Källan 3/2007 - Svenska litteratursällskapet i Finland rf.

Mikael Agricola-dagen, Alla
hjärtans dag och andra dagar
Folkkultursarkivets pristävling nr 48
Helgerna under året hör till de ämnen
som traditionsforskare varit intresserade
av ända sedan en traditionsvetenskaplig
disciplin uppstod. Medan målet för den
äldsta forskningen var att i festseden
hitta fram till så gamla föreställningar
som möjligt, för att med hjälp av dem
kunna konstruera en forntida trosvärld,
är intresset i dag det motsatta. Dagens
forskare försöker komma fram till vad de
årliga evenemangen betyder för dagens
människor och vad de säger om vårt samhälle.
Också vid Svenska litteratursällskapet
och Folkkultursarkivet har helgtraditionen
länge varit föremål för intresse.
Många både allmänna och mera specialiserade
frågelistor om helgtraditioner har
skickats ut. Vid sidan av detta har man
gjort kontinuerligt insamlingsarbete genom
intervjuer.
De ”små dagarna” i almanackan
Det är huvudsakligen de stora helgerna,
dvs. de helger som syns mest i det offentliga
rummet och som mest griper in
i människornas och familjernas liv (jul,
påsk, första maj och midsommar), som
intresset har riktats mot. Traditionerna
kring de små helgerna och de många ”da-
2
garna” som finns angivna i almanackan
har vi mycket mindre kunskap om. Denna
gång riktas därför vårt intresse just
mot dessa. Våra frågor gäller: Lägger man
märke till de ”små dagarna” och betyder
dessa dagar någonting för dagens människor?
Eller har familjer och sammanslutningar
kanske alldeles egna årligen
återkommande fester, som är minst lika
viktiga som de som finns i kalendern?
Vår kalender bygger på det kyrkliga
året och kyrkans helger utgör stommen i
årsrytmen. I vår almanacka samsas dock
helgdagar som levat med i hundratals år
med nytillkomna märkesdagar. Bara en liten
del av de dagar som finns i almanackan
är fridagar och de flesta fridagarna hör
till de kyrkliga helgerna. Det finns endast
två profana fridagar i vår almanacka, första
maj och självständighetsdagen.
Förutom de kyrkliga helgerna finns i
vår almanacka många nationella märkesdagar.
I dag finns t.ex. Nationella veterandagen,
Snellmansdagen, Minna Canthdagen,
Alexis Kivi-dagen och Dagen för
försvarets fanfest i almanackan.
Därtill finns dagar vars uppmärksammande
och firande nått oss utifrån och
som så småningom etablerats som märkesdagar
också i vårt land. Till dessa hör
Mors dag, Fars dag, Internationella kvinnodagen
och Alla hjärtans dag. Dessut-