Källan 3/2007 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.

Dragspelshuset på Fredsgatan i Vasa har snedställda burspråk vilket gör att huset ser veckat ut, som ett
dragspel. (Foto Bo Pensar, SLS 2127)
officiella namn, och när det gäller småhus
och enfamiljshus är det rätt vanligt att de
får namn efter den eller dem som äger
(ägde) eller bor (bodde) i huset. Ett hus
kan som vi sett då heta Lunds gård (Lovisa),
Hultmanska gården (Ekenäs) eller Villa
Rurik (Helsingfors). Det sista exemplet är
från Brändö villastad från tiden mellan
920-talet och 950-talet:
Där alla kände alla och namnen på gator
och vägar saknade betydelse. […] Vissa
hus hade namn, så hette t.ex. Brändövägen
0 Villa Rurik medan Villa Stolpe torde ha
legat vid Brändöv. . […] I allmänhet benämndes
dock husen med sina innehavares
namn. (Kvinna f. 927, Helsingfors)
Större hus har enligt det insända materialet
inte fått sina namn efter ägarna eller
invånarna i husen utan de kan ha fått
namn enligt utseende, t.ex. Runda huset
7
och Korvhuset (med en ”korv” som löper
längs fasaden) i Helsingfors, de kan också
ha fått namn enligt något som funnits i
huset, t.ex. Wasa banks hus, Kemen (Kemiska
institutionen vid Helsingfors universitetet)
eller Unibibban (universitetsbiblioteket
i Helsingfors). En informant
(f. 9 5) konstaterar följande angående
namn på höghus i Karleby:
En detalj som allt mer kommit in i stadsbilden
är det faktum att höghus fått ge namn
på olika platser. I kärnan av Gamlakarleby
har vi idag hus vars namn känns igen av de
flesta. (Man f. 9 5)
I många städer är det säkert också så att
inofficiella namn på byggnader i centrum
är sådana som de flesta stadsbor känner
till. I Karleby har till exempel några av
höghusen i centrum fått namn som Karngården,
Kokkolinna och Kokkokulma och