliansens 

branschkommitté för 

trossamfund och ekumeniska organisationer 

. 

LEH 

Kommunal har aktiverat lönekampen i flera lokaltidningar här från 

Mittt i, Nynäshamnsposten och Norrtälje tidning.

“ I pensionärens hem 

möts pensionären och 

vårdbiträdet. Ett möte och 

en relation som är dolt 

och osynligt för de flesta 

av dem som varit med och 

beslutat om ramarna, villkoren 

och lagarna”. 

Det skriver Åsa Hellberg och Kjell 

Engblom i sin rapport ”Den undanskymda 

vrån - om mötet mellan 

vårdbiträdet i hemtjänsten och pensionären. 

Det väcker nyfikenhet. Vi träffas 

på ett café i Västertorps centrum, en 

småmysig stadsdel som andas femtiotal, 

låga hyreshus varvas med 

träd och fina skulpturer. 

De berättar hur det hela började. 

I samband med en inventering av 

utbildningsbehovet inom hemtjänsten, 

frågade Kompetenscentrum 

inom äldreomsorg och äldrevård, 

(KC) om det fanns något intresse att 

delta i ett projekt om hemtjänsten. 

Åsa och Kjell skickade då in ett förslag 

till rapport om det mänskliga 

mötet i vården. 

Åren har satt spår 

De mötena har förändrats mycket 

under de 21 år de har arbetat tillsammans. 

Vårdtagarna har blivit 

sämre. Den biståndsbedömda tiden 

allt knappare och vårdpersonalen 

pressas hårt för att få det hela att 

fungera. 

– Vi vill ha ett mänskligare synsätt 

och att arbetet klassat som rela- 

tionsbaserat, säger Kjell, som är utbildad 

mentalskötare. 

– Då skulle också tid finnas till 

promenader och samtal. Idag får vi 

inte ens räkna gångtiden mellan de 

olika pensionärerna. 

Åsa och Kjell fick tjänstledigt i 

tre månader för att genomföra sitt 

projekt. Men att komma från ”golvet” 

till den akademiska världen var 

inte problemfritt. De fick slåss för 

sin idé, att göra en levande rapport 

och varva fakta och berättelser om 

olika möten. Men slutresultatet blev 


Hemtjänst bygger på relationer 

Åsa och Kjell har skrivit en rapport om möten och relationer i hemtjänstyrket. 

en både tänkvärd och rörande läsning. 

– Under hela arbetet hade vi stort 

stöd av varandra, säger Åsa som är 

utbildad barnskötare. Vi är bra på 

olika saker och kompletterar varandra. 

De första veckorna av tjänstledigheten 

gick åt till att samla fakta, 

lära sig hur datorerna fungerar och 

samtala med handledaren. 

Det märks i rapporten att de gjort 

ett gediget arbete. Till exempel visar 

de hur vården förändrats de se- 

Solidaritet som når målet 

Kommunal Västra Stockholm 

tycker att det internationellasolidaritetsarbetet 

är viktigt. Sektionen 

har därför inlett ett samarbete 

med José Estay 

Jeldres som arbetar på 

Kungsholmens stadsdelsförvaltning. 

José har 

tagit initiativ till ett kvinnohus 

i sin gamla hemstad 

Villarrica i Chile. 

Nu finns en chans för alla kommunalare 

att visa solidaritet på gräsrotsnivå. 

José hoppas att vi ska hjälpa 

honom att fylla en container som 

ska gå till Chile i slutet av april 

José upplät sin bostad i Villarrica 

som en fristad för misshandlade 

kvinnor och deras barn när han förstod 

att en nära släkting till honom 

under åratal farit illa i sitt äktenskap. 

Kvinnohuset är nu öppet året 

runt och har dessutom utökats med 

en rad andra aktiviteter. Det har blivit 

till ett kvinnocenter där medlemmarna 

kan få hjälp både att bygga 

upp ett nytt liv för sig och sina barn 

och samtidigt påverka samhället 

runt omkring, minska de sociala 

problemen och öka demokratin. 

I Chile måste barnen ha skoluni- 

form. Det är en omöjlig utgiftspost i 

många familjer. Projektet har köpt 

symaskiner som gör det möjligt för 

kvinnorna att både sy skoluniformer 

till sina barn samt att sy för försäljning 

och att åta sig reparationsarbeten. 

Han har hjälpt till att starta 

en handikappförening. Nu arbetar 

man för att skapa gemenskap och en 

någorlunda dräglig situation för 

handikappade barn och vuxna. I 

Chile finns inga statliga eller kommunala 

bidrag till hjälpmedel utan 

familjens ekonomi är avgörande för 

vilken hjälp människor får. Nu har 

José ordnat en sändning begagnade 

rullstolar som olika vårdinrättningar 

skänkt. 

Stora behov 

Behoven av ytterligare hjälpmedel 

är stora. De önskar sig också musikinstrument, 

sällskapsspel och gärna 

pengar till en lyftramp till sin skåpbil 

så att det blir lättare att komma 

ut på utflykter. 

José stöttar en fritidsklubb för 

barn och ungdomar i fattigkvarteren 

för att hindra dem från att hamna 

i drogmissbruk. Man ordnar fotbollsturneringar, 

filmvisningar och 

mycket annat. Klubben är i ständigt 

behov av papper, färgkritor och idrottsmaterial. 

Kungsholmens stadsdelsförvalt- 

ning där José arbetar har utsett Villarrica 

till sin vänort och har även 

besökt de olika verksamheterna där 

med en delegation. José är glad 

över arbetsgivarens positiva inställning 

men efterlyser mer konkreta 

insatser. 

– Med små medel kan vi åstadkomma 

mycket, säger José som är 

en handlingens man. Behöver några 

av kvinnorna cyklar för att ta sig till 

arbetet samlar han raskt in pengar 

till cyklar och fraktar dit dem. 

José har tidigare varit aktiv i 

Kommunal men som kontorsvaktmästare 

tillhör han numer ett 

annat förbund. Han har hjärtat kvar 

i Kommunal och fortsätter samarbetet 

med sina forna fackföreningskamrater. 

Sedan förra året stödjer 

Kommunal Västra Stockholm verksamheten 

i Villarrica med insamling 

av pengar och barnkläder. 

– Vi vet att det finns en stark 

känsla för solidaritet bland kommunalarna, 

säger Birgitta Sjögren som 

förhandlingsansvarig för kommunalarna 

på Kungsholmen. Det här är 

ett konkret sätt att visa det på. 

Frakten betald 

Chilenska riksförbundet står för 

fraktkostnaderna för den container 

som går till Chile i slutet av april. 

Nu kan du vara med och fylla den 

nast 10-15 åren. Bland annat på 

grund av ädelreformen 1992 och införandet 

av beställar – brukarsystemet 

i Stockholms stad i slutet av 90talet. 

Tanken med den senare var att 

konkurrens mellan olika utförare 

skulle leda till en billigare och effektivare 

vård. I verkligheten blev 

det istället både ryckigare och av 

sämre kvalitet. 

Dialog behövs 

Därför är det viktigt att man på mellan 

nivåerna inom vårdhierarkin för 

med handikapphjälpmedel, skolutrustning, 

fritidsmaterial och kanske 

fler cyklar och symaskiner. 

– I april är den chilenska vintern i 

antågande och barnen behöver varma 

kläder, säger José som även denna 

gång räknar med att vara på plats 

i Chile och ta emot containern när 

den kommer. 

Om du har något att skänka – ring 

Barbro Samuelsson telefon 08- 

6186291, hon arbetar i parkleken i 

Rålambhovsparken där man kan 

lämna saker till insamlingen. Barbro 

arbetar aktivt med projektet och 

ingick i den delegation som besökte 

Chile förra året. 

– Misären i fattigkvarteren leder 

till desperation bland många ungdomar, 

säger José, nu har vi chans 

att göra en insats för en demokratisk 

utveckling i Chile. 

LENA ERICSONHÖIJER 

en dialog med varandra, så att glappet 

mellan uppställda mål och den 

faktiska verkligheten minskar. Det 

är några av de förslag till förändringar 

som tas upp i rapporten. Men 

även bättre och mer anpassad utbildning 

för personalen är en viktig 

fråga. 

Bortom alla tidigare larmrapporter 

har Kjell och Åsa lyckats beskriva 

hemtjänstens svåra vardag, men 

där finns också dessa gyllene ögonblick 

som får allt att lysa. 

– Det har hänt att några börjar 

gråta då Kjell läst berättelsen om 

Angelina, en dement kvinnas livsöde, 

för dem, berättar Åsa. 

Intresset för deras arbete har varit 

stort, de har deltagit i seminarier 

och gett intervjuer. 

– Vi är proffs nu, säger Kjell med 

ett leende. 

Någon hyllvärmare har deras rapport 

verkligen inte blivit. Den har 

haft strykande åtgång och är en av 

KC:s få skrifter som fått nytryckas. 

– Glöm inte att skriva att det går 

att beställa den från KC eller ladda 

ner den från nätet säger Åsa innan vi 

skiljs. 

Gör det. Den är värd all uppmärksamhet 

LIS WEGESTAD

8 

Om du funderar på att 

börja studera men känner 

dig lite ringrostig inför att 

sätta dig på skolbänken 

igen kanske ABF-skolan 

är något för dig. 

Du studerar en dag i veckan under 

16 veckor. Studierna bedrivs i cirkelform 

och man har som deltagare 

möjlighet att påverka både innehållet 

och studietakten. Vill du studera 

vidare sedan är ABF-skolan ett utmärkt 

tillfälle för att värma upp sina 

gamla kunskaper och komma in i 

studietänkandet. 

Nu under våren går två parallella 

kurser med 15 deltagare i varje kurs 

på ABF-huset på Sveavägen i 

Stockholm. Deltagarna kommer 

från de olika LO-förbunden varav 

MT träffade ett par deltagare från 

Kommunal mitt under en lektion i 

matematik. 

Det är en lättsam stämning i 

gruppen och cirkelledaren Monica 

Axelsson ser till att deltagarna är 

med i diskussionen. De som kände 

motstånd inför matematiken i 

grundskolan får här nya inblickar i 

ämnet och kanske det visar sig att 

det där med matematik inte alls är 

någon konst. 

Stor entusiasm 

Det märks att Monica tycker det är 

roligt att vägleda deltagarna och 

hennes entusiasm smittar av sig. 

Under fikapausen berättar Kommunals 

medlemmar om vad de tycker 

om ABF-skolan. 

Bussföraren Hasse Nilsson, 

Hornsberg, tycker att det är en inve- 


Kvinnodag på Långholmen 

Kören sjöng Åååååh tjejer och alla sjöng förstås med 

Den internationella kvinnodagen 

firades traditionsenligt 

på Långholmens 

folkhögskola den 

8:e mars. Biståndsminister 

Carin Jämtin invigningstalade 

till de cirka 

hundra kvinnorna som 

kommit för att fira dagen. 

Dagen fylldes av olika seminarium, 

workshops och tröjtryck. Kommunalarna 

Jeanette Olsson, fritidsle- 

dare, och Ida Johannesson, elevassisent, 

båda elever på folkhögskolans 

facklig-politiska kurs, var själva 

verksamma i själva aktiviteterna. 

Jeanette föreläste om ”Våldtäkt – 

om kvinnors livsutrymme” och Ida 

träffade vi i biblioteket där hon bistod 

de som ville trycka motiv på sina 

medhavda tröjor och örngott. 

Det bjöds på tårta och så småningom 

även lunch. En färgstark 

kör sjöng och fick åhörarna med sig 

i refrängerna och stämningen var 

ganska god. Seminarierna var fler 

än man hann med. Så det gällde att 

välja ut dem som verkade mest angelägna, 

vilket inte var lätt. 

I vimlet träffade vi också Carina 

Wester och Yvonne Koch från sektion 

77. 

Lång väg att gå 

De tyckte att det finns mycket kvar 

att göra inom kvinnokampen framför 

allt internationellt men även nationellt 

särskilt inom rättsväsendet, 

menade de. 

- Det är inte klokt när man tittar 

Studera med ABF-skolan 

Ett glatt gäng som lär sig mer på ABF-skolan. 

stering i sig själv att börja studera. 

– Det är onekligen roligt att träffa 

andra också och byta erfarenheter 

med varandra, eftersom jag arbetar 

lite fackligt så fick jag information 

om ABF-skolan därifrån. 

Juliana Fetter, barnskötare från 

Kalhäll, nosade reda på kursen via 

Internet. 

– Det är svårt att få börja plugga 

när man är lite äldre, då är detta jättebra. 

Studieupplägget är också bra 

tycker deltagarna. Att vara borta en 

dag i veckan från det ordinarie arbetet 

gör att arbetsveckan lättas upp. 

Ämnena man läser är svenska, 

matematik, samhällskunskap och 

engelska. Totalt innehåller kursen 

128 timmar. 

För förlorad arbetsförtjänst utgår 

ett korttidsbidrag på 80 kronor i 

timmen skattefritt, som betalas ut 

från LO. Deltagaravgiften på 2 450 

kronor kan du få hjälp med från din 

fackförbundsavdelning. Är du intresserad 

ta kontakt med din sektion 

som hjälper dig eller gå in på 

www.abfstockholm.se 


på hur domar i exempelvis våldtäktsmål 

ser ut, sa Yvonne, där finns 

det verkligen mycket att göra. 

En dag som denna är det naturligtvis 

kvinnornas arena och villkor 

som gäller, ändå slås man av frånvaron 

av män i församlingen och 

det går sakta upp för oss från MT att 

män inte är välkomna på alla kvinnors 

dag på Långholmen. Så vår 

manlige fotograf känner det bäst att 

avlägsna sig. Visserligen utmärker 

sig skolan genom att ha bara kurser 

för kvinnor och att få deltagarna att 

känna sig stärkta och uppmuntras 

till att ta mer plats i samhället. Det 

är utmärkt. Men frågan blir ändå, 

efter dagens besök, om man inte 

lägger silkesvantarna på för att 

”skydda” kvinnorna istället för att 

stärka dem. Ett tag känns det mer 

som man vandrar runt i ett skyddat 

område där alla kvinnor behandlas 

som porslinsdockor, det blir en ”vi 

mot - mentalitet”. Till nästa år borde 

skolan kanske tänka på att bjuda 

in goda exempel även från mansfolket 

som föreläsare. Ondskan och 

orättvisorna är stora ute i världen, 

Långholmen 

i korthet 

Långholmens folkhögskola 

arbetar för demokrati 

och jämställdhet i 

samhälls- och arbetsliv. 

Syftet med kurserna är att 

de studerande ska få möjligheter 

att utveckla sina 

baskunskaper, resurser 

och sitt självförtroende. 

En del kurser vänder sig enbart till 

kvinnor. Skolan vill stimulera till 

fackligt, politiskt och kulturellt arbete 

med arbetarrörelsens värderingar 

om alla människors lika värde 

som grund. I korta kurser samverkar 

skolan främst med organisa- 

tioner inom arbetar-, kvinno- och 

handikapprörelserna. Skolan är en 

externatfolkhögskola och tillgänglig 

för rullstolsburna. 

Vuxenstudier 

På Långholmens folkhögskola utgår 

man från vuxna människor, målet 

är att de studerande ska kunna 

söka kunskap själva och bilda sig 

en egen uppfattning i olika frågor. 

därför behövs goda exempel inom 

alla områden. Goda exempel som 

kan sprida ringar på vattnet och som 

vi kan arbeta tillsammans med - inte 

mot. 


Biståndsminister Carin Jämtin 

talade kvinnor och bistånd den 8 

mars 

Långholmens folkhögskola har 

lokaler i Fasta paviljongen på 

Långholmen och på Fridhemsgatan 

9. På Långholmen bedrivs kurser 

enbart för kvinnor och på Fridhemsgatan 

finns kurser för både 

män och kvinnor. Skolan har kurser 

för människor med kort utbildning, 

fackligt aktiva, invandrare som vill 

läsa svenska på olika nivåer och 

funktionshindrade. LO-distriktet i 

Stockholms län är huvudman för 

skolan. 

Aktivt deltagande 

Långholmens folkhögskola försöker 

hålla små grupper som studerar 

de olika ämnena i temaform. Man 

utgår från kursdeltagarnas behov, 

förkunskaper och erfarenheter. 

Kursdeltagarna har stora möjligheter 

att påverka studiernas inriktning 

och innehåll. Studiearbetet bygger 

på kursdeltagarnas aktiva deltagande 

där grupparbeten, diskussioner 

och studiebesök är viktiga delar. 

Undervisningen på Långholmens 

folkhögskola är avgiftsfri. 

Däremot får du, som i alla former 

av utbildning för vuxna, betala en 

kursavgift för läromedel och studiebesök. 

Om du är LO-medlem kan du söka 

stipendium för kursavgiften. 

FRÅN FOLKHÖGSKOLANS 

HEMSIDA

– Nu har styrelsen för sektion 

Räddningstjänsten 

besökt nästan varenda 

brandstation i hela länet, 

berättarr ordföranden 

Matts Jangerstad.Vi har 

hittills inte träffat en enda 

brandman som tyckt att 

Kommunal inte representerar 

dem och driver räddningstjänstens 

frågor 

bra. 

Efter den uppståndelse som uppstod 

i och med att ett antal brandmän 

i Stockholm begärde sitt utträde 

ur Kommunal beslöt Kommunal 

att genomföra ett uppsökeri på 

brandstationerna. Från Kommunal 

Stockholms län har tre styrelsemedlemmar 

från sektionen och två ombudsmän 

rest runt till länets brandstationer. 

– Visst finns det synpunkter på 

Kommunal och det agerande vi som 

sektion och förbund har, säger 

Matts. Men den fråga som kritiseras 

mest handlar om att avgiften är för 

hög. Och den uppfattningen är det 

inte bara brandmän som har. 

Avgiften måste förklaras 

– Men vi har förklarat hur det fungerar 

och när det blir klart vart av- 

giften går så ställer de flesta upp på 

att kostnaden är acceptabel. 

När Matts och hans sektionskompisar 

kommer är de välkomna besökare. 

De flesta anser att de borde 


Kommunal ett välkommet besök 

Kunskap om rehab 

Baiba och Åsa fick lära sig mer om hur de kan stötta medlemmar 

i rehabärenden 

Att stötta medlemmar 

som behöver rehabilitering 

är en viktig facklig 

fråga. 

I mars höll Kommunal Stockholms 

län en tvådagars kurs för fackliga 

företrädare kring regler och arbetsmetoder 

på detta område. 

– Vi behöver ge fackliga företrädare 

en ökad kompetens när det gäller 

arbetsgivarens skyldighet att göra 

rehabiliteringsutredning, säger 

Ann Georgsson, ombudsman på 

Kommunal Stockholms län, och 

ansvarig för utbildningen. 

Kunskapen är extra viktig idag 

Brandmännen i Stockholms län är nöjda med Kommunal. De knappt 

200 som begärt sitt utträde orsakade mycket rök med liten eld. 

med tanke på Försäkringskassans 

hårdare tillämpning när man bedömer 

rätten till sjukpenning. 

– När Försäkringskassan drar in 

sjukpenningen blir det tydligt att arbetsgivaren 

inte skött sitt rehabiliteringsansvar, 

säger Ann Georgsson. 

Det innebär en stor otrygghet för 

Kommunals medlemmar men också 

en påfrestning för de fackliga företrädarna 

om man inte vet hur man 

skall hantera situationen. 

– Jag uppmanar alla medlemmar 

som är på väg in i en långtidssjukskrivning 

att ta kontakt med sin 

klubb eller sektion så snart som 

möjligt, säger Ann Georgsson. 

Det är arbetsgivaren som skall 

kommit både tidigare och oftare. 

Ett problem med att besöka räddningstjänsten 

är att det är olika skift 

och omöjligt att träffa alla medlemmar 

vid samma tillfälle. 

göra utredningen men en facklig företrädare 

kan stötta dig som medlem, 

följa upp att arbetsgivaren lever 

upp till sitt ansvar och hjälpa dig 

att tillvarata dina rättigheter. 

Kan göras förebyggande 

– Man kan begära en rehabutredning 

i förebyggande syfte om man 

känner att man riskerar att bli sjukskriven, 

säger Ann Georgsson. Då 

blir utredningen också ett redskap 

för att förbättra arbetsmiljön. 

Baiba Byberg från Kommunal 

Sigtuna och Monica Mavroidis från 

Kommunal Upplands Väsby tycker 

att kursen var både intressant och 

lärorik. 

– Våra medlemmar är hårt drabbade 

av långtidssjukskrivningar, 

säger Baiba Byberg, utan en bra rehabiliteringsutredning 

riskerar en 

del att bli uppsagda. Speciellt gäller 

det små privata arbetsgivare som 

har små möjligheter att omplacera 

personal. 

Åsa Svensson från Kommunal 

Attendo uppskattar att hon nu fått 

en samlade dokumentation över vilka 

lagar hon kan stödja sig på i kontakterna 

med arbetsgivaren. 

– Det är viktigt att veta vad en rehabplan 

skall innehålla, säger Åsa, 

och inte minst att arbetsgivaren 

skall ha pengar avsatta för rehabilitering. 

LENA ERICSON HÖIJER 

– Svårigheten för oss i sektionen 

är att vi inte har någon egentlig tid 

för att besöka de lokala klubbarna 

och medlemmarna på brandstationerna, 

förklarar Matts. 

Tiden för det fackliga arbetet disponerar 

de lokala klubbarna själva 

för det lokala fackliga arbetet. Det 

innebär att sektionsstyrelsen får söka 

tid för besöken på andra vägar. 

– Vi måste lösa det här och förbättra 

oss på att besöka brandstationerna 

och killarna. 

Måste se hela länet 

Enligt Matts så är reaktionerna från 

de som begärt utträde ett bevis på att 

det inte går att bara “jobba i egen 

verkstad”, det är nödvändigt att höja 

blicken och se hela länets verksamhet 

sammantaget. För att klara 

av det finns branschrådet för Räddningstjänsten 

både i Kommunal 

Stockholms län och på Förbundet. 

– Arbetet i branschråden är viktigt, 

konstaterar Matts. Här pratar vi 

om alla frågor från arbetsmiljö till 

avtalskrav och framtidens förändringar. 

Kommunals branschråden deltar 

i många utredningar och förberedande 

arbeten. 

– Jag satt med och diskuterade 

den nya räddningsskolan och utbildningen. 

Det var intressant. Vi 

insåg att vi var tvungna att delta i ett 

Att bemöta vårdtagare 

och anhöriga inom vården 

av funktionshindrade 

är en konst. Det måste ske 

med respekt och förståelse. 

För att skapa bättre 

kunskap om förutsättningar 

i bemötandet har 

det nu skapats en handbok 

för dem som arbetar 

med funktionshindrade. 

– Jag hoppas att den här handboken 

blir en naturlig del i vårt arbete som 

vårdare, säger Lena Fjällborg från 

Kommunals Botkyrkasektion. Jag 

fick positiva erfarenheter av den. 

Lena och hennes arbetskamrater 

har varit provgrupp och använt 

handboken. Ansvariga för projektet 

har FUB, förbundet för utvecklingsstörda 

barn, ungdomar och 

vuxna varit. Pengar till arbetet har 

kommit från Sisus, statens institut 

för särskilda utbildningsinsatser. 

– Boken Perspektivmöten ger 

personal, föräldrar och anhöriga 

möjlighet att se varandras roller och 

lösa eventuella konflikter. 

Det som kan vara ett problem att 

använda handboken är att flera handikappboenden 

måste deltaga. Arbetsformen 

kallas för perspektivmöten 

och bygger på att bearbeta 

och diskutera med till exempel föräldrar 

från ett annat boende hur de 

upplever relationer med personalen 

och tvårs om. Perspektivmötena ge- 

arbete vi var motståndare till. Men 

det var enda sättet att kunna påverka 

det som var tänkt att bli. 

Avtalsförhandlingar pågår 

En stor brist som visat sig vid besöken 

är att det saknas bra informationskanaler 

från branschråden via 

sektionen till de lokala klubbarna. 

Men som sagt, besöken är mycket 

välkomna och de diskussioner 

som tas upp utvecklar Kommunal. 

Men redan nu pågår fajten för 

brandmännens avtal och villkor. 

Under den pågående avtalsrörelsen 

driver kommunal specifika avtalskrav 

för yrkesgruppen brandmän. 

Det är 42-timmarsvecka, OB-ersättning 

med storhelgstilläg för 

samtliga helger enligt Allmänna bestämmelserna, 

se över OB-ersättningarnas 

utformning, semesterperiodens 

förläggning och pensionsvillkoren 

i bilaga E. 

Skapa respekt 


nomförs i internatform. 

–Det jag lärt mig är att olika situationer 

som är naturliga för oss i 

personalen lätt kan missuppfattas, 

säger Lena. Min upplevelse är att de 

Lena Fjällborg vill att handboken 

ska användas av fler. 

här mötena kan vara mycket kompetenshöjande 

för personalen. De 

som deltagit är väldigt nöjda. 

Med eget boende för handikappade 

skapas många olika roller för 

de boende, personal och föräldrar. 

För många föräldrar kan det kanske 

vara svårt att se vilken roll de har 

kontra personalen. 

– Föräldrarna är fortfarande föräldrar 

och personalen är den professionella 

resursen, säger Lena. Med 

perspektivmöten blir rollerna tydligare. 


Vill du veta mer om handboken och 

arbetsmodellen kan du gå in på 

www.fub.se/stockholm eller ringa 

08 - 600 16 68

10 

En bra lön, ett schema som medarbetarna 

är nöjda med och möjlighet 

att kunna påverka är nyckeln 

till en bra arbetsplats. Det är 

förutsättningarna för dem som 

arbetar på 33:ans gruppboende 

för begåvningshandikappade i 

Åkersberga. Har man en nöjd 

personal mår också de boende 

bättre, säger föreståndaren 

Britt-Marie Gustafsson. 

Att ha en god arbetsmiljö och ett öppet klimat 

där alla medarbetare känner att de är betydelsefulla 

för verksamheten, var en av de 

grundläggande värderingar som Britt-Marie 

och kollegan Kersti Fagerlund-Jungmarker 

hade i åtanke när de startade eget för tretton 

år sedan. 


Ett gruppboende med 

Följ med in på 33:ans gruppboende. 

Britt-Marie, Magdalena, Reneé och Marina trivs med varandra och sitt arbete. De känner sig som en stor familj 

ansvarar för . På 33:ans gruppboende görs ingen skillnad på chef, personal eller boende. 

Britt-Marie och Kersti fick nog en dag i 

början av 1990 talet, då de arbetade inom 

omsorgen i landstingets regi. En av de boende 

for så illa av alla personalbyten som ständigt 

pågick, att de fick idén att starta eget. Så 

1992 startade de två ett handelsbolag tillsammans 

och började sin verksamhet med 

tre boende. Deras personalpolitik, där alla 

har lika lön, formar hela verksamheten. 

Om personalen trivs och mår bra så speglar 

det av sig på de boende, de blir både lugnare 

och tryggare, säger Britt-Marie. Som 

personal behöver du en bra arbetsplats att 

komma till, en bra lön, ett bra schema och 

möjligheter till att påverka. 

Ser möjligheterna 

När vi kliver in genom dörren till trerumslägenheten 

på Norrgårdsvägen i Åkersberga 

har Marina Boström, skötare, packat sin väska 

för att åka hem. Hon har varit i tjänst en 

vecka och kommande vecka har hon beredskap 

i hemmet, vilket betyder att hon rycker 

in och arbetar då det behövs. Sen följer tre 

veckors ledighet. Alla trivs med sina scheman 

och skulle det vara så att de behöver åka 

hem ett tag för att ordna upp någonting så går 

det för sig. Här ser man möjligheterna och 

inte svårigheterna i arbetet och i schemat. De 

som arbetar hjälper varandra och man täcker 

upp för varandra om man av någon anledning 

behöver åka hem eller exempelvis gå 

iväg till tandläkaren. Någon sjukfrånvaro 

finns inte. 

-Jo, skrattar Britt-Marie och tittar på Magdalena 

Fagerlund-Jungmarker, du bröt ju foten 

förra året. Men annars har vi ingen sjukfrånvaro. 

Att det inte finns någon sjukfrånvaro beror 

till stor del på det fördelaktiga schemat som 

de har. Med tre veckors ledighet är det inget 

problem för någon av dem att rycka in om 

någon skulle behöva byta några arbetspass. I 

arbetsgruppen finns det både småbarnsföräldrar 

och de som är äldre. 

Jobbet har blivit en livsstil, säger Magdalena, 

vi tar ansvar för att vi vill ha ansvar. 

När Britt-Marie snart går i pension tar 

Magdalena över hennes roll som föreståndare 

och delägare. Magdalenas mamma är den 

andra delägaren, men det är inte därför som 

hon träder in, utan för att det inte var någon 

annan i personalgruppen som kände sig tillräckligt 

manad. 

Lika lön 

Hennes lön, på 26 000 kronor som för alla 

andra anställda, kommer inte att förändras 

och hon kommer att fortsätta i samma anda 

som tidigare. Här är alla lika viktiga och värderas 

likvärdigt med lika lön. 

Efter tretton års arbete i handelsbolaget 

går Britt-Marie snart i pension och hon tyck-

d familjekänsla 

j tillsammans med dem som de 

er att de lyckats med sina ambitioner att få 

till ett gruppboende med trygga boende och 

en nöjd personalgrupp. För att bli en bra chef 

måste man vara med i själva arbetet i verksamheten 

för att förstå hur det verkligen fungerar, 

säger hon. Hon talar varmt och mycket 

om personalpolitik och det låter så enkelt 

och självklart det hon säger. 

– Hur ska jag kunna värdera vad som är 

mest värt i våra arbeten? Alla behövs på sitt 

sätt och alla uppgifter måste genomföras. 

Var och en är bra på sitt sätt och har sin kompetens 

som är betydelsefullt. Man ska inte 

krångla till det, vi är ju här av samma anledning 

och vi har samma mål. 

Skälet till att de startade eget för tretton år 

sedan var med tanke på de boendes bästa. 

Man hade inget vinstintresse utan ambitionen 

var att få ett så bra boende som möjligt 

med en nöjd personalgrupp. Med facit i handen 

kan man hålla med om att de lyckats. 

När man bestämde sig för det nuvarande 

schemat utgick man naturligtvis från de boendes 

behov. Med sina tidigare erfarenheter 

från landstinget i bagaget ville de skapa mer 

kontinuitet. Man ville ha mer hjärta i vården 

både för de boende och för personalen. Det 

är bra för de boende att möta samma personal 

på morgonen som på kvällen, med samma 

personal skapas det heller inte utrymme 

för någon boende att spela ut personalen mot 

varandra. 

Hemlik miljö 

Gruppboendet ligger insprängt i ett flerfamiljshus 

och den gemensamma lägenheten 

på trerum och kök är hemtrevligt inredd. Det 

är som att komma hem till någon bekant när 

kliver in över tröskeln. Här finns inga institutionsmöbler 

eller annan känsla av att det 

skulle vara ett gruppboende. Personerna som 

får hjälp bor i de kringliggande tvårumslä- 


genheterna och de kommer upp till gemensamhetslägenheten 

om de har lust på kvällarna 

för att se på tv, fika eller äta middag tillsammans. 

De boende ska ha så hemlik miljö som 

möjligt. Många av våra boende har bott hemma 

hos sina föräldrar länge innan de flyttade 

hit, så det känns angeläget att de får en bra 

miljö så även de anhöriga kan släppa taget 

och känna sig trygga. När vi tänker så, då 

kommer det automatiskt att även personalen 

ska ha det bra. Det vi tittar mest på när vi anställer 

är lämpligheten och att personen i fråga 

har ett positivt sinnelag. Utbildning är bra 

men det är inte alltid man passar för yrket 

trots att man har ordentligt med skolning, säger 

Britt-Marie. Man måste ta in ljuset och se 

möjligheterna. 

Här går de boendes välmående och personalens 

arbetsmijö hand i hand. Britt-Marie 

återkommer ständigt till vikten av en välmå- 

ende personal och trygga boende. 

Gruppboendet har tillstånd för tio boende 

men just nu bor det åtta personer här och det 

är det optimala tycker Britt-Marie, för att 

verksamheten ska fungera bra. 

Fotnot: Som delägare i ett handelsbolag 

har man fullt solidariskt ansvar i bolaget, 

man behöver inte ha något aktiekapital eller 

styrelse. 

KERSTIN RDDERSTEDT


12 

Inte riktigt som man tänkt sig... 

November 1998 Mia vaknar av 

skramlet i korridoren eller var det 

något annat. Hon hade den där 

drömmen igen, i drömmen var hon 

frisk. Hon var frisk och drack kaffe 

hemma på trappen och solen sken, 

men nu var hon tillbaka i verkligheten 

igen. Och här fanns det banne 

mig ingen sol som sken. Nä, på riktigt 

var det november och trappen 

den var såld. Och frisk det var hon 

bara på natten i sina drömmar. Verkligheten 

var något helt annat. Verkligheten 

sög. 

Av ljuden att döma så var klockan 

runt halv åtta och personalen på avdelningen 

gjorde ordning frukosten, 

den som hon inte får äta. Har du 

bestämt dig för att inte bli fet… en 

gammal reklamslogan for genom 

huvudet. Fet var hon verkligen inte 

40 kilo och 163 cm lång, nä fet var 

hon inte. Men hål på tarmarna hade 

hon, därför fick hon inte äta. Därför 

fick hon dropp. Och på grund av hålen 

i tarmarna så läckte det in magsafter 

i njurarna och därför var det 

slangar där och så vidare. Det var 

som en ond cirkel. En väldigt ond 

tänker hon och får lov att trycka på 

pumpen med smärtstillande, igen. 

Den är som en livlina för smärtorna 

är så jävliga att hon inte kommer ur 

sängen utan ett extra tryck på pumpen. 

Det har dessutom tillkommit 

smärtor i revbenen, konstigt. Under 

tiden som hon ligger och väntar på 

att smärtisen ska börja värka lyssnar 

hon på skramlet utanför. Hon 

hör mumlande röster och lite skratt. 

När den värsta smärtan släppt masar 

hon sig upp och in på toaletten. I 

spegeln ser hon en främling med ett 

litet blekt ansikte och ett par otroligt 

stora och svarta ögon. Hon ler mot 

sin spegelbild. Hon har hört att man 

lurar sig själv att bli glad om någon 

ler mot en, så då gör hon det. Och 

det funkar lite. Hon hasar sig tillbaka 

till sängen. Hon mår verkligen 

skit idag. 

Då kommer den nya sköterskan 

lilla Anna in och säger lite käckt. 

- God morgon Mia, har du sovit 

gott. 

- Ja ganska, svarar Mia. 

- Hoppar du upp och duschar lite då, 

sägar lilla Anna hurtigt. 

Men då får Mia nog. Vi kan kalla det 

33års trots men någon liten 20årig 

hoppa ska inte komma och säga åt 

henne vad hon ska göra eller inte 

göra. 

- Nej inte idag faktiskt, svarar Mia. 

- Nähä, säger lilla Anna undrande. 

Varför inte? 

- Nä, jag har ingen lust. Och det är 

det enda som jag kan bestämma om 

och därför så gör jag inte det idag. 

Och kanske inte imorgon heller, säger 

Mia nöjt. 

Hon är inte jätte förtjust i lilla 

Anna och nu har hon hittat en enda 

sak som hon kan bestämma själv. 

Och det är om hon ska vara skitig 

eller inte. Och om det dessutom retar 

lilla Anna så är det en bonus. 

Anna gör klart det som ska göras på 

rummet, bädda, vädra och eftersom 

Mia inte vill duscha så går det rätt 

fort. 

Skönt tänker Mia när hon gått. Hon 

gillar faktiskt i princip alla på den 

här avdelningen utom lilla Anna. 

Det är väl något med personkemi, 

man kan ju inte gilla alla tänker Mia 

och ler. För är det något Mia har 

svårt för så är det att inte hitta något 

att gilla hos alla. Men ibland får 

man lov att ge sig filosoferar hon. 

Och låter tankarna glida över till 

några som Mia verkligen gillar, sina 

döttrar Hulda och Blondie. De är 

anledningen till att hon står ut med 

alla stick, all röntgen och alla slangar. 

Ja, cancer är en mäktig motståndare, 

den kan många trick. Men än 

så länge har Mia trumf på hand. Sin 

vilja. 

Eller som en doktor sa att när hon 

blev sjuk: 

Hederspris i MT:s 

skrivartävling 2004 

- Du har femtio procents chans att 

klara dig. 

- Klara mig! svarar Mia, det är väl 

klart att jag gör. 

- Ja med den inställningen så, säger 

doktorn. 

Och det är det som Mia klamrar sig 

fast vid nu. 

Som ett mantra jag ska bli frisk, 

jag ska bli frisk, precis som i drömmarna 

på nätterna ska hon bli frisk. 

Men det är en sak till, som ska till, 

en operation. Och det är den hon 

ligger och laddar för nu. Det är 

nämligen så att man måste ha lite 

kraft i kroppen för att kunna opereras 

och det är det hon håller på att 

mobiliserar nu. Kraft. 

Och det är ju inte som att försöka 

ladda till tjejmilen eller något liknande. 

Då ska man ju äta rätt och 

träna rätt. Nä här ska man vila, inte 

få infektioner och samla positiv 

energi. Och det finns det ju gott om 

här tänker Mia när hon ser sig 

omkring på de oinspirerade väggarna. 

Tur att Mia är som en ekorre, 

hon har som ett helt hav av vackra 

minnesbilder samlade i huvudet. 

Det är något som hon och hennes 

flickor brukar roa sig med. Att så 

fort de gör något mysigt så ”klick” 

sparar de det i sina huvuden. Och 

det har Mia nytta av nu. Jag och tje- 

jerna plockar svamp. Mia manar 

fram bilden av dem i svampskogen 

och försöker hitta känslan av lycka 

när man hittar kantareller. Det funkar, 

hon känner den där sköna känslan 

i magen. Men i nästa sekund 

känner hon tårarna som rinner ner 

för hennes kinder. Det var ju inte 

alls så här det skulle bli. Hon skulle 

ju bli bästa mamman med goda bullar 

och roliga upptåg som alltid 

fanns där hemma om tjejerna ville 

henne något. Så där gulligt som i en 

Astrid Lindgren-bok. Och det är det 

väl egentligen fast istället för att de 

bor hemma hos Madicken så bor de 

hos Abbe. Men han hade det kanske 

inte så eländigt ändå. Det fanns ju 

kärlek i alla fall, tänker Mia. 

Höjdpunkten på dagen är när tjejerna 

kommer på besök pladdriga, 

smutsiga och fulla av liv, underbart. 

De berättar om Lukas som är dum 

och blodpuddingen som var äcklig. 

De blir inte kvar så länge men tillräckligt 

för att säga det viktigaste 

och för att tanka varandra med kramar 

och jag älskar dig. 

Jag ska bli frisk, jag ska bli frisk allt 

kommer att bli jättebra tänker Mia 

när hon somnar på kvällen. 

Och så går dagarna. Till slut är Mia 

så pass stark att det går att operera. 

Och i riktig Hollywoodanda så går 

det bra. Såklart, hon hade ju bestämt 

sig. Fast det gick ju inte riktigt 

så lätt. Det var många svordomar, 

mycket letande i minnesbanken och 

många tårfyllda kramar mellan en 

mor och hennes döttrar. Men det 

gick. 

Som det stod på ett kort som Mia en 

gång fick ”Det omöjliga tar bara lite 

längre tid.” 

Så är det nog, livet blir ju aldrig riktigt 

som man tänkt sig. 

MONICA SALKERT.

Monika Salkert fick hederspris 

Med perspektiv på livet 

Man kan få lite perspektiv 

på livet och sig själv när 

man träffar Monica Salkert 

och läser hennes berättelse 

”Inte riktigt som 

man tänkt sig”. Monica 

sprudlar av livsglädje och 

ser oförskämt fräsch och 

pigg ut. Det är sällan man 

träffar en så positiv och 

optimistisk människa 

som henne. 

Det är så mycket man tänker om hur 

livet ska förflyta och så mycket man 

tar för självklart. Vi rusar genom livet 

och ser inte allt fantastiskt som 

vi faktiskt har runt omkring oss. 

Hur ofta säger vi inte ” det viktiga är 

ändå att man är frisk” , vi säger det 

liksom i förbifarten när vi kommer 

på oss själva med att vi är missnöjda 

eller allmänt gnälliga över vardagliga 

saker. 

Drabbades av cancer 

Monica tänkte sig också sin framtid 

med familj, barn och jobb som de 

flesta av oss men istället för att få leva 

ett vanligt familjeliv med allt vad 

det innebär drabbades hon hårt efter 

sin andra förlossning. Monica hade 

haft problem med magen under en 

längre tid och kopplade först ihop 

det med sin senaste graviditet, när 

problemen inte gick över och hon 

äntligen kom till läkaren fick hon 

reda på att hon hade cancer och lades 

in på sjukhus för operation. 

Hemma hade hon två små döttrar på 

tre år och den yngsta bara sex månader, 

som väntade på sin mamma 

som snart skulle vara hemma igen. 

Men något gick fel under operationen 

och så följde tolv år med sjukhusvistelser, 

operationer, slangar, 

påse på magen, nya operationer 

som gick fel. Hon satt i rullstol en 

period och fick lära sig att gå igen. 

Eländet tycktes aldrig ta slut. Inte 

nog med det genomgick hon dessutom 

en skilsmässa. Hur orkar man 

igenom allt elände egentligen och 

var kommer kraften ifrån? 

- Mycket av min kraft kom naturligtvis 

från tjejerna. Jag tänkte hela 

tiden att det skulle bli bättre - sen. 

Hela tiden var det – sen, bara det här 

är över – sen. När jag låg på sjukhuset 

besökte barnen mig varje dag. 

Jag höll kontakt med dem via telefon 

på kvällarna och jag tittade själv 

på barnprogrammen för att veta vad 

tjejerna såg på och berättade om. 

Monica berättar osentimentalt 

om sina svåra år och har lätt för att 

skratta. 

Gick på dans 

– Jag var till och med ute och dansa- 


Monika Salkert drabbades av cancer, det är den upplevelsen hon beskriver i sin novell 

de med slangar i kroppen, även om 

jag inte orkade mer än två danser, 

säger hon skrattande åt minnet. 

Den senaste tiden har hon börjat 

skriva, förutom berättelsen till MT 

som handlar om henne själv, har 

hon även skrivit boken ” Hurra jag 

lever” som hon hoppas snart ska publiceras. 

Med den hoppas hon kunna 

hjälpa andra människor igenom 

Bli förförd av WALLMANS 

Tel: 08-50 55 60 70 

SÅ IN I NORDEN! 

www.wallmans.com 

svåra stunder och sjukdomar och 

visa att det finns hopp och ett fantastiskt 

liv trots allt elände en del av 

oss måste gå igenom. 

Monica har även varit ute och föreläst 

för vårdpersonal om sina erfarenheter 

som patient, hon har gått 

skrivarkurser och är just nu mitt i en 

flytt som bär till Nyköping och den 

nya sambon. Det händer mycket i 

Monicas liv just nu och hon medger 

att hon har bråttom att leva. 

– Jag har ju en del att ta igen, säger 

hon och skyndar iväg för att 

träffa den äldsta dottern som nu 

hunnit bli femton. 


Tel: +47 23 22 65 90 Tel: +45 33 16 37 00

14 

Krishantering 

Kartläggning av risker som kan 

uppstå på arbetsplatsen. 

Beredskap: Utrustning för första 

hjälpen. 

Krisgrupp. 

Rutiner för tillbud 

Handlingsplan ska finnas. Som de 

anställda varit med och tagit fram. 

Uppföljning/utvärdering. 

Rutiner ska gås igenom med alla 

nyanställda. 

Alla på arbetsplatsen ska veta vart 

man ska vända sig vid en kris. 

Hänvisning: 

Se AFS 1999:7 

Hantering av 

arbetskador / tillbud 

Arbetsgivaren ska kartlägga och åtgärda 

brister innan någon skadas eller 

blir sjuk. Riskbedömning och 

handlingsplan. 

Tillbud – är en händelse som kunnat 

leda till ohälsa eller olycksfall. 

Alla tillbud ska anmälas till arbetsgivaren 

och facket. 

Arbetsskada – är olyckor och sjukdomar 

som uppstått i arbetet. Eller 

om man skadar sig på arbetet. 

Alla arbetsskador ska anmälas till 

arbetsgivaren som ska skicka dessa 

vidare till försäkringskassan samt 

till den fackliga organisationen och 

afa . Oavsett om arbetsskadan lett 

till sjukfrånvaro eller inte. 

Arbetsgivaren ska i allvarligare fall 

utöver anmälan till försäkringskassan 

omedelbart informera arbetsmiljöverket. 

Genom att medverka till att arbetsskadan/ 

tillbudet fylls i så noggrant 

som möjligt, hjälper du till att lyfta 

fram och peka på brister i arbetsmiljön. 

Det ska finnas en uppföljning av arbetsskador 

på arbetsplatsen så att 

det inte inträffar igen”. 

Man ska föra statistik över arbetsskador 

och tillbud, som sedan ska 

tas upp i skyddskomittén. 

Hänvisning: Arbetsgivaren. 

Arbetsmiljöverket. www.av.se 


Verktygslådor för bättre arbetsmiljö 

Arbetsmiljökrav för äldreomsorg oc 

Arbetsmiljö är den absolut 

viktigaste fackliga frågan. 

För oss som arbetar 


finns det mycket att ändra 

på. Det har blivit tufft på 

våra arbetsplatser. Att arbeta 


är ofta både fysiskt och 

psykiskt tungt. 

Varje år skadar sig många kommunalare 

i samband med lyft och förflyttning 

av vårdtagare. De arbetsskador 

som godkänns är bara toppen 

på ett isberg, de flesta anmäls 

inte ens. Bland långtidssjukskrivna 

är kvinnor inom vården klart överrepresenterade. 

Otillräcklig be- 

manning skapar stress och utbrändhet. 

Utan tydliga åtgärdsplaner kan 

hot och våld lätt bli en del av vardagen. 

Det behöver inte vara så, genom 

gemensamt fackligt arbete kan vi 

förändra våra arbetsplatser. Med 

den här informationen vill vi i Äldreomsorgens 

branschråd för Kommunal 

Stockholms län ge dig och 

dina arbetskamrater stöd till att förändra 

och förbättra er arbetssituation. 

Här följer några hänvisningar 

och tips för det lokala arbetsmiljöarbetet 

BRANSCHRÅDET FÖR 

ÄLDREOMSORG 

Delegering 

Den arbetsuppgift som delegeras 

skall vara klart definierad. 

Kommentar: En arbetsuppgift som 

delegeras får inte beskrivas i allmänna 

termer såsom t.ex. ”injektioner” 

eller ”omvårdnads uppgifter”, 

I stället måste tydligt anges vilken 

eller vilka uppgifter som delegeringen 

avser samt under vilka förutsättningar 

denna delegering skall 

gälla. 

Ett beslut om delegering är personligt. 

Kommentar: Av denna föreskrift 

följer att ett delegeringsbeslut endast 

får avse en person som är 

namngiven och inte en viss yrkesgrupp(t.ex. 

enhetens undersköterskor), 

att den som genom ett delegeringsbeslut 

tilldelats viss arbetsuppgift 

i sin tur inte får delegera 

uppgiften till någon annan person, 

och att delegeringsbeslutet inte gäller 

ersättare/efterträdare när den 

som beslutet gäller, har semester, 

annan tjänstledighet eller har avgått 

från sin tjänst. 

Den som meddelar ett delegeringsbeslut 

skall inte bara vara formellt 

utan också reellt kompetent för den 

arbetsuppgift som beslutet avser. 

Ett delegeringsbeslut skall utfärdas 

att gälla för viss tid – högst ett år – 

eller för ett bestämt tillfälle. 

Varje delegeringsbeslut skall dokumenteras. 

Av dokumentationen ska 

framgå vilken arbetsuppgift som 

delegerats, vem som delegerat uppgiften, 

till vem uppgiften delegerats, 

tiden för delegeringsbeslutets 

giltighet, samt datum då beslutet 

fattades. 

Den som delegerar och den som 

mottar en arbetsuppgift skall underteckna 

delegeringsbeslutet. 

Beslutet om ändrade delegeringar 

och om återkallelser av delegeringsbeslut 

skall också dokumenteras. 

En delegering kan ej vara muntlig. 

Hänvisning: IMR Institutet för Medicinsk 

Rätt AB 

www.imrab.se 

Ledarskap 

Kravprofiler ska finnas på chefer. 

Krav att chefer och arbetsledare ska 

ha mod att vara chefer, även i kontakt 

med politiker. Chefens / Arbetsledarens 

arbetsområde måste 

vara tydligt avgränsade.(Ej för stora.) 

Chefens/ arbetsledarens befogenheter 

ska svara mot ansvaret. 

Befogenheter att åtgärda brister, 

kräva att de har god kunskap om arbetsmiljöfrågor. 

Arbetsledare med personalansvar 

ska ha kunskap om lagar och avtal. 

Hur ser det ut hos dig ? 

Hänvisning: Kommunals handlingsprogram 

HEJA CHEFEN 

www.kommunal.se eller till din sektion. 

Belastningsskador 

Belastningsskadorna i arbetslivet är 

fortfarande en dominerande orsak 

till långa sjukskrivningar och förtidspensioner. 

Arbetsgivaren har ansvaret för att 

de anställda har tillräckliga kunskaper 

för att utföra jobbet på ett sätt 

som är bra för kroppen. Här kan företagshälsovården 

eller annan arbetsmiljöexpertis 

vara till god hjälp 

med rådgivning. 

Det är viktigt att: undvika tunga lyft 

använda tekniska hjälpmedel 

se till att bördan hålls nära kroppen 

undvika att lyfta och vrida samtidigt 

Inom vården är ambitionen att inga 

manuella lyft av vårdtagare ska behöva 

göras. För att leva upp till detta 

krävs det en tillräcklig bemanning, 

att lokalerna är planerade för vård 

och omsorg och tekniska hjälpmedel, 

Arbetstagaren har en skyldighet att 

berätta för sin arbetsgivare om en 

arbetsuppgift upplevs medföra 

skadliga belastningar. 

I första hand har arbetsgivaren ansvaret, 

men vi måste alla samverka 

för att utveckla och förbättra vår arbetsmiljö. 

Läs gärna föreskriften AFS 1998: 1 

Belastningsergonomi som kan beställas 

från: 

Arbetsmiljöverkets Publikationsservice 

Box 1300 

171 25 Solna 

Telefon 08-730 97 00. Fax 08-735 

85 55 

Arbetsgivaren är skyldig att ha reglerna 

om belastningsergonomi och 

arbetsmiljölagen på arbetsplatsen. 

Arbetsskadeanmälan 

Ska göras: Då du skadat dig på 

jobbet eller på väg till och från arbetet. 

Om du blivit sjuk och misstänker 

att det beror på jobbet. 

Hur: Tala så snart som möjligt om 

för din arbetsgivare att du har skadat 

dig eller blivit sjuk på grund av 

jobbet. Arbetsgivaren är sedan 

skyldig att anmäla skadan till Försäkringskassan. 

(blankett finns att 

hämta från www.fk.se eller på Försäkringskassan) 

Innan anmälan skickas in skall den 

skrivas under av arbetsgivaren/chefen, 

skyddsombudet och den skadade. 

Kopia ska skickas till facket 

och AFA. 

Arbetsgivare som inte gör anmälan 

kan bötfällas enligt lagen om arbetsskadeförsäkring 

(LAF 8 kap. 

§11) Din sektion hjälper dig med 

anmälan om inte arbetsgivaren gör 

det. 

Anmälan av arbetsskada kan ge rätt 

till ersättning enligt LAF 

Sjuknärvaro 

Ett allt vanligare problem är den 

ökande sjuknärvaron, man arbetar 

fast man är sjuk. Orsakerna är flera, 

bland annat att man inte har råd att 

vara hemma på grund av karensdagen 

och ersättningsnivån. Man vet 

också att frånvaro ofta drabbar arbetskamraterna 

negativt då vikarier 

inte sätts in. Risken för långtidsjukskrivning 

ökar i samband med att 

man arbetar trots att man inte är 

frisk. 

Det är vi som är b

ch vården 

Introduktion till alla 

om Hot &Våld 

Handlingsplan & Uppföljning 

Företagshälsovård 

med Kristeam 

Stress 

Hot & Våld 

Arbetsmetodik och kartläggning 

Tydligt ledarskap 

Kartläggning om 

Hot & Våld 

Säkerhetsrutiner 

Bildspel + föreläsning 

Samt tryckt material 

Hänvisning: AFS 1993:2 Våld och hot i arbetsmiljön. 

Broschyren: Våld och hot inom omsorg och skola. 

Stressframkallande faktorer kan vara... 

- Kraven på arbesplatsen är höga samtidigt som arbetstagarens möjlighter 

att påverka sin arbetssituation är små. 

- Det sociala stödet från ledning och arbetskamrater är otillräckligt. 

- Det erkännande som arbetstagaren får i form av lön, uppskattning eller 

möjlighet att påverka sin personliga utveckling i yrket motsvarar inte arbetsinsatsen. 

branschrådet för äldreomsorg 

Agneta Falk-Rodrigues (sekreterare) Justinian Rupia, 

Carina Ervallius, Cabir Aksu, Eva Isaksson, Mariette Carlsson, 

Lilian Karlsson, Britt-louise Andersson, Lena lagnestad 

och Mait Wenström 


Facklig handbok för 

bussförares hälsa 

Leif Länghemmer och Gunnar Ljuslin har sammanställt handboken som ger svar på många 

arbetsmiljöfrågor inom bussföraryrket. 

Nu finns det en faktaguide 

till bussförarnas arbetsmiljö 

och hälsa. Handboken 

har sammanställts av 

Gunnar Ljuslin och Leif 

Länghemmer från trafiksektionen. 

Grunden är 

forskningsrapporter och 

arbetarskyddsstyrelsens 

föreskrifter. 

– Med handboken vill vi skapa en 

helhetssyn på vad arbetsmiljön betyder, 

säger Gunnar Ljuslin. Den 

påverkar hela livssituationen med 

familjeliv och möjligheten att vara 

frisk. 

Boken fungerar som en uppslagsbok 

med hänvisningar till föreskrifter 

och forskningsresultat. För att 

tillgodogöra sig innehållet krävs 

kanske vissa förkunskaper. I första 

hand riktar den sig till skyddsombud. 

Men antagligen kan alla bussförare, 

och andra, hitta lösningar 

och frågeställningar i boken. 

– Vi har valt att inte popularisera 

texten, säger Leif Länghemmer. 

Det innebär att det kan krävas en introduktion 

till handboken för dem 

som inte är vana att arbeta med paragrafer 

och fackspråk. 

Kan bli studiecirklar 

Boken ges ut på Bilda förlag. Leif 

och Gunnar pratar med dem om hur 

framtiden för deras projekt ska se 

ut. Kanske blir det ett introduktions- 

och studiematerial kopplat 

till den. Arbetet att ta fram och sammanställa 

uppgifterna och alla fakta 

har pågått under drygt tre år. Sammanlagt 

har Leif och Gunnar lagt 

ner 6-8 veckors arbete på handboken. 

Arbetet har varit ett förbundsprojekt 

och initierades redan 2001. 

– Det känns jättebra nu när den 

fackliga handboken är färdig, konstaterar 

Leif. 

Enligt Leif och Gunnar är ett av 

problemen på arbetsplatserna att 

chefer har dålig kunskap om arbetsmiljöfrågorna. 

När allt fler skyddsombud 

och bussförare börjar lära 

sig mer måste även resten av organisationen 

följa med. 

– Det är först när alla parter vet 

hur ett systematiskt arbetsmiljöarbete 

ska göras som det ger ordentligt 

resultat, säger Leif. 

Ingen dammsamlare 

Men än så länge är arbetsgivarna 

lyckligt ovetande om den fackliga 

handboken. Men om Leif och Gunnar 

får som de vill med boken ska 

arbetsgivarna snart upptäcka att det 

finns regler och föreskrifter för de 

flesta situationer. När en bussförare 

upptäcker ett problem slår han upp 

alla fakta i handboken, sedan kan 

skyddsombudet sätta snurr på hjulen. 

– Handboken får inte bli ytterligare 

en dammsamlare i hyllorna på 

fackexpeditionerna, betonar Leif. 

Vi vill att den ska bli ett aktivt arbetsredskap 

för bussförarna i jobbet 

att få både en bättre arbetsmiljö och 

livssituation. 

Materialet som sammanställts i 

boken går tillbaks ända till 1970-talet. 

Det finns få yrkesgrupper som 

det utretts och forskats kring så 

mycket som bussförarna. Tyvärr 

har inte arbetsmiljön påverkats i 

samma omfattning. Än i dag har 

bussförarna endast förtroendet att 

styra bussen, alla övriga förutsättningar 

för arbetet styrs av andra. 

Kanske kan den bilden förändras 

med hjälp av den fackliga handboken. 


Facklig handbok kostar 75 kronor 

och kan beställas från Bilda förlag.

16 

Boktips 

Vallonernas järnbruk i Uppland 

Hammarens slag 

och hjärtats 

av Lars Ardelius och Carin Svensson 

Förlag: Ordfront 


Jag trodde i min romantiska enfald under flera år när jag var yngre att vi hade 

vallonskt påbrå i vår släkt på mammas sida, enligt uppgifter från en släkting. 

Tyvärr har jag inte fått några trovärdiga bevis på att det är sant. Däremot 

kan jag rekommendera alla historieintresserade att läsa författarna Lars 

Ardelius och Carin Svenssons roman Hammarens slag och hjärtats, om de 

första Vallonerna som kom till Sverige för att arbeta som smeder. Vi får bekanta 

oss med räckaren Martin Corneille och hans närmaste och deras uppbrott 

från Vallonien. Familjen skapar sig ett nytt liv på järnbruket Stora Stäv 

i Uppland i början av 1600-talet. Tillvaron var slitsam och alla i hela familjen 

fick arbeta från tidig morgon till sen kväll. Det fanns också glädjeämnen 

i vardagens lunk för Martin och hans gelikar. Vallonerna dansade och festade 

ett par gånger om året i den traditionsbundna och skojfriska karnevalen 

samtidigt som svenskarna misstänksamt stod och tittade på deras upptåg. 

Vallonernas yrkesstolthet och tekniska kunskaper som järnarbetare hjälpte till att bygga upp stora förmögenheter 

till brukspatroner och annat herrefolk. Språket i boken är ibland lite högtidligt och stelt 

men det glömmer man snabbt när alla historiska detaljer skapar en spännande episk ådra som rinner igenom 

hela berättelsen. Vill man vara samhällsanalytisk kan man solklart dra en parallell mellan Vallonernas 

invandring till Sverige under 1600-talet till dagens invandring och alla nya svenskar. Romanen 

väcker tankar om utsattheten att lämna sitt eget land, sin egen kultur och mötet med andra folkslag, traditioner 

och vanor. 

PIA OLSSON 

Barnböcker i vår 

Bertil och Råttan Rutger 

av Viveka Sjögren (bild och text) 

En liten berättelse för 3-4 åringar om Bertil som är ledsen eftersom hans 

bästa vän råttan Rutger verkar vara försvunnen. Bertil letar och letar och blir 

allt ledsnare, fast han är ju inte så bra på att leta. Rutger busar bara och gömmer 

sig. Barnen jag läste för såg förstås hela tiden var Rutger höll hus. Men 

till slut hoppar Rutger fram när han märker att Bertil verkligen är jätteledsen 

så det slutar bra! 

Pingvinkvartetten, fyra sydpolare på äventyr i New York 

text Peter Arrhenius och bild Ingela Peterson 

De fyra pingvinkompisarna Wille, Bruno, Lasse och Arne har väldigt tråkigt 

när de ska ha hand om sina små ägg medan deras fruar är ute och roar sig. 

De kommer på att de ska resa till New York och spela Jazz, så de tar första 

bästa flyg. 

Trots att de inte har en aning om hur man beter sig i en storstad så lyckas de 

få jobb på en jazzklubb och dessutom gör de succé. Men det blir problem när 

de ska vara med i TV, lamporna i TV-studion lyser så starkt att äggen börjar 

kläckas. Hals över huvud måste de bege sig hem. Barnen ska förstås födas 

hemma på sydpoolen. 

Det här är en berättelse för de äldsta förskolebarnen och för vuxna, en hel 

del av skämten och bilderna förstår inte barnen. Men det tror jag inte gör så 

mycket eftersom det ändå är mycket som är gjort för barnen. 

Bilderna är glada och detaljrika, fast det är inte alltid så lätt att hålla reda på 

vem som är vem av de fyra vännerna. Man ser verkligen att det är i New York som man hamnat, Woody 

Allen går förbi och taxibilarna är gula som dom ska vara. 

Det var en bra historia tyckte mina Väderleksbarn, speciellt var det roligt när äggen började kläckas. 

Men barnen tyckte att pingvin-ungarna såg lite konstiga ut, de borde ha varit mer lika sina föräldrar. 

En mörk hemsk historia : Ruth Brown (text och bild) 

En väldigt vacker och hemsk historia verkar det vara, bilderna är mörka, dova 

och fantasieggande. Vi tar oss från heden genom den mörka skogen till ett 

hus, kanske ett spökslott? In i huset, uppför trappan och genom den mörka 

gången och fram till ett mystiskt skåp. Stämningen trissas upp hela tiden så 

när det helt ofarliga slutet kommer så blir mina 4 och 5åringar väldigt besvikna, 

vart tog egentligen häxan eller om det nu var spöket vägen??? 

KAJSA LINDBLOM 

BARNSKÖTARE PÅ FÖRSKOLAN VÄDERLEKEN 

Böckerna ingår i En bok för allas vårpaket 

Debatt / Insän 

Nattpatrullen vardagshjältar 

i natten. 

Räddningshelikoptern i all ära visst är de värda en eloge 

dessa flygande räddare i nöden. 

Men när mörkret vilar tungt över Värmdö kör nattpatrullen ut. 

Deras arbetspass börjar när de flesta av oss bereder oss på att gå till sängs. 

De kör mellan husen och orterna i hela kommunen. Bara att köra bil är en 

prestation när vägen ligger oplogad och nästan oframkomlig. När infarterna 

till husen som ska besökas stängs av drivor. Eller när höstnattens mörker 

äter ljuset från bilens strålkastare och blicken förtvivlat söker efter älgar 

och dolda faror. Då spänns muskler och sinnet är på helspänn. Vissa nätter 

kör dom upp till 25 mil. Två ska dom vara, oftast två kvinnor. Deras arbetsplats 

är hela kommunen och deras arbetsuppgift är att se till äldre och behövande. 

Deras ärendelista kan bestå av 20 namn, människor som får tröst 

och omvårdnad i natten. Dessa kvinnor har alltid ett varmt ord och en vänlig 

hand. De är även ansvariga vid en del sos-larm. De får vara förtrupp för 

att se vad för insatser samhället skall göra. De vet ofta inte vad de ska mötas 

av, men på natten sover det mesta av samhällets resurser och de står ensamma. 

Det krävs mod styrka och kärlek till människor för att orka arbeta i 

nattpatrullen, till en lön som inte är i nivå med det ansvar som arbetsuppgifterna 

kräver. 

Folkomrösta om 

EU-konstitutionen ! 

ANNE-LIE HUGDAHL 

Den 22 november hade Kommunal Stockholms län representantskapsmöte.Till 

mötet hade sektion 30 inlämnat 

en motion som antagits på medlemsmöte, denna 

var ett förslag till uttalande där kravet på folkomröstning 

om EU-s nya grundlag fördes fram. Motionen 

föll med siffrorna 96 emot och 88 för. 

”Vi äger inte frågan” var avdelningsstyrelsens majoritets motivering till 

sitt avslagsyrkande. Frågan om en folkomröstning menade man är ”en 

icke-facklig fråga” som vi som förbund bör vara neutrala till. 

Som känt är kommer folkomröstningar om fråga att äga rum i en rad andra 

EU-länder. Spanien har redan genomfört sin och på tur står bland annat 

Danmark, Frankrike och Storbritannien. Det är svårt att förstå varför man i 

Sverige inte är lika angelägen om att få en folklig legitimitet för ett så betydelsefullt 

beslut som detta. En färsk SIFO-undersökning visar att 58% av 

medborgarna vill folkomrösta och en rad organisationer som exempelvis 

Transport har ställt sig bakomkravet. Det är också svårt att förstå varför 

Kommunal skulle vara ”neutrala” till kravet på en folkomröstning. Varför 

skulle vi inte ha en åsikt om hur demokratin på bästa sätt bör fungera? Som 

fackförbund verkar vi för att våra medlemmar ska vara delaktiga i beslut 

som rör deras arbetssituation. Varför ska vi inte ha en åsikt när det gäller 

delaktighet i processer som påverkar hela samhällsutvecklingen? 

STYRELSEN 

SEKTION 30-CENTRALA LÄNET 

KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN

t 

Hur får jag en lön som går att leva på? 

Får jag säga några ord. Ja, vi vill ha en 

lön som jag kan leva på, resten ger sig 

själv! Jovisst och hur får jag det som utbildad 

vårdare? Varför ska jag vara med 

och slåss? 

Så här ligger det till, de senaste åren 20003 - 2004 fick 

jag en lönehöjning på 375 kronor + 300 kronor = 675 

kronor. Outbildade vårdare fick under samma period 

från 1000 kronor + 775 kronor = 1775 kronor. 

Så löneförhandla ni, alla får inte en rättvis del av lönepotten. 

Jag överklagade skriftligt år 2004 till chefer och 

fackliga ombuden. Jag har även skrivit till Ylva Thörn. 

Tror ni någon har svarat? Nej, naturligtvis inte. De bryr 

Kommunal driver kraven 

Nästan samtliga av de avtal Kommunal 

tecknat med arbetsgivarna (förutom vissa 

undantag, som bl.a. SLA som har tarifflöner) 

är baserade på individuell och 

differentierad lönesättning. 

Arbetsgivaren har stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning 

och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren 

når målen med verksamhetens effektivitet, produktivitet 

och kvalitet. Därför är lönen vara individuell 

och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. 

Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla 

personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. 

Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat 

och löneutveckling knyts samman så att det positiva 

sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. 

Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef 

och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda 

resultat och lön. 

Uttalande från sektion 30: 

I massmedia bedrivs idag en kampanj mot fackföreningsrörelsen.Vår kamp för 

att svenska kollektivavtal ska gälla framställs med utgångspunkt från exempelvis 

skolbygget i Vaxholm som en kamp för privilegier, ibland till och med som 

främlingsfientlighet. Målet för kampanjen är klart; att undergräva kollektivavtalen 

och pressa ned lönerna. 

Till denna kampanj bidrar tyvärr också arbetarrörelsen själv med argument. Metall i Trollhättan, lägenhetsfifflare 

i Stockholm och riksdagsmän har alla varit behjälpliga. Inom Kommunal finns cirka 34 000 förtroendevalda 

vars dagliga basarbete till exempel medlemsvärvning försvåras av det missbruk av medlemmarnas 

förtroende vi kunnat ta del av i massmedia. 

Vi som vill försvara kollektivavtal, sociala reformer och arbetsrätt mot borgerliga attacker måste också ta 

tag i frågan om skandaler och privilegier inom arbetarrörelsen. För det handlar om ett reellt problem, och vi 

tror inte att det enbart är ett individproblem. 

Det handlar i grunden om att vi fått ett skikt inom rörelsen som har en annan ekonomisk standard än medlemmarna. 

Det behöver inte handla om olagligheter. Ibland, som i Trollhättan, är det en fråga om fiffel och sådant 

kan upptäckas av rörelsens egen interna kontroll som en följd av att aktiva medlemmar har ställt krav på 

ekonomisk redovisning av hur deras avgifter används. Men det stora problemet är att vi fått en organisationskultur 

som tillåter och tycker att det är naturligt att våra högre företrädare inte bara har en lön som vida överstiger 

deras medlemmars och väljares inkomster utan också tillåts ha en mängd uppdrag vid sidan av som ytterligare 

späder på deras inkomster. Att en riksdagsledamot tjänar 45 000 kronor i månaden motiveras med att denne 

har ett tungt och ansvarsfyllt arbete. Hur kan man, med en sådan arbetsbörda förväntas att fungera som VD. 

i ett bolag och göra rätt för ytterligare 40 000 kronor? Hur vanligt är det bland förbundsledningar inom LOfacken 

att parallellt sitta med andra styrelseuppdrag med höga styrelsearvoden? 

Våra kollektivavtal och vår rörelse försvaras bäst om kampen för dessa går hand i hand med en strävan till 

jämlikhet inom rörelsen och avskaffandet av ekonomiska privilegier. Vi måste leva som vi lär. 


sig inte, de har väl nog att själva se över sina lönehöjningar. 

Hur ska kommunal få personal att söka sig till vård- och 

omsorgsyrkena? Naturligtvis borde ingångslönen ligga 

på 18.00 kronor per månad för att höja statusen i vården 

och uppmuntra folk att utbilda sig, då blir yrkena attraktiva. 

Angående lönekampen har inget yttrats på min arbetsplats. 

FANNY GUSTAFSSON 

Kommunal är starkt drivande i löneförhandlingarna 

både centralt och lokalt för att uppnå en bra löneutveckling 

för sina medlemmar, höja relativlönen, utjämna löneskillnaderna 

mellan män och kvinnor, att det inte existerar 

lönemässig särbehandling på grund av etnicitet, 

att lägsta lönerna höjs samt att lönesättningen stimulerar 

och ger stöd till medlemmarnas yrkesutveckling. 

När det centrala avtalet är klart och undertecknat påbörjas 

de lokala förhandlingarna. Då läggs samtliga 

pengar, oavsett om det är i procent eller krontal, som 

det centrala avtalet angett ihop och arbetsgivaren lägger 

förslag på fördelning på samtliga medlemmar. 

Här är Kommunal med och förhandlar och slåss för 

att tillvarata samtliga medlemmars intressen. 

Vi arbetar på att höja lägstalöner och arbetar även lokalt 

med att få befattnings ingångslöner. 

AVTALSENHETEN 

STYRELSEN KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN SEKTION 30 CENTRALA LÄNET 

Hejsan! 

Äntligen har ljuset kommit åter till vår del av världen och vi känna att våren 

är på väg. Semeservikariernas tid börjar sakta nu under vårterminen. 

Glöm inte att fråga de nya på jobbet om de är med eller vill gå med i 

facket. Som ny på jobbet behöver vi alla stöd av våra arbetskamrater men 

även stödet av en stark facklig organisation, och starka blir vi bara tillsammans! 

Denna dag som jag skriver detta är alla kvinnors dag, 8 Mars! 

Så GRATTIS kvinna var stolt och bär ditt huvud högt! 

LOWISA LOWE ANDERZON 

Köttberget byggde välfärden 

Köttberget, det är vi som en gång i tiden unga och friska kände oss värdefulla 

och behövda. Det var vi som vårdade dina nära och kära. Vi var ofta 

fulltaliga på arbetsplatsen,vid sjukdom och semestrar fanns det en vikarie 

pol, det kändes roligt att gå till jobbet. Det var tungt, mycket tungt många 

gånger både fysiskt och psykiskt och visst var det ont om personal ibland 

då också, men bara ibland, idag hör det till vardagen. Men blev det någon 

tid över gick man in till den som behövde lite mer omsorg. Ja det är klart att 

det handlar om sjukvården i dåtid. Man kan inte låta bli att blicka tillbaka 

och jämföra dåtid med nutid. 

Köttberget, det är vi som lyckligtvis börjar droppa av i pension, till en 

pension som knappt räcker till kattmat när hyran är betald, men större delen 

mer eller mindre halv-döda. De senaste 20 åren av vårt yrkesverksamma 

liv har sugit musten ur oss, vi är totalt utslitna snudd på i behov av vård. 

Skulle det vara nödvändigt att lämna landet för varmare klimat får det väl 

ske på bår. Blir man sjukare återvänder man hem till den vård som nödtorftigt 

fungerar, om det överhuvudtaget finns någon vård för just dig, trots 

att du i hela ditt liv har slitit för brödfödan och betalat skatt för allas vår välfärd. 

Köttbergets lilla klick som lyckligtvis lyckats komma upp sig till portföljbärare, 

har orken kvar och kan njuta till fullo och aldrig bli vuxen, om 

man nu med vuxen menar en söndersliten kropp, tack för ordet. 

KOMMUNALARE BP 

Avgiftstabell för 

Kommunal Stockholms Län 

Grundavgift 171 kr plus procentavgift 1,07 procent av 

bruttolönen. 

Den totala avgiften blir då enligt följande: 

Bruttoinkomst Avgift Bruttoinkomst Avgift 

1-1000kr 176 kr 13001-14000kr 315 kr 

1001-2000kr 187 kr 14001-15000kr 326 kr 

2001-3000kr 198 kr 15001-16000kr 337 kr 

3001-4000kr 208 kr 16001-17000kr 348 kr 

4001-5000kr 219 kr 17001-18000kr 358 kr 

5001-6000kr 230 kr 18001-19000kr 369 kr 

6001-7000kr 241 kr 19001-20000kr 380 kr 

7001-8000kr 251 kr 20001-21000kr 390 kr 

8001-9000kr 262 kr 21001-22000kr 401 kr 

9001-10000kr 273 kr 22001-23000kr 412 kr 

10001-11000kr 283 kr 23001-24000kr 422 kr 

11001-12000kr 294 kr 24001-25000kr 433 kr 

12001-13000kr 305 kr 25001-26000kr 444 kr 

o s v 

OBS! 

På Kommunal Stockholm läns representantskap de 22 november 2004 beslutades 

att avgiften inte höjs 2005.

18 

MTKommunal medlemstidningen Stockholms län 

Demonstration 17 mars 

Rör inte mitt Kollektivavtal 

Tusentals slöt upp till försvar för våra 

kollektivavtal vid manifestationen den 

17 mars. I väntan på avmarsch fylldes 

plattan, sedan ringlade tåget genom staden 

till Mynttorget där tal och appeller 

hölls. 

Det var många “Vi tar fajten” - jackor, skyddsvästar och 

Semesterhemmet Nygård ligger vid 

Vallentunasjön i Täby kyrkby.Vi har ett 

antal stugor för självhushåll lediga i 

sommar. Kallt rinnande vatten i stugorna, 

kyl och spis. 

Toalett och dusch i gemensamma servicehus. Bad och 

lekplats finns. Det enda du tar med dig är lakan och örn- 

Hjälp med fackliga frågor 

Du kan ringa Jouren om Du har frågor 

om ditt avtal eller anställningsvillkor. I 

jouren finns en ombudsman som svarar 

på dina frågor eller skapar den kontakt 

du behöver för att få svar. 

Innan du ringer till Jouren bör du ha försökt kontakta 

eller varit i kontakt med din lokala sektion av Kommunal. 

Detta på grund av att Jouren inte har möjlighet att 

känna till lokala avvikelser eller avtal och företeelser 

som kan påverka svaret på din fråga. 

Nästa nummer av MT kommer vecka 17 - 2005 

nummer 3 - 2005 

arbetskläder som satte färg på demonstrationståget som 

gick via Kungsan och slottet. Väl framme på Mynttorget 

var det många talare som vittnade om och gav vilka 

konsekvenser avsaknad av kollektivavtal ger. 

Det blev en kraftfull markering mot de krafter som 

anser att individuella lösningar är det bästa för arbetsmarknaden. 

RÖR INTE VÅRA KOLLEKTIVAVTAL! 

Semester på 

semesterhemmet Nygård 

gott. 3 o 4 bäddsstugor kostar 2.000 kr i veckan, bytesdag 

lördag. 6 bäddsstuga kostar 2.500 kr i veckan 

Bokning sker på 08 510 123 41, 070 484 68 21 eller epost 

norton.steele@telia.com 

Mötesplatsen 

KOMMUNAL JÄRFÄLLA 

sektion 14 

Kallar till Medlemsmöte ! 

Tisdag 12 April 

kl. 18.30 

Folkets hus, Kallhäll, biosalongen 

Ur dagordningen. 

* Lönekampen, hur går vi vidare ? 

* Avd. årsmötes handlingar 

mm. 

Viktigt att vi alla kommer för att besluta hur vi 

går vidare med löneförhandlingarna lokalt. 

Vi måste visa att vi är många som är värda mer, 

för att orka vårda välfärden 

Hur kan vi utveckla 

medlemsdemokratin i facket? 

Demokratiafton 

Tisdagen den 5 april 2005 18.30 

Kaffe från 18.00 

Kommunals Medlemscenter Gullmarsvägen 29 

På gångavstånd från Gullmarsplan eller 

en hållplats med buss 160. 

www.kommunal.se/stockholm 

1:a pris: Sex Trisslotter, 

Krysslösning Lena Åsbrandt, Nynäshamn 

MT 2/2004 2:a pris: Fyra Trisslotter, 

Kajsa Friström, Stockholm 

3:e pris: Två Trisslotter, 

Kerstin Bremvik, Saltsjö-Boo 

ELYSEISK 

PLATS 

HÖLJT I 

MYSTIK 

HAR 

OFTAST 

STYR- 

ELSE 

ARSENIK 

LIVS- 

FARLIG A TINGEST G E 

ÄR GASER 

SOM R OGÄRNA I N 

REAGERAR 

SYSSLAR 

MED DET E SKRIVNA F Ö R 

ORDET 

FÅR DEN 

SOM N A T S LIGGER I 

SELEN? 

Välkomna ! 

Styrelsen 

Eva Nilsson från Kommunals förbundskontor berättar om demokratin i 

Kommunal. Var tas besluten om hur facket skall fungera? Hur fungerar 

den representativa demokratin? Hur kan medlemmar från en arbetsplats 

påverka facket? 

Hur kan vi göra inom Kommunal för att bygga upp vår kamporganisation? 

Fler planerade möten: 

Tisdagen den 12 april kl 18.30 träffas vi igen, då ska vi diskutera inför 

Kommunal Stockholms läns representantskap som äger rum den 21 april 

Tisdagen den 3 maj kl 18.00 kommer LO-tidningens chefredaktör 

Martin Lindblom att medverka på temat ”fackföreningspressen och den 

fria debatten”. 

Intresserade från alla Kommunals sektioner är välkomna. 

Arrangörer: Sektion 26 (Gullmarsplan), Sektion 27, sektion 28 (Västra 

Stockholm) och sektion 34 (Trafiken) 

I 

I 

I 

EXV. TRICK- 

FILMNING 

POSTALT 

ÄR VISST ÄR HADE STÄLLA 

SAINT 

MARKEN OTTE- BARA 

HELENA 

VÄREND SÅNGER ETT ÖGA ORDNING 

BRUKAR 

PREDIKA 

RELATIVT 

NYA 

Jouren har telefonerna öppna mellan 9.00 - 15.00 måndag 

till torsdag 

Telefonnumret är 08 - 619 22 54 / 08 - 619 22 37 / 08 - 

619 22 48 

Jouren svarar inte på frågor om medlemskapet eller 

arbetslöshetsförsäkringen. Har du tillgång till internet 

kan du även ställa frågor på Kommunal Stockholm läns 

hemsida: www.kommunal.se/stockholm 

HAR MAN 

PÅ HUS 

SOM SKA 

SÄLJAS 

ICKE-RÄT 

ÄR AV 

EN FORM 

AN- 

AV 

SENLIG 

REKLAM 

LÄNGD 

SÄNDS 

VARN- 

ANDE 

SÄTTS 

MARKEN MAJAS 

/ 

I 

I 

I 

I 

I 

I 

Kommunal Stockholms län i samarbete med Semesterhemmet 

Nygård . 

S H 

P A S T O R 

S E N T I D A 

C E D E N 

V I S N I N G 

A V I G E 

BIRGITTAS HEMORT 

RYGG- 

GLIDYTA 

INNAN HON BLEV HELIG 

STYCKE 

HÅLLER 

PÅ SKIDA 

AV BL.A. 

SEGEL 

H U B 

BÄSTIS 

HJORT 

BRUKA P L Ä G A SPÄNT R 

B 746 © PROPRES info@propres.se 

KALLADES JOBBAR 

MASSIVA 

ÄR EN ALLVARLIG 

FAR ÖVER 

ROCK- IHOP 

INUTI 

DEN SUGER 

SAK FÖR FISKAR 

HAVEN 

KUNGEN 

BLOD- 

H O T E L S E B R E V 

OBE- L A G UPP 

KRYDDADE SÅ 

MED 

NYGREN 

KÄRL L 

TYDLIGA 

BRÄNSLE 

DET FÖRSLÅR 

OLJA 

VARAR 

HAR ETT 

HUVUD- STABBE 

LÄNGE 

SPJUT 

STAD SÄGER 

NOSEN N A R V A L MAROCKO DE UNGA F A R S A TILL- E V I G H E T 

TYGAD 

ÄR 

BRUKAR 

FÖRSTÅS 

HA 

EXPERT? HAR S K Å D A R TRÅKIGT, F R A M T I D E N TOFT E K A 

TAGGAR 

LIVLÖST 

RÖRDE 

GÖR MAN 

SIG 

URFADER PÅ BANA 

V I S SAKTA S E G A D E G Å T L I K T NORDEN T MED ETT N 

ATLANTÖ 

SKOTT 

KROSSAR 

O- 

GILLAR 

SOM EN 

KAN BLI 

RÖD 

VISSA ÄR 

ORDNAD 

VATTEN 

VACKER 

TRÅD G UPP- M A L BOTTEN- B Ö K I G MÖRK A L G E R SAME- A S K 

ODLADE 

SLAM 

TID 

SLÖJD 

UTDUNST- 

BLIR 

ADE, UT- 

KUNG PÅ 

T E M A FÄRDADE 

BRÄDE M A T T GÖRA EN E N A N N A N T E 

IBLAND 

SKÅRA 

VATTEN- 

GREKISK 

HAR 

EKONOMI- 

ÄLSKARE, 

BOKSTAV 

LAD 

BYGGNAD L A D A FISKE- U T T E R FYNDIG- A L F A EXV. V Ä V A R 

REDSKAP 

HET 

UPPLEVS 

GÖRS PÅ 

SOM EN 

GULD RYGG 

EN 

SMÄLL 

FÖR 

BÖN 

KLATSCH 

K R E V A D KEMIST MEDIE- R I T T 

V Ä R DÄR BAK 

GALEN 

FÖRTAG 

SPEL 

DIKTAR 

KAN GÅ 

T O K I G ARM D A M 

ARM 

PORTORD T Ä T A E R T A 

KAN BE- 

HANDLING 

INGÅR 

AV SJUK 

KRETS- 

T E R A P E U T I S K 

VARA 

LOPP V 

L A G 

HÖGAR 

EN FORM 

OCH 

AV UPP- 

SPRINGER T R A V A R REPNING G N A T E 

D R A 

DRICKS

medlemsutbildning 


1:a pris Sex Trisslotter 

2:a pris Fyra Trisslotter 

3:e pris Två Trisslotter 

Lösningen skall vara 

redaktionen tillhanda 

senast den 20 april 2005 

för att deltaga i dragningen. 

Jag som löst krysset heter 

Adress 

Postadress 

Telefon dagtid 


Du har säkert många frågor eller åsikter om Kommunal. För att få svar på dem är ett bra förslag att gå en av de 

medlemsutbildningar som anordnas av Kommunal. Kursupplägget brukar oftast vara så här: 

Kursen är på två dagar och pågår mellan 8.00 -16.30 båda dagarna. 

Om du har löneavdrag för att delta i kursen får du stipendium på 640 kronor skattefritt per dag. 

Du blir bjuden på lunch och kaffe, Dessutom får du svar på dina frågor – och vad andra funderar på. 

Du träffar även nya vänner. 

Du är varmt välkommen 

För att anmäla dig kan du fylla i anmälan och sända till: 

Barbro Pousette 


Box 300 27 

104 25 Stockholm 

eller sänd ett E-brev med uppgifterna till: 

barbro.pousette@kommunal.se 

Barbro Pousette vidarebefordrar sedan den vidare till en sektion som tar hand om dig 

Namn 

Adress 

Arbetsplats 

Personnr 

Krysset 

BÖR 

VETA 

VAD 

ORO ÄR 

VIT, ”REN” 

BLOMMA 

ENKLA 

HUS 

TACKAR 

EJ NEJ 

TILL ETT 

KADAVER 

SYSSLAR 

MED BÅG 

GÖMMER 

MÅNGA 

SMYCKEN 

I 

TAR TAXERA 

GÄRNA SES 

HAND OM MUSLIM 

PENGAR OFTA PÅ 

ÄR DET 

OM ANDRA 

ILLA 

SAGDA 

VILL 

SPELARE 

HA PÅ 

HAND 

MONTANA 

OCH 

MALTA 

POSTALT 

RÖRA MED 

MANDEL 

OCH 

SOCKER 

STICKER 

UT I HAV 

LIGGER I 

VATTEN 

TYSK 

FLOD 

FAL 

JONG MED 

”RÄDD ATT 

FLYGA” 

RASPIGT 

CARLOS, 

MEXIKANSK 

FÖR- 

FATTARE 

HENNING 

MED 

DECKARNA 

FLICKA 

nummer 3 - 2005 

För alla medlemmar som vill veta 

mer om Kommunal 

B 732 © PROPRES / info@propres.se 

MÅSTE 

OS-DEL- 

TAGARE 

HA 

HAR NY 

ORK 

SATS- 

BÖRJAN 

EN HEL 

RADDA 

KAN ORG- 

ANISERA 

Lösningen sänder du in till: Medlemstidningen MT 


Box 300 27 

104 25 Stockholm 

ROV- 

FÅGELN 

ÄR BE- 

HAGFULL 

GILLAR 

YLLE 

ÄLV- 

BRANT 

LYSER 

SVAGT 

HEIN, 

DANSK 

POET 

LOCKAR 

KRAMA, 

OMSLUTA 

KNÄCKTE; 

STOPPADE 

BROM 

TYDER 

PÅ 

TRÄD 

ADLIG- 

HET 

KRÄVS 

DET ATT 

CYKLIST 

HAR 

PRYDDE 

HERR- 

SKJORTA 

ÖMSINT 

HAR NOG 

FALL- 

FRUKTEN 

PRÅL 

BÄLTÖ 

ROANDE 

SIGNATUR 

TALARE 

AVTAG- 

ANDE I 

MUSIKEN 

BLIR NOG 

KJOL VID 

PROVNING 

RIKTNING 

KALL 

PERIOD 

GUDS 

TJÄNARE 

REGION 

GE EN EN KORT 

ÉDITH 

ÅLDRIG LUFT- 

MED ”MI 

AIR STÖT 

LORD” 

INLEDER 

GALA 

SVAVEL 

ÄR DE PÅ 

DEN ÖDE 

ÖN 

FN:S 

FÖRSTE 

LEDARE 

FRUKT 

(SAMMAN- 

VUXNA 

BÄR) 

KASS- 

ERAD 

MÅSTE 

LASTEN 

VARA 

FYLLIG 

KAN 

TUFFING 

MYCKET 

KOMMER 

MED DEL AV 

NYTT BIBELN 

ASAGUD 

MOTVIND 

BRUKAS 

MED 

KRAFT 

AGERAR 

KUJON 

GAMMAL 

I GÅRDEN 

KONS 

STÖRSTA 

FÖR- 

MAGE 

DEN 

FÅNGAR 

UPP DET 

GROVA 

TRIVS I 

TALLINN 

EJ VI; 

ÅBEROPA 

TRÅNGT 

OCH 

SNÄVT 

VÄG 

19 

VILDSINT 

GUD I 

GREK- 

LAND


nummer 3 /2005 

presslagd 

den 25 april 

NU FORTSÄTTER VI FAJTEN FÖR HÖGRE LÖNER 

Undersökning efter undersökning visar att det arbete 

vi välfärdsarbetare gör uppskattas av alla de människor 

som behöver oss. Nu vill vi ha bevis även från arbetsgivarna. 

För att välfärdsjobben ska bli framtidsjobb 

kräver vi bland annat att heltid ska vara en rättighet 

och lägsta lönen ska vara 15 000 kr i månaden. Genom 

ett nytt arbetsmiljöavtal vill vi påverka arbetsorganisation 

och bemanning. I förra lönekampen tog vi ett steg 

mot rättvisa och jämställda löner. Nu fortsätter vi fajten 

för högre löner! Läs mer på www.kommunal.se

MT 3-05 - Kommunal

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?