Länsmannen - Polisen

More documents

Recommendations

Info

Blodspår på en jacka kan vara avgörande för att lösa ett grovt brott. Ny teknik - nya möjligheter Varje år begås cirka hundra mord i Sverige. Flertalet av dem klaras upp förhållandevis snabbt, men tjugo procent av dessa grova brott blir inte uppklarade. Bara i Västra Götaland finns idag 67 olösta mord och dråp som ännu inte är preskriberade. 12 <strong>Länsmannen</strong> 1/2005 Ny teknik såsom DNA är en av orsakerna till att polisen i Västra Götaland i januari 2005 bildade en särskild utredningsgrupp, låt oss kalla den ”Kalla mordgruppen”. De ska gå igenom de olösta fallen för att bedöma om det i dagsläget finns något att arbeta vidare med. Kalla mordgruppen är placerad under Länskriminalpolisens spaningsrotel i Göteborg och består av tre rutinerade utredare, Erik Lemchen, Kent Karlsson samt Tomas Lager. De handlägger var sitt ärende i taget, men arbetar ändå mycket tillsammans. – Den tekniska bevisningen är det primära, säger Erik Lemchen. Med dagens teknik kan man med spår av bland annat blod, hår eller hud binda gärningsmän till mycket gamla brott eftersom dessa bevis inte förstörs om man hanterar dem rätt. Till exempel ska man aldrig förvara blod i plast eftersom det då kan ruttna. Tidskrävande arbete När en förundersökning är återupptagen börjar Kalla mordgruppen med att läsa in sig på ärendet. Eftersom det gått mycket lång tid, i vissa fall upp till 25 år sedan brottet ägde rum, läggs inte stor vikt vid att höra om vittnen, de minns helt enkelt inte. – Vi hör dock om vissa nyckelpersoner eftersom de så här lång tid efteråt kan ha andra lojaliteter, säger Tomas Lager. Samarbete över gränserna För att snabbt nå framsteg i sitt arbete samarbetar Kalla mordgruppen med bland annat Gärningsmannaprofilgruppen och Statens Kriminaltekniska laboratorium. SKL kan bistå med att identifiera DNA i olika kroppsvätskor och förhoppningsvis få träff i de register som finns. Ytterligare hjälp hoppas utredarna att få av dataregistret Viclas. Alla 67 ärenden som gruppen kommer att arbeta med ska läggas in i registret som används i Canada, USA och i stora delar av Europa. Detta för att bland annat jämföra gärningsmännens modus, det vill säga mönster i tillvägagångssättet. Hinder i vägen Det största problemet Kalla mordgruppen hittills stött på är att beslag är borta. En av orsakerna till detta är att lagstiftningen inte följt med teknikens utveckling. När ett ärende skrivs av ska beslaget hävas eller förstöras. Det betyder att även blodiga kläder och knivar återlämnas till sina ägare.
Lagen föreskriver också att i de fall då någon blivit dömd för ett brott och domen vunnit laga kraft så slängs all bevisning. Detta kan skapa problem i framtiden om den dömde personen begär resning, bevisen finns ju inte kvar. En annan orsak till att gamla beslag är försvunna är slarv. När ett förråd har flyttats kan saker helt enkelt ha slarvats bort, kanske på grund av dåliga rutiner. Lite ursäktade är dock de skyldiga till detta tycker Erik Lemchen. -– Man förstod inte vikten av beslaget, det var inget värt då, säger han. Under utredning Då preskriptionstiden är 25 år för mord och 15 år för dråp är det inte mycket utredningstid kvar för vissa av ärendena. Det första fallet Kalla mordgruppen började arbeta med är mordet på Gertie Jensen. En 31-årig kvinna som hittades naken och ihjälslagen på en rivningstomt i Hultmans hage i augusti 1980, vilket betyder att gärningsmannen måste vara funnen och häktad innan augusti 2005. Ett annat fall som nu är återupptaget och som Kent Karlsson arbetar med är från juli 1990 och är rubricerat som dråp. Det var i samband med ett bråk i Hunneboparken som en 17-årig pojke, Lars Wennberg, blev knivskuren och dog. Vikten av Kalla mordgruppens arbete Att gå igenom dessa kalla fall uppmärksammar en del problem vilket i sin tur kan bidra till att polisen får bättre rutiner i framtiden. Det gäller exempelvis den administrativa delen samt beslagshanteringen. En annan viktig aspekt är att den föråldrade lagstiftningen diskuteras och att en lagändring gällande bevis- och beslagshantering kan komma till stånd. Utredarna i Kalla mordgruppen berättar också att de tycker det är angeläget att visa offrens anhöriga att ”vi bryr oss”. – Även om det skulle visa sig att brottet inte blir löst denna gång heller, så har vi i alla fall gjort så gott vi kan, säger Tomas Lager. Jenny Widén Foto Krzysztof Kopij Tomas Lager och Kent Karlsson läser arkivhandlingar. Faktaruta DNA – Deoxyribo Nucleic Acid Den så kallade genetiska koden finns samlad i cellkärnorna. Varje människa har ett speciellt DNA-mönster. Det betyder att två människors DNA aldrig ser likadant ut, såvida man inte är enäggstvilling. Då har man samma DNA som sin tvilling. <strong>Länsmannen</strong> 1/2005 13
Page 1 and 2: Polismyndigheten i Västra Götalan
Page 3 and 4: Innehåll En mur av tystnad 4 Riksp
Page 5 and 6: Rikspolischefens första Eriksgata
Page 7 and 8: och skriva sammanställningar från
Page 9 and 10: Nätverk för homo- och bisexuella
Page 11: Newcastle ligger i nordöstra Engla
Page 15 and 16: Färre polisstationer kommer att ut
Page 17 and 18: Tema friskvård Vad man gör för a
Page 19 and 20: Sov gott efter nattskiftet ○ ○
Page 21 and 22: visar att 40 % av långtidssjukskri
Page 23 and 24: Tage från Strömstad tänker... Fr
Page 25 and 26: Museet Det var då det... Att polis
Page 27 and 28: Notiser Göran Bjurström med hunde
Page 29 and 30: Krysslösningarna fortsätter att s
Page 31 and 32: Tack Ett hjärtligt tack... Ett hj

Länsmannen - Polisen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?