1 Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning 2 ... - Johan Ebbesson
1 Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning 2 ... - Johan Ebbesson
1 Innehållsförteckning 1. Innehållsförteckning 2 ... - Johan Ebbesson
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Innehållsförteckning</strong><br />
<strong>1.</strong> <strong>Innehållsförteckning</strong><br />
2. Inledning<br />
Vad betyder reklam?<br />
Reklamens påverkan<br />
3. Olika Medier -<br />
Dagspress<br />
Populärpress<br />
Fackpress<br />
4. Annonstidningar<br />
Internet<br />
5. Utomhusreklam<br />
TV Reklam<br />
6. Radioreklam<br />
Direktreklam<br />
7. Marknadsföringslagen<br />
8. Undersökningen -<br />
Enkät undersökningen del 1<br />
9. Enkät undersökningen del 2<br />
10. Användning av olika medier<br />
1<strong>1.</strong> Surfande på Internet<br />
12. Produkt köpande<br />
13. Produkt köpande<br />
14. Internet reklam<br />
15. Reklam Avbrott<br />
16. Slutsats<br />
1
Inledning<br />
Ungdomar möts dagligen av massvis med reklam. Står de och väntar på bussen stirrar de på<br />
reklampelare. Liksom går de på stan möts de av reklampelare. Sätter de sig ved en dator och<br />
kopplar upp mot Internet stormas de av banners och pop-up fönster. Bläddrar de i senaste<br />
numret av veckoblaskorna eller i dagstidningarna stöter de på reklam på var varannan sida.<br />
Slår de på en kommersiell radiostation spelas de ca 8 minuter reklam per timme.<br />
Syftet med detta arbetet är att försöka ta reda på vilken sorts reklam som eleverna på<br />
Rönnowska skolan i Helsingborg påverkas mest av. Försöka att få svar på hur ofta de går och<br />
köper någonting de sett reklam för. .<br />
Vad betyder reklam?<br />
Reklam betyder att upprepa, att skrika ut ett meddelande gång på gång. Vid reklamens födelse<br />
gick det mest ut på att tala om att nu finns produkten och så här ser den ut. Nuförtiden är<br />
reklamen betydligt mera genomtänkt och vädjar till många sinnen och känslor. Alla möts<br />
dagligen av reklambudskap i allt ifrån annonser i morgontidningen, reklampelare på stan, tv<br />
reklam före ditt favoritprogram på tv eller banners på din favorit sida på Internet.<br />
Reklamens huvuduppgift är att påverka oss till att köpa en produkt.<br />
Reklamens påverkan (källa Barn och TV Reklam av Erling Bjuström)<br />
Det har många gånger pratats om reklamens påverkan. Liksom andra fall är förespråkare för<br />
och emot argumentet om reklamen påverkar oss eller inte. Men i många av fallen inom detta<br />
är förespråkarna att reklamen påverkar oss på något sätt. Det man är oense om är i vilken<br />
utsträckning det sker. De som är för att reklamen ska påverkas oss menar att det b.l.a utgör<br />
positiva ekonomiska effekter för företagen, medan de som är emot menar att det bidrar till att<br />
folk köper onödiga grejor. Om reklamen verkligen har påverkar oss har forskare aldrig riktigt<br />
kunnat enas om.. Oftast återges resultatet av en undersökning som en forskningsprocess. Där<br />
sägs det sällan hur forskarna har kommit fram till resultatet det vill säga vilket metoder de<br />
använt, hur de har definierat olika begrepp, vilka antagande de har utgått ifrån och så vidare.<br />
2
Olika Medier!<br />
I min enkät undersökning som jag kommer till senare har jag bara tagit med Dagspress,<br />
populärpress, Internet, TV och radio eftersom jag anser att det är de medierna som ungdomar<br />
främst kommer i kontakt med.<br />
Man pratar idag mest om nio olika medier, De flesta klassiska men med ett par uppstickare.<br />
Dagspress<br />
Populärpress<br />
Fackpress<br />
Annonstidningar<br />
Internet<br />
Utomhusreklam<br />
TV<br />
Radio<br />
Direktreklam<br />
Här följer en kort beskrivning av alla med deras för och nackdelar.<br />
Dagspress<br />
Att annonsera i en morgontidning eller kvällstidning gör att man når ut till en stor mängd<br />
läsare. En annons i Aftonbladet når t.ex. ut till cirka 440 400 tusen läsare i hela Sverige. I<br />
Sverige finns det runt 170 dagstidningar.<br />
Sveriges fem största dags- och kvällstidningar är<br />
Aftonbladet<br />
Expressen<br />
Kvällsposten/GT<br />
Dagens Nyheter<br />
Helsingborgsdagblad<br />
Populärpress<br />
Populärpress är veckotidningar, specialtidningar och tidskrifter. Annonsering i populärpress<br />
kan vara oerhört effektiv eftersom man når ut till en specifik målgrupp. Till skillnad från<br />
dagspress trycks populärpress på finare papper vilket exempelvis möjliggör avancerat<br />
fyrfärgstryck. Det finns runt ett fyrtiotal populärtidningar i landet och en genomsnittlig<br />
totalupplaga ligger på ca 3,7 miljoner exemplar/år<br />
Fackpress<br />
Fackpress är tidskrifter inom valda områden som t.ex. politik, kultur eller hobbyverksamhet.<br />
Att sätta in en annons i en facktidning är också mycket effektivt eftersom man även här når ut<br />
till en specifik målgrupp. Det finns i Sverige uppemot 350 facktidningar vilket även här ger<br />
en genomsnittsupplaga på ca 3,7 miljoner exemplar.<br />
3
Annonstidningar<br />
Annonstidningar är oftast tunna tidningar med begränsat redaktionellt innehåll men med ofta<br />
desto fler annonser. Exempel på en stor annonstidning i Sverige är lila tidningen. De delas<br />
oftast ut gratis och jämförs oftast med direktreklam. Eftersom man bara når en avgränsad<br />
målgrupp i tidningen är det nästan alltid lokala företag som annonserar.<br />
Internet<br />
Internet är ett av de nyaste<br />
medierna, om inte det nyaste.<br />
Reklam via hemsidor blir också<br />
allt vanligare.<br />
Marknadsföringsmetoderna är<br />
desamma som i de traditionella<br />
medierna. Den enda skillnaden är<br />
att man på Internet kan publicera<br />
annonsen tillsammans med<br />
information som är exakt<br />
anpassad för varje konsument.<br />
Det två största alternativen till att kunna annonsera på en hemsida på Internet är Banners eller<br />
Pop-up fönster. En banner är en annons på hemsidor. Den kan vara antligen vara enkelt<br />
utformad på en eller någon text rad och en bild men kan även var avancerat flashig gjord. I<br />
vissa fall kan dessa banners vara smått irriterande med allt blinkande. Skillnaderna mellan en<br />
traditionell annons och en baner är många men det finns även många likheter. Bannern kan<br />
jämföras med arenareklam eller sponsring. Vilket betyder att bannern är effektivt så länge<br />
mottagaren känner till varumärket. Varumärket ger då associationer till företaget och<br />
mottagarna ägnar en tanke åt företaget.<br />
Att göra reklam i pop up fönster kan vara mycket effektivt men också tvärtom. Effektivt på<br />
det sättet att den ploppar upp framför folks ögon och att man då läser det direkt utan att tänka<br />
på det. Det negativa med det är att många irriterar sig över att det ploppar upp fler fönster än<br />
man vill.<br />
Idag finns det program som bådae kan blockera banners och pop-up fönster.<br />
Under senaste året har även Spam mail blivit ett känt reklambudskap. Spam är så kallad skräp<br />
mail som kommer till din e-mail utan att du själv beställt det. Det är inte ovanligt att folk<br />
mottagit upp emot 30 span mail per dag. En lagstiftning emot Spam mail är på gång att<br />
införas och det har pratas om böter i miljon omlopp till den som skickar ut spam.<br />
4
Utomhusreklam<br />
TV Reklam<br />
TV reklam är ett av de strakaste medierna man har att<br />
tillgå. Man anser att desto fler sinnen man kan aktivera<br />
desto starkare blir upplevelsen.<br />
TV-reklam är det största och snabbast växande mediet<br />
som finns att tillgå. Vid bästa sändningstid i samband<br />
med ett populärt program når man en ansenlig grupp av<br />
vårt lands befolkning, det är den största fördelen.<br />
Nackdelen är att några tiotals sekunder kostar så mycket<br />
att endaste de största företagen har råd med TV reklam.<br />
Utomhusreklam innefattar stortavlor, annonspelare<br />
och trafikreklam som buss och taxi skyltar. Fördelen<br />
med utomhusreklam är att den har ett mycket stort<br />
uppmärksamhetsvärde. Mediet ställer dock stora<br />
krav på enkelhet i budskap och utformning. När folk<br />
skyndar rusar förbi på gator eller letar efter en plats<br />
på bussen går bara starka och enkla budskap fram.<br />
Utomhusreklam är effektivt när man vill nå en<br />
geografiskt väl avgränsad grupp. Det är med andra<br />
ord möjligt att föra ut ett budskap i enbart Ystad<br />
eller Kiruna. Det finns i Sverige ca 25 000 platser att<br />
affischera på.<br />
De tre största kanalerna i Sverige, SVT <strong>1.</strong> SVT 2 och TV4 når ut till ¾ av Sveriges<br />
befolkning. Sattelit kanalerna TV3, Kanal 5, TV6 och Z-TV når runt 20 % av den svenska<br />
befolkningen.<br />
TV reklam får dock inte se ut hur som helst. Tre grundpunkter i radio och tv lagen<br />
säger?gäller följande.<br />
• En annons som sänds under annonstid ska visa i vems intresse sändningen sker.<br />
• Personer som spelar en framträdande roll i sådana TV-program som huvudsakligen<br />
handlar om nyheter eller nyhetskommentarer får inte uppträda i TV-reklam.<br />
• TV-reklam riktad till barn under 12 år är inte tillåten. Inte heller får man annonsera<br />
omedelbart före eller efter ett program som huvudsakligen vänder sig till barn under<br />
12 år. Personer eller figurer som spelar en framträdande roll i sådana barnprogram får<br />
inte uppträda i annonser.<br />
Det är dock bara TV4 som behöver följa lagen om att man inte få rikta reklam till barn under<br />
12 år. TV3, Kanal 5 och Z-TV sänder ifrån England. Detta gör att de kan sända reklam för<br />
t.ex. leksaker till barn.<br />
5
Radioreklam<br />
Radioreklam är också ett starkt växande medium. I takt med att<br />
fler och fler kommersiella radiostationer ploppar upp. Fördelarna<br />
med radioreklam är att det går snabbt och enkelt att göra och är<br />
billigt. Man kan vara mycket aktuell och få ut nya saker snabbt. Åtta av tio svenskar lyssnar<br />
på radio varje dag. Förutom P1, P2, P3 och P4 finns det 85 kommersiella radiostationer att<br />
välja emellan.<br />
Direktreklam<br />
Direktreklam är den reklamen som ramlar ner i brevlådan, många gånger<br />
går det direkt till papperskorgen utan att folk tittar igenom det.<br />
Fördelarna med direkreklam är att man kan nå ut till antigen stora eller<br />
små och välutvalda grupper.<br />
Det finns båda oadresserad direktreklam och adresserad direktreklam.<br />
Om man inte vill ha reklam hem i brevlådan kan man göra följande. För att inte få<br />
oadresserad direktreklam räcker det med att sätta en skylt på brevlådan med texten ”Ingen<br />
reklam, tack”. Vill man däremot även slippa adresserad direktreklam ska man vända sig till<br />
Statens Person- och Adressregisternämnd, SPAR. De går då en markering i sitt register om att<br />
företag inte får använda din adress.<br />
6
Marknadsföringslagen!<br />
Marknadsföringslagen är den viktigaste lag som berör reklam och marknadsföring. Deras<br />
främsta syfte är att få bort marknadsföring som är otillbörlig och att främja konsumenternas<br />
intressen av information. Lagen kan inte användas för att ge en enskild person rättelse om<br />
hon/han blivit lurad av ett påstående i reklamen för en vara. Lagen verkar istället som ett<br />
skydd för alla konsumenter genom att se till att vilseledande reklam rensas bort.<br />
Lagen grundades 1977 men har ändrats vid ett par tillfälle. Lagen har också under senare år<br />
anpassats till EU.<br />
Marknadsföringslagen är uppbyggd kring tre så kallade genrealklasuler som betyder allmänt<br />
formulerade bestämmelser. De berör följande:<br />
• Otillbörlig marknadsföring<br />
• Informationsskyldighet till konsumenter<br />
• Otjänliga varor och tjänster<br />
Marknadsföringslagen ställer bland annat följande krav på hur reklamen ska utformas:<br />
• Den ska vara pålitlig och får inte vilseleda mottagarna.<br />
• Företagen måste kunna bevisa att de uppgifter som finns i reklamen är riktiga, annars<br />
anses reklamen ovederhäftig och därmed otillbörlig. Följande uttryck får bara<br />
användas om det kan bevisas att de är riktiga: miljövänlig, vinstchanser, effektivast,<br />
störst etc.<br />
• Särskilt höga krav ställs på reklam som riktar sig mot svagare konsumentgrupper som<br />
barn och sjuka.<br />
• Reklamen får inte vara otillbörlig gentemot konkurrenterna.<br />
• Reklamen måste ge sådan information som har betydelse för konsumenten, t.ex.<br />
prisuppgifter i annonser från detaljhandeln, vem som är avsändare osv.<br />
Marknadsföringslagen innehåller särskilda regler för reklam till barn och ungdomar.<br />
• Reklam får inte utnyttja barns naturliga godtrogenhet eller ungdomars bristande<br />
erfarenhet och får inte utsätta deras lojalitetkänsla för påfrestning.<br />
• Reklam som riktas till eller är ägnad att påverka barn eller ungdom får inte innehålla<br />
framställningar i ord eller bild som kan medföra fysiska skadeverkningar eller påverka<br />
dem negativt i psykiskt eller moraliskt avseende.<br />
Detta är bara ett kort utdrag ur marknadsföringslagen.<br />
7
Undersökningen<br />
Jag har delat ut 100 stycken enkät undersökningar på skolan. Jag fick in 63 svar från tjejer och<br />
37 killar. Undersökningen såg ut på följande sätt<br />
Del <strong>1.</strong><br />
Kön: Tjej ( ) Kille ( )<br />
Hur ofta läser du en Dagstidning:?<br />
Aldrig ( ) 1-2/vecka ( ) 3-4/vecka ( ) 5-7/vecka ( )<br />
Hur ofta läser du en Kvällstidning?<br />
Aldrig ( ) 1-2/vecka ( ) 3-4/vecka ( ) 5-7/vecka ( )<br />
Hur ofta läser du en Veckotidning?<br />
Aldrig ( ) 1-2/vecka ( ) 3-4/vecka ( ) 5-7/vecka ( )<br />
Hur ofta ser du på TV<br />
Aldrig ( ) 1-2/vecka ( ) 3-4/vecka ( ) 5-7/vecka ( )<br />
Hur ofta lyssnar du på Radio?<br />
Aldrig ( ) 1-2/vecka ( ) 3-4/vecka ( ) 5-7/vecka ( )<br />
Hur ofta surfar du på nätet?<br />
Aldrig ( ) Sällan ( ) Ofta ( ) Alltid ( )<br />
8
Del 2<br />
Hur ofta köper du en produkt som du sett reklam för i en dagstidning?<br />
Aldrig ( ) Sällan ( ) Ofta ( ) Alltid ( )<br />
Hur ofta köper du en produkt som du sett reklam för i en Kvällstidning?<br />
Aldrig ( ) Sällan ( ) Ofta ( ) Alltid ( )<br />
Hur ofta köper du en produkt som du sett reklam för i en Veckotidning?<br />
Aldrig ( ) Sällan ( ) Ofta ( ) Alltid ( )<br />
Hur ofta köper du en produkt som du sett reklam för i en TV?<br />
Aldrig ( ) Sällan ( ) Ofta ( ) Alltid ( )<br />
Hur ofta köper du en produkt som du hört reklam för i en Radio?<br />
Aldrig ( ) Sällan ( ) Ofta ( ) Alltid ( )<br />
Hur ofta klickar du dig vidare på en Internet annons?<br />
Aldrig ( ) Sällan ( ) Ofta ( ) Alltid ( )<br />
Hur ofta läser du reklamen i ett pop-up fönster?<br />
Aldrig ( ) Sällan ( ) Ofta ( ) Alltid ( )<br />
Hur ofta byter du kanal eller går ifrån vid ett reklamavbrott i TV?<br />
Aldrig ( ) Sällan ( ) Ofta ( ) Alltid ( )<br />
9
Användning av olika medier.<br />
Kommer först att redovisa del ett där det handlar om hur ofta de använder de olika medierna<br />
TV, Radio, Internet, Veckotidningar och Dags och Kvällspress. Kommer att presentera<br />
Internet för sig eftersom jag skrev fel svarsalternativ på den frågan i undersökningen.<br />
Efter det kommer jag att presentera hur ofta de sen köper en produkt som de sett reklam för i<br />
de olika medierna. Liksom i medievalet kommer jag att presentera Internet reklamen för sig<br />
själv där med. Men inte för att det har blivit något fel. I de övriga förutom Internet är frågan<br />
”hur ofta de köper en produkt som de sett i xxx” men på Internet är det hur ofta de klickar sig<br />
vidare på banners och läser reklamen i pop-up fönster. Detta för att jag anser att om man inte<br />
klickar sig vidare på en banner eller läser reklamen i pop-up fönstret köper man heller inte<br />
produkten.<br />
Det mest klara resultatet i undersökningen om hur ofta de använder de olika medierna var TV<br />
tittandet.. Hela 76 % kryssade i att de ser på TV 5-7 gr/vecka. Ingen kryssade i att de aldrig<br />
såg på TV.<br />
Det resultatet som överraskade mig mest var att de flesta bara läser en dagstidning 1-2<br />
gr/vecka. Trodde att de flesta bläddrade i morgontidningen innan man ger sig av till skolan.<br />
10
Det jämnaste resultatet i första delen av undersökningen kom i frågan om hur ofta de lyssnar<br />
på radio. Det blev 31 % på båda 3-4 gr/vecka och 5-7 gr/vecka och sedan bara skiljer 5 % till<br />
1-2 gr/vecka (26 %).<br />
Resultatet över<br />
surfandet blev att ca<br />
hälften (51 %) sa att<br />
de ofta surfade på<br />
Internet. Det var flest<br />
tjejer som kryssade i<br />
att de är på nätet<br />
sällan.<br />
11
Det vanligaste alternativet när de skulle kryssa i hur ofta de köper en produkt som de sett<br />
reklam för är sällan. Det var väntat. Skulle själv antagligen ha kryssat i sällan på de flesta<br />
frågorna. Alternativet alltid kom, endast fyra gånger.<br />
Det mediet som de svarat att de oftast köper en produkt ifrån är TV. Det stämmer också<br />
överens med hur ofta de kollar på TV. 76 % svarade att de kollade på TV mellan 5-7 gånger i<br />
veckan. Här har sedan 26 % svarat att de ofta köper en produkt de sett reklam för. Tv hade<br />
också den lägsta siffran på hur ofta någon aldrig köpt en produkt som de sett reklam för i TV.<br />
Det visar att TV är ett av det effektivaste sättet när det gäller att göra reklam för ungdomar.<br />
Det andra mest effektiva är veckotidningar. 10 % har sagt att de ofta köper en produkt som de<br />
sett reklam för i en vecktidning.<br />
Det minst effektiva är Radio reklam. Endast 3 % har svarat att de ofta köper en produkt som<br />
de hört reklam för på en radio station. Jämfört med att 48 % hade svarat aldrig och 49 %<br />
sällan. Vilket inte är så chockerande eftersom de flesta radio jinglarna i de komerciella<br />
radiostationerna handlar om att försöka få en person till en plats.<br />
12
Att Tv reklamen är så pass effektivt bland ungdomar kan bero på följande.<br />
Under den 13 november 2003 i TV4 visades uppemot 30 stycken reklamfilmer med produkter<br />
som har anknytning till ungdomar. Syftar främst mycket på DVD filmer, CD skivor och<br />
kläder. Det finns en sak som kan kännas konstigt här. På sista frågan i underöskningen ”Hur<br />
ofta byter kanal eller går ifrån under ett reklam avbrott i TV?”. Där svarade 56% att de ofta<br />
går ifrån men samtidigt köper många produkter som de sett reklam för i TV, hur går det ihop?<br />
Att Veckotidningar också är effektivt tror jag till stor del beror på att när du köper en<br />
veckotidning eller tidskrift köper de något med ett innehåll som intresserar en. Är man<br />
intresserad av datorer köper man PC för alla, av skvaller köper man Se och Hör, av mode och<br />
skönhet Veck Revyn etc. De här tidningar får sedan in annonser från just det området och är<br />
man således intresserad av skönhet hittar man en annons för t.ex. maskara i Veckorevyn.<br />
Att majoriteten svarade sällan på hur ofta de köper en produkt i en dags och kvällstidning tror<br />
jag är följande. I NST den 12 december var det mest reklam för mat, bilar och lokala<br />
handelsföretag.<br />
Hur många ungdomar behöver bry sig om att handla mat till sig?<br />
Hur många har råd att köpa bil? Majoriteten har inte ens körkort. Och hur intresserade är<br />
ungdomar av den loka handelsbutiken i byn som t.ex. säljer kläder?<br />
Kvällstidningarna har lite mer reklam som vänder sig till ungdomar. Har tittat på Aftonbladet<br />
den 26/1<strong>1.</strong> Jag tycker dock att majoriteten av reklamen är riktad till medelålders män. Hur<br />
många ungdomar har råd att köpa bil?<br />
Hur många bryr sig om villa larm liksom hur man kan låna pengar med förmånlig ränta?<br />
Inte speciellt många ungdomar. I Aftonbladet fanns det dock ett par annonser som man kan<br />
koppla direkt till ungdomar. SAS ungdomsbiljett, Charlies änglar som Play station 2 spel,<br />
mobiltelefoni och McDonalds. Detta anser jag är reklam som vänder sig till ungdomar.<br />
13
Det var inte många som hade kryssat i att de ofta eller alltid klickar sig vidare på en Internet<br />
annons. Endast 12 % hade svarat att de ofta eller alltid klickade sig vidare på en Internet<br />
annons. Resterande 88 % svarade att de aldrig (45 %) eller sällan (43 %) klickade sig vidare.<br />
På frågan hur ofta de läser reklamen i ett pop-up fönster svarade 69 % att de aldrig läser den.<br />
Endast 9 % svarade att de ofta läste reklamen medan ingen angav att de alltid läser reklamen i<br />
ett pop-up fönster. De återstående 22 % svarade att de sällan läser vad som står i ett pop-up<br />
fönster<br />
Att inte fler läser reklamen i ett pop-up fönster tror jag beror på att folk blir irriterade över när<br />
det dyker upp en ruta framför den man gått in på. Jag själv t.ex. släcker ner ett pop-up fönster<br />
snabbast möjligt.<br />
Att de inte heller har tryckt sig vidare på Internet banners tror jag också beror på att folk blir<br />
smått irriterad. Många har fortfarande sega datorer och modem och en hemsida som har<br />
mycket reklam tar då lång tid att ladda. Dock har Internet banners och pop-up fönster en bra<br />
effekt. För du läser eller tar åt dig all reklam som finns på en sida t.ex. www.aftonbladet.se<br />
utan att du tänker på det.<br />
14
På sista frågan om hur ofta de byter kanal eller går ifrån Tvn under ett reklam avbrott visade<br />
sig att 81 % svarade att de ofta (56 %) eller alltid (25 %) går ifrån eller bytare kanal när<br />
reklamen avbryter programmet. De resterande 19 % svarade att de aldrig (5 %) eller sällan<br />
(14 %) byter kanal eller går ifrån under ett reklamavbrott i TV.<br />
Man kan efter resultat undra om TV kanalerna tjänar på att sätta in reklam mitt i programmen.<br />
Jag tror de förlorar på det. Tror fler vänder sig till SVT där de slipper reklam och får mer<br />
TV/timme.<br />
15
Slutsats<br />
När jag började med det här arbetet kändes det som att det inte var riktigt detta jag ville göra<br />
som projektarbete. Men ju mer jag började arbeta med det ju mer började jag gilla det och nu<br />
ångrar jag ingenting. Ska dock inte sticka under stol med att det inte blev något med hockey<br />
som jag först hade tänkt. Men det är kanske bara bra. För så mycket hockey jag tänker och<br />
snackar per dag är det nog bra att jag varierar mig.<br />
Innan jag skulle lämna ut undersökningen var jag rädd för att jag mest skulle få in svar av<br />
killar – det blev tvärtom. Jag fick in 63 svar från tjejer och 37 svar från killar. Hade velat ha<br />
50/50 men då hade jag behövt välja ut specifika klasser eller personer och det hade tagit en<br />
hel del tid.<br />
Resultatet över undersökningen överraskade inte mig så mycket. Men det som överraskade<br />
mig mest var att så få som 27% som svarade att de läste en dagstidning 5-7 gr/vecka. Men när<br />
jag tänker efter själv så är det bara på morgonen jag i stort sett själv bläddrar i en dagstidning.<br />
Kvällarna och eftermiddagarna blir oftast framför TVn eller datorn.<br />
De övriga resultaten i del 1 i undersökningen tycker jag inte det finns mycket mer att säga om.<br />
Jag tycker de instämmer rätt bra vad jag hade förväntat mig som svar.<br />
Att jag ska få flest ”sällan” som svar i del 2 hade jag förväntat mig till 100%. För det första<br />
för att jag förmodligen själv hade kryssat i det alternativet. Men även för att jag trycker att<br />
Svenska folket är ett folk som gillar när det är lagom och här tycker jag alternativet är ett<br />
”lagom” alternativ.<br />
Vilket medie som skulle visa sig ha bäst effektivitet och påverkan hos ungdomarna hade jag<br />
inte en aning om. En av anledningarna tror jag är för att själv inte riktigt har koll på var jag ser<br />
reklam för de produkterna jag brukar köpa. För mig är det inget jag tänker på.<br />
Att det sedan blev TV reklam som var effektivast är inte så konstigt eftersom över 70 % ser<br />
på tv 5-7 gr/vecka. Jag själv tycker inte jag köper mycket produkter som jag ser reklam för på<br />
TV. Det kanske kan förklaras med att jag inte direkt är någon ”köpoman”. Jag tror jag själv<br />
får mina idéer om vad jag vill ha och vill köpa får de från kompisar. Syftar främst mycket på<br />
kläder. Ser jag någon som går med ett par snygga jeans t.ex händer det även att jag köper ett<br />
sådant par. Sen är jag den typen som gärna letar i butikerna. Jag hittar med andra ord mina<br />
saker där och inte i något reklam blad eller från en reklam film på TV känns det som.<br />
Tror det stämmer in på fler med. Jag tror att det är därför jag har fått så många aldrig och<br />
sällan svar.<br />
Så om jag själv skulle behöva välja ut vilket jag tycker är den effektivaste reklamen och den<br />
som påverkar mig mest är svårt. Men om jag ska välja ut något blir det TV och Direkt reklam.<br />
Direkt reklam valde jag att inte ha med eftersom stor del av direktreklamen är från<br />
livsmedelsbutiker och som jag skrivit innan – Hur många ungdomar behöver tänka på att köpa<br />
mat? Inte speciellt många. Jag själv brukar ändå bläddra igenom det och ibland har man hittat<br />
saker som man köpt där.<br />
16
På den sista frågan om hur ofta de byter kanal förvånar mig inte så mycket. Jag själv är inte<br />
den personen som slår över till en annan kanal vid ett reklam avbrott i TV. Beror mycket på<br />
att jag kan tycka det är kul och se reklam film. Brukar alltid ha TVn på innan jag ska somna<br />
och hittar jag inget vettigt att kolla på händer det att jag tar en kanal som har reklam och<br />
somnar till det. Jag tror som jag skrev innan när jag redovisade frågan med att TV4 kan<br />
komma att förlora på detta. Tror folk hellre väljer SVT där de slipper reklam avbrott och även<br />
får mer TV. Ett program som börjar klockan åtta varar till ett par minuter i nio i SVT utan<br />
avbrott. Hade det vart TV4 får man stå ut med två avbrott och får inte lika mycket TV under<br />
tiden.<br />
Av: <strong>Johan</strong> <strong>Ebbesson</strong> MPMELJUD 3 2004-01-09<br />
17