Flushing - Föreningen Gutefåret
Flushing - Föreningen Gutefåret
Flushing - Föreningen Gutefåret
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Gutefåren är väl anpassade till<br />
utevistelse även under vinterns<br />
snöförhållanden. Det är djurägarens<br />
ansvar att de har skydd och<br />
god foderförsörjning.<br />
Foto: Ragnar Edberg<br />
Gutefårägarens fårår börjar i<br />
oktober. Säsongens lamm är borta,<br />
fördelade på slakt eller livdjur, du<br />
har valt ut vilka tackor du skall<br />
behålla och du har en bra bagge<br />
tillhands. Tillräckligt med foder,<br />
strö (hö och halm) och kraftfoder<br />
finns i vinterlagret.<br />
OKTOBER<br />
Betessäsongen tar snabbt slut och<br />
tillskottsutfodring kan bli nödvändig.<br />
Betenas näringsinnehåll<br />
minskar snabbt och genom<br />
växterna tillförs fåren mest<br />
osmältbar växttråd, vilket du ser<br />
på att avföringshögarna ökar i<br />
volym. Som tillskott är korn eller<br />
havre bra, liksom äpplen eller<br />
sockerbetsblast.<br />
Betäckningen<br />
Det finns två bra metoder för<br />
baggtillsättningen:<br />
1) Bekvämt är att låta baggen gå<br />
hela tiden i besättningen. Då<br />
kommer lamningen som en glad<br />
överraskning någon gång under<br />
månaderna mars, april och maj.<br />
Normalt sker dock betäckningarna<br />
under november-december med<br />
lamning i april-maj.<br />
2) Bestäm vilken dag betäckningen<br />
skall börja, t.ex. den 15<br />
oktober. Då kan du vänta lamm<br />
efter 5 månader minus 5 dagar,<br />
alltså omkring 10 mars.<br />
”<strong>Flushing</strong>”<br />
“<strong>Flushing</strong>“ till gutefår är en<br />
diskutabel metod, men kan<br />
användas om du misstänker att<br />
dina djur är i mycket dålig<br />
kondition. Med flushing menas en<br />
ökad fodergiva, t.ex. 4-5 hekto<br />
okrossad säd per dag och djur, i<br />
avsikt att öka tackornas kondition,<br />
vilket stimulerar deras fertilitet<br />
och ökar chansen till fler lamm per<br />
tacka.<br />
Använder du flushing, så skall<br />
den påbörjas ca 3 veckor före<br />
F ör alla fårägare finns det varje månad något viktigt<br />
att komma ihåg. För nybörjaren är det viktigast av<br />
allt att lära känna djuren i den egna besättningen och att<br />
få en god uppfattning om deras vanor och krav. Ingen<br />
skall skämmas över den oro man känner om något verkar<br />
egendomligt. Det finns god hjälp att få! Kontakta närmaste<br />
fårgranne eller ring ett guteombud eller någon i<br />
föreningens styrelse. Inom vår lilla förening finns samlat<br />
ett mycket stort och innehållsrikt fårkunnande - utnyttja<br />
detta! Vid akuta fall tillkallar du naturligtvis din<br />
distriktsveterinär!<br />
betäckningsstart. I besättningar<br />
med djur i bra kondition är<br />
åtgärden utan effekt. Känn därför<br />
regelbundet med handen över<br />
djurens ryggar eller kors (handpåläggningsmetoden)<br />
för att få en<br />
uppfattning om de är magra eller<br />
feta.<br />
Klippning och verkning<br />
Klippning är aktuell för de<br />
besättningar där djuren stallas in<br />
över vintern. Gutefår bör helst ha<br />
tillgång till fri utevistelse hela<br />
vinterhalvåret och då skall du<br />
naturligtvis inte klippa dem sent<br />
på hösten. Ohyra, t.ex. fårlus,<br />
behandlas i samband med<br />
klippningen. Beroende på vilket<br />
avmaskningsmedel du använder<br />
FÅRÅRET<br />
kan en höstavmaskning vara<br />
befogad på livdjuren.<br />
I samband med klippningen<br />
klipper (verkar) du djurens klövar.<br />
En vanlig trädgårdssekatör är ett<br />
utmärkt redskap!<br />
NOVEMBER<br />
Kontrollera noga din foderstat<br />
inför vintern. Undvik såväl under-<br />
som överutfodring. En analys av<br />
hökvalitén kan löna sig. Har du hö<br />
av mycket god kvalité kan<br />
mängden kraftfoder minskas till ett<br />
minimum, utom möjligen med<br />
undantag för högdräktighetsperioden.<br />
Foderspill<br />
Försök att reducera foderspillet så<br />
<strong>Föreningen</strong> <strong>Gutefåret</strong>: Gutefårägarens handbok 2006 25
26<br />
mycket som möjligt! Bra fungerande<br />
foderhäckar är viktiga. I sitt<br />
sökande efter det godaste höet drar<br />
tackorna gärna ut foder på golvet.<br />
Det som hamnat på golvet och<br />
som de trampat på äts inte upp<br />
utan får ingå i ströbädden.<br />
Fodergiva<br />
Lämplig fodergiva under november:<br />
1,0 - 2,0 kg hö + 0,2 kg<br />
kraftfoder i den mån hökvalitén ej<br />
är fullgod. Som kraftfoder är<br />
sädesslagen korn och havre<br />
utmärkta, alternativt fårpellets. Ex.<br />
på kraftfoderblandning: 60 %<br />
spannmål, 25 % betfor och 15 %<br />
sojamjöl.<br />
Två gånger per dag<br />
Både hö och kraftfoder delas<br />
lämpligen upp på två utfodringstillfällen,<br />
morgon och kväll.<br />
Djuren i din besättning är olika<br />
”framfusiga”, två utfodringar<br />
gynnar det djur som är lite tillbakadraget.<br />
Värdefullt är också att<br />
två gånger per dag ha tillsyn över<br />
djuren.<br />
Sakta ökad giva<br />
Planera givan i tre ökande steg :<br />
lågdräktigheten (månad 1-3 efter<br />
betäckningen),<br />
högdräktigheten (månad 4-5) och<br />
digivningen (tiden efter lamningen).<br />
Regelbunden vägning av dagsgivan<br />
hö och kraftfoder blir ett<br />
merarbete som lönar sig genom att<br />
positivt påverka ekonomin och<br />
djurens kondition.<br />
Studera vidare!<br />
Utnyttja höst- och vinterkvällar till<br />
att vidareutbilda dig om får!<br />
• Ta del i eller starta en studiecirkel<br />
tillsammans med fårintresserade<br />
vänner!<br />
• Gör en djupdykning i fårlitteraturen!<br />
Det du inte själv anser<br />
dig ha råd att köpa går som<br />
regel att låna från biblioteket.<br />
• Lär dig att ta vara på ullen:<br />
karda, tova, spinn!<br />
DECEMBER<br />
Ge tackorna oförändrad fodertilldelning<br />
jämfört med slutet av<br />
november, t.ex. 1,0 - 2,0 kg hö +<br />
0,2 kg kraftfoder.<br />
Låt djuren ha möjlighet till<br />
utevistelse i rastfålla. Går fåren ute<br />
året runt, så ska de alltid ha skydd<br />
i form av ligghall, hydda eller<br />
liknande som ger torr och ren<br />
liggplats.<br />
Tallris och grenar<br />
Ge gärna tallris och tallgrenar i<br />
rastfållan. Tallris är ett utmärkt<br />
“naturmedel“ och stärker uppenbart<br />
djurens hälsotillstånd genom<br />
att tillföra t.ex. vitaminer,<br />
samtidigt som det tjänar som<br />
terapi.<br />
Det är viktigt att fåren har<br />
tillgång på salt och mineralfoder!<br />
Numera finns det 2-kilos<br />
slickstenar med praktiska hållare<br />
att fästa på väggen eller en stolpe.<br />
Det finns också speciella saltstenar<br />
för får (kopparfria) samt mineralfoder<br />
speciellt anpassat för får. Att<br />
ha koppar (Cu) eller inte koppar i<br />
slickstenen varierar i olika delar av<br />
vårt land. Rådgör med din foderfirma<br />
eller distriktsveterinär!<br />
Låt djuren gå tillsammans!<br />
Betäckningssäsongen är som regel<br />
över vid jultiden. Har du haft flera<br />
grupper med varsin bagge, så kan<br />
grupperna nu sammanföras.<br />
Gardera dig dock genom att låta<br />
ungtackorna gå kvar i egen grupp<br />
med egen bagge ännu en tid, de<br />
kan vara sena i sin brunst.<br />
Kolla fårens hull<br />
Kolla allt emellanåt hullet på<br />
tackorna genom “handpåläggningsmetoden“.<br />
Därmed menas att<br />
du lägger handen på tackornas<br />
ryggar eller kors och känner efter<br />
om de är magra eller vid gott hull.<br />
Om du känner ryggraden som en<br />
svag antydan är det OK. Känns<br />
den inte alls är djuret för fett och<br />
känner du tydligt de vassa<br />
utskotten är djuret definitivt för<br />
magert!<br />
JANUARI<br />
Beräknar du att lamningen<br />
kommer att ske omkring 15 april<br />
bör fodergivan till tackorna ökas<br />
en aning omkring den 15 januari.<br />
<strong>Föreningen</strong> <strong>Gutefåret</strong>: Gutefårägarens handbok 2006<br />
Lämplig foderstat: 1,0 - 2,0 kg hö<br />
och 0,3 kg kraftfoder per tacka och<br />
dag.<br />
Väg fodret!<br />
Du får snart god rutin på lagom<br />
fodergiva, men kontrollera dig<br />
själv minst en gång per månad<br />
genom vägning av fodermängden.<br />
Dela gärna upp fodergivan på två<br />
tillfällen, morgon och kväll. Detta<br />
av tre skäl: 1) Du får god kontakt<br />
med dina djur, 2) Djuren får större<br />
chans till jämn fördelning av<br />
fodret individerna emellan, 3)<br />
Djuren får jämnare sysselsättning<br />
över dygnet. Låt om möjligt fåren<br />
ha tillgång till utevistelse. De skall<br />
självklart ha tillgång till friskt<br />
vatten, även om det finns snö i<br />
rastgården.<br />
Vinteravmaskning<br />
Att avmaska tackorna under<br />
vintern, t.ex. skiftet januari -<br />
februari kan ge god effekt. Rådgör<br />
med din veterinär!<br />
FEBRUARI<br />
Kraftfodergivan ökas denna<br />
månad till 0,4 kg per tacka och dag<br />
fr.o.m. 15 februari.<br />
Om du har för avsikt att klippa<br />
tackorna innan lamningen, så är<br />
slutet av denna månad lämplig. Låt<br />
djuren vistas inne några dagar<br />
efter klippningen. Glöm inte att<br />
verka klövarna i samband med<br />
klippningen!<br />
Får som ständigt går ute skall<br />
naturligtvis inte klippas.<br />
MARS<br />
Lämplig kraftfodergiva om du<br />
väntar lamm omkring 15 april kan<br />
nu vara 0,5 kg per tacka och dag.<br />
Ca 6 veckor före beräknad<br />
lamning ger du tillskott av E-vitamin<br />
och selen. Recept erfordras,<br />
tala med din veterinär!<br />
Nu är det lämpligt att du med en<br />
sax putsar ullen kring bakdel och<br />
juver på de tackor som har tillgång<br />
till fri utegång inför lamningen.<br />
Öka bevakningen!<br />
När lamningen börjar ökar du<br />
naturligtvis bevakningen över<br />
djuren! Tackorna väljer själva en
Det är viktigt att tackan får tillfälle<br />
att i lugn och ro vårda sina lamm.<br />
Instinkter (medfödda beteenden)<br />
styr den prägling som sker mellan<br />
mor och barn.<br />
Foto: Ragnar Edberg.<br />
plats där de vill lamma. Undvik att<br />
störa henne i denna situation. Har<br />
du möjlighet kan du naturligtvis<br />
strax före lamningen föra tackan<br />
till en särskild lamningsbox, som<br />
anordnas i nära kontakt med<br />
flocken. Utrymmesskäl gör det<br />
dock ofta mest praktiskt att<br />
använda den första metoden.<br />
Låt fåren vistas ute i rasthagen på<br />
dagen, men håll dem gärna på stall<br />
under natten. Då har du god<br />
kontroll över djuren och minskar<br />
risken för angrepp från räv.<br />
När tackan lammat tjänar du på<br />
att föra tacka med lamm till en<br />
särskild box ett par dygn för att<br />
låta dem lära känna varann,<br />
samtidigt som du har god kontroll<br />
över att digivningen fungerar som<br />
den ska.<br />
Lammstölder<br />
Risk finns att olammade tackor<br />
“stjäl“ nyfödda lamm. Om ett<br />
lamm slickas av en annan tacka än<br />
modern, riskerar du att modern<br />
stöter bort sitt eget lamm och du<br />
har ett “flasklamm“ att ta hand<br />
om.<br />
Särskild lamningsbox<br />
Förbered dig genom att ha 1 - 2<br />
lamningsboxar per 10 tackor. Boxen<br />
skall vara minst 1,50 m x 1,50<br />
m. Se till att sätta vattenhinken<br />
högt så att inte tackan riskerar att<br />
lamma i hinken!<br />
Lamningen sker normalt utan<br />
komplikationer, men var observant<br />
på händelsen och grip in om något<br />
“går snett“.<br />
Några timmar efter lamningen<br />
bör du kontrollera att tackans juver<br />
är OK och att vaxpropparna gått.<br />
Har tackan juverfel måste lammen<br />
tillföras råmjölk från en annan<br />
tacka. “Tjuvmjölka“ alltså en bra<br />
tacka som nyss lammat och<br />
förvara en portion råmjölk i<br />
kylskåpet för eventuella behov.<br />
Den viktiga råmjölken<br />
Djurnappar finns på apoteket och<br />
de passar läskedrycks- eller<br />
ölflaskor. Råmjölk från ko kan<br />
också i nödfall fungera i detta<br />
sammanhang. Råmjölk till lamm<br />
är livsviktigt för dem, eftersom<br />
ämnen i råmjölken styr deras<br />
fortsatta funktioner, t.ex. att<br />
tarmbecket lossar som det ska.<br />
Släpp ut tackor med lamm så<br />
snart som möjligt i en torr och<br />
trivsam rastgård, som helst ej<br />
utnyttjats tidigare under vintern.<br />
APRIL<br />
Övervaka lamningen, dock utan att<br />
störa djuren. Kontrollera att<br />
tackorna verkligen tar hand om<br />
sina lamm.<br />
Efterbörden<br />
Normalt äter tackan upp efterbörden<br />
och detta kan ha flera<br />
orsaker:<br />
1) Avlägsnas efterbörden lämnar<br />
lamningen mindre doftsensationer<br />
till ledning för eventuella rovdjur,<br />
som de vilda fåren ständigt måste<br />
vara på vakt emot.<br />
2) Efterbörden återför sannolikt<br />
viktiga ämnen till tackan.<br />
Om efterbörden blir kvar så spara<br />
den gärna någon dag. Den kan<br />
vara värdefull om tackan av någon<br />
anledning inte vill acceptera ett<br />
lamm.<br />
Då gör du på följande sätt:<br />
Ta efterbörden och gnid in tackans<br />
nos samt lammets huvud och<br />
bakdel. Tackan nosar nämligen<br />
lammet fram eller bak för att kolla<br />
om det är rätt lamm som ska dia<br />
henne!<br />
Märk lammen!<br />
Märker du dina lamm bör det ske<br />
redan första dygnet. Notera<br />
lamning, märkning och avmaskning<br />
samt ev. sjukdom i en<br />
anteckningsbok. Avmaskning av<br />
tackan kan ske från lamningen till<br />
dagarna strax före betesläppningen.<br />
Gruppindela gärna<br />
Gruppindela gärna de lammade<br />
tackorna efter antalet lamm. Ge<br />
dem kraftfoder med 0,5 kg per<br />
lamm och dag, samma blandning<br />
som tidigare nämnts och fördelat<br />
på två utfodringar per dag.<br />
Viktigt är att djuren har riklig<br />
tillgång på friskt vatten. Var noga<br />
med att ständigt ha en torr<br />
ströbädd. Halma minst en gång per<br />
dag.<br />
När lammen växer till bör de få<br />
en egen utfodringsplats. Ge dem<br />
det bästa höet och av tackornas<br />
kraftfoder eller särskilda lammpellets.<br />
MAJ<br />
Släpp fåren på bete tidigt, alltså<br />
innan växtligheten blivit tät och<br />
frodig. Blandningen av förna och<br />
spätt gräs är ett utmärkt ”välkomstbete”.<br />
Vid betessläppningen<br />
är det lämpligt att en tid utfodra<br />
med den ordinarie vinterfoderstaten.<br />
Du märker ju själv när<br />
<strong>Föreningen</strong> <strong>Gutefåret</strong>: Gutefårägarens handbok 2006 27
28<br />
fåren hellre betar. Det tycks vara<br />
särskilt viktigt för får att ha "torra<br />
magar".<br />
Undvik frodiga beten med hög<br />
andel klöver, klöver kan i vissa<br />
fall ha negativ effekt på får.<br />
Skörda överskottsbete som hö. Det<br />
är alltid dålig ekonomi att släppa<br />
får på förvuxet bete.<br />
”Tumregel” för bete<br />
Släpp aldrig för många får under<br />
för lång tid på för liten betesareal!<br />
Det är aldrig husdjurens fel att en<br />
mark blir för hårt betad, vilket<br />
direkt leder till att djurens<br />
kondition försämras och hullet blir<br />
undermåligt. Det är djurägarens<br />
”vakande öga”, som i god tid skall<br />
avgöra att det är dags för nytt,<br />
friskt bete eller stödutfodring.<br />
Alla fårägare blir snart varse att<br />
djuren själva efter en viss tid i<br />
fållan visar tydliga tecken på att de<br />
vill bli släppta på annat bete. De<br />
har av olika anledningar ”tröttnat”<br />
på den aktuella fållan, kanske helt<br />
enkelt ätit rent på det de tycker är<br />
smakligt.<br />
JUNI<br />
Även på bete skall det finnas<br />
tillgång till friskt vatten och<br />
slicksten med mineral och salt.<br />
Överskatta inte tillgången på bete.<br />
Byt fålla relativt ofta.<br />
Sommaravmaskning<br />
Ungefär 4 veckor efter betessläppningen<br />
ger avmaskning av<br />
lammen bästa resultat. Misstänker<br />
du bandmask (syns som vita, korta<br />
segment i avföringen) så använd<br />
kombinationspreparat. På marker<br />
med hård fårbeläggning kan<br />
ytterligare en avmaskning av<br />
lammen vara befogad efter nya 3-4<br />
veckor.<br />
För den som har sina djur i ”fri<br />
utegång” existerar ju ingen särskild<br />
dag för betessläppningen. Då<br />
kan första veckan i juni vara ett<br />
lämpligt riktmärke för avmaskningen.<br />
Skifta till ny fålla<br />
Flytta fåren till ny betesfålla innan<br />
avbetningen gått så långt att det<br />
finns anledning förmoda att djuren<br />
inte har tillräckligt att äta.<br />
Betas samma marker år efter år<br />
kan det vara nödvändigt med en<br />
andra avmaskning på lammen 3-4<br />
veckor efter den första omgången.<br />
Flytta gärna djuren till en ny<br />
betesfålla då regn kommer efter en<br />
torrperiod. Regnet utlöser ofta en<br />
masskläckning av parasitägg.<br />
Pröva tillfälliga fållor!<br />
Tillfälliga fållor inom det permanenta<br />
stängslet kan du gärna<br />
pröva. Testa med strömförande<br />
tråd, blir fårens första kontakt rätt,<br />
så skyr de detta stängsel tills betet<br />
tryter.<br />
Klippningstid<br />
Tiden omkring midsommar och<br />
första veckorna in i juli är bra<br />
klippningstid. Vid den här tiden<br />
blir ullfällen “undergrodd“, d.v.s.<br />
släpper från kroppen och ny ull<br />
växer ut. Inför kommande användning<br />
skiljer du ullen efter färg och<br />
kvalitet. Bara de äldre djuren<br />
klipps vid denna tid.<br />
Misstänker du stor eller liten<br />
fårlus så passa på att behandla<br />
djuren med t.ex. Etotal eller Flytix<br />
i samband med klippningen. Verka<br />
samtidigt fårens klövar.<br />
JULI<br />
Kontrollera att djuren har<br />
tillräckligt med bete. Betesbrist<br />
måste avhjälpas med hö eller<br />
grönfoder från annat håll. Du bör<br />
samtidigt överväga att stödutfodra<br />
lammen i en egen avdelning.<br />
Utnyttja vallar efter ensilage- och<br />
höskörd, de är i det närmaste parasitfria.<br />
Skilj inte tacka och lamm!<br />
Undvik att skilja lammen från<br />
tackorna! Trivsel genom att gå hos<br />
tackan och tackans förmåga att ge<br />
di långt in på sommaren är viktiga<br />
tillväxtfaktorer.<br />
AUGUSTI<br />
Problemen med fodertillgången<br />
gäller även denna månad. Tidigt<br />
födda och snabbvuxna lamm bör<br />
gå till slakt denna månad.<br />
Dålig hösttillväxt på lammen kan<br />
avhjälpas med tillskott av några<br />
<strong>Föreningen</strong> <strong>Gutefåret</strong>: Gutefårägarens handbok 2006<br />
hekto kraftfoder och ger god effekt<br />
på friska lamm.<br />
SEPTEMBER<br />
Avelsurvalet bör ske denna<br />
månad. I samtliga djurgrupper -<br />
avelsbaggar och avelstackor,<br />
bagglamm och tacklamm - skall<br />
du välja ut vilka djur som skall<br />
behållas, slaktas eller säljas till liv.<br />
Kontrollera juvren på tackorna, du<br />
kan då upptäcka någon med<br />
kronisk juverinflammation, som då<br />
bör slås ut.<br />
Välj med sunt förnuft!<br />
Låt avelsurvalet styras av dina<br />
egna önskemål. Om du har<br />
genbanksdjur vill du ha rastypiska<br />
djur med största möjliga genvariation<br />
och undviker då ensidiga<br />
förädlingsmål. Har du en annan<br />
”inriktning”, så kan hos de äldre<br />
djuren prestationerna få avgöra.<br />
Bland lammen skall du behålla<br />
kraftiga och typiska djur, helst 2födda<br />
såvida inte modern är en 1årstacka,<br />
men sentimentala skäl<br />
må gärna spela in när ett flasklamm<br />
väljs ut.<br />
Flasklamm lugnar flocken<br />
Flasklamm har som vuxna ofta en<br />
lugnande inverkan på hela<br />
besättningen, eftersom de är tillgängliga<br />
och handtama, men<br />
baggar som varit flasklamm kan<br />
bli ”jobbiga”.<br />
Byta eller behålla baggen?<br />
Behåll gärna gammelbaggen med<br />
de fina hornen till obesläktade<br />
tackor, men köp eller byt till dig<br />
en ungbagge för den gamle<br />
baggens tacklamm. Välj alltid djur<br />
med dokumenterad härstamning<br />
och frihet från maedi-visna!<br />
Snart börjat ett nytt fårår!<br />
Se över behovet av vinterfoder.<br />
Chans finns denna månad att<br />
komplettera med halm av havre<br />
och korn att ges i början av<br />
foderperioden, gärna tillsammans<br />
med melass.<br />
En gammal regel är att klippning<br />
av höstullen för hantverksändamål<br />
skall ske senast 25 september.<br />
Verka samtidigt fårens klövar.