Länsmannen - Polisen

Länsmannen - Polisen Länsmannen - Polisen

28.09.2013 Views

Informatör Jan Bertilson intervjuas av TV4:s team i samband med Fabian Bengtssons kidnappning. En mur av tystnad Vid ett par tidigare tillfällen har polisen haft lika massmedialt uppmärksammade fall som kidnappningen av Fabian Bengtsson, men ingen gång tidigare har vi kunnat säga så lite om så mycket. Frustrationen bland journalisterna har varit stor: – Det har varit oerhört svårt att få veta något. Vi går på öppna källor, men när de inte finns, vad gör man då? undrar Annika Hansson, rättsreporter på TT. Helikoptrar med fotografer cirklade utanför familjens Bengtssons villa i Hovås. Enskilda poliser blev uppringda mitt i natten för att svara på frågor. Barn till anställda inom polismyndigheten och på Siba fick samtal där reportrar frågade efter föräldrarnas mobilnummer. Vilda spekulationer blandades med sanningar och ibland rena lögner. Vad var det egentligen som hände? Varför blev trycket så massivt? Tävling i kvällspressen En förklaring är givetvis att kidnappningar är ovanliga i Sverige och att intresset därmed blev stort. En annan är den stora osäkerheten och mystiken runt hela fallet. I och med att det var en pågående händelse – med fara för en persons liv – tvingades polisen vara oerhört försiktig i sina uttalanden. Efter ett par dagar fanns det egentligen inget alls som kunde sägas. I samma takt som polisen tystnade växte spekulationerna i medierna. Det blev i vissa lägen interna tävlingar mellan Ex- 4 Länsmannen 1/2005 pressens och Aftonbladets hemsidor om att var först med de hetaste nyheterna. Den traditionella nyhetsförmedlaren, Tidningarnas Telegrambyrå, hade det betydligt svårare. För TT gällde det att få fram hårda fakta för att serva tidningar, tv och radio över hela landet. Polisen sa inte mycket, men ändå förväntades redaktionen i Göteborg producera nya texter om fallet flera gånger per dag. – Det var väldigt svårarbetat på det sättet. Vi kan inte hålla på att spekulera som andra kanske kan göra. Vi går på öppna källor, men när de inte finns, vad gör man då? undrar Annika Hansson på TT:s Göteborgsredaktion och konstaterar att TT måste arbeta på ett annat sätt än kvällstidningarna: – Kvällspressen har ofta anonyma poliskällor, men när de inte är namngivna kan vi inte värdera dem eller använda uppgifterna. Förståelse för polisen Annika Hansson har arbetat som rättsreporter på TT sedan 1992. Hon har skrivit om diskoteksbranden och EU- kravallerna – två mycket uppmärksammade händelser i Göteborg – men har aldrig tidigare mött en sådan kompakt tystnad från polisens sida. Hon ser fram mot den dag då förundersökningen blir offentlig och allt kan sägas. Men Annika Hansson, liksom de flesta av de journalister som debatterade polisens tystnad i Fabian Bengtsson-fallet på Publicistklubben i Göteborg 28 februari, har ändå förståelse för polisens agerande. – Jag förstår att man inte kunde gå ut och berätta saker eftersom det var ett pågående brott med fara för en människas liv, men jag skulle ändå önska att vi hade kunnat få ställa frågorna till någon. Sedan hade det varit upp till polisen att besvara dem eller inte, men då hade jag kunnat redovisa i min text att jag hade ställt dem, säger Annika Hansson som tycker att polisens tillgänglighet för media har blivit bättre än tidigare men att den ändå inte är tillräcklig i ett så pressat läge som vid kidnappningen av Fabian Bengtsson. Malin Sahlström Foto Nina Lindhe Tell (Fotnot: Publicistklubben är en sammanslutning för och har som främsta uppgift att ”slå vakt om tryckfriheten och yttrandefriheten”).

Rikspolischefens första Eriksgata Trots att Stefan Strömberg innehar en av de mest utsatta och granskade tjänsterna i landet är det många som ser ut som frågetecken när hans namn nämns. Sveriges nya rikspolischef har just rest land och rike runt för att lära känna sin organisation – och för att visa vem han egentligen är. Länsmannen träffade Stefan Strömberg på hans första myndighetsbesök som rikspolischef. Dag tolv och tretton i hans nya karriär var förlagda till Västra Götaland. Fram till dess hade hans nya arbete mest bestått i att försöka få kontroll på polisens uppdrag i samband med katastrofen i Sydostasien och att delta i presskonferenser som i första hand gick ut på att tala om listor, listor och åter listor. – Det var en tuff start, men samtidigt kom jag in i ett skede där kompetenta människor hade sett till att allt var väl förberett. Det var redan många hjul som snurrade och de gjorde det på ett bra sätt. Just nu tycker jag att det ser ut som att polisen har klarat sina uppgifter väl, sa han under besöket i Västra Götaland. Vill ha enhetlighet Det var då det, en gråmulen men mild januaridag i centrala Göteborg. Då var listorna ännu något som fanns på allas läppar, åtminstone alla journalisters. Stefan Strömblads framtidsplaner för polisen som organisation kom av förklarliga skäl i skymundan. Men nog har han väl planer? – Det är klart att jag har, men jag inleder inte med att presentera några färdiga svar utan arbetar istället med att ställa frågor så här i början. Jag har ju märkt att det finns mycket idéer och att det görs ett bra jobb ute i organisationen. Min uppgift blir bland annat att hjälpa till med att få ihop dem till en helhet. Just helheter och enheter verkar vara något som attraherar Strömberg. Han vill se hela polisen som en homogen organisation som fungerar på samma sätt över hela landet. Den som kommer i kontakt med polisen i norr ska bli likadant bemött som den som gör det i söder. Han vill också satsa på chefs- och ledarskapsutveckling och på kompetensutveckling på alla nivåer i organisationen. Ingen tvekan Strömberg, som fram till nyår var generaldirektör för domstolsverket, tvekade aldrig när han blev tillfrågad om han var intresserad av tjänsten som rikspolischef: – Nej, det gjorde jag inte. Jag har Stefan Strömberg, Rikspolischef på besök i Västra Götaland. uppfattningar och idéer om polisväsendet och jag ser möjligheterna. Jag inser att det kommer att bli krävande och att det betyder en viss utsatthet, men det kan ju vara lite kul också. Under Stefan Strömbergs besök i Västra Götaland fick han träffa personal och studera arbetet på den nya länskommunikationscentralen, på kriminaljouren, på LOP/trafik samt på närpolisområdena Angered, Hisingen och Borås. Han var imponerad av personalens rättframma sätt och av det engagemang han mötte. – De har varit väldigt ärliga och inte bara sagt saker som de kan förvänta sig att jag vill höra. De har även pekat på saker som inte fungerar så bra och jag har fått en hel del att ta med mig tillbaka till Rikspolisstyrelsen, konstaterade han. Malin Sahlström Foto Jenny Widén Namn: Stefan Strömberg Ålder: 55 år Bakgrund: Har just lämnat posten som generaldirektör på Domstolsverket. Var tidigare expeditionschef på justitiedepartementet. Född: I Lund. Bodde även i Paris under uppväxtåren Bor: Lägenhet i Stockholm Familj: Hustru samt tre barn från tidigare äktenskap Fritidsintressen: Slappa (det innefattar även att läsa och att se på film) Länsmannen 1/2005 5

Informatör Jan Bertilson intervjuas av TV4:s team i samband med Fabian Bengtssons kidnappning.<br />

En mur av tystnad<br />

Vid ett par tidigare tillfällen har polisen haft lika massmedialt uppmärksammade<br />

fall som kidnappningen av Fabian Bengtsson, men<br />

ingen gång tidigare har vi kunnat säga så lite om så mycket. Frustrationen<br />

bland journalisterna har varit stor: – Det har varit oerhört svårt<br />

att få veta något. Vi går på öppna källor, men när de inte finns, vad<br />

gör man då? undrar Annika Hansson, rättsreporter på TT.<br />

Helikoptrar med fotografer cirklade utanför<br />

familjens Bengtssons villa i Hovås.<br />

Enskilda poliser blev uppringda mitt i<br />

natten för att svara på frågor. Barn till<br />

anställda inom polismyndigheten och på<br />

Siba fick samtal där reportrar frågade<br />

efter föräldrarnas mobilnummer. Vilda<br />

spekulationer blandades med sanningar<br />

och ibland rena lögner. Vad var det<br />

egentligen som hände? Varför blev<br />

trycket så massivt?<br />

Tävling i kvällspressen<br />

En förklaring är givetvis att kidnappningar<br />

är ovanliga i Sverige och att intresset<br />

därmed blev stort. En annan är den stora<br />

osäkerheten och mystiken runt hela fallet.<br />

I och med att det var en pågående<br />

händelse – med fara för en persons liv –<br />

tvingades polisen vara oerhört försiktig i<br />

sina uttalanden. Efter ett par dagar<br />

fanns det egentligen inget alls som kunde<br />

sägas.<br />

I samma takt som polisen tystnade växte<br />

spekulationerna i medierna. Det blev i<br />

vissa lägen interna tävlingar mellan Ex-<br />

4 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005<br />

pressens och Aftonbladets hemsidor om<br />

att var först med de hetaste nyheterna.<br />

Den traditionella nyhetsförmedlaren, Tidningarnas<br />

Telegrambyrå, hade det betydligt<br />

svårare. För TT gällde det att få<br />

fram hårda fakta för att serva tidningar,<br />

tv och radio över hela landet. <strong>Polisen</strong> sa<br />

inte mycket, men ändå förväntades redaktionen<br />

i Göteborg producera nya texter<br />

om fallet flera gånger per dag.<br />

– Det var väldigt svårarbetat på det sättet.<br />

Vi kan inte hålla på att spekulera<br />

som andra kanske kan göra. Vi går på<br />

öppna källor, men när de inte finns, vad<br />

gör man då? undrar Annika Hansson på<br />

TT:s Göteborgsredaktion och konstaterar<br />

att TT måste arbeta på ett annat sätt än<br />

kvällstidningarna:<br />

– Kvällspressen har ofta anonyma poliskällor,<br />

men när de inte är namngivna kan<br />

vi inte värdera dem eller använda uppgifterna.<br />

Förståelse för polisen<br />

Annika Hansson har arbetat som rättsreporter<br />

på TT sedan 1992. Hon har<br />

skrivit om diskoteksbranden och EU-<br />

kravallerna – två mycket uppmärksammade<br />

händelser i Göteborg – men har<br />

aldrig tidigare mött en sådan kompakt<br />

tystnad från polisens sida. Hon ser fram<br />

mot den dag då förundersökningen blir<br />

offentlig och allt kan sägas. Men Annika<br />

Hansson, liksom de flesta av de journalister<br />

som debatterade polisens tystnad i<br />

Fabian Bengtsson-fallet på Publicistklubben<br />

i Göteborg 28 februari, har ändå förståelse<br />

för polisens agerande.<br />

– Jag förstår att man inte kunde gå ut<br />

och berätta saker eftersom det var ett<br />

pågående brott med fara för en människas<br />

liv, men jag skulle ändå önska att vi<br />

hade kunnat få ställa frågorna till någon.<br />

Sedan hade det varit upp till polisen att<br />

besvara dem eller inte, men då hade jag<br />

kunnat redovisa i min text att jag hade<br />

ställt dem, säger Annika Hansson som<br />

tycker att polisens tillgänglighet för media<br />

har blivit bättre än tidigare men att<br />

den ändå inte är tillräcklig i ett så pressat<br />

läge som vid kidnappningen av Fabian<br />

Bengtsson.<br />

Malin Sahlström<br />

Foto Nina Lindhe Tell<br />

(Fotnot: Publicistklubben är en sammanslutning<br />

för och har som främsta uppgift att<br />

”slå vakt om tryckfriheten och yttrandefriheten”).

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!