Länsmannen - Polisen

More documents

Recommendations

Info

Efter tsunamin Polisens uppgifter i Västra Götaland Läs om två medarbetares erfarenheter av polisens arbete efter katastrofen i Sydostasien. Ronald Bagge leder den grupp som samlade in uppgifter om saknade och Thomas Fuxborg var med när planen från Thailand landade på på Landvetter. 8 Länsmannen 1/2005 Den 28 december omkring 06.00 kom det första av två plan med drabbade från katastrofområdet i Thailand till Landvetter. 360 personer beräknades vara med. På flygplatsen väntade anhöriga, media, kommunens krishanteringsgrupp, sjukvårdare, representanter från researrangörer och Röda korset. Totalt fanns 30 poliser på plats. Thomas Fuxborg, informatör på LKC var med i den grupp som tog emot på Landvetter. Vilka var polisens uppgifter på flygplatsen? – Det var att sköta registreringen av efterfrågade och berörda personer, säger Thomas Fuxborg. Sedan hade jag ett informationsansvar gentemot anhöriga som stod och väntade på flygplatsen på de som skulle komma. Cirka 30 minuter innan planet landade gavs en information till anhöriga och till pressen om hur mottagandet skulle ske praktiskt. Samarbete mellan olika organisationer Polisens arbete och samarbetet med andra organisationer fungerade bra, tycker Thomas. Ordningspolisen hade gjort avspärrningar både utanför terminalen och i ankomsthallen för att allt skulle flyta smidigt. Kriminalunderrättelseroteln hade huvudansvaret för katastrofregistreringen som sköttes av gränspolisen, kriminal- och ordningspolis. Några poliser hade också fått ansvaret för att ta hand om de barn som kommit utan föräldrar. Omkring en och en halv timma efter det att planet landade hade alla hemkommande som behövde fått läkarvård, registrerats, anmält saknade personer och förlorade ägodelar samt fått information om krishanteringsgrupper. Polisens fick också att lyssna på de berättelser från katastrofområdet som de anländande hade. – Det fanns ett stort behöv att få prata av sig, säger Thomas. En annan tung uppgift för var att tala med de anhöriga som kommit till flygplatsen förgäves utan att deras anhöriga varit med på planen. – Det blev många känslosamma möten, fortsätter Thomas. Människorna var beredda på att det skulle gå illa Ronald Bagge leder den grupp som sedan nyår arbetat med att ta in så kallade före döden uppgifter om personer som anmälts som saknade i flodvågskatastrofen. – Vi fick ihop ganska mycket folk från både länskriminalpolisen och närpolisorganisationen, berättar Ronald. Som mest var vi 34 befattningshavare utspridda på länskriminalpolisens grupper i Skövde, Trollhättan och Borås. Under en period fick vi mellan 30-40 uppdrag varje dygn. Samlade in uppgifter av anhöriga Patrullerna arbetade i par och åkte ut till anhöriga för att samla in uppgifter om saknade som kunde användas av id-lagen i katastrofområdena. Underlaget om försvunna var ofta sparsamt, man började alltid med inre spaning för att hitta de som kunde lämna uppgifter om saknade. – Det visade sig från början att mer än hälften av de personer som vi fått uppgift om var saknade hade återförts, säger Ronald. När det var ett skarpt läge åkte man ut för att samla in uppgifter om tandstatus, tog så kallad topsning för DNAjämförelsen och samlade in personliga kännetecken. Tekniska roteln kvalitetssäkrade sedan uppgifterna. – Det här tillhör ju inte uppgifter som normalt betraktas som de allra lättaste. Men de människor som vi kom i kontakt med var förvånansvärt samlade, de var förberedda på att det skulle gå illa. Ronald Bagge räknar med att varje besök tog två till tre timmar. Men det var inte själva utfrågningen som tog mest tid: – Folk ville också berätta om de nära och kära som de hade förlorat och då lyssnade man på dem. Sedan ställer man några frågor och lyssnar igen. Lämnar dödsbud Efter ett tag avtog arbetet med att ta in uppgifter om saknade, istället har huvuduppgiften blivit att ge anhöriga dödsbud för de personer som är identifierade. Det återstår ännu månader av arbete menar Ronald, även om id-lagen i Thailand jobbar snabbt. – Många kroppar kommer aldrig att återfinnas, men de kroppar som man väl får hand om har jag övertygelsen om att man kommer identifiera. Tomas Ahnström Foto Henrik Ljungberg
Nätverk för homooch bisexuella Den 10 februari startade Polismyndigheten i Västra Götaland ett regionalt nätverk för homooch bisexuella medarbetare. Det är det första regionala nätverket i sitt slag inom polisen i Sverige och består idag av en styrgrupp på fem personer. – Äntligen händer det något!, tänkte jag, säger Margaretha Karlsson från närpolisområde Hisingen om när hon blev tillfrågad om hon ville vara med i nätverkets styrgrupp. Katharina Christiansson håller med, hon blev nyligen klar som polis och berättar att hon blev förvånad när hon upptäckte att det inte fanns något för homosexuella inom myndigheten. – Man ska inte behöva dölja att man är homosexuell. Det har många av oss tvingats att göra och fortfarande finns många som gör det. Man upplever och tror att man kan hamna utanför. Ibland sätter man sig i den situationen själv och ibland hamnar man där på grund av yttranden och attityder från vår omgivning, säger Rolf Tengbratt, som just nu tjänstgör på Ekobrottsmyndigheten. – Idag ser man annorlunda på detta, mångfald är en resurs inte ett problem. Det gäller att få alla att inse det och få en öppnare och mer omfamnande arbetsmiljö. – Men bara det att bli kontaktad av myndigheten i ett ämne som tidigare var i stort sett tabu, säger ju en del, tycker Hans Lavemark, som jobbar på gränspolisen. Nu hoppas man att fler homooch bisexuella medarbetare ska ansluta sig till det nystartade nätverket, som har flera syften. Bland de punkter som diskuterades under styrgruppens första möte är: Verksamhetsnyttan, att ta till vara på mångfalden bland våra anställda Ett verktyg för att förebygga diskriminering och utanförskap Synliggöra mångfalden inom myndigheten Ett mötesforum för att stärka homooch bisexuellas självkänsla Styrgruppen för nätverket: Rolf Tengbratt, Katharina Christiansson, Margaretha Karlsson, Inger Karlmark och Hans Lavemark Rolf och Hans utvecklar tankarna bakom nätverket: – Att känna sig hel i sin egen livssituation gör ju att man fungerar som en helare individ även på jobbet, säger Hans. – Det är ju individmålet så att säga, fortsätter Rolf, varje medarbetare inom myndigheten ska kunna känna sig hemma och kunna vara den man är inom organisationen och därigenom kunna utföra ett bra arbete. En annan del är ju då att mina kollegor också ska se mig som den jag är och kunna ha tillräckligt med kunskaper för att motverka det här med utanförskap. Det tredje är att den kompetens och de erfarenheter vi har som individer och grupp kan tas tillvara av myndigheten för att utföra ett professionellt och bra polisarbete. Hur ska då arbetet gå till? – För det första gäller det att formera sig och gå ut med information om att nätverket finns. Förhoppningsvis tar ytterligare kollegor kontakt med nätverket och blir en del av det. I första hand bygger det på att man ska försöka skapa sociala träffpunkter där man kan träffas under avspända former. För det andra är det att medverka i utbildningsinsatser för att öka kunskapen och medvetenheten i myndigheten, säger Rolf. Någon gång under hösten kommer troligen information och utbildningsinsatser för myndighetens medarbetare att genomföras. Men redan i vår hoppas styrgruppen att de ska arrangera de första träffarna för de som vill ansluta sig till nätverket Nätverket på IntraPolis En informationssida har skapats under Jobbet och jag på IntraPolis. Här finns kontaktinformation för den som vill höra av sig till nätverket och information om de aktiviteter som planeras. – Vi måste nå ut så att alla vet om att det finns ett nätverk. Sen är det ju upp till var och en om man vill ta kontakt. Antingen för att man känner att man behöver det eller för att man vill delta i själva nätverket på ett eller annat sätt, säger Inger Karlmark, närpolisområde Frölunda. Alla som vill är välkomna att höra av sig. Tomas Ahnström Foto Tomas Ahnström Länsmannen 1/2005 9
Page 1 and 2: Polismyndigheten i Västra Götalan
Page 3 and 4: Innehåll En mur av tystnad 4 Riksp
Page 5 and 6: Rikspolischefens första Eriksgata
Page 7: och skriva sammanställningar från
Page 11 and 12: Newcastle ligger i nordöstra Engla
Page 13 and 14: Lagen föreskriver också att i de
Page 15 and 16: Färre polisstationer kommer att ut
Page 17 and 18: Tema friskvård Vad man gör för a
Page 19 and 20: Sov gott efter nattskiftet ○ ○
Page 21 and 22: visar att 40 % av långtidssjukskri
Page 23 and 24: Tage från Strömstad tänker... Fr
Page 25 and 26: Museet Det var då det... Att polis
Page 27 and 28: Notiser Göran Bjurström med hunde
Page 29 and 30: Krysslösningarna fortsätter att s
Page 31 and 32: Tack Ett hjärtligt tack... Ett hj

Länsmannen - Polisen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?