Livet i Birka
Livet i Birka
Livet i Birka
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
18 HISTORISKA NYHETER<br />
Till mjöd och vin<br />
Glasbägare från grav 649 i <strong>Birka</strong>.<br />
Foto Gunnel Jansson, RIK.<br />
Glasbägare från grav 644 i <strong>Birka</strong>.<br />
Foto Gunnel Jansson, RIK.<br />
Trattbägare och<br />
andra dryckesglas<br />
från <strong>Birka</strong>s kammargravar.<br />
Vid utgrävningarna i <strong>Birka</strong>s stadsområde fann vi<br />
hundratals små fragment av glaskärl. Har glas<br />
importerats till Norden som hela kärl eller har man<br />
importerat kärlfragment för att använda som<br />
råämne vid pärltillverkning? Vi får utgå från att<br />
åtminstone en viss import av hela kärl har<br />
förekommit, eftersom flera av gravarna i <strong>Birka</strong><br />
innehåller glaskärl.<br />
Där finns till exempel trattbägare med varierande dekor,<br />
kärl med form liknande moderna dricksglas och kärl med<br />
rundad kropp och avsmalnande nacke. Vi vet inte vad man<br />
har druckit ur glasen, men både öl och vin fanns att tillgå<br />
för de välbärgade.<br />
I staden påträffas också kärl av sådana typer som inte<br />
förekommer i gravarna. Ett exempel är trattbägarformade<br />
kärl med en mittvulst. Dessa har troligen använts<br />
som oljelampor. Man kan tänka sig att lampan fästes i en<br />
hållare på väggen eller hängdes i taket. Den fylldes med<br />
vatten och olja och en veke lades att flyta på ytan. Lampor<br />
med liknande form tillverkades i t ex Egypten från 400talet<br />
och framåt.<br />
Ett annat kärl, som inte heller finns i gravarna, är små<br />
flaskor med en mynningsdiameter på 1,5 cm. Den enda<br />
bottenbit som påträffats har en diameter på 3 cm. Små<br />
parfymflaskor tillverkades i östra Medelhavsområdet<br />
under romersk tid och när romarriket gick under tycks<br />
man ha fortsatt att tillverka små flaskor i Frankerriket.<br />
Från Tyskland finns flera exempel på miniatyrflaskor<br />
från 400-talet som anses ha använts för mediciner, eller i<br />
vissa fall som behållare för helgonreliker. Även under<br />
medeltiden förekommer små flaskor som troligen har<br />
använts inom alkemin och medicinen. Det är kanske troligare<br />
att flaskorna som påträffats i <strong>Birka</strong> har innehållit<br />
parfym eller medicinska blandningar snarare än helgonreliker.<br />
En typ av glas vars funktion är okänd är de enstaka<br />
fragment av fönsterglas som förekommer både i staden<br />
och i en grav. Vid den här tiden användes glasfönster i<br />
kyrkor, men inte i bostadshus. Fragmenten påträffas inte<br />
heller i anknytning till husen på de två utgrävda tomterna,<br />
utan bland avfallet i gränderna mellan husen.<br />
Varifrån kommer glaset?<br />
Det finns inga säkra belägg för att glas har tillverkats i<br />
Sverige förrän på Gustav Vasas tid. Glaskärlen från <strong>Birka</strong><br />
är av samma typer som glaset från samtida nordvästeuropeiska<br />
handelsplatser som Ribe i Danmark och<br />
Dorestad i Holland. Man vet att bland annat trattbägare<br />
tillverkades i Rhendalen och det är troligt att detta område<br />
var det största nordeuropeiska produktionsområdet för<br />
glas under vikingatiden. Här hade glashyttor funnits redan<br />
under romarrikets tid och produktionen tycks ha<br />
fortsatt efter romarrikets fall. Till <strong>Birka</strong> kom många föremål<br />
österifrån. I en grav finns en glasbägare som anses<br />
vara tillverkad i Persien, men i stadsmaterialet finns inga<br />
fragment som kan identifieras som österländska.<br />
Vem använde glas?<br />
Utanför <strong>Birka</strong> har få vikingatida glasbägare påträffats.<br />
När de förekommer är det ofta i högstatusmiljöer. I sagalitteraturen<br />
omnämns inte glasbägare, däremot finns det<br />
två illustrationer från det karolingiska riket där män<br />
dricker ur trattbägare.<br />
När det gäller gravarna i <strong>Birka</strong> är det emellertid värt<br />
att lägga märke till att glasbägare är fem gånger vanligare<br />
i kvinnogravar än i mansgravar. Även i Norge har man<br />
noterat att glasbägare är vanligare i kvinnors gravar. Var<br />
glaset dessa kvinnors privata kärl som de drack ur när det<br />
var fest? Hur ett gille kunde gå till beskrivs till exempel i<br />
Egils saga när en man som hette Torolv var bjuden till<br />
jarlens gille. Jarlen beslutar att man skall dra lott om<br />
platserna vid bordet. Man skall dricka tillsammans två<br />
och två, en man och en kvinna. Egil får platsen bredvid<br />
jarlens dotter och den svenska översättningen lyder ’’Så<br />
drucko Egil och mön tillsammans om kvällen och voro<br />
mycket muntra’’. Ett alternativ är att glasbägaren tillhörde<br />
husfrun i rollen som den som initierar ett dryckeslag.<br />
I Beowulf-eposet är drottning Waltheow den som hälsar<br />
Beowulf och hans män välkomna och delar ut mjödet<br />
och vinet.<br />
Idag finns inget säkert svar på frågan om varför glaskärl<br />
är vanligare i kvinnogravar, men den som föreställer<br />
sig det vikingatida dryckesgillet som en fest enbart för<br />
männen bör kanske ompröva sin uppfattning.<br />
ANNA BERGMAN
Change language