GÄRDA v.2 - FSA
GÄRDA v.2 - FSA GÄRDA v.2 - FSA
gärda patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder version 2.0
- Page 2 and 3: 1 förord Förbundet Sveriges Arbet
- Page 4 and 5: 3 bakgrund I en artikel i Arbetster
- Page 6 and 7: 5 kontextuella faktorer Kontextuell
- Page 8 and 9: 7 referenser Berg Wedrén, C. (1987
- Page 10 and 11: GÄRDA - Patientrelaterade arbetste
- Page 12 and 13: GÄRDA - Patientrelaterade arbetste
- Page 14: 22 F Fysisk miljöanpassning GÄRDA
gärda<br />
patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder<br />
version 2.0
1<br />
förord<br />
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (<strong>FSA</strong>) är en organisation som mycket aktivt arbetar för att professionen<br />
håller en hög kvalitet och att yrket utvecklas utifrån de krav som ställs på yrket. Exempel på detta är Etisk kod<br />
för arbetsterapeuter och <strong>FSA</strong>:s kvalitetspolicy. Sedan flera decennier har <strong>FSA</strong> också arbetat med en gemensam<br />
terminologi, ett gemensamt språkbruk för arbetsterapeuter.<br />
Alla språk förändras dock ständigt och detta gäller givetvis även professionella språk. Detta gör att arbetet med<br />
en professions termer och begrepp, dess terminologi är en ständigt pågående process.<br />
Därför har en revision av ”<strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder” och ”ARTUR Journalstruktur”<br />
nu genomförts och resulterat i ”<strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0” samt<br />
”ARTUR Journalstruktur Version 2.0”. De som arbetat med revisionen är Kerstin Hjorth, Birgitta Lundgren Pierre<br />
samt Annika Terner.<br />
Samtidigt som ”<strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder” och ”ARTUR Journalstruktur” reviderats<br />
har ”<strong>FSA</strong>dis” genomgått en accentuerad utvecklingsprocess som resulterat i <strong>FSA</strong>dis version 2.0, ett fullvärdigt<br />
IT-stöd för hela arbetsterapiprocessen.<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002<br />
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Box 760, 131 24 Nacka
innehåll<br />
bakgrund 3<br />
gärda 3<br />
artur 3<br />
fsadis 3<br />
gärda, version 2.0 4<br />
metod 4<br />
terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård. 4<br />
who:s international classification of functioning, disability and health (ICF) 4<br />
funktionstillstånd och funktionshinder 4<br />
kontextuella faktorer 5<br />
arbetsterapiprocessen 5<br />
resultat 5<br />
utredning 5<br />
intervention 6<br />
källa 6<br />
framåtblick 6<br />
referenser 7<br />
bilaga 1<br />
gärda, patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 2
3<br />
bakgrund<br />
I en artikel i Arbetsterapeuten i början av 1990-talet framhöll Ulla Sonn, Birgitta Lundgren Pierre och Anette<br />
Klippe Németh att arbetsterapeuter inte har något fackspråk. De ansåg då att det saknades enhetliga begrepp<br />
för att beskriva fenomen och åtgärder inom arbetsterapi och att detta utgjorde ett problem både vid dokumentation<br />
och vid teamarbete.<br />
<strong>FSA</strong> har länge varit medveten om denna problematik och har därför under flera decennier arbetat för ett<br />
gemensamt språk, en terminologi för arbetsterapeuter i Sverige.<br />
Arbetet har kommit att bestå av tre delar. Den första delen handlar om vilka behandlingsåtgärder arbetsterapeuter<br />
använder, den andra delen handlar om hur arbetsterapeuter dokumenterar och den tredje delen handlar<br />
om ett IT-stöd. Dessa tre delar har med åren fått olika namn, ”<strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska<br />
Åtgärder”, ”ARTUR Journalstruktur” och ”<strong>FSA</strong>dis”, ett IT-stöd för arbetsterapeuter.<br />
gärda<br />
I början av 1990-talet fick en arbetsgrupp i uppdrag att kartlägga vilka begrepp som användes i Sverige<br />
av arbetsterapeuter för att beskriva vilka behandlings-åtgärder man som arbetsterapeut utför. Dessa begrepp<br />
sammanställdes sedan till en klassifikation som publicerades 1993, ”<strong>FSA</strong>:s klassifikation av patientrelaterade<br />
behandlingsåtgärder inom arbetsterapi”. I klassifikationen fanns 462 olika patientrelaterade behandlingsåtgärder<br />
beskrivna och de hade delats upp i nio olika kategorier. Syftet med klassifikationen var att genom ett gemensamt<br />
språk och användbara begrepp möjliggöra en god kommunikation.<br />
I slutet av 1990-talet var det dags att revidera denna klassifikation. En arbetsgrupp med representanter från olika<br />
verksamheter genomförde arbetet som resulterade i ”<strong>GÄRDA</strong> , Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder”.<br />
Vid arbetet med <strong>GÄRDA</strong> utgick man dels från arbetsterapiprocessen dels WHO:s International Classification of<br />
Impairments, Disabilities, and Handicaps (ICIDH). De åtgärder som finns beskrivna i <strong>GÄRDA</strong> är dels åtgärder<br />
för att uppfatta olika tillstånd hos individen eller dess omgivning dels åtgärder för att påverka tillstånd hos<br />
individen eller dess omgivning.<br />
artur<br />
Sedan den 1 januari 1986 har arbetsterapeuter skyldighet att föra journal. Året efter, 1987, publicerades den<br />
första journalmanualen för arbetsterapeuter. Under 1995 publicerades en reviderad version av denna manual<br />
som fick namnet ”Yrkesjournal för arbetsterapeuter”. Författaren, Carin Berg Wedrén, beskriver i denna skrift<br />
bakgrunden till varför man bör dokumentera med utgång från olika lagar och då framförallt Patientjournallagen.<br />
Hon beskriver också arbetsterapi-processen vilken bör vara den struktur man som arbetsterapeut dokumenterar<br />
utifrån. I skriften finns en journalmanual där framförallt ”<strong>FSA</strong>:s klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder<br />
inom arbetsterapi” samt <strong>FSA</strong>:s ADL-taxonomi har påverkat innehållet.<br />
Eftersom innehållet i journalmanualen till stor del bygger på den arbetsterapeutiska åtgärdsklassifikationen var<br />
det därför dags att när ”<strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder” publicerats påbörja arbetet med<br />
en journalmanual. Denna fick namnet ”ARTUR Journalstruktur” och syftet med den var att få ett komplett<br />
underlag för dokumentation inom arbetsterapi.<br />
I arbetet med ”ARTUR Journalstruktur” fanns flera dokument förutom ”<strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska<br />
Åtgärder” som styrde. Det dokument som styrde den första nivån (huvudavsnitten) i ”ARTUR<br />
Journalstruktur” var resultatet av ett SPRI-projekt. I detta projekt kom arbetsterapeuter tillsammans med<br />
kuratorer, sjukgymnaster m.fl. överens om vilka termer som ska ligga på första nivån. Den andra nivån t.o.m. den<br />
fjärde nivån utgick från ”<strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder”. De tre första nivåerna fick inte<br />
ändras. Däremot var den fjärde nivån fri för användarna att anpassa till sin verksamhet.<br />
fsadis<br />
<strong>FSA</strong> har sedan 1994 arbetat med att ta fram ett bra IT-stöd för arbetsterapeutisk dokumentation, information och<br />
statistik som fått namnet ”<strong>FSA</strong>dis”. Arbetet med <strong>FSA</strong>dis har hela tiden skett parallellt med andra utvecklingsprojekt<br />
som t.ex. från ”<strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder” och ”ARTUR Journalstruktur”, där<br />
nyheter kontinuerligt införlivats i ”<strong>FSA</strong>dis”.<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002
gärda, version 2.0<br />
Syftet med <strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 är att ha en nationell klassifikation<br />
inklusive terminologi för de patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder som arbetsterapeuter i Sverige kan<br />
använda sig av i sitt dagliga kliniska arbete.<br />
metod<br />
Arbetsgruppen som genomfört revideringen har vid sitt arbete haft många olika företeelser att ta hänsyn till.<br />
Dels har de värdefulla synpunkter som arbets-terapeuter runt om i landet gett oss på den första versionen av<br />
ARTUR varit viktiga. Dels har professionsövergripande dokument varit viktiga som t.ex. de resultat som framkommit<br />
inom terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård dels WHO:s International Classification of<br />
Functioning, Disability and Health (ICF) dels resultatet av ett SPRI-projekt där arbetsterapeuter tillsammans med<br />
kuratorer, sjukgymnaster m.fl. kom överens om vilka termer som ska vara gemensamma för dessa professioner<br />
varit styrande.<br />
Det som inom arbetsterapi framförallt påverkat arbetet är arbetsterapiprocessen.<br />
terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård.<br />
Inom terminologiskt arbete inom svensk hälso- och sjukvård är man tämligen överens om vissa grundläggande<br />
begrepp. Två av dessa är ”Patientrelaterad aktivitet” och ”Uppfattat tillstånd”. ”Patientrelaterad aktivitet” utförs<br />
för att ta reda på eller påverka ”Uppfattat tillstånd” hos patienten.<br />
ger underlag till<br />
patient relaterad aktivitet uppfattat tillstånd<br />
resulterar i<br />
Bild 1. Relationen mellan patientrelaterad aktivitet och uppfattat tillstånd<br />
Det uppfattade tillståndet kan antingen beskrivas av en diagnoskod som ICD-10 eller med hjälp av WHO:s International<br />
Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Däremot kan de patientrelaterade aktiviteterna<br />
som arbetsterapeuter utför enbart definieras och beskrivas av arbetsterapeuter.<br />
who:s International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF)<br />
På svenska heter ICF ”Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder”.<br />
ICF är en av de klassifikationer som WHO utarbetat för att tillämpas på olika aspekter av hälsa. ICF beskriver<br />
funktionstillstånd och funktionshinder som sammanhänger med hälsoförhållanden.<br />
ICF använder begreppen Funktionstillstånd och funktionshinder samt Kontextuella faktorer<br />
funktionstillstånd och funktionshinder<br />
Funktionstillstånd och funktionshinder beskrivs i följande komponenter.<br />
– Kroppsfunktioner är kroppssystemets fysiologiska funktioner inklusive psykologiska funktioner.<br />
– Kroppsstrukturer är kroppens anatomiska delar såsom organ, lemmar och dess komponenter.<br />
– Aktivitet är en persons genomförande av en uppgift eller handling.<br />
– Delaktighet är en persons engagemang i en livssituation.<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002<br />
4
5<br />
kontextuella faktorer<br />
Kontextuella faktorer är övriga faktorer som påverkar hälsoförhållanden och beskrivs i två komponenter.<br />
– Omgivningsfaktorer utgör den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivningen i vilken människor lever ’<br />
och verkar.<br />
– Personliga faktorer är t ex kön, ålder, utbildning, personlighet.<br />
spri-projekt<br />
De termer som man i SPRI-projektet kom överens om ska vara gemensamma för olika professioner är Anamnes,<br />
Status, Analys, Mål, Planering, Åtgärd samt Resultat.<br />
arbetsterapiprocessen<br />
I arbetsterapiprocessen beskrivs de olika patientrelaterade aktiviteter som arbetsterapeuter utför. I litteraturen kan<br />
man hitta flera olika beskrivningar av arbetsterapiprocessen. I stora drag kan man dela in arbetsterapiprocessen<br />
i tre faser.<br />
– Utredning - för att ta reda på, uppfatta, analysera och värdera individens tillstånd som ger underlag för hur<br />
arbetsterapeuten ska intervenera.<br />
– Intervention - för att med olika åtgärder påverka, d.v.s. förebygga, bibehålla eller öka individens förmåga<br />
avseende aktivitetsutförande.<br />
– Utvärdering - för att ta reda på, uppfatta, analysera och värdera hur åtgärderna påverkat individens tillstånd.<br />
Då arbetsterapiprocessen ofta upprepar sig kan det många gånger vara svårt att skilja på utvärdering och en ny<br />
utredning från varandra. Utifrån detta resonemang kan man förenkla arbetsterapiprocessen ytterligare till enbart<br />
två faser, nämligen utredning och intervention.<br />
resultat<br />
<strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 är resultatet av en revision som haft till<br />
främsta syfte att uppgradera den tidigare versionen av <strong>GÄRDA</strong>. Resultatet är en kompromiss av alla de olika<br />
komponenter som påverkar och styr vårt arbete som arbetsterapeuter. Ett viktigt mål med revisionsgruppens<br />
arbete har dock varit att <strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder Version 2.0 ska kännas relevant<br />
för de kliniskt verksamma arbetsterapeuterna och samtidigt inte upplevas som ett ”hemmabygge” av de<br />
arbetsterapeuter som till vardags arbetar med olika teoretiska frågeställningar.<br />
I <strong>GÄRDA</strong> har fokus satts på patientrelaterade åtgärder, d.v.s. vilka åtgärder en arbetsterapeut utför i arbetet<br />
med patienter. I arbetet med patienter ingår givetvis i varje åtgärd handläggningsåtgärder som administration,<br />
informations-överföring m.m.. Dessa handläggningsåtgärder finns i denna version av <strong>GÄRDA</strong> inte med som<br />
någon egen åtgärd utan förutsätts vara inkluderad i respektive åtgärd.<br />
Åtgärderna i <strong>GÄRDA</strong> har utifrån arbetsterapiprocessen grupperats i två grupper nämligen Utredning och<br />
Intervention.<br />
utredning<br />
I <strong>GÄRDA</strong> beskrivs Utredning som en åtgärd för att uppfatta, analysera och värdera i syfte att få fram anamnes,<br />
status och analys.<br />
Som en första åtgärd under Utredning har vi lagt Aktivitetsanamnes.<br />
Under Utredning har ICF till stor del påverkat strukturen. Vi har använt oss ICF:s olika komponenter som Delaktighet,<br />
Aktivitet, Kroppsfunktioner, Kroppsstrukturer samt Omgivning för att visa vad utredningen fokuserar.<br />
Under Delaktighetsutredning har vi lagt Aktivitetsstrukturbedömning samt Adaptationsbedömning.<br />
Under Aktivitetsutredning har vi lagt bedömning av de olika aktivitetsområden som vi som arbetsterapeuter<br />
av tradition delar in tiden i som Personlig ADL, Instrumentell ADL, Arbete, Studier, Lek, Fritid samt Vila. I<br />
internationell litteratur kan man t.ex. se indelningen ”Self care” som vi anser täcker Personlig ADL, ”Productivity”<br />
som vi anser innehåller både Instrumentell ADL och Arbete och Studier samt ”Leisure” som vi anser innehåller<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002
Fritid och Lek. Vi har valt att ha flera aktivitetsområden än vad som är brukligt internationellt. Detta medger att<br />
utifrån åtgärdsklassifikationen kunna skapa en större kunskap för sådant som för svenska förhållande är intressant,<br />
men samtidigt också kunna jämföra med internationella förhållanden genom att slå ihop aktivitetsområden<br />
i åtgärdsklassifikationen. Vad som ingår i olika aktivitetsområden är dock en fråga för varje arbetsterapeut<br />
att bestämma. Att klippa gräs kan för en kyrkogårdsarbetare vara arbete medan för villaägaren kan det vara<br />
underhåll och för fritidsstugeägaren kan det vara en fritidssyssla. Baka bröd kan för bagaren vara arbete, för<br />
trebarnspappan nödvändig matlagning eller för barnet en lek.<br />
Under Kroppsfunktionsutredning har bedömning av Kognitiva funktioner, Psykiska funktioner, Sociala funktioner<br />
samt Sensomotoriska funktioner lagts.<br />
Under Kroppsstrukturutredning har bedömning av klassifikationens enda symptom tagits med som Ärrbedömning,<br />
Decubitusbedömning samt Ödembedömning.<br />
Under Omgivningsutredning har bedömning av Fysisk miljö, Social miljö, Kulturell miljö samt Samhällelig miljö<br />
lagts.<br />
intervention<br />
I <strong>GÄRDA</strong> beskrivs Intervention som en åtgärd riktad mot individen för att förebygga, bibehålla eller öka individens<br />
förmåga avseende aktivitetsutförande.<br />
När det gäller intervention har sex olika kategorier vuxit fram. Dessa är Del-aktig--hets---träning, Aktivitetsträning,<br />
Kroppsfunktionsträning, Pedagogisk intervention, Hjälpmedel samt Fysisk miljöanpassning.<br />
Under Delaktighetsträning har vi lagt Aktivitetsstrukturträning samt Adaptationsträning.<br />
Under Aktivitetsträning har vi lagt Personlig ADL-träning, Instrumentell ADL-träning, Arbetsträning, Studieträning,<br />
Lekträning, Fritidsträning samt Viloträning.<br />
Under Kroppsfunktionsträning har vi lagt Kognitiv funktionsträning, Psykisk funktionsträning, Social funktionsträning<br />
samt Sensomotorisk funktions-träning.<br />
Under Pedagogisk intervention har vi lagt Utbildning, Information samt Handledning.<br />
Nästa åtgärd under Intervention är Hjälpmedel. Vi har där använt oss av den internationella klassificeringen<br />
av handikapphjälpmedel, ISO 9999:1998, utgåva nummer två. Klassificeringen grundar sig på hjälpmedlets<br />
funktion/syfte för brukaren. Under Hjälpmedel har vi därför lagt Hjälpmedel för behandling och träning, Ortoser<br />
och proteser, Hjälpmedel för personlig vård, Hjälpmedel vid förflyttning, Hjälpmedel i hushållet, Hjälpmedel för<br />
utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler, Hjälpmedel för kommunikation, information och varseblivning,<br />
Hjälpmedel för hantering och transport av produkter, Hjälpmedel och utrustning för miljöförbättring,<br />
verktyg och maskiner samt Hjälpmedel för lek och fritidssysselsättningar.<br />
Under Fysisk miljöanpassning har vi lagt Boendemiljöanpassning, Arbetsmiljöanpassning, Studiemiljömiljöanpassning,<br />
Fritidsmiljöanpassning samt Fordonsanpassning.<br />
källa<br />
I klassifikationen har vi lagt med en rubrik som heter ”Källa”. Under denna rubrik har vi skrivit in den bok eller<br />
skrift som vi på olika sätt refererar till. Källan kan ha gett oss uppslag till den refererade åtgärden men den kan<br />
också vara den källa som står för både namn på åtgärden och dess beskrivning.<br />
framåtblick<br />
Vi vet att denna version av <strong>GÄRDA</strong> så småningom behöver revideras beroende på olika faktorer. En av dessa är<br />
de viktiga synpunkter som du som arbetsterapeut har på <strong>GÄRDA</strong> Patientrelaterade Arbetsterapeutiska Åtgärder<br />
Version 2.0.<br />
Om du vill förmedla dina synpunkter kan du kontakta <strong>FSA</strong>.<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 6
7<br />
referenser<br />
Berg Wedrén, C. (1987). Journalföring Arbetsterapeuter. Stockholm: Liber Läromedel<br />
Berg Wedrén, C. (1995). Yrkesjournal för arbetsterapeuter. Gävle: Carin Berg Wedrén & Nacka: <strong>FSA</strong>s publikationer<br />
Blomström, E., Malmberg, B-G., Morgell, R., Månsson, I., Nilsson, G., Rising, I., & Wikell, K. (2001). Prim.dok<br />
Projektrapport. Sollentuna: Centrum för Allmänmedicinsk Informatik<br />
Christiansen, C., & Baum, C. (1997). Enabling Function and Well-Being. Second Edition. Thorofare: SLACK<br />
Incorporated.<br />
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1993). <strong>FSA</strong>s klassifikation av patientrelaterade behandlingsåtgärder inom<br />
arbetsterapi. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.<br />
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.<br />
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (1998). <strong>FSA</strong>:s kvalitetspolicy - grunden för en ständig förbättring av den<br />
arbetsterapeutiska verksamheten. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.<br />
Gamborg, G. (1994). Spår som slingrar sig samman ; aktivitetsproblem & arbetsterapi inom psykiatri. Lund:<br />
BookLund förlag<br />
Hedin, A., Jernberg, L., Lennér, H.C., Lundmark, T., & Wallin, S-B. (2000). Att mena och mäta samma sak - en<br />
begreppsorienterad metod för terminologiskt arbete Lund: Studentlitteratur<br />
Hjälpmedelsinstitutet. (2001). Förteckning över Bra hjälpmedel 2001. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet<br />
Law, M., Baptiste, S., Carswell, A., McColl, M.A., Polatajko, H., & Pollock, N. (1998). Canadian Occupational<br />
Performance Measure. Svensk Version. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.<br />
Norrby, E, & Linddahl, I. (2001). Dialog om aktivitetsförmåga DOA - riktad mot arbete. Nacka: Förbundet Sveriges<br />
Arbetsterapeuter.<br />
Rubin, K., Fein, G.G., & Vandenberg, B. (1983). Play. I P.H. Mussen (red) Handbook of Child and Psychology (4th<br />
ed.) Vol 4. Socialization, personality and social development 693 - 773, New York: Wiley.<br />
SFS 1985: 562 Patientjournallag. Stockholm: Liber Utbildning.<br />
Socialstyrelsen. (2001). Kompetensbeskrivningar för arbetsterapeuter. Stockholm: Socialstyrelsen.<br />
Sonn, U., Lundgren Pierre, B. & Klippe Németh, A. (1993). Att beskriva ADL. Arbetsterapeuten, (11), 16-21.<br />
Spri. (1996). Spriprojekt PM. Från sökord till journalobjekt. Statusrapport. Definitioner och mål. Stockholm: Spri,<br />
Hälso- och sjukvårdens utvecklingsinstitut.<br />
Townsend, E. (Ed), (1997). Enabling Occupation. An Occupational Therapy Perspective. Ottawa: CAOT Publication<br />
ACE.<br />
Törnquist, K., & Sonn, K. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga. Nacka: Förbundet Sveriges<br />
Arbetsterapeuter.<br />
WHO. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Preliminär version - arbetsmaterial.<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002
21 UTREDNING<br />
<strong>GÄRDA</strong> - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0<br />
Beskrivning:<br />
Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera i syfte att få fram anamnes,<br />
status och analys. Inkluderar administration som rapportering och dokumentation t ex<br />
journalskrivande, intygsskrivande.<br />
Källa:<br />
21 A Aktivitetsanamnes<br />
Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera aktivitetshistoria inkl<br />
tidigare arbetsterapi, hjälpmedel.<br />
21 B Delaktighetsutredning<br />
Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera individens engagemang i<br />
sin livssituation avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju, observation och<br />
test. 1<br />
21 BA Aktivitetsstruktur-bedömning Bedömning av balansen i och mellan aktiviteter som dygnsrytmen är uppbyggd av och<br />
upplevelser av dessa. Kan innefatta: Aktivitetsmönster, tidsanvänding, stress, roller,<br />
vanor. 2<br />
21 BB Adaptationsbedömning Bedömning av kognitiva och beteendeinriktade anpassningsstrategier i<br />
aktivitetsutförandet. Kan innefatta: Egenvård, medicinhantering, följsamhet i ordinerad<br />
behandling.<br />
21 C Aktivitetsutredning<br />
Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera nuvarande<br />
aktivitetsförmåga och situation avseende aktivitetsutförande. Görs i form av intervju,<br />
observation, test. 1<br />
21 CA Personlig ADL-bedömning Bedömning av individens utförande av Personlig ADL. 3<br />
Äta och dricka Ta mat och dryck på bordet, äta och dricka. 4<br />
Förflyttning Målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 4<br />
Toalettbesök Ta sig till och från toalett, i tid, samt utföra nödvändiga toalett bestyr. 4<br />
På-avklädning Ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. 4<br />
Personlig hygien Tvätta kroppen och håret samt torka sig. 4<br />
Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre. 4<br />
Kommunikation Kommunicera och ta till sig information, samt hantera aktuell utrustning. 4<br />
21 CB Instrumentell ADL- bedömning Bedömning av individens utförande av Instrumentell ADL. 3<br />
Resor Ta sig till och från, i och ur samt färdas med allmänna eller privata färdmedel. 4<br />
Matlagning Planera, plocka fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 4<br />
Inköp dagligvaror Planera inköp, ta sig till och från affären, plocka varor, betala, frakta hem varorna. 4<br />
Städning Småstädning, respektive veckostädning. 4<br />
Tvätt Förflytta sig och transportera tvätten till och från tvätttplatsen. Sortera, tvätta, hänga<br />
Underhåll/<br />
Reparation<br />
upp, vika, stryka, mangla. 4<br />
Underhålla, reparera, sköta egendom och inventarier.<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 1
<strong>GÄRDA</strong> - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0<br />
21 CC Arbetsbedömning<br />
21 CD Studiebedömning<br />
21 CE Lekbedömning<br />
21 CF Fritidsbedömning<br />
21 CG Vilobedömning<br />
21 D Kroppsfunktionsutredning<br />
21 DA Kognitiv funktionsbedömning<br />
21 DB Psykisk funktionsbedömning<br />
21 DC Social funktionsbedömning<br />
21 DD Sensomotorisk<br />
funktionsbedömning<br />
21 E Kroppsstrukturutredning<br />
21 EA Ärrbedömning<br />
Beskrivning: Källa:<br />
Bedömning av individens utförande vad avser betalt och obetalt arbete. Kan innefatta:<br />
Självkännedom, intressen, värderingar, roller, vanor, fysisk förmåga,<br />
organisationsförmåga, problemlösningsförmåga, samspel, kommunikation. 3, 5<br />
Bedömning av individens utförande vad avser förskola, grundskola, gymnasium,<br />
högskola elller annan utbildning. Kan innefatta: Självkännedom, intressen, värderingar,<br />
roller, vanor, fysisk förmåga, organisationsförmåga, problemlösningsförmåga, samspel,<br />
kommunikation. 5<br />
Bedömning av individens utförande vad avser att delta i lek, att påverka lek, att ta<br />
initiativ och att vara kreativ i lek. 6<br />
Bedömning av individens intressen och utförande vad avser stillsam fritid, aktiv fritid<br />
och social samvaro. 3, 7<br />
Bedömning av individens utförande avseende att återhämta sig. Kan innefatta: Fysisk<br />
vila, mental vila, avslappning, avspänning. 3<br />
Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera kroppsfunktioners<br />
påverkan på aktivitetsutförandet. Görs i form av intervju, observation, test, mätning<br />
och palpation. 1<br />
Bedömning av individens kapacitet med fokus på kognitiva funktioner. Kan innefatta:<br />
Minne, planering, problemlösning, organisation, handlingsberedskap, perception,<br />
kommunikation, praxis, orienteringsförmåga, uppmärksamhet, inlärning, numerisk<br />
förmåga.<br />
Bedömning av individens kapacitet med fokus på psykiska funktioner. Kan innefatta:<br />
Känslighet, uthållighet, förståelse, insikt, medvetenhet, ansvarstagande,<br />
självförtroende, aggressioner, stämningsläge, motivation, tidsuppfattning,<br />
språkförståelse.<br />
Bedömning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner. Kan innefatta:<br />
Interaktion, uppmärksamhet, meddela sig, lyssna, samtala, inhämta information,<br />
samarbete, empati, bekräfta information.<br />
Bedömning av individens kapacitet med fokus på sensomotoriska funktioner. Kan<br />
innefatta: Ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka,<br />
muskeltonus, ytlig sensibilitet, djup sensibilitet, hörsel, syn t ex koordination.<br />
Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera kroppsstrukturers påverkan<br />
på aktivitetsutförandet. Görs i form av intervju, observation, test, mätning och<br />
palpation. 1<br />
Bedömning av förekomst och risk för ärr samt dess utseende, struktur, utbredning och<br />
betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande.<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 2
<strong>GÄRDA</strong> - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0<br />
Beskrivning: Källa:<br />
21 EB Decubitusbe-dömning<br />
Bedömning av förekomst och risk för decubitus samt dess utseende, struktur,<br />
utbredning och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande.<br />
21 EC Ödembedömning<br />
Bedömning av förekomst och risk för ödem samt dess utseende, struktur, utbredning<br />
och betydelse för kroppsfunktioner och individens aktivitetsutförande.<br />
21 F Omgivningsutredning<br />
Utredning innehållande att uppfatta, analysera och värdera omgivningens påverkan på<br />
individens aktivitetsutförande. Görs i form av intervju med individ och omgivning,<br />
observation av individ och omgivnng, test. 1<br />
21 FA Fysisk miljöbedömning<br />
Bedömning av individens omgivning med fokus på den fysiska miljön. Kan innefatta:<br />
Naturlig och konstruerad miljö t ex klimat, luft, ljud, ljus, arbetshöjd, arbetsytor,<br />
underlag, fordon, redskap, verktyg, möbler. 7<br />
21 FB Social miljöbedömning<br />
Bedömning av individens omgivning med fokus på den sociala miljön. Kan innefatta:<br />
Levnadsförhållanden, nätverk, stöd från omgivning, trygghet, säkerhet, roller, möjlighet<br />
att påverka. 7<br />
21 FC Kulturell miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den kulturella miljön. Kan innefatta:<br />
Högtidlig och vardaglig verksamhet baserad på etnicitet, attityder, vanor, roller,<br />
religion, normer, värderingar. 7<br />
21 FD Samhällelig miljöbedömning Bedömning av individens omgivning med fokus på den av samhället reglerade miljön.<br />
Kan innefatta: Lagar, regler, skyldigheter och rättigheter som sköts av olika<br />
myndigheter, t ex bidrag, tjänster, beskattning. 7<br />
22 INTERVENTION<br />
Intervention riktad mot individen i syfte att förebygga, bibehålla eller öka individens<br />
förmåga avseende aktivitetsutförande. Inkluderar administration som rapportering och<br />
dokumentation t ex journalskrivande, intygsskrivande.<br />
22 A Delaktighetsträning<br />
Träning av individens engagemang i sin livssituation avseende aktivitetsutförande. 1<br />
22 AA Aktivitets-strukturträning Träning av balansen i och mellan aktiviteter som dygnsrytmen är uppbyggd av och<br />
upplevelser av dessa. 2<br />
22 AB Adaptationsträning<br />
Beskrivning: Träning av individens adaptationsutförande.<br />
22 B Aktivitetsträning<br />
Träning av individens aktivitetsutförande. 1<br />
22 BA Personlig ADL- träning<br />
Beskrivning: Träning riktad mot individens utförande av Personlig ADL. 3<br />
Äta och dricka Ta mat och dryck på bordet, äta och dricka. 4<br />
Förflyttning Målmedvetet förflytta sig från en plats till en annan. 4<br />
Toalettbesök Ta sig till och från toalett, i tid, samt utföra nödvändiga toalettbestyr. 4<br />
På-avklädning Ta fram kläder efter behov, klä på och av sig kläder och skor. 4<br />
Personlig hygien Tvätta kroppen och håret samt torka sig. 4<br />
Övrig kroppsvård Sköta om och vårda sitt yttre. 4<br />
Kommunikation Kommunicera och ta till sig information, samt hantera aktuell utrustning. 4<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 3
<strong>GÄRDA</strong> - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0<br />
Beskrivning: Källa:<br />
22 BB Instrumentell ADL-träning Träning riktad mot individens utförande av Instrumentell ADL. 3<br />
Resor Ta sig till och från, i och ur samt färdas med allmänna eller privata färdmedel. 4<br />
Matlagning Planera, plocka fram och undan, bereda, tillaga, duka, diska. 4<br />
Inköp dagligvaror Beskrivning: Planera inköp, ta sig till och från affären, plocka varor, betala, frakta hem<br />
varorna. 4<br />
Städning Småstädning, respektive veckostädning. 4<br />
Tvätt Förflytta sig och transportera tvätten till och från tvättplatsen. Sortera, tvätta, hänga<br />
upp, vika, stryka, mangla. 4<br />
Ekonomi Sköta sin privata ekonomi inkl post- och bankärende.<br />
Underhåll/ Underhålla, reparera, sköta egendom och inventarier.<br />
Reparation<br />
22 BC Arbetsträning<br />
22 BD Studieträning<br />
22 BE Lekträning<br />
22 BF Fritidsträning<br />
22 BG Viloträning<br />
22 C Kroppsfunktionsträning<br />
22 CA Kognitiv funktionsträning<br />
22 CB Psykisk funktionsträning<br />
22 CC Social funktionsträning<br />
22 D Pedagogisk intervention<br />
22 CD Sensomotorisk funktionsträning<br />
22 DA Utbildning<br />
Träning av individens aktivitetsutförande vad avser betalt och obetalt arbete. 3, 5<br />
Träning av individens utförande vad avser förskola, grundskola, gymnasium, högskola<br />
eller annan utbildning. 5<br />
Träning av individens utförande vad avser lek. 6<br />
Träning av individens utförande vad avser fritid. 3, 7<br />
Träning av individens utförande avseende att återhämta sig. 3<br />
Träning av individers kroppsfunktioner för att påverka aktivitetsutförandet. 1<br />
Träning av individens kapacitet med fokus på kognitiva funktioner. Kan innefatta:<br />
Minne, planering, problemlösning, organisation, handlingsberedskap, perception,<br />
kommunikation, praxis, orienteringsförmåga, uppmärksamhet, inlärning, numerisk<br />
förmåga.<br />
Träning av individens kapacitet med fokus på psykiska funktioner. Kan innefatta:<br />
Känslighet, uthållighet, förståelse, insikt, medvetenhet, ansvarstagande,<br />
självförtroende, aggressioner, stämningsläge, motivation, tidsuppfattning,<br />
språkförståelse.<br />
Träning av individens kapacitet med fokus på sociala funktioner. Kan innefatta:<br />
Interaktion, uppmärksamhet, meddela sig, lyssna, samtala, inhämta information,<br />
samarbete, empati, bekräfta information.<br />
Träning av individens kapacitet med fokus på sensomotoriska funktioner. Kan<br />
innefatta: Ledrörlighet, greppförmåga, finmotorik, muskeluthållighet, muskelstyrka,<br />
muskeltonus, ytlig sensibilitet, djup, sensibilitet, hörsel, syn.<br />
Pedagogisk intervention, kunskapsförmedling för att påverka individens<br />
aktivitetsutförande. Kan innefatta pedagogisk intervention riktad mot individen själv<br />
och/eller andra i individens omgivning.<br />
Kunskap förmedlad genom strukturerad undervisningsinsats. Kan innefatta:<br />
Patientskola, studiecirkel.<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 4
<strong>GÄRDA</strong> - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0<br />
22 DB Information<br />
22 DC Handledning<br />
22 E Hjälpmedel<br />
22 EA Hjälpmedel för behandling och<br />
träning<br />
22 EB Ortoser och proteser<br />
22 EC Hjälpmedel för personlig vård<br />
22 ED Hjälpmedel vid förflyttning<br />
22 EE Hjälpmedel i hushållet<br />
22 EF Hjälpmedel för utrustning och<br />
anpass-ning av bostäder och andra<br />
lokaler<br />
22 EG Hjälpmedel för kommunikation,<br />
informa-tion och varseblivning<br />
22 EH Hjälpmedel för hantering och<br />
transport av produkter<br />
22 EI Hjälpmedel och utrustning för<br />
miljöförbättring, verktyg och maskiner<br />
22 EJ Hjälpmedel för lek och<br />
fritidssysselsättning<br />
Beskrivning: Källa:<br />
Kunskap förmedlad utifrån mottagarens förutsättningar. Kan innefatta: Rådgivning,<br />
upplysning, förklaring, orientering.<br />
Kunskap förmedlad i en situation där både sändare och mottagare är aktivt<br />
engagerade. Kan innefatta: Instruktion.<br />
Intervention riktad mot individen för att möjliggöra, påverka aktivitetsutförande.<br />
Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva,<br />
följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Antidecubitushjälpmedel,<br />
kompressionsbandage, silikonbandage. 8<br />
Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva,<br />
följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Prefabricerade och egentillverkade<br />
ortoser och proteser. 8<br />
Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva,<br />
följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Hjälpmedel vid toalettbesök, tvättning,<br />
bad, dusch, tidshjälpmedel. 8<br />
Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva,<br />
följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Käppar, kryckor, rollatorer, cyklar,<br />
rullstolar, övriga fordon, överflyttningshjälpmedel, personlyftar.<br />
8<br />
Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva,<br />
följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Matlagnings-hjälpmedel, städhjälpmedel,<br />
sömnads- och textilvårdshjälpmedel. . 8<br />
Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva,<br />
följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Bord, sittmöbler, sitsar, sängar,<br />
stödanordningar, förhöjningshjälpmedel.<br />
8<br />
Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva,<br />
följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Audio/visuella hjälpmedel, datorer,<br />
varseblivningshjälpmedel, hjälpmedel för kognitivt stöd.<br />
8<br />
Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva,<br />
följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Knappar, rattar, vred och handtag,<br />
hjälpmedel för omgivningskontroll, greppanpassningar, transporthjälpmedel.<br />
8<br />
Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva,<br />
följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Hjälpmedel för miljöförbättring,<br />
mätinstrument, handverktyg, maskiner, motorverktyg.<br />
8<br />
Välja, pröva, beställa, anpassa, utprova, informera om, träna i att använda, förskriva,<br />
följa upp, reparera, återlämna. Kan innefatta: Leksaker, spel, motions- och<br />
idrottsredskap, musikinstrument, fotoutrustning, slöjd- och hantverks material,<br />
trädgårdsredskap, jakt- och fiskeredskap, hjälpmedel vid camping, hjälpmedel vid<br />
rökning, hjälpmedel vid husdjursskötsel.<br />
8<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 5
22 F Fysisk miljöanpassning<br />
<strong>GÄRDA</strong> - Patientrelaterade arbetsterapeutiska åtgärder, version 2.0<br />
22 FA Boendemiljö-anpassning<br />
22 FB Arbetsmiljö-anpassning<br />
22 FC Studiemiljö-anpassning<br />
22 FD Fritidsmiljö-anpassning<br />
22 FE Fordonsanpassning<br />
Beskrivning: Källa:<br />
Intervention för att fysiskt förändra individens omgivning för att möjliggöra<br />
aktivitetsutförande.<br />
Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp.<br />
Kan innefatta: Tröskelborttagning, hissmontering.<br />
Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp.<br />
Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp.<br />
Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp.<br />
Informera om, planera, definiera anpassningsåtgärder, skriva intyg, ansöka, följa upp.<br />
Kan innefatta: Bilanpassning<br />
Källor:<br />
1. WHO. (2002). Klassifikation av funktionstillstånd och funktionshinder. Preliminär<br />
version - arbetsmaterial.<br />
2. Gamborg, G. (1994). Spår som slingrar sig samman ; aktivitetsproblem &<br />
arbetsterapi inom psykiatri. Lund: BookLund förlag<br />
3. Christiansen, C., & Baum, C. (1997). Enabling Function and Well-Being. Second<br />
Edition. Thorofare: SLACK Incorporated.<br />
4. Törnquist, K., & Sonn, K. (2001). ADL-taxonomi en bedömning av aktivitetsförmåga.<br />
Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.<br />
5. Norrby, E, & Linddahl, I. (2001). Dialog om aktivitetsförmåga DOA – riktad mot<br />
arbete. Nacka: Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter.<br />
6. Rubin, K., Fein, G.G., & Vandenberg, B. (1983). Play. I P.H. Mussen (red) Handbook<br />
of Child and Psychology (4th ed.) Vol 4. Socialization, personality and social<br />
development 693 - 773, New York: Wiley.<br />
7. Townsend, E. (Ed), (1997). Enabling Occupation. An Occupational Therapy<br />
Perspective. Ottawa: CAOT Publication ACE.<br />
8. Hjälpmedelsinstitutet. (2001). Förteckning över Bra hjälpmedel 2001. Vällingby:<br />
Hjälpmedelsinstitutet<br />
© Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, september 2002 bilaga 1, sid 6