Arbetsresor från Mälardalen (juni 2006) - Stockholmsförsöket

2006:25 

Arbetsresor från Mälardalen 

Har arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms 

innerstad påverkats av Stockholmsförsöket?

KORT SAMMANFATTNING 

Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt ungefär 350 000 fordon någon av betalstationerna 

för trängselskatt. Av dessa kommer cirka 4000 från Mälardalskommuner utanför Stockholms län, 

vilket motsvarar ungefär 1% av det totala antalet fordon som passerar någon betalstation. 

I syfte att undersöka om Stockholmsförsöket med trängselskatt haft någon inverkan på arbetsresor 

från övriga Mälardalen till Stockholms innerstad genomfördes en undersökning i april 2006. 

Efter starten av försöket med trängselskatt har antalet arbetsresor med bil under en vecka minskat 

med cirka 8%. Antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel har ökat med 1%. Arbetsresor som 

gjordes med en kombination av bil och kollektiva har ökat med 1,5%. Totalt sett minskade antalet 

arbetsresor med cirka 1%. 

Bensinprisökningen mellan våren 2005 och våren 2006, då försöket pågick, motsvarade en 

merkostnad på ungefär 15 kronor per resa tur och retur. 

Minskningen av antalet arbetsresor med bil kan förklaras av både trängselskatt och ökat bensinpris. 

Det går dock inte att utifrån denna undersökning säga att hela minskningen orsakats av 

trängselskatten. 

2 Transek AB


INNEHÅLL 

KORT SAMMANFATTNING 2 

FIGURFÖRTECKNING 4 

TABELLFÖRTECKNING 5 

FÖRORD 6 

SAMMANFATTNING 8 

1 INLEDNING 9 

1.1 Syfte 9 

1.2 Metod 9 

2 RESULTAT 10 

2.1 Huvudsakliga resultat 10 

2.2 Färdmedel och resfrekvens 10 

2.3 Tidpunkt för passage av betalstation med bil 14 

2.4 Trängsel 17 

2.5 Attityder 19 

3 SLUTSATSER 20 

4 METOD OCH MÄTDATA 21 

4.1 Omfattning 21 

4.2 Adresskälla 21 

4.3 Urval 21 

4.4 Mätdata 22 

4.5 Svarsfrekvens och bortfall 22 

4.6 Svarsgruppen 22 

BILAGA 1 KOMPLETTERANDE DIAGRAM 25 

BILAGA 2 DEFINITIONSLISTA 33 

BILAGA 3 FRÅGEGUIDE 34 

Transek AB 3

FIGURFÖRTECKNING 

Figur 1 Färdmedel för arbetsresa våren 2005 och 2006 11 

Figur 2 Resfrekvens för olika färdmedel 12 

Figur 3 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan - kollektiva färdmedel 2005 och 2006 13 

Figur 4 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan – bil 2005 och 2006 13 

Figur 5 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan – kombinerat bil och kollektivt 2005 och 2006 14 

Figur 6 Tidpunkt för avgiftspassage med bil TILL arbetet år 2006 15 

Figur 7 Tidpunkt för avgiftspassage med bil FRÅN arbetet år 2006 16 

Figur 8 Upplevelse av trängsel ombord på kollektivtrafik - våren 2006 jämfört med våren 2005 17 

Figur 9 Upplevelse av trängsel på vägarna - våren 2006 jämfört med våren 2005 18 

Figur 10 Svarsgruppen fördelad på hushållsinkomst per månad före skatt 23 

Figur 11 Svarsgruppen fördelad på ålder 24 

4 Transek AB


TABELLFÖRTECKNING 

Tabell 1 Attityder till Stockholmsförsök och trängselskatt 19 

Transek AB 5

FÖRORD 

Kommunfullmäktige i Stockholm beslutade den 2 juni 2003, att föreslå ett försök med 

miljöavgifter/trängselskatt – Stockholmsförsöket. Den 16 juni 2004 beslutade riksdagen att anta 

lagen om trängselskatt (SFS 2004:629). Lagen möjliggör uttag av trängselskatt i Stockholm t.o.m. 

den 31 juli 2006. Den 28 april 2005 beslutade regeringen att försöksperioden med 

miljöavgifter/trängselskatt i Stockholm skulle påbörjas den 3 januari 2006. Huvudaktörerna i 

Stockholmsförsöket är Stockholms stad, Vägverket och Storstockholms Lokaltrafik (SL). Försöket 

finansieras av staten. 

Stockholmsförsöket består av tre delar: utökad kollektivtrafik, miljöavgifter/trängselskatt samt fler 

infartsparkeringar i staden och länet. 

Målen för försöket är: 

• Antalet fordon över innerstadssnittet under morgonens och eftermiddagens maxtimmar ska 

minska med 10 - 15 procent. 

• Framkomligheten ska öka på de hårdast belastade vägarna i stockholmstrafiken. 

• Utsläppen av koldioxid, kväveoxider och partiklar i innerstadsluften ska minska. 

• De som vistas i innerstaden ska uppleva en miljöförbättring i gaturummet. 

Miljöavgiftskansliet är Stockholms stads projektkansli. Dess uppgift är att, på regeringens uppdrag, 

planera, samordna, informera om och utvärdera försöket. För att ge svar på frågan i vilken 

utsträckning målen nås och för att kunna studera effekterna av Stockholmsförsöket har 

Miljöavgiftskansliet tillsammans med Vägverket, Landstingets Regionplane- och trafikkontor, SL, 

olika forskningsinstitutioner (bl.a. LTH och KTH), oberoende konsultföretag (Transek, Trivector 

m.fl.) samt vissa av stadens förvaltningar (Trafikkontoret, USK och Miljöförvaltningen), utarbetat 

ett omfattande utvärderingsprogram. Mätningarna, analyserna och rapporterna har utförts av 

myndigheter och förvaltningar samt konsultföretag specialiserade inom de olika delområden som 

ingår i utvärderingsprogrammet. Samtliga utvärderingsrapporter publiceras successivt på försökets 

hemsida, www.stockholmsforsoket.se. 

Projektledare för utvärderingsprogrammet var från början civ.ing. Joanna Dickinson. Hon 

efterträddes av tekn. dr. Muriel Beser Hugosson och tekn. lic. Ann Sjöberg. Utöver projektledarna 

har även Camilla Byström (tekn. dr.), Annika Lindgren, Oscar Alarik, Litti le Clercq, David 

Drazdil, Malin Säker och Ann Ponton Klevstedt arbetat med utvärderingarna. 

6 Transek AB


Denna rapport beskriver om och i så fall hur arbetsresor från övriga Mälardalen in till Stockholms 

innerstad och avgiftsområdet har påverkats av Stockholmsförsöket. Projektledare hos Transek har 

varit Kia Hultin. Vidare har Lotta Schmidt och Joakim Köhler medverkat i projektet. 

Rapporten bygger på 875 enkäter som besvarats av personer boende i Mälardalskommuner 

gränsande till Stockholms län, och vars arbetsplatser ligger i Stockholms innerstad. 

Undersökningen ägde rum under april månad år 2006. Frågorna i enkäten handlade om arbetsresor 

såväl före som under Stockholmsförsöket. Dessutom ställdes ett antal attitydfrågor om 

Stockholmsförsöket. 

Solna i maj 2006 

Marika Jenstav 

vd Transek AB 

Transek AB 7

SAMMANFATTNING 

Bakgrund 


De som bor och arbetar inom Stockholms län påverkas mer av Stockholmsförsöket än de som bor 

längre bor i övriga län i Mälardalen. I perspektivet Mälardalen och Stockholm som en integrerad 

bostads- och arbetsmarknad är det dock viktigt att försöka ta reda på Stockholmsförsöket effekter 

för dem som bor utanför länsgränsen. Under mars månad 2006 passerade i genomsnitt cirka 350 

000 fordon någon av betalstationerna för trängselskatt. Av dessa kommer cirka 4000 från områden 

utanför Stockholms län, vilket motsvarar ungefär 1%. 

Uppdraget 

Uppdraget bestod i att genomföra en undersökning riktad till dem som arbetspendlar över 

länsgränsen in till de centrala delarna av Stockholm och som därmed påverkas av trängselskatten. 

Undersökningen syftade till att kartlägga eventuella förändringar i deras arbetsresor avseende antal 

och val av färdmedel. Det var 875 personer som deltog i undersökningen. 

Huvudsakliga resultat 

Efter starten av försöket med trängselskatt har antalet arbetsresor med bil under en vecka minskat 

med cirka 8%. Antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel har ökat med cirka 1%. Arbetsresor 

som gjordes med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade 1,5%. Totalt sett minskade 

antalet arbetsresor under en vecka med cirka 1%. 

Slutsats 

Förutom Stockholmsförsöket med bla. trängselskatt som genomfördes våren 2006, ökade det reella 

bensinpriset med 0,85 kronor per liter från april 2005 till april 2006 1 . Den genomsnittliga 

reslängden med bil var cirka 10 mil. Beräknat på en bensinförbrukning på 0,9 liter per mil, innebär 

det ökade bensinpriset en merkostnad på ungefär 15 kronor tur och retur. 

Trängselskatt i kombination med ökat bensinpris, eller var och en för sig, kan vara förklaringen till 

det minskade antalet arbetsresor med bil. Det går dock inte att säga att trängselskatten i samband 

med Stockholmsförsöket är orsak till minskningen. 

1 Källa SCB 

8 Transek AB


1 INLEDNING 

1.1 Syfte 

Syftet med denna undersökning var kartlägga om Stockholmsförsöket haft någon inverkan på 

arbetsresorna från Mälardalen till Stockholms innerstad avseende antal resor och val av färdmedel. 

1.2 Metod 

En postenkät skickades till 2000 personer boende i Mälardalskommuner nära gränsen till 

Stockholms län, och vars arbetsplats var belägen innanför avgiftszonen. Enkäten innehöll frågor 

om hur de reste till och från arbetet våren 2006 under pågående Stockholmsförsök respektive hur 

de reste vid samma tid 2005, dvs. före försöket. Utöver frågor om resvanor innehöll enkäten några 

frågor angående olika aspekter av Stockholmsförsöket och trängselskatt. 

Av 2000 utskickade enkäterna inkom 1330 svar. De 455 av dessa som hade bytt bostads- och/eller 

arbetsadress mellan år 2005 och 2006 plockades dessa bort innan analysen. Resultaten bygger alltså 

på svar från 875 personer. 

Transek AB 9

2 RESULTAT 


Resultaten som bygger på svar från 875 personer visar att antalet arbetsresor per vecka med bil från 

de utvalda Mälardalskommunerna till Stockholms innerstad har minskat, samtidigt som antalet 

arbetsresor med kollektiva färdmedel har ökat. I detta kapitel redovisas ett antal diagram och 

tabeller över främst resfrekvens och färdmedelsval. Ytterligare resultat återfinns i bilaga 1. 

2.1 Huvudsakliga resultat 

• Det vanligaste färdmedlet för arbetsresor såväl år 2005 som 2006 var regional- och/eller 

fjärrtåg – drygt 60% 

• Näst vanligaste färdmedel för arbetsresa var bil under båda åren – drygt 30% 

• Mellan våren 2005 och våren 2006 minskade antalet arbetsresor per vecka med bil cirka 

8%. 

• Under samma period ökade antalet arbetsresor per vecka med kollektiva färdmedel med 

1% 

• Antalet arbetsresor med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade med 1,5% 

• Totalt sett minskade antalet arbetsresor per vecka med cirka 1%. 

• Svarsgruppen som helhet var något mer positivt än negativt inställda till Stockholmsförsök 

och trängselskatt 

2.2 Färdmedel och resfrekvens 

I enkäten efterfrågades vilket/vilka färdmedel som vanligen användes för arbetsresor våren 2006 

respektive våren 2005. Det var möjligt att ange flera färdmedel. En och samma person kan som 

vanligaste färdmedel t ex. ha uppgett bil, fjärrtåg och pendeltåg. Summan i digrammet nedann blir 

därför mer än 100%. 

10 Transek AB


70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Bil som förare 

Bil som pasagerare 

MC 

Färdmedel 2005 och 2006 - flerval möjligt (summa

3.5 

3 

2.5 

2 

1.5 

1 

0.5 

0 

2.96 

3.00 

Resfrekvens per färdmedel 

1.23 

1.14 

0.64 

Kollektivt Bil Bil/kollektivt 

Figur 2 Resfrekvens för olika färdmedel 

2005 2006 

0.66 


Den genomsnittliga resfrekvensen per vecka med kollektiva färdmedel hela vägen var 2,96 för år 

2005. År 2006 hade resfrekvensen ökat till 3 arbetsresor per vecka. Detta motsvarar en ökning på 

cirka 1%. 

Den genomsnittliga resfrekvensen per vecka med bil hela vägen var cirka 1,23 för år 2005. För år 

2006 gjordes i genomsnitt cirka 1,14 arbetsresor med bil per vecka. Detta motsvarar en minskning 

på cirka 8%. 

Arbetsresor med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade från 0,64 resor till 0,66 

resor per vecka, vilket motsvarar 1,5% 

Totalt sett sjönk resfrekvensen per vecka med cirka 1%. 

12 Transek AB


Kollektivt hela vägen till arbetet 

50% 

45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Resfrekvens för resa kollektivt hela vägen till arbetet - Samtliga 

1 dag/vecka 2 dgr/vecka 3 dgr/vecka 4 dgr/vecka 5 dgr/vecka 6 dgr/vecka 7 dgr/vecka Aldrig 

Figur 3 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan - kollektiva färdmedel 2005 och 2006 

I svarsgruppen som helhet var det drygt 45% som reste till arbetet 5 dagar i veckan båda åren. 

Resfrekvensen med kollektiva färdmedel ökade med 1%. 

Bil hela vägen till arbetet 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Resfrekvens för resa med bil hela vägen till arbetet - Samtliga 


Figur 4 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan – bil 2005 och 2006 

Bland samtliga tillfrågade var det cirka 15% som reste 5 arbetsdagar i veckan båda åren. 

Resfrekvensen med bil minskade med 8%. 

Transek AB 13 

2005 

2006 

2005 

2006

En kombination av bil och kollektivt till arbetet 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Resfrekvens vid resa med bil + kollektivt till arbetet - samtliga 


2005 



Figur 5 Andel arbetsresor per antal dagar i veckan – kombinerat bil och kollektivt 2005 och 2006 

Av hela svarsgruppen var det knappt 10% som åkte till arbetet 5 dagar i veckan med en 

kombination av bil och kollektiva färdmedel. Av dem som kombinerade bil och kollektiva 

färdmedel passerade nästan 80% avgiftssnittet med kollektivt färdmedel. Resfrekvensen för denna 

kombination ökade med 1,5%. 

2.3 Tidpunkt för passage av betalstation med bil 

I enkäten ställdes även frågan om vid vilket klockslag de passerade någon av betalstationerna för 

trängselskatt på väg till, respektive hem från arbetet. De intervjuade fick också uppge om och i så 

fall hur tidpunkten förändrats under Stockholmsförsöket. 

De som åkte bil till arbetet under försöket passerade avgiftssnittet under avgiftsbelagda tider. 

Flertalet färdades också i avgiftspliktiga bilar. Innan Stockholmsförsöket våren 2005 uppgav 

knappt 1% av de intervjuade att de körde miljöbil. Under försöket våren 2006 var andelen 2,5%. 

14 Transek AB


Restidpunkt med bil TILL arbetet 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Tidpunkt för avgiftspassage med bil TILL arbetet år 2006 

06.30 - 06.59 07.00 - 07.29 07.30 - 08.29 08.30 - 08.59 09.00 - 15.29 17.30 - 17.59 18.00 - 18.29 18.30 - 06.29 

Figur 6 Tidpunkt för avgiftspassage med bil TILL arbetet år 2006 

De som passerade någon av betalstationerna för trängselskatt med bil på väg till arbetet gjorde det 

under avgiftsbelagda tider. Ungefär 65% passerade en betalstation mellan klockan 06.30 och 08.30. 

Av dessa var det drygt 35% som passerade avgiftssnittet vid klockslag med den högsta avgiften på 

20 kronor mellan klockan 07.30 och 08.30. 

Knappt 85% uppgav att de reste till arbetet vid samma tidpunkt under försöket som våren innan. 

Strax under 10% valde att valde att åka tidigare. 

Transek AB 15

Restidpunkt med bil FRÅN arbetet 

45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Tidpunkt för avgiftspassage med bil FRÅN arbetet år 2006 

06.30 - 06.59 07.00 - 07.29 07.30 - 08.29 09.00 - 15.29 15.30 - 15.59 16.00 - 17.29 17.30 - 17.59 18.00 - 18.29 18.30 - 06.29 

Figur 7 Tidpunkt för avgiftspassage med bil FRÅN arbetet år 2006 


De som passerade avgiftssnittet med bil på väg hem från arbetet gjorde det under avgiftsbelagda 

tider. Ungefär 70% passerade avgiftssnittet mellan klockan 16.00 och 18.30. Av dessa passerade 

nära 40% avgiftssnittet vid klockslag med den högsta avgiftsnivån på 20 kronor mellan klockan 

16.00 och 17.30. 

Drygt 85% uppgav att de reste hem från arbetet vid samma tidpunkt under försöket som våren 

innan. Knappt 10% uppgav att de valde att åka senare. 

16 Transek AB


2.4 Trängsel 

I enkäten ställdes också frågor om hur trängseln ombord på kollektivtrafik och på vägarna 

upplevdes under försöket jämfört med innan. 

Trängsel ombord på kollektivtrafik 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Upplevelse av trängsel ombord på kollektivtrafik 2006 jmf 2005 

Ingen erfarenhet Mer trängsel idag Mindre trängsel idag Oförändrat 

Figur 8 Upplevelse av trängsel ombord på kollektivtrafik - våren 2006 jämfört med våren 2005 

Drygt hälften av dem som hade erfarenhet av att resa med kollektiva färdmedel uppgav att de 

upplevde mer trängsel ombord våren 2006 än 2005. Ungefär 45% upplevde ingen skillnad i 

trängsel. Ungefär 2% upplevde mindre trängsel ombord på kollektivtrafik under 

Stockholmsförsöket. 

Transek AB 17

Trängsel på vägarna 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Upplevelse av trängsel på vägarna 2006 jmf 2005 


Ingen erfarenhet Mer trängsel idag Mindre trängsel idag Oförändrat 

Figur 9 Upplevelse av trängsel på vägarna - våren 2006 jämfört med våren 2005 

Mer än hälften av de som hade erfarenhet av att åka bil till arbetet uppgav att de upplevde mindre 

trängsel på vägarna våren 2006 än våren 2005. Strax under 10% uppgav att de upplevde ökad 

trängsel medan ungefär 35% inte upplevde någon skillnad. 

18 Transek AB


2.5 Attityder 

I undersökningen fick de intervjuade också svara på vilken inställning de hade till 

Stockholmsförsöket och trängselskatter. 

Tabell 1 Attityder till Stockholmsförsök och trängselskatt 

Negativ Varken eller Positiv Summa 

ALLA 36 % 22 % 42 % 100 % 

Län Västmanland 33 % 28 % 39 % 100 % 

Uppsala 36 % 22 % 43 % 100 % 

Sörmland 37 % 20 % 43 % 100 % 

Ålder 65 eller äldre 46 % 15 % 38 % 100 % 

41-65 år 34 % 22 % 44 % 100 % 

26-40 år 38 % 21 % 40 % 100 % 

25 år eller yngre 42 % 33 % 25 % 100 % 

Kön Kvinna 32 % 29 % 39 % 100 % 

Man 39 % 16 % 45 % 100 % 

Det var ingen markant skillnad i inställning mellan länen. Cirka 35% var negativa och cirka 40% 

var positiva till Stockholmsförsöket och trängselskatt. 

Uppdelat på kön var kvinnorna mer osäkra i sin uppfattning än männen. Såväl män som kvinnor 

var dock något mer positivt än negativt inställda till försöket och trängselskatter. 

Uppdelat på ålder var inställningen till Stockholmsförsök och trängselskatt mer negativ hos 

individer över 65 år respektive under 25 år. De i åldern 41 till 65 år var mest positiva. 

Transek AB 19

3 SLUTSATSER 


Drygt 60% av de som bor i Mälardalen utanför Stockholms län och arbetspendlar till Stockholms 

innerstad reser med fjärr- eller regionaltåg. Ungefär 30% åkte bil till arbetet. Detta gällde för såväl 

år 2005 som 2006. Under tiden för försöket med trängselskatt minskade antalet arbetsresor med bil 

per vecka cirka 8%. Antalet arbetsresor med kollektiva färdmedel ökade med 1/%. Arbetsresor 

som gjordes med en kombination av bil och kollektiva färdmedel ökade 1,5%. Totalt sett minskade 

antalet arbetsresor per vecka med cirka 1%. 

Förutom Stockholmsförsöket med bla. trängselskatt som genomfördes våren 2006, ökade det reella 

bensinpriset med 0,85 kronor per liter från april 2005 till april 2006. Den genomsnittliga 

reslängden bland dem som åkte bil till arbetet var cirka 10 mil enkel resa. Beräknat på en 

bensinförbrukning på 0,9 liter per mil, innebär det ökade bensinpriset en merkostnad på ungefär 15 

kronor tur och retur. 

Trängselskatt i kombination med ökat bensinpris, eller var och en för sig, kan vara förklaringen till 

det minskade antalet arbetsresor med bil. Det går dock inte att säkert hävda att minskningen av 

antalet arbetsresor med bil orsakats av trängselskatten i samband med Stockholmsförsöket. 

20 Transek AB


4 METOD OCH MÄTDATA 

4.1 Omfattning 

• Postal enkät till 2000 individer 

• Två påminnelser (den första med kort och den andra med ny enkät) 

• Cirka 20 frågor om arbetsresor våren 2006 och våren 2005 

• Cirka 5 frågor om upplevelse av inställning till Stockholmsförsöket 

• Cirka 10 bakgrundsfrågor 

• Undersökningsperiod var april månad år 2006 

4.2 Adresskälla 

SCB för registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), dvs. statistik över var individer bor och 

var de arbetar. RAMS uppdateras årligen per den sista december. Urvalet för denna undersökning 

hämtades ur RAMS per den 31/12 år 2004. 

4.3 Urval 

För att fånga upp de som åker bil till sitt arbete inom avgiftsområdet, valdes individer boende i 

kommuner utanför Stockholms län på ett avstånd om max 10-12 mil från Stockholm city. 

• individer bosatta i någon av kommunerna: 

Enköping, Håbo, Knivsta, Uppsala, Östhammar, Eskilstuna, 

Strängnäs, Vingåker, Katrineholm, Flen, Gnesta, Västerås, 

Heby, Sala, Hallstahammar och Surahammar 

• och som arbetar inom innerstaden (postnummer som börjar på 10 eller 11) 

Den 31/12 år 2003 innehöll RAMS nära 11 000 individer som uppfyller kraven om boendekommun 

och arbetsplats enligt ovan. Däremot innehåller RAMS inga uppgifter om vilka färdmedel som 

använts för arbetsresor. En ungefärlig bild av färdmedelsfördelningen hämtades istället ur RES. 

Som exempel ger RES för Uppsala län att fördelningen mellan bil och kollektiva färdmedel för 

arbetsresor till området för trängselskatt är cirka 40% för bil och för 60% kollektiva färdmedel. 

Om man antar att denna fördelning även gäller för de nära 11000 individer i RAMS som uppfyller 

villkoren om boendekommun och arbetsplats i Stockholms kommun, så skulle det innebära att 

cirka 4400 tar bilen till arbetet. Detta stämmer ganska väl med de 4000 arbetsresor som återfinns i 

RES för motsvarande urval. 

Transek AB 21


Antalet resor med ett visst färdmedel för en given relation kan i RES vara behäftat med fel. 

Färdmedel i RES avser huvudsakligt färdmedel, dvs. det färdmedel som nyttjades för den längsta 

delresan. En bilresa till avgiftsområdet kan i verkligheten vara en kombination av både bil och 

kollektivt. Detta skulle T.ex. innebära att en person har tagit bilen från sin bostad i Knivsta till 

pendeltåget i Upplands Väsby och därmed färdats kollektivt över avgiftssnittet – trots att det i RES 

identifieras som en bilresa till avgiftsområdet. I och med detta finns en risk att de 4000 resorna 

med bil till avgiftsområdet är överskattade. 

4.4 Mätdata 

De intervjuade fick besvara frågor hur de reste till arbetet vid undersökningstillfället i april 2006. 

Vid samma undersökningstillfälle fick de också svara på samma frågor men avseende sina 

arbetsresor våren 2005. Observationerna är dock ganska få och förändringarna relativt små, vilket 

innebär att förändringarna kan ligga inom den statistiska felmarginalen. 

4.5 Svarsfrekvens och bortfall 

Av de totalt 2000 personer som fick enkäten var det cirka 1330 som svarade, vilket motsvarar en 

svarsprocent på cirka 65%. 

Adresserna som användes i utskicket av enkäten hämtades ur Registerbaserad 

Arbetsmarknadsstatistik (RAMS) från SCB. Detta register uppdateras årligen per den sista 

december. Urvalet i denna studie gjordes ur RAMS per den 31/12 år 2004. Då uppgifterna i 

adressregistret vid undersökningstillfället var drygt ett år gamla och delvis inaktuella, blev det 

ytterligare bortfall. Av de cirka 1330 som svarade var det 875 som uppfyllde villkoret om samma 

bostads- och arbetsadress våren 2006 som 2005. Detta motsvarar cirka 65% av de som svarade och 

knappt cirka 45% av bruttourvalet. 

Svarsgruppens sammansättning stämde väl överens med bruttourvalet, dvs. de 2000 som enkäten 

skickades till. Majoriteten i såväl svarsgrupp som bruttourval var över 40 år och hade relativt höga 

inkomster. Det var också fler män än kvinnor i svarsgrupp och bruttourval. 

4.6 Svarsgruppen 

Av de 1337 som besvarade enkäten var det 875 som uppfyllde villkoren om samma bostads- och 

arbetsadress våren 2005 som våren 2006. Svarsgruppens sammansättning stämde väl överens med 

bruttourvalet, dvs. de 2000 som enkäten skickades till. Majoriteten i såväl svarsgrupp som 

22 Transek AB


bruttourval var över 40 år och hade relativt höga inkomster. Det var också fler män än kvinnor i 

svarsgrupp och bruttourval. 

Nära 60% av svarsgruppen bestod av män. Ungefär 40% var kvinnor. Detta förhållande speglar 

könsfördelningen i bruttourvalet, dvs. bland samtliga som enkäten skickades till. 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Svarsgruppen fördelad på hushållsinkomst (SEK/månad före skatt) 

10 001 - 15 000 15 001 - 35 000 25 001 - 40 000 40 001 - 55 000 55 001 - 70 000 mer än 70 000 

Figur 10 Svarsgruppen fördelad på hushållsinkomst per månad före skatt 

Ungefär 70% hade en hushållsinkomst på 40 000 kronor per månad eller mer före skatt. 

Transek AB 23

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Svarsgruppen fördelat på ålder 

- 25 år 26 -40 år 41 - 65 år 65 år - 

Figur 11 Svarsgruppen fördelad på ålder 


Ungefär 65% var 40 år eller äldre. Detta speglar åldersfördelningen bland samtliga som enkäten 

skickades till. 

24 Transek AB


BILAGA 1 KOMPLETTERANDE DIAGRAM 

Färdmedel 

73% 

78% 

Färdmedel över avgiftssnittet vid kombinerad resa bil/kollektivt år 2005 

27% 

Färdmedel över avgiftssnittet vid kombinerad resa bil/kollektivt år 2006 

22% 

Passage med bil 

Passage m kollektivt färdmedel 

Passage med bil 

Passage m kollektivt färdmedel 

Transek AB 25

Restidpunkt 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Tidpunkt för passage över avgiftssnittet vid resa TILL arbetet 

Senare Tidigare Samma tid 

Tidpunkt för passage över avgiftssnittet vid resa FRÅN arbetet 

Senare Tidigare Samma tid 


26 Transek AB


Distansarbete 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Samtliga arbetsdagar/vecka 

Attityder 

över 55 000 - 

35 000 - 55 000 

upp till 35 000 

1-2 arbdgr/vecka 

Frekvens distansarbete år 2005 och 2006 

3-4 arbdgr/vecka 

Några ggr/månad 

Mer sällan 

Inställning till Stockholmsförsök och trängselskatt i olika inkomstklasser - samtliga 

36% 

34% 

39% 

19% 

22% 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

32% 

45% 

43% 

29% 

Aldrig 

2005 


Negativ 

Varken eller 

Positiv 

Transek AB 27

över 55 000 - 

35 000 - 55 000 

upp till 35 000 

Samtliga 


Inställning till Stockholmsförsök och trängselskatt i olika inkomstklasser år 2006 jämfört med 2005 - 

samtliga 

11% 

10% 

13% 

22% 

28% 

21% 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

Inställning till Stockholmsförsök och trängselskatt - samtliga jämfört med bil som förare år 2006 

35% 

53% 

21% 

0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 

43% 

57% 

13% 

52% 

41% 

32% 

22% 

9% 

11% 

3% 

2% 

Mer negativ 

Mer positiv 

Oförändrat 

Vet ej 

Negativ 

Varken eller 

Positiv 

Ej svar 


28 Transek AB


70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Förändring i inställning till Stockholmsförsöket år 2006 jämfört med 2005 

Mer positiv Mer negativ Oförändrat Vet ej 

Sörmland 

Uppsala 

Västmanland 

Transek AB 29

Bruttourval 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Könsfördelning i svarsgrupp respektive bruttourval i % 

Män Kvinnor 

Årsinkomst per individ före skatt 

Ingen (0) 1 - 84 999 85 000 -159 999 160 000 -234 

999 

235 000 -309 

999 

310 000 - 

Svarande 

Urval 

Svarande 

Urval 


30 Transek AB


20 

15 

10 

5 

0 

- 19 

År 

Svarsgrupp 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Ålderfördelning i bruttourval och svarande i % 

20 - 24 25 - 29 30 - 34 35 - 39 40 - 44 45 - 49 50 - 54 55 - 59 60 - 64 65 - 69 70 - 74 75 - 79 80 - 

Ålder för bil som förare jämfört med samtliga 

- 25 år 26 -40 år 41 - 65 år 65 år - Ej svar 

Svarande 

Urval 


Samtliga 

Transek AB 31

50% 

45% 

40% 

35% 

30% 

25% 

20% 

15% 

10% 

5% 

0% 

Hushållsinkomst före skatt (SEK/månad) för bil som förare jämfört med samtliga 

upp till 35 000 35 000 - 55 000 över 55 000 - Ej svar 

Kvinna, 42% 

Svarsgruppen fördelad på kön 

Man, 58% 


Samtliga 


32 Transek AB


BILAGA 2 DEFINITIONSLISTA 

Bruttourval Samtliga individer som enkäten skickades till 

Svarsgrupp De individer som besvarade enkäten, och vars svar resultaten 

bygger på 

Resfrekvens Antal resor per vecko 

Hushållsinkomst Den samlade inkomsten för hela hushållet (per månad) före 

skatt 

Inkomst per Den intervjuades personliga årsinkomst före skatt 

individ 

Bortfall De som inte besvarade enkäten, eller de som ej uppfyllde 

villkor om bostads- och arbetsadress 

Avgiftssnittet Gräns där trängselskatt tas ut vid passage 

RES Rikstäckande resvaneundersökning för åren 1994 -2001 

RAMS Registerbaserad ArbetsMarknadsStatistik. SCB-reggister över 

befolkningens bostads- och arbetsadress 

Transek AB 33

BILAGA 3 FRÅGEGUIDE 


34 Transek AB


Transek AB 35


36 Transek AB


Transek AB 37


38 Transek AB


Transek AB 39


40 Transek AB

Arbetsresor från Mälardalen (juni 2006) - Stockholmsförsöket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?