Länsmannen - Polisen

More documents

Recommendations

Info

Testa din stressnivå... Stress är något vi utsätts för både i arbetet och privatlivet. Hur ser du på stress? Är du stresstålig? Stressar du för mycket? Testa din stressnivå i stresstestet som är framtaget av Niklas Kjellman PO1, för den friskvårdsbrochyr som man nyligen distribuerat till personalen i PO1. Vad är stress? När vi blir utsatta för fysiska och psykiska utmaningar eller krav reagerar kroppen med att frigöra energi till hjärnan och musklerna. Samtidigt trappas kroppens återuppbyggande processer ned. Smärttröskeln höjs och blodet blir trögflytande för att vi inte skall förblöda vid eventuella skador. Denna reaktion brukar benämnas som stress. Denna uppladdning kan hjälpa oss att prestera vårt bästa när det verkligen gäller och hjälper oss att klara av de krav och utmaningar som vi ställs inför i arbetslivet samt i vardagen. Men om man utsätts för långvarig stress där perioder av 22 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005 Symptom och varningssignaler 4 p Nästan alltid 3 p Ofta 2 p Ibland 1 p Nästan aldrig Jag känner mig tidspressad vila och återhämtning saknas blir stressen skadlig. Den hämmar då istället vår prestationsförmåga och eftersom kroppens återuppbyggande processer sätts åt sidan ökar risken för utbrändhet och andra stressrelaterade sjukdomar. Stresstestet är till för att ge en fingervisning om din situation då det gäller stress. Vid långvarig negativ stress uppstår en obalans mellan aktivitet och vila. Kroppens återuppbyggande processer trappas ned och detta leder till att kroppen Jag blir irriterad på andra trafikanter då jag är ute i trafiken Jag upplever det stressande att stå i kö Jag driver på mig själv vilket medför att jag går på högvarv Jag känner mig irriterad Jag har svårt att ta det lugnt och att ”göra ingenting” Jag blir otålig av att se andra göra saker och ting långsamt Jag har svårt att göra två eller flera saker samtidigt Jag jäktar även när jag har gott om tid Jag äter fort och är den som ätit upp fortast Folk i min omgivning säger till mig att varva ned Jag irriterar mig över människor som är fumliga Räkna ihop dina poäng och jämför dessa med poängintervallen nedan. Fyll i en siffra mellan 1 -4 Poängsumma är mer mottaglig för skador och sjukdomar. Följderna kan då bli att man drabbas av högt blodtryck, förhöjda blodfettshalter vilket medför ökad risk för ”blodproppar”, ökad utsöndring av kortisol vilket medför ökad risk för depressioner, glömska och att man blir okoncentrerad, dålig blodförsörjning till mag- och tarmkanalen vilket kan ge upphov till illamående, magsmärtor, diarré eller förstoppning. Syn och hörselintryck mattas av och eksem samt acne kan utlösas av långvarig negativ stress. Vidare kan sömnsvårigheter, oro och rastlöshet infinna sig. Det gäller att ta varningssignalerna på allvar och söka hjälp i tid. Att skaffa sig en balanserad livsstil är ett bra försvar mot negativ stress. Det gäller således att hitta en balans mellan arbete och fritid. Det gäller att lyssna till sina egna behov och att sätta gränser. Att ta sig tid till avkoppling och fritid. Att skapa och vårda sina sociala relationer samt att våga be om hjälp och stöd från sina vänner när man behöver detta. Texten är ett utdrag ur avsnittet Stress sidan 17-22, i häftet Friskvård framtaget av PO1. ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 12-22 p Du behöver inte oroa dig eller fundera på din stressnivå 23-30 p Du behöver fundera på och se om du kan påverka saker som gett dig höga poäng. 31-36 p Du har ett tydligt stressbeteende. 37-48 p Du behöver hjälp då din situation är allvarlig.
Tage från Strömstad tänker... Från odör till doft Det är väl ändå underligt vad världen är föränderlig. Det hände mig för många år sedan att jag möttes av ett fenomen som jag trodde var förbrukat. På våren upptäckte jag att det var något som doftade. Det var själva våren med fuktig mylla och nyutslagna blommor. En doft av den finare världen. Nu frågar sig naturligtvis vän av ordning vad det konstiga med detta är. För många är det inte alls konstigt. Många som varje år upplever samma sak. Och fler och fler blir det tydligen. Fler som upptäcker glädje och nyttan med att sluta röka. De positiva effekterna med att sluta är naturligtvis lika många som de negativa med att fortsätta. Rökning ger så mycket. Dålig luft, dålig ekonomi, aska på kläderna, brännmärke, rök i ögonen, lungcancer, abstinensbesvär när cigaretterna är slut, gula fingrar och tänder, ständiga hostattacker och mycket mer. Detta känner du naturligtvis till. Att tobaksrök är skadligt står ju till och med på cigarettpaketen. Men i ärlighetens namn kan det också ge kontakt med andra människor. Man kanske kan fråga en tilldragande kvinna eller man om eld och på så sätt få kontakt. Rökförbud på krogen! Men vore det då inte bättre att ge en komplimang för ett bra val av örhänge eller för en elegant skäggstubb? Samtidigt kanske man då kan känna den friska andedräkten och inte någon dålig röklukt. I vårt västra broderland Norge har det införts rökförbud på restauranger. Att röka eller inte röka, det är frågan… För tio år sedan, den 1 februari 1995, infördes rökförbud inom myndighetens lokaler. Detta gäller alla, anställda, besökande och intagna. Ingen inom lokalerna skall behöva andas in andras rök. Hur är det med efterlevnaden? Visst fuskas det ibland men i stort sett har alla anammat påbudet att gå ut om man skall uträtta sitt behov. Har förbudet ändrat personalens rökvanor? För att få en uppfattning om detta har en liten ovetenskaplig undersökning gjorts inom ett antal avdelningar i PO1. Personalen har tillfrågats om sina nuvarande, dåvarande och ändrade tobaksvanor. Röker du nu? Rökte du för tio år sedan? Om du rökte för tio år sedan men slutat nu, har du i stället börjat snusa? Där klagar vissa näringsidkare över att deras restauranger står tomma efter rökförbudet. De ställena kan inte ha haft någon högre standard på maten! En rökare känner kanske inte vad maten smakar och bryr sig därför inte om kvaliteten. På Irland är det rökförbud på 10 000 pubar. Ställen där det traditionellt ”skall” vara rökigt. Förbudet fungerar. Och allt fler länder inför rökförbud. Nu senast Italien. De positiva effekterna av att sluta, hur är det med dem? Friskare närmiljö, förmågan att känna dofter, bättre ekonomi, större chans till ett längre liv, högre välbefinnande. Behöver mer sägas. Nej, knappast. Ut och rök För cirka tio år sedan infördes rökförbud inom polisverkets lokaler i Västra Götaland. Man blev ”tvungen” att gå ifrån arbetet och ut för att röka. Kanske fem-sex minuter per gång eller timma. Inom vissa polismyndigheter har man anställt en Hälsopedagog, som i sin tur har engagerat en hel hög med hälsoinspiratörer. Så är det exempelvis i Uppsala län. Där startas rök- och snusavvänjningskurser. Kanske ett exempel att ta efter även för vår myndighet. Totalt har 276 personer svarat på enkäten. Av dessa är 84 kvinnor och 193 män. Vid en analys kan man utläsa att endast 29 stycken röker nu. År 1995 var det 42 rökare. Av dessa är det åtta stycken som har övergått till snus. Procentuellt sett tror jag att andelen rökare är lågt jämfört med samhället i övrigt. Bara 10,5 procent röker. Av detta kan vi konstatera att det är ett litet antal som lagt av sin ovana att röka och istället börjat snusa. Som sagt tidigare är det en ovetenskaplig undersökning. Naturligtvis kan man ha många fler anslutningsfrågor. T.ex. hur länge har du rökt? Var du anställd inom myndigheten för tio år sedan, din ålder, anledning till att du slutat röka etc. För en fullständig analys räcker tjänstetiden inte till. Tage Ödlund Tage Ödlund Foto Nina Lindhe Tell <strong>Länsmannen</strong> 1/2005 23
Page 1 and 2: Polismyndigheten i Västra Götalan
Page 3 and 4: Innehåll En mur av tystnad 4 Riksp
Page 5 and 6: Rikspolischefens första Eriksgata
Page 7 and 8: och skriva sammanställningar från
Page 9 and 10: Nätverk för homo- och bisexuella
Page 11 and 12: Newcastle ligger i nordöstra Engla
Page 13 and 14: Lagen föreskriver också att i de
Page 15 and 16: Färre polisstationer kommer att ut
Page 17 and 18: Tema friskvård Vad man gör för a
Page 19 and 20: Sov gott efter nattskiftet ○ ○
Page 21: visar att 40 % av långtidssjukskri
Page 25 and 26: Museet Det var då det... Att polis
Page 27 and 28: Notiser Göran Bjurström med hunde
Page 29 and 30: Krysslösningarna fortsätter att s
Page 31 and 32: Tack Ett hjärtligt tack... Ett hj

Länsmannen - Polisen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?