Länsmannen - Polisen

Det tredje livet
Det tredje livet, så vill Birgitta Mighetto beskriva sin tid som
pensionär. Föreningsliv, kurser, dans, Friskis och Svettis varvat
med fotoutställningar är bara en del av vad Birgitta känner
att hon har tid med nu. För tre år sedan fick Birgitta avtalspension.
Då hade hon varit anställd som fotograf på Länskriminalpolisens
tekniska rotel i 32 år. – Ta vara på livet, det kan
aldrig nog understrykas, säger Birgitta som njuter av att vara
”dagledig”.
24 Länsmannen 1/2005
Birgitta har alltid trivts på sin arbetsplats och med
sina arbetskamrater och var mentalt förberedd
inför den stundande pensioneringen. Sista tjänsteåret
tänkte hon, utan tragik, att nästa år är det
någon annan som tagit över.
– I början kunde jag tänka, nästan skämmas, över
att vara arbetsför och ändå få vara ledig, säger
Birgitta och skrattar till. Denna känsla ersattes
snart av att uppskatta ledigheten och friheten att
ha tid att göra det man vill.
Många intressen
Att röra på sig och vårda sin kropp är viktigt för
Birgitta. Som ung började hon med gymnastik
och klassisk balett. Sedan gick hon över till jazzdans.
– Dans kan man bara inte sluta med, menar Birgitta,
det kan vara folkdans för några och bugg
för andra, huvudsaken är att man rör sig. Tre
gånger i veckan blir det Friskis och Svettis, där
emellan promenader. Fotointresset finns kvar
även om det inte blir så mycket nytagna bilder.
Hon har en mängd gamla bilder som hon vill ta
hand om. Förra sommaren hade hon en fotoutställning
i Skallsjö Kyrka och just nu pågår en utställning
i Floda bibliotek.
– Jag vill glädja andra människor med mina bilder,
säger Birgitta, som också planerar för en kommande
utställning i kvartersgården i samfälligheten
där hon bor.
God gemenskap
”Daglediga” är vad de kallar sig, pensionärerna
när de träffas en gång i veckan på sykursen. Birgitta
är med i Floda Hembygdsförening där hon
syr en folkdräkt till sin dotter. En trevlig kontaktpunkt
med mysiga fikastunder. En annan dag i
veckan går hon en konstkurs, genom den blir det
roliga resor. Hon är också med i teatersällskapet
Nääskrönikan som anordnar Nääs-spelen, som
för övrigt firar 25-års jubileum i år.
Birgitta är med i Missionskyrkan. För några år
sedan gick hon en folkhögskolekurs i teologi. Genom
bibelskolan fick Birgitta en ny dimension i livet.
Hon lärde känna Gud, helt enkelt. Hon lärde
sig se det lilla i det stora, vilket har hjälpt henne
förstå livet bättre. Uppskatta naturen till exempel
som är en del av skapelsen. Mötet med nya människor
är också värdefullt. Man talar ofta om
”gamla vänner” och tänker inte alltid på att nya
vänner också kan ge fina relationer.
– Man tänker också mycket på andra delar av
vår jord eftersom det händer så mycket. Som enskild
person kan man inte hjälpa hela världen,
men alla kan göra något.
Ingrid Adetun
Foto Ingrid Adetun