Källan 3/2007 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 3/2007 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
Källan 3/2007 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Namnen i våra städer<br />
Ortnamn är något som omger oss överallt<br />
när vi rör oss i stadsmiljö, och i många<br />
fall är de så självklara för oss att vi egentligen<br />
inte reflekterar över dem. En del av<br />
de ortnamn vi använder när vi orienterar<br />
oss i staden är stadsplanenamn som gatu-<br />
och vägnamn medan andra är inofficiella<br />
smeknamn som vi oftast använder endast<br />
i vardagligt tal. Språkarkivets frågelista<br />
”Inofficiella namn i våra städer” i <strong>Källan</strong><br />
2/2006 uppmanade läsarna att berätta<br />
om inofficiella ortnamn. Den här gången<br />
samlade frågelistan rätt få svar − 2 stycken<br />
− varav 6 stycken från Österbotten, 2<br />
från Åboland, från Åland, från Nyland<br />
och från övriga orter. Många informanter<br />
skriver glädjande nog om namn i<br />
fler än en stad vilket gör den geografiska<br />
spridningen på svaren stor.<br />
Bruket av officiella och<br />
inofficiella namn<br />
Språkarkivets pristävling nr 47<br />
För att man skall kunna använda inofficiella<br />
namn i en stad måste man ha åtminstone<br />
viss lokalkännedom; i en främmande<br />
stad är man hänvisad till gatunamn och<br />
namn på affärer och restauranger som<br />
syns i gatubilden för att kunna orientera<br />
sig. De officiella och inofficiella namnen i<br />
en stad kompletterar varandra och gräns-<br />
dragningen mellan dem är inte alltid tydlig.<br />
Inofficiella smeknamn kan behövas<br />
om de officiella namnen är långa och<br />
krångliga, men när de officiella namnen<br />
upplevs som lätthanterliga behövs smeknamn<br />
mer sällan. En informant i Vasa ger<br />
namnen Academill och Tritonia som exempel<br />
på officiella namn som fungerar. I följande<br />
citat beskriver en annan informant<br />
sitt barndomshem och vi ser att namnet<br />
på huset – som i det här fallet kommer<br />
från den som ägde gården – för henne är<br />
viktigare än gatuadressen:<br />
När vi flyttade till Lovisa år 9 7 stod det<br />
på vår port . […] Men det betydde inte<br />
något vad det stod på porten för man talade<br />
om att man bodde i någons gård. Vi bodde i<br />
Lunds gård. (Kvinna f. 928)<br />
En enskild person kan använda olika<br />
namn i olika situationer och med olika<br />
personer. De inofficiella namn som en<br />
person använder är ofta färgade av var<br />
hemmet, arbetsplatsen och hobbyerna är<br />
belägna eftersom man har ett behov av<br />
att namnge platser i områden där man<br />
rör sig. Typiskt för åtminstone en del<br />
av de inofficiella namnen är att de har<br />
en kort livstid och att de lever i ständig<br />
förändring. Eftersom variationen är stark<br />
och namnen förändras finns det inte heller<br />
några enhetliga skrivformer för dem.
Change language