Sjöfart - Högskolan i Kalmar

Sjöfart - Högskolan i Kalmar Sjöfart - Högskolan i Kalmar

<strong>Sjöfart</strong><br />

2008-2009<br />

SjöingenjörSprogrammet<br />

SjökaptenSprogrammet<br />

driftteknikerprogrammet


Innehåll<br />

2<br />

”Vi lär oss lite om mycket<br />

inom de tekniska ämnena”<br />

– Det här en bred utbildning, vi lär oss<br />

lite om mycket inom de tekniska ämnena.<br />

Det tycker jag är väldigt bra för vi ska<br />

ha förståelse för det övergripande och<br />

om man sen vill specialisera sig kan man<br />

ju göra det senare.<br />

Eftersom Mathias har varit intresserad av segling och havet ända sedan han var liten<br />

var det ett naturligt val att utbilda sig till sjöingenjör när han bestämde sig för att börja<br />

studera.<br />

Sjöingenjörsprogrammet 4<br />

Sjökaptensprogrammet 6<br />

Driftteknikerprogrammet 8<br />

Drifttekniker – ett framtidsyrke 8<br />

Ljus arbetsmarknad 10<br />

Navigationssimulatorer 11<br />

Få en försmak av livet till sjöss 12<br />

Realistiska övningar 14<br />

M/S Calmare Nyckel 15<br />

Mathias Wåhlin<br />

Sjöingenjörsprogrammet<br />

– Innan jobbade jag från 8 – 17 och jag tyckte jobbet tog för mycket av fritiden, sen<br />

när jag kommer ut på sjön kommer jag ju jobba väldigt mycket periodvis, men när jag<br />

väl är hemma så är jag ledig, det är något av det bästa med att jobba på båt.<br />

På utbildningen varvas föreläsningar med laborationer och simulatorövningar. Simulatorn<br />

”Varvningen mellan teori<br />

och praktik är det bästa<br />

med utbildningen”<br />

Magnus läser tredje året på Sjökaptensprogrammet.<br />

– Det program jag läser är för dem som inte har<br />

sjötid sedan tidigare, därför är vi på praktik under<br />

totalt ett år delat på tre perioder, säger han.<br />

Varvningen mellan teori och praktik tycker Magnus<br />

är det bästa med utbildningen.<br />

– Praktiken gör att man får en naturlig kontakt med<br />

arbetsgivare och arbetslivet. Det är under praktik-<br />

perioderna man verkligen lär sig, man omvandlar<br />

teori från skolbänken till praktisk handling och förstår<br />

hur saker och ting fungerar på ett bra sätt.<br />

För tillfället jobbar studenterna mycket i olika simulatorer, vilket ingår i kursen manövrering.<br />

– Vi tränar på att manövrera fartyg av olika typer och storlekar i olika situationer som kan<br />

uppkomma i verkligheten.<br />

Särskilda lastsimulatorer ger studenterna möjlighet att förstå och lära sig hur lastnings- och<br />

lossningsoperationer samt lastplanering går till i praktiken.<br />

– Vi läser även en kurs som heter miljöteknik som behandlar arbetsmiljö i stort men givetvis<br />

med fokus på de problem som kan uppstå ombord på ett fartyg, säger Magnus.<br />

Magnus har alltid varit intresserad av sjöfart. Att han hade hört mycket gott om <strong>Sjöfart</strong>s-<br />

högskolan vid <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong> avgjorde valet av utbildning.<br />

– Jag upplever utbildningen mer jordnära och mer praktiskt inriktad än jag trodde att den<br />

skulle vara innan jag började, vilket bara är positivt.<br />

Ordvalet ”jordnära” återkommer när han beskriver vad han tycker om <strong>Kalmar</strong> som<br />

studentstad.<br />

– Att vara student i <strong>Kalmar</strong> är kanon. Det är skönt att det finns en jordnära attityd och<br />

Möt våra studenter som berättar<br />

mer om programmen<br />

är ett rum som ska likna ett maskinrum, där både värme och ljud är som på en båt.<br />

Studenterna har även nästan ett års praktik under utbildningen. Det tycker Mathias är<br />

bra eftersom han då har fått se hur olika rederier fungerar och mött många spännande<br />

människor samtidigt som man får kontakt med eventuellt blivande arbetsplatser. Under<br />

utbildningens tredje år var han på en fyra månader lång praktik. Han mönstrade på i<br />

Kanada och åkte sedan längs Afrikas västkust till Sydamerika och efter att båten legat på<br />

varv i en månad i Polen mönstrade han av på Las Palmas.<br />

– Jag har aldrig tidigare åkt varken så långt eller länge med båt, så det var<br />

spännande. Dessutom var det väldigt intressant att vara med när de<br />

gjorde i ordning båten, det är inte ofta man får vara med om det annars.<br />

en känsla av att man inte bara är en i mängden.<br />

Magnus Bergenlind<br />

Sjökaptensprogrammet<br />

När Magnus avslutat den fyraåriga utbildningen får han en sjökaptensexamen.<br />

– Just nu har jag siktet inställt på att jobba antingen på kryssningsfartyg eller offshore,<br />

specialfartyg som är avsedda för assistans av oljeriggar. Men efterfrågan på styrmän mellan<br />

de olika branscherna ändras ganska snabbt så får jag också vara beredd på att ändra mig.<br />

”Alla är beroende av el<br />

och uppvärmning”<br />

– Utbildningen tar upp ett stort område inom<br />

energisektorn, alltifrån produktionen av värmen<br />

till distributionen genom ledningarna till kunden<br />

och fastighetsägarnas förbrukning.<br />

Efter att ha jobbat som elektriker i några<br />

år kände Martin att han ville komma vidare<br />

och bredda sina kunskaper och erfarenheter.<br />

Eftersom han har ett stort intresse för<br />

energiområdet valde han driftutbildningen.<br />

– Den ger en väldigt bred grund att stå på,<br />

vi läser så många olika ämnen och det är en<br />

bra kombination av kurser.<br />

Driftteknikerstudenterna läser upp till fem olika kurser parallellt på åtta veckor och därefter<br />

kommer en tentavecka. Föreläsningar varvas med praktiska laborationer, där de genom<br />

simulatorövningar övar på att starta upp och driva ett kraftvärmeverk.<br />

– Det ser ut som en driftcentral där man tittar på monitorerna och har överblick över allt som<br />

händer. Vi kan öppna ventiler, starta pumpar och se hur mycket elkraft och värme som<br />

produceras. Det är nyttigt och ger en riktigt bra bild av hur processen fungerar i verkligheten.<br />

Martin tycker det är viktigt att kunna koppla teorin till praktiken för att på så sätt få bättre<br />

förståelse. Därför har han uppskattat studiebesöken de har gjort på en fjärrvärmecentral, en<br />

vattenkraftstation och kärnkraftverket i Oskarshamn. Förutom studiebesöken och de praktiska<br />

övningarna finns det ingen ren praktikperiod i utbildningen, men Martin har skaffat sig<br />

erfarenheter genom att sommarjobba i branschen. Han har bland annat jobbat på ett<br />

oljeraffinaderi samt med drift och underhåll på ställverksanläggningar.<br />

– Jag har lärt mig väldigt mycket genom de erfarenheterna, dessutom har man ju möjligheten<br />

att prova olika inriktningar och få kontakter i branschen.<br />

Efter utbildningen vill Martin jobba inom elkraftområdet i form av högspänning eller med<br />

förnyelsebara energikällor.<br />

– Arbetsmarknaden ser väldigt ljus ut, alla är ju beroende av el och<br />

uppvärmning och behovet kommer att finnas kvar även i framtiden.<br />

Det är några i klassen som har fått förfrågningar från företag<br />

om de vill börja arbeta redan nu, så det ska nog inte bli<br />

några problem att få jobb efter examen.<br />

Martin Egnell


<strong>Sjöfart</strong><br />

Friheten, närheten till havet och stämningen ombord. Det är många<br />

sjöfartsstudenters svar på frågan om varför livet på sjön lockar. Att<br />

jobba på sjön är ett yrke lika mycket som en livsstil. Du är alltid på<br />

resande fot, möter nya kulturer och får nya upplevelser. Säg ett annat<br />

jobb där du och dina kollegor tittar på solnedgången tillsammans så ofta?<br />

<strong>Sjöfart</strong>en är i dag en högteknologisk bransch där kunskap om modern<br />

teknik och utrustning blir en viktig del av din kompetens.<br />

<strong>Sjöfart</strong>shögskolan vid <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong> har funnits sedan 1842 och är en av<br />

två sjöfartshögskolor i landet. Här kan du läsa till sjökapten, sjöingenjör och<br />

drifttekniker. <strong>Sjöfart</strong>shögskolan har modern utrustning med flera simulatorer<br />

som tränar upp dina färdigheter redan på landbacken. Lokalerna ligger vid<br />

<strong>Kalmar</strong> hamn med utsikt över <strong>Kalmar</strong>sund och småbåtshamnen. Här ligger<br />

också <strong>Sjöfart</strong>shögskolans övningsfartyg M/S Calmare Nyckel samt skolans<br />

två segelbåtar.


Programmet vänder sig<br />

till dig som redan har<br />

behörighetsgrundande<br />

praktik och som nu<br />

söker efter en operativ<br />

sjöbefälsutbildning<br />

med hög kvalité i<br />

motiverande miljö.<br />

Sjöingenjörsutbildningen<br />

passar dig som är<br />

intresserad av teknik<br />

och vill arbeta med<br />

fartygens drift och<br />

underhåll.<br />

Sjöingenjörsprogrammet<br />

3-årigt för dig med praktik<br />

På <strong>Sjöfart</strong>shögskolan vid <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong><br />

har majoriteten av lärarna erfarenhet som befäl<br />

ombord. De kommer, precis som skolans läge<br />

vid hamnen i <strong>Kalmar</strong>, att ge dig en ordentlig<br />

känning av havet.<br />

Utbildningen bedrivs i moderna specialbyggda<br />

lokaler där teori varvas med laborationer,<br />

övningar i simulatorer och på skolans<br />

övningsfartyg.<br />

Genom nära kontakt med branschen är vår<br />

utbildning väl anpassad till modern sjöfart.<br />

Utbildningen ger efter tre år en sjöingenjörs-<br />

examen. Efter erforderlig praktik uppfyller du<br />

<strong>Sjöfart</strong>sverkets behörighetskrav som maskin-<br />

befäl. Programmet har platsgaranti för behöriga<br />

sökande.<br />

4-årigt med fartygs- och verkstadsförlagd utbildning<br />

Som sjöbefäl är hela världen en möjlig arbetsplats,<br />

på såväl svenska som utländska fartyg.<br />

Du kan arbeta på allt från kryssningsfartyg<br />

till stora oljetankers. Till sjöss är arbetstiderna<br />

annorlunda än på land. Du arbetar exempelvis<br />

6 veckor för att sedan vara ledig i 6 veckor.<br />

Framtidsutsikterna är goda, det är just nu särskilt<br />

stor efterfrågan på sjöingenjörer.<br />

Utbildningen bedrivs i moderna specialbyggda<br />

lokaler där teori varvas med laborationer,<br />

övningar i simulatorer och på skolans<br />

övningsfartyg.<br />

Du behöver inte ha någon praktisk erfarenhet<br />

av arbete ombord för att söka till det<br />

fyraåriga Sjöingenjörsprogrammet. I utbildningen<br />

ingår fartygs- och verkstadsförlagd<br />

utbildning.<br />

Du kan få lön under de 10 månader som<br />

sjöpraktiken pågår.<br />

180 hp<br />

Till all sjöbefälsutbildning krävs särskilt läkar-<br />

intyg för sjöfolk, giltigt för obegränsade fartområden.<br />

Intyget får inte vara äldre än två år.<br />

Yrkesliv<br />

Förutom tjänst ombord på handelsfartyg ger<br />

sjöingenjörsutbildningen, med eller utan kom-<br />

pletteringar, dig möjlighet att söka till andra<br />

tekniska operativa verksamhetsområden som<br />

exempelvis kraft- och processindustrin.<br />

Examen<br />

Utbildningen leder till en yrkesexamen på<br />

grundnivå, sjöingenjörsexamen.<br />

Till all sjöbefälsutbildning krävs särskilt läkar-<br />

intyg för sjöfolk, giltigt för obegränsade fart-<br />

områden. Intyget får inte vara äldre än två år.<br />

Yrkesliv<br />

Efter utbildningen kan du arbeta som fartygs-<br />

ingenjör och senare som teknisk chef. Dessutom<br />

ger sjöingenjörsutbildningarna, med eller utan<br />

kompletteringar, dig möjlighet att söka till andra<br />

tekniska operativa verksamhetsområden som<br />

exempelvis kraft- och processindustrin.<br />

Examen<br />

Utbildningen leder till en yrkesexamen på grund-<br />

nivå, sjöingenjörsexamen, samt behörighetsbevis<br />

som maskinbefäl.


”Vi lär oss lite om mycket<br />

inom de tekniska ämnena”<br />

Läkarintyg<br />

– Det här en bred utbildning, vi lär oss<br />

lite om mycket inom de tekniska ämnena.<br />

Det tycker jag är väldigt bra för vi ska<br />

ha förståelse för det övergripande och<br />

om man sen vill specialisera sig kan man<br />

ju göra det senare.<br />

Eftersom Mathias har varit intresserad av segling och havet ända sedan han var liten<br />

var det ett naturligt val att utbilda sig till sjöingenjör när han bestämde sig för att börja<br />

studera.<br />

– Innan jobbade jag från 8 – 17 och jag tyckte jobbet tog för mycket av fritiden, sen<br />

när jag kommer ut på sjön kommer jag ju jobba väldigt mycket periodvis, men när jag<br />

väl är hemma så är jag ledig, det är något av det bästa med att jobba på båt.<br />

På utbildningen varvas föreläsningar med laborationer och simulatorövningar. Simulatorn<br />

är ett rum som ska likna ett maskinrum, där både värme och ljud är som på en båt.<br />

Studenterna har även nästan ett års praktik under utbildningen. Det tycker Mathias är<br />

bra eftersom han då har fått se hur olika rederier fungerar och mött många spännande<br />

människor samtidigt som man får kontakt med eventuellt blivande arbetsplatser. Under<br />

utbildningens tredje år var han på en fyra månader lång praktik. Han mönstrade på i<br />

Kanada och åkte sedan längs Afrikas västkust till Sydamerika och efter att båten legat på<br />

varv i en månad i Polen mönstrade han av på Las Palmas.<br />

För Sjöingenjörsprogrammet, Sjökaptensprogrammet<br />

och Förberedande sjöingenjörskurs<br />

krävs att du har läkarintyg för sjöfolk giltigt<br />

Mathias Wåhlin<br />

Sjöingenjörsprogrammet<br />

– Jag har aldrig tidigare åkt varken så långt eller länge med båt, så det var<br />

spännande. Dessutom var det väldigt intressant att vara med när de<br />

gjorde i ordning båten, det är inte ofta man får vara med om det annars.<br />

för obegränsad fart. Läkarintyget omfattar<br />

undersökning av syn, synfält, färgsinne, hörsel<br />

och förmåga att tjänstgöra till sjöss.


Programmet vänder<br />

sig till dig som har<br />

behörighetsgrundande<br />

tid som matros till<br />

sjöss och som nu vill<br />

läsa vidare till en<br />

ansvarsbefattning<br />

ombord.<br />

Programmet vänder<br />

sig till dig som söker<br />

efter en operativ<br />

sjöbefälsutbildning med<br />

hög kvalité i motiverande<br />

miljö. Utbildningen<br />

passar dig som inte<br />

tidigare har erfarenhet<br />

av att arbeta till sjöss<br />

men som är intresserad<br />

av sjöfart och att<br />

vara befäl.<br />

Sjökaptensprogrammet<br />

3-årigt för dig med praktik<br />

Sjökaptensutbildningen är en bred utbildning<br />

som syftar till att förbereda dig för befälsbefatt-<br />

ningar ombord som styrman och senare som<br />

befälhavare. Programmet innehåller naturligtvis<br />

de klassiska ämnena navigation och sjömanskap<br />

men också teknik, miljöteknik, säkerhet, för-<br />

fattningar, engelska och ledarskap. <strong>Sjöfart</strong>en av<br />

idag ställer stora krav på kunskap ombord i den<br />

internationella handelsflottans allt modernare<br />

fartyg. I våra moderna lokaler har vi idag naviga-<br />

tionssimulatorer, kommunikationssimulator,<br />

lasthanteringssimulator, ett antal laborationssalar<br />

samt vårt övningsfartyg Calmare Nyckel.<br />

Givetvis har våra lärare erfarenhet av både befäls-<br />

och läraryrket. Vi står väl rustade för att ge dig<br />

en modern och operativ utbildning som ligger<br />

väl i fas med den dynamiska utveckling som<br />

svensk och internationell sjöfart befinner sig<br />

i, med modernt och komplext tonnage.<br />

4-årigt med fartygsförlagd utbildning<br />

Som sjöbefäl är hela världen en möjlig arbetsplats,<br />

på såväl svenska som utländska fartyg.<br />

Du kan arbeta på allt från kryssningsfartyg<br />

till stora oljetankers. Framtidsutsikterna är goda<br />

för dig som väljer att utbilda dig till sjökapten.<br />

På <strong>Sjöfart</strong>shögskolan i <strong>Kalmar</strong> har majoriteten<br />

av lärarna erfarenhet som befäl ombord. De<br />

kommer, precis som skolans läge vid hamnen<br />

i <strong>Kalmar</strong>, att ge dig en ordentlig känning av<br />

havet. Utbildningen bedrivs i moderna special-<br />

byggda lokaler där teori varvas med laborationer,<br />

övningar i simulatorer och på skolans<br />

övningsfartyg. Genom nära kontakt med sjöfartsbranschen<br />

är vår utbildning väl anpassad<br />

till modern sjöfart. Utbildningen ger efter fyra<br />

180 hp<br />

Utbildningen ger efter tre år en sjökaptensexamen.<br />

Efter erforderlig tid till sjöss uppfyller<br />

du <strong>Sjöfart</strong>sverkets behörighetskrav som fartygs-<br />

befäl. Programmet har platsgaranti för behöriga<br />

sökande.<br />

Yrkesliv<br />

Förutom tjänst på handelsfartyg ger sjöbefälsutbildningen,<br />

med eller utan kompletteringar,<br />

dig möjlighet att söka till andra verksamhetsom-<br />

råden. <strong>Sjöfart</strong>smyndigheter, Kustbevakningen,<br />

hamnar, sjöförsäkringsbolag och rederier är<br />

exempel på arbetsplatser som ofta erbjuder<br />

sjöbefäl intressanta arbetsuppgifter.<br />

Examen<br />

Utbildningen leder till en sjökaptensexamen.<br />

års studier inklusive fartygsförlagd utbildning<br />

en sjökaptensexamen.<br />

Yrkesliv<br />

Förutom tjänst på handelsfartyg ger sjöbefälsutbildningen,<br />

med eller utan kompletteringar,<br />

dig möjlighet att söka till andra verksamhetsom-<br />

råden. <strong>Sjöfart</strong>smyndigheter, Kustbevakningen,<br />

hamnar, sjöförsäkringsbolag och rederier är<br />

exempel på arbetsplatser som ofta erbjuder<br />

sjöbefäl intressanta arbetsuppgifter.<br />

Examen<br />

Utbildningen leder till en sjökaptensexamen.


”Varvningen mellan teori<br />

och praktik är det bästa<br />

med utbildningen”<br />

Magnus läser tredje året på Sjökaptensprogrammet.<br />

– Det program jag läser är för dem som inte har<br />

sjötid sedan tidigare, därför är vi på praktik under<br />

totalt ett år delat på tre perioder, säger han.<br />

Varvningen mellan teori och praktik tycker Magnus<br />

är det bästa med utbildningen.<br />

– Praktiken gör att man får en naturlig kontakt med<br />

arbetsgivare och arbetslivet. Det är under praktik-<br />

perioderna man verkligen lär sig, man omvandlar<br />

teori från skolbänken till praktisk handling och förstår<br />

hur saker och ting fungerar på ett bra sätt.<br />

För tillfället jobbar studenterna mycket i olika simulatorer, vilket ingår i kursen manövrering.<br />

– Vi tränar på att manövrera fartyg av olika typer och storlekar i olika situationer som kan<br />

uppkomma i verkligheten.<br />

Särskilda lastsimulatorer ger studenterna möjlighet att förstå och lära sig hur lastnings- och<br />

lossningsoperationer samt lastplanering går till i praktiken.<br />

– Vi läser även en kurs som heter miljöteknik som behandlar arbetsmiljö i stort men givetvis<br />

med fokus på de problem som kan uppstå ombord på ett fartyg, säger Magnus.<br />

Magnus har alltid varit intresserad av sjöfart. Att han hade hört mycket gott om <strong>Sjöfart</strong>s-<br />

högskolan vid <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong> avgjorde valet av utbildning.<br />

– Jag upplever utbildningen mer jordnära och mer praktiskt inriktad än jag trodde att den<br />

skulle vara innan jag började, vilket bara är positivt.<br />

Ordvalet ”jordnära” återkommer när han beskriver vad han tycker om <strong>Kalmar</strong> som<br />

studentstad.<br />

– Att vara student i <strong>Kalmar</strong> är kanon. Det är skönt att det finns en jordnära attityd och<br />

en känsla av att man inte bara är en i mängden.<br />

När Magnus avslutat den fyraåriga utbildningen får han en sjökaptensexamen.<br />

– Just nu har jag siktet inställt på att jobba antingen på kryssningsfartyg eller offshore,<br />

specialfartyg som är avsedda för assistans av oljeriggar. Men eftersom efterfrågan på<br />

styrmän mellan de olika branscherna ändras ganska snabbt så får jag också vara beredd<br />

på att ändra mig.<br />

Magnus Bergenlid<br />

Sjökaptensprogrammet


8<br />

Utbildningen till drifttekniker<br />

är en tvåårig<br />

högskoleutbildning<br />

inriktad mot arbetsuppgifter<br />

inom kraft-/<br />

värmeverk, fastigheter<br />

och processindustri.<br />

Vill du arbeta med något<br />

som berör hela världen<br />

och som alla människor<br />

använder varje dag?<br />

Då skall du studera till<br />

drifttekniker, vilket ger<br />

dig möjlighet att arbeta<br />

med energi.<br />

Driftteknikerprogrammet<br />

Framtidsutsikterna är goda för dig som väljer<br />

att utbilda dig till drifttekniker.<br />

På <strong>Sjöfart</strong>shögskolan i <strong>Kalmar</strong> finner du<br />

många lärare med yrkeserfarenhet från opera-<br />

tiva yrken. De teoretiska studierna varvas med<br />

praktiska inslag där kursmoment tillämpas i<br />

simulatorer och moderna laboratorier. Under<br />

utbildningen varvas teori och praktik vilket ger<br />

dig en helhetsförståelse av processerna.<br />

Förbränning, förnyelsebar energi, kylteknik,<br />

el- och elektroteknik, reglerteknik, hydraulik<br />

och pneumatik är exempel på kurser som ingår<br />

i programmet.<br />

Utbildningen är operativt inriktad med<br />

tydligt fokus mot den framtida yrkesrollen.<br />

120 hp<br />

Verksamheten bedrivs i ändamålsenliga lokaler,<br />

centralt belägna vid <strong>Kalmar</strong> gästhamn.<br />

Yrkesliv<br />

Driftteknikerprogrammet riktar sig till dig som<br />

vill satsa på en operativ utbildning som leder<br />

till arbetsuppgifter inom bioenergi, kärnkraft,<br />

kraftvärmeverk, fjärrvärmeverk, vindkraft och<br />

processindustri.<br />

Examen<br />

Utbildningen leder till en generell examen på<br />

grundnivå, högskoleexamen med inriktning<br />

mot energiteknik.<br />

Drifttekniker – ett framtidsyrke<br />

Området är högaktuellt och det finns många<br />

intressanta yrkesmöjligheter. Som tekniker<br />

inom energiområdet kan du bland annat arbeta<br />

med bioenergi, vindkraft, eller kärnkraft, inom<br />

processindustrin eller med drift på ett kraftvärmeverk<br />

eller oljeraffinaderi.<br />

Sverige, och Småland i synnerhet, ligger<br />

långt framme när det gäller förnybar energi.<br />

I Småland kommer så mycket som hälften av<br />

all energi ifrån förnybara källor och energisektorn<br />

står för 10 procent av ekonomin, vilket<br />

gör regionen unik. Besökare från hela världen<br />

kommer för att se framtidens energiteknik<br />

i drift och besöka företag som forskar fram<br />

alternativa drivmedel. Detta gör att det finns<br />

många intressanta platser att besöka, kontakter<br />

att knyta och framtida arbetsplatser i närheten<br />

av <strong>Kalmar</strong>.<br />

Vår driftteknikerutbildning satsar på att göra<br />

dig redo för verkligheten. Under dina två år hos<br />

oss studerar du teori men får också gedigen<br />

praktisk träning. I våra moderna laboratorier<br />

och simulatoranläggningar får du unika möjlig-<br />

heter att träna på att hantera olika typer av<br />

situationer som kan uppstå i ditt yrkesliv som<br />

drifttekniker.<br />

Vill du utbilda dig till ett spännande fram-<br />

tidsyrke, men inte gå till sjöss?<br />

Satsa då på driftteknikerutbildningen.


”Alla är beroende av el<br />

och uppvärmning”<br />

– Utbildningen tar upp ett stort område inom<br />

energisektorn, alltifrån produktionen av värmen<br />

till distributionen genom ledningarna till kunden<br />

och fastighetsägarnas förbrukning.<br />

Efter att ha jobbat som elektriker i några<br />

år kände Martin att han ville komma vidare<br />

och bredda sina kunskaper och erfarenheter.<br />

Eftersom han har ett stort intresse för<br />

energiområdet valde han driftutbildningen.<br />

– Den ger en väldigt bred grund att stå på,<br />

vi läser så många olika ämnen och det är en<br />

bra kombination av kurser.<br />

Driftteknikerstudenterna läser upp till fem olika kurser parallellt på åtta veckor och därefter<br />

kommer en tentavecka. Föreläsningar varvas med praktiska laborationer, där de genom<br />

simulatorövningar övar på att starta upp och driva ett kraftvärmeverk.<br />

– Det ser ut som en driftcentral där man tittar på monitorerna och har överblick över allt som<br />

händer. Vi kan öppna ventiler, starta pumpar och se hur mycket elkraft och värme som<br />

produceras. Det är nyttigt och ger en riktigt bra bild av hur processen fungerar i verkligheten.<br />

Martin tycker det är viktigt att kunna koppla teorin till praktiken för att på så sätt få bättre<br />

förståelse. Därför har han uppskattat studiebesöken de har gjort på en fjärrvärmecentral, en<br />

vattenkraftstation och kärnkraftverket i Oskarshamn. Förutom studiebesöken och de praktiska<br />

övningarna finns det ingen ren praktikperiod i utbildningen, men Martin har skaffat sig<br />

erfarenheter genom att sommarjobba i branschen. Han har bland annat jobbat på ett<br />

oljeraffinaderi samt med drift och underhåll på ställverksanläggningar.<br />

– Jag har lärt mig väldigt mycket genom de erfarenheterna, dessutom har man ju möjligheten<br />

att prova olika inriktningar och få kontakter i branschen.<br />

Efter utbildningen vill Martin jobba inom elkraftområdet i form av högspänning eller med<br />

förnyelsebara energikällor.<br />

– Arbetsmarknaden ser väldigt ljus ut, alla är ju beroende av el och<br />

uppvärmning och behovet kommer att finnas kvar även i framtiden.<br />

Det är några i klassen som har fått förfrågningar från företag<br />

om de vill börja arbeta redan nu, så det ska nog inte bli<br />

några problem att få jobb efter examen.<br />

Martin Egnell<br />

9


Några olika positioner ombord<br />

Befälhavare - Den högste chefen<br />

ombord. Har oftast sjökaptensutbildning<br />

och ansvarar för besättning,<br />

fartyg och passagerare.<br />

Kan jämföras med att vara VD i<br />

ett dotterföretag iland.<br />

Styrman - Ansvarar för navigering,<br />

lasthantering och underhåll på däck.<br />

Överstyrman är chef för däcksavdel-<br />

ningen. Normalt finns förutom över-<br />

styrman en eller två andra styrmän<br />

som går vakt på bryggan till sjöss och<br />

övervakar lastning/lossning i hamn.<br />

Styrmän har sjökaptensutbildning.<br />

Matros - Arbetar med fartygets under-<br />

håll och bistår styrmännen. Har oftast<br />

gått energiprogrammet på gymnasiet.<br />

Intendenturavdelning - Här arbetar<br />

övrig personal som fartygskock, mäss-<br />

man, butikspersonal, båtvärdinnor<br />

m m. Avdelningen är den minsta på<br />

ett lastfartyg, men på ett passagerarfartyg<br />

har intendenturavdelningen<br />

förstås många anställda.<br />

0<br />

Ljus arbetsmarknad<br />

För blivande sjöingenjörer väntar en mycket god arbetsmarknad.<br />

Sjökapten är också ett framtidsyrke med många möjligheter. Som<br />

sjöbefäl kan du arbeta var du vill i världen. Lönen är bra och halva året<br />

kan du ägna dig åt dina fritidsintressen med full lön.<br />

<strong>Sjöfart</strong>en är en världsomspännande verksamhet.<br />

Det är en stor industri som sysselsätter mer än<br />

en miljon människor. Det säger sig ju självt att<br />

det finns en hel del arbetsuppgifter att välja på.<br />

Som exempel kan nämnas att du kan arbeta<br />

på så skilda typer av fartyg som en lyxkryssare<br />

i Karibien, en oljetanker på Nordsjön eller<br />

kanske ett fraktfartyg på väg till Kina. Det kan<br />

också vara värt att nämna att man med en utbildning<br />

till sjöingenjör eller sjökapten även<br />

kan arbeta i land: Exempel på arbetsplatser här<br />

är rederi-, hamn- och varvsverksamhet. För<br />

sjöingenjörer är även kraftvärmeverk och processindustri<br />

exempel på möjliga arbetsplatser.<br />

Det är kanske inte något man går och tänker<br />

på, men sjöfarten är en verksamhet som bedrivs<br />

dygnet runt och under årets alla dagar. Inget<br />

9-5-jobb alltså. Detta är också förklaringen till<br />

de långa ledigheter man har som sjöbefäl. När<br />

man är till sjöss så jobbar man nästan hela tiden,<br />

men när man är iland så är man ledig på riktigt<br />

och under en längre period.<br />

Detta innebär även att du kan bo var du<br />

vill. Du är ju helt oberoende av att ha nära till<br />

kontoret. När du väl är hemma kan du lika gärna<br />

sitta i en stuga 30 mil från närmaste stad, som<br />

mitt i centrala Malmö.<br />

<strong>Sjöfart</strong>en är en verkligt internationell marknad<br />

där förutsättningarna i de flesta fall är lika,<br />

oberoende av vilken flagga fartyget för tillfället<br />

seglar under. Av denna anledning följer Sveriges<br />

två sjöfartshögskolor internationella normer<br />

som reglerar utbildningens utformning. Det<br />

gör att du som färdigutbildad sjöingenjör eller<br />

sjökapten utan problem kan arbeta under vilken<br />

flagg, och i vilket land som helst.<br />

<strong>Sjöfart</strong>en står idag inför en befälsbrist som<br />

är omfattande både i Sverige och internationellt.<br />

I många länder, bland annat Sverige, är medel-<br />

åldern hög och stora pensionsavgångar på gång.<br />

Kompetenskraven internationellt innebär<br />

också att behovet av kvalificerat befäl ökar. Sjö-<br />

befäl är som sagt attraktiva även på land, och<br />

därför är konkurrensen stor om den utbildade<br />

arbetskraften. Även på landsidan är medelåldern<br />

hög bland de yrkesaktiva befälen.<br />

Framtiden ser alltså ljus ut för dig som väljer<br />

att utbilda dig till sjöbefäl. Det gäller i synnerhet<br />

sjöingenjörer, där bristen på kompetent<br />

personal redan är stor, men även blivande sjö-<br />

kaptensstudenter har en god arbetsmarknad<br />

att se fram emot efter sin utbildning.


Navigationssimulatorer<br />

Sedan mitten av 1970-talet har <strong>Sjöfart</strong>shögskolan vid <strong>Högskolan</strong><br />

i <strong>Kalmar</strong> strävat efter att undervisningen skall vara så verklighetsanpassad<br />

som överhuvudtaget är möjligt. Det gäller kompetensen hos lärarna,<br />

laborationsutrustning i allmänhet och simulatorutrustning i synnerhet.<br />

”The sky is the limit” är ursprungligen en flygar-<br />

term, men på <strong>Sjöfart</strong>shögskolan gäller att ”The<br />

horizon is the limit”.<br />

Horisonten flyttar sig ständigt och <strong>Sjöfart</strong>s-<br />

högskolan flyttar fram positionerna i samma<br />

takt som den tekniska utvecklingen tillåter.<br />

Detta leder till omfattande kontinuerliga<br />

investeringar inte minst på den nautiska sidan,<br />

där det finns nischade simulatorer för lasthantering,<br />

simulatorer för ”Dynamic Positioning”<br />

samt – naturligtvis – sist men inte minst två<br />

stora simulatorer för all slags modern navigering<br />

med alla typer av moderna fartyg i praktiskt alla<br />

farvatten. Vardera av dessa två stora simulatorer<br />

kan hantera 5 fartygsbryggor samtidigt, vilket<br />

garanterar att varje enskild student får rikligt<br />

med övningstid där teorier omsätts i realistiska<br />

tillämpningsövningar. Bägge dessa ”nav-simmar”<br />

är av typen ”full mission”, dvs. de återger verklig-<br />

hetstrogna miljöer inkluderande visuell kontakt<br />

med den omgivande verkligheten.<br />

Simulatorerna används både för grundläggande<br />

och avancerad navigationskonst, kris-<br />

hantering och utbildning i ”teamwork”.<br />

Rederier som vill specialträna sitt nautiska<br />

befäl i exempelvis hur man använder bogserbåtar<br />

på bästa sätt, hur man framför fartyg i<br />

is-farvatten eller hur man bäst manövrerar kon-<br />

ventionella och specialiserade fartyg under svåra<br />

yttre betingelser, anlitar ofta <strong>Sjöfart</strong>shögskolans<br />

kompetens och resurser.<br />

En viktig del av simulatorernas kapacitet är<br />

de möjligheter till ”trial and error” som de ger.<br />

Det vill säga, man kan i en given situation prova<br />

alternativa aktionsplaner, vilket verkligheten<br />

aldrig erbjuder möjligheter till. De ger också<br />

möjligheter att i efterhand analysera vad som<br />

verkligen hänt. Hela förloppet under en övning<br />

spelas in och efter övningarna diskuteras vad<br />

som verkligen hände. Det är inte alltid som en<br />

enskild persons minnen av en händelsekedja<br />

stämmer överens med den krassa och neutrala<br />

playbackens version.<br />

<strong>Sjöfart</strong>shögskolan har naturligtvis också full-<br />

ständig utrustning för modern radiokommunikation<br />

(skarp och simulerad). Lika självklart<br />

är att denna del av simulatorparken går att<br />

integrera med navigationssimulatorerna.<br />

Vill du åka jorden runt gratis med<br />

ett handelsfartyg? OK. Du kan få<br />

en fribiljett på <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong>,<br />

men på några villkor:<br />

• Du får köra själv!<br />

• Engelska kanalen under en storm i<br />

december är inget man leker med<br />

och inte heller att köra genom<br />

Singapore Strait med 400.000 ton<br />

råolja i lasten och vattendjup 0,5<br />

meter under kölen, så tänk dig för<br />

noga innan du mönstrar på.<br />

• Vi kräver också att du tar hand<br />

om lastning och lossning,<br />

stabilitetsberäkningar, blir On<br />

Scene Commander vid eventuella<br />

nödsituationer, sköter kontakter<br />

med rederiets kunder runt om i<br />

världen, är ansvarig för sjukvården<br />

ombord och medan du ändå får<br />

åka gratis, så får du ta hand om<br />

fartygsunderhållet också.<br />

• Om du inte redan är sjökapten<br />

kan vi träna upp dig under resans<br />

gång så att du vid nästa varv kan<br />

mönstra på en riktig båt och jobba<br />

lite för den höga lönen och de långa<br />

ledigheterna som erbjuds idag.<br />

• Påmönstring i <strong>Kalmar</strong>, välkommen<br />

ombord!<br />

Tag med dig pennor, passare och tran-<br />

sportörer. Sjökort och sextanter finns<br />

ombord. Det är bra om du inte tycker<br />

illa om datorer och simulatorer. Om du<br />

har datorskräck tror vi att den är botad<br />

när vi kommer hem igen, efter 4 år.


2<br />

Få en försmak av livet till sjöss<br />

<strong>Sjöfart</strong>shögskolan vid <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong> startade hösten 2007 den<br />

första utbildningen där man får prova på hur det är att arbeta i maskin<br />

på ett fartyg till sjöss. Kursen har fått bra respons från studenter och<br />

sjöfartsnäring. <strong>Sjöfart</strong>shögskolan och Chalmers samsas om fartyget<br />

Atlantic Cartier och ger samma utbildning men med olika kursstart.<br />

Nya kurser startar varje termin. Man söker via<br />

studera.nu och anmälningstiden är densamma<br />

som för annan högskoleutbildning.<br />

– Det är en unik kurs för att ge eleverna<br />

möjlighet att känna efter om utbildningen<br />

verkligen passar dem, säger Stefan Fagergren,<br />

på <strong>Sjöfart</strong>shögskolan vid <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong>.<br />

Kursen är resultatet av ett samarbete mellan<br />

<strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong>, Chalmers, Sveriges Redare-<br />

förening, rederiet Atlantic Container Line (ACL)<br />

och Transatlantics bemanningsföretag ACL Ship<br />

Management AB.<br />

Elevfartyget M/S Atlantic<br />

Den 16 veckor långa utbildningen har möjliggjorts<br />

genom aktivt engagemang och ekonomiskt<br />

stöd från ACL och Transatlantic, som<br />

bemannar elevfartyget M/S Atlantic Cartier.<br />

Med sina 300 meter är det ett av världens största<br />

containerfartyg. Det har en sexcylindrig tvärstycksmotor<br />

på 17 megawatt och går mellan<br />

Europa och USA i en fastlagd linje från Göteborg<br />

via Antwerpen, Bremerhaven, Liverpool,<br />

Halifax i Kanada, New York, Portmouth, Balti-<br />

more och tillbaka.<br />

– Rederiet har fem lika stora båtar som följer<br />

samma slinga, men det är bara Atlantic Cartier<br />

som är ombyggd. Den har väldiga utrymmen<br />

med till exempel gympasalar och swimmingpool,<br />

så studenterna har ingen brist på sysselsättning<br />

i övrigt. ACL och Transatlantic finansierade<br />

tillsammans ombyggnationen av båten, en inve-<br />

stering på drygt en miljon kronor. Bland annat<br />

byggdes sex enmanshytter om till tvåmanshytter<br />

och ett tv-rum byggdes om till lärosal.<br />

Äventyr på Atlanten<br />

Första studentkullen på nio personer mönstrade<br />

nyligen av efter fem veckors sjöliv på Atlanten.<br />

Flera av dem har nu bestämt sig för att gå vidare<br />

till den ordinarie sjöingenjörsutbildningen.<br />

Snart välkomnas en kull nya studenter till<br />

<strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong>.<br />

Efter grundläggande säkerhetskurs och<br />

grundläggande maskinteknik, mönstrar alla<br />

de nya studenterna på M/S Atlantic Cartier.<br />

Ett fem veckor långt äventyr väntar.<br />

De får vara med på alla arbetsuppgifter som<br />

finns i ett maskinrum. De studenter som blev<br />

klara under hösten 2007 hjälpte bland annat<br />

till med att riva en hjälpmaskin, som skulle<br />

renoveras. Vissa dagar följer man med elektrikern<br />

eller andremaskinisten. Handledaren<br />

Olle Noord följer eleverna under hela tiden<br />

ombord och ger studenterna både teoretisk<br />

och praktisk undervisning.<br />

Resedagbok på nätet<br />

<strong>Kalmar</strong>studenterna rapporterade regelbundet<br />

i en speciell resedagbok på Internet. Där berät-<br />

tade de genom sin handledare om livet till sjöss<br />

och de varierande arbetsuppgifterna ombord:


”Avgaspannrenovering, pluggning av tub, smörj-<br />

oljeseparatorservice (ett klassiskt arbete), inven-<br />

tering, brandövning, fyllning av luftflaskor,<br />

Emmieseparering, tvättning av turboluftsida och<br />

även avgassida”, är några saker som studenterna<br />

räknar upp i rapporten från den 21 oktober.<br />

Två av dem fick också själva styra fartyget in i<br />

Liverpools hamn:<br />

”Amanda och Linda har nu styrt skeppet i<br />

11 knop med lots på väg in till Liverpool. Det<br />

var annat än Ölandsfärjan, det”, skriver de den<br />

14 oktober.<br />

Sightseeing i New York<br />

I nästan varje hamn fick studenterna möjlighet<br />

att gå iland och se sig om i de olika städerna,<br />

ibland med upp till tolv timmars shopping och<br />

sightseeing. I New York sökte myndigheterna<br />

rutinmässigt igenom fartyget efter fripassagerare<br />

och misstänkta terrorister. Tillsammans med<br />

Liverpool var New York studenternas favorithamn<br />

under resan. På hemresans sista etapp<br />

ställde vädret till en del dramatik. I tidningen<br />

Barometern berättar kursdeltagaren Mikael<br />

Arntzen om den storm fartyget råkade ut för<br />

i Nordatlanten:<br />

– Man kan lugnt säga att vi blev jagade av<br />

möblerna, allt for omkring på fartyget. Men<br />

av någon anledning blev man inte rädd.<br />

Samarbetet mellan <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong><br />

och Chalmers har fungerat mycket smidigt.<br />

Utbildningarna är identiska och inleds med fem<br />

veckors undervisning i land, där de nödvändiga<br />

teoretiska grunderna, bland annat Basic Safety,<br />

som man måste ha för att få gå till sjöss, lärs ut.<br />

– Kunskaperna testas också i maskinrums-<br />

simulator. I simulatorn får studenterna återkopplingar<br />

som hjälper dem att förstå hur<br />

systemen samverkar.<br />

Stort behov av sjöingenjörer<br />

Marknaden för sjöingenjörer har varit glödhet<br />

de senaste åren. Utbildningen är bred och leder<br />

till arbete antingen till sjöss eller på land. Det<br />

haglar erbjudanden över våra studenter! Hela<br />

energibranschen är i stort behov av personal.<br />

<strong>Sjöfart</strong>shögskolan har haft besök av både OKG<br />

och Ringhals i syfte att rekrytera såväl drifttekniker<br />

som sjöingenjörer.<br />

Bara Ringhals räknar med att anställa ungefär<br />

200 nya tekniker under den närmaste fyraårs-<br />

perioden. Du kan jobba på raffinaderi, i process-<br />

industrin, och i andra liknande anläggningar.<br />

Både Chalmers och <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong> tänker<br />

arbeta aktivt för att försöka få studenterna att<br />

fortsätta på banan efter den förberedande ut-<br />

bildningen. Det finns bland annat tankar på<br />

att försöka skapa motorelevplatser, en gammal<br />

företeelse som i dag är försvunnen.<br />

Förberedande<br />

sjöingenjörsutbildning<br />

Sökande till kursen Förberedande<br />

sjöingenjörsutbildning skall ha<br />

grundläggande behörighet för högskolestudier,<br />

samt Engelska A. Du<br />

måste dessutom ha Läkarintyg för<br />

sjöfolk, giltigt för obegränsad fart.<br />

Läkarintyget uppvisas vid kursstart.<br />

Du måste också uppfylla speciella<br />

Visumkrav för USA. För besättningsmedlem/student<br />

gäller CREW VISA<br />

(C1/D) för USA. <strong>Sjöfart</strong>shögskolan<br />

arrangerar resan till Amerikanska<br />

ambassaden i början av kursen.<br />

Utbildningen motsvarar 25 hp och<br />

ger behörighet som maskinbefäl klass<br />

VIII. Studenterna får också tillgodo-<br />

räkna sig delar av utbildningen om de<br />

söker till sjöingenjörsprogrammet.<br />

Anmäl dig nu<br />

Du anmäler dig på www.studera.nu<br />

För mer information, kontakta<br />

Stefan Fagergren, <strong>Sjöfart</strong>shögskolan<br />

Telefon: 0480-49 76 17<br />

Mobil: 0733-99 76 17<br />

E-post: stefan.fagergren@hik.se<br />

Läs mer här<br />

www.brajobb.nu<br />

www.resdagboken.se<br />

(sök på skolskeppet Atlantic Cartier)


Några olika positioner ombord<br />

Teknisk chef - Leder arbetet i<br />

maskinavdelningen. Är ansvarig för<br />

maskineriets och all teknisk utrustnings<br />

drift. Har också ansvar för<br />

underhåll och vård av utrustning<br />

och maskin. På svenska fartyg är<br />

den tekniske chefen även brandchef<br />

och ingår i fartygets ledningsgrupp.<br />

Har oftast sjöingenjörsexamen.<br />

Fartygsingenjör - Förutom den<br />

tekniske chefen finns oftast en eller två<br />

fartygsingenjörer. I deras uppgifter<br />

ingår övervakning och underhåll av<br />

maskiner etc.<br />

Motorman - Arbetar med maskinernas<br />

skötsel och passning samt<br />

underhåll och rengöring av maskinerna.<br />

Har oftast gått gymnasiets<br />

energiprogram.<br />

Realistiska övningar<br />

Larmet tjuter, röda varningslampor blinkar ilsket. Sjöingenjören<br />

arbetar febrilt i en het och livlig miljö med att hantera informationen<br />

från maskinrummets övervakningssystem. Pumpar skall startas, tryck<br />

och temperaturer regleras. Beslut skall fattas och åtgärder vidtas för<br />

att säkerställa fartygets säkra framfart.<br />

De komplexa fartygssystemen sätter sjöingen-<br />

jören på hårda prov. Brand och haverier, många<br />

scenarion är tänkbara. Faran är uppenbar, utan<br />

säker framfart kan fartyget med sin besättning<br />

utsätta sig och sin omgivning för stora risker.<br />

Förvisso simulerade denna dag... men imorgon?<br />

Maskinrumssimulatorerna är en mycket<br />

viktig plattform för sjöingenjörs- och drifttek-<br />

nikerutbildningen. Förutom att ge studenterna<br />

god kännedom om olika system och driftssitua-<br />

tioner kan man genomföra driftoptimeringar<br />

och mycket avancerade felsökningsövningar.<br />

Den första maskinrumssimulatorn installerades<br />

redan 1984 och har sedan dess ständigt<br />

utvecklats. Sedan många år är simulatorerna<br />

tillgängliga för studenterna 24 timmar om<br />

dygnet under veckans alla dagar.<br />

Vår nuvarande simulator består i huvudsak<br />

av tre delar:<br />

1 En grafisk maskinrumssimulator med totalt<br />

16 stationer. I var och en av dessa stationer<br />

kan vi simulera ett flertal olika maskiner.<br />

2 En briefing/debriefing-avdelning där övning-<br />

arna förbereds och summeras efter avslutad<br />

simulering.<br />

3 En operationell simulator som består av:<br />

• Ett kontrollrum.<br />

• Ett maskinrum, uppbyggt i fyra plan med<br />

plattformar och lejdare.<br />

• Ett instruktörsrum, där instruktören kan<br />

övervaka och leda övningarna.<br />

För att det ska bli riktigt realistiskt har den ope-<br />

rationella maskinrumssimulatorn även ett hög-<br />

talarsystem, för naturtroget ljud, samt maskin-<br />

och kontrollrumsbelysning. Detta gör att man<br />

nästan kan ta fel på simulatorn och ett riktigt<br />

maskinrum. Perfekt träning för blivande sjöingenjörer<br />

och drifttekniker alltså.


M/S Calmare Nyckel<br />

<strong>Sjöfart</strong>shögskolans eget skolfartyg, M/S Calmare Nyckel, ligger nära<br />

gästhamnen på endast någon minuts gångväg från skolan.<br />

Den ordinarie bemanningen är befälhavare,<br />

matros och jungman. Befälhavaren är en lärare<br />

och erfaren sjöman, matrosen kan vara en be-<br />

hörig lärare eller student och jungmannen är<br />

också fast anställd som tekniker ombord. Alla<br />

är påmönstrade och har sjöfartsbok som på<br />

vilket fartyg som helst.<br />

Studenter i nybörjarklasserna får en omfattande<br />

introduktion ombord, vilket gör att de<br />

lättare klarar av sin uppgift som praktikanter<br />

på de fartyg de kommer till.<br />

Före varje övningsmoment får studenterna<br />

också gå igenom all säkerhetsutrustning ombord<br />

så att alla, ifall något skulle hända, vet hur de<br />

skall agera och var de skall samlas.<br />

Bryggtjänst kör vi normalt i norra och södra<br />

<strong>Kalmar</strong>sund. Bryggan bemannas av studenter<br />

som rorsman, utkik och styrman. Instruktören<br />

övervakar studenternas arbete och kan röra sig<br />

fritt inom styrhytten och navigationscentrat.<br />

Allt övervakas av befälhavaren som inte själv<br />

deltar i undervisningen. Utrustningen i styr-<br />

hytten och navigationscentrat är identisk med<br />

den utrustning som finns i skolans navigations-<br />

simulatorer, så det är lätt att känna igen sig.<br />

Studenter i avgångsklasserna får träna på att man-<br />

övrera på riktigt inom hamnområdet. Fartyget<br />

används också som bas för överlevnadsträning<br />

med bland annat sjösättning av livbåt, träning<br />

med överlevnadsdräkt och flotte.<br />

Ombord finns även välutrustade laboratorier<br />

för de maskin- och underhållstekniska<br />

ämnena. I underhållslabbet finns utrustning för<br />

att träna uppriktning av maskinenheter, både<br />

med traditionella klockfixturer och med sofisti-<br />

kerad laserutrustning. Det finns också utrustning<br />

för att mäta vibrationer och stötpulser<br />

från bland annat lager och växlar samt ett video-<br />

skop som gör det lätt att inspektera turbiner och<br />

förbränningsutrymmen.<br />

Andra exempel på övningar är att studenter<br />

i ämnet underhåll på däck får övning i att göra<br />

en underhållsplan då det gäller målningsarbeten,<br />

samt träna på att förbereda inspektioner av olika<br />

myndigheter som till exempel <strong>Sjöfart</strong>sverket och<br />

i andra länder det så kallade ”Port State Control”<br />

På vårt utbildningsfartyg får du alltså rikligt<br />

med erfarenhet att ta med dig ut i yrkeslivet.<br />

M/S Calmare Nyckel<br />

Byggt 1969 i Mandal, Norge<br />

Inköpt av <strong>Kalmar</strong> Kommun 1984<br />

och konverterat till skolfartyg för<br />

sjömansutbildning.<br />

Övertaget, ombyggt och utrustat av<br />

<strong>Sjöfart</strong>shögskolan 2001.<br />

Längd: 38,6 m<br />

Bredd: 8,5 m<br />

<strong>Sjöfart</strong>shögskolan<br />

Landgången 4<br />

kma@hik.se<br />

0480-49 76 00<br />

www.hik.se


<strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong><br />

<strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong> har nästan 10 000 studenter. Vi brukar säga att vår litenhet<br />

är en av våra största fördelar. Det innebär att vi har en närhet mellan studenter,<br />

lärare och forskare som gör att du kan få ut ännu mer av dina studier. Din lärare<br />

är aldrig långt borta för frågor och det är lätt att lära känna andra studenter.<br />

På <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong> kan du, bland mycket annat, bli miljöanalytiker, designer,<br />

lärare, farmaceut, webbutvecklare, sjöbefäl, optiker, socionom eller jobba<br />

inom media eller turism. För oss är det viktigt att du som student blir rustad<br />

för arbetsmarknaden. När du lämnar oss vill vi att du inte bara har fått teoretiska<br />

kunskaper, utan även insikt i den bransch du kommer att möta.<br />

I <strong>Kalmar</strong> får du som student ta större plats. Välkommen till oss! Läs mer om vårt<br />

utbildningsutbud på www.hik.se<br />

<strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong><br />

391 82 <strong>Kalmar</strong><br />

Telefon: 0480-44 60 00<br />

Fax: 0480-44 60 62<br />

E-post: stud.info@hik.se<br />

www.hik.se<br />

produktion: Avdelningen för omvärldskommunikation, <strong>Högskolan</strong> i <strong>Kalmar</strong> | grafisk form: Johan Beronius | omslag: Vargen Reklambyrå<br />

foto: Maria Boström Cars, Margareta Dahlqvist, Joachim Grusell, Malin Gustavsson, Per-Olof Gunnarsson, Olle Noord | tryck: Lenanders Grafiska

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!