Länsmannen - Polisen

Polismyndigheten i Västra Götaland 

Länsmannen 

Nr 1, mars 2005 

TEMA Friskvård 

Vad gör du för att må bra? 

Länsmannen 1/2005 1

Länspolismästarens sida 

2 Länsmannen 1/2005 

En intensiv start på det nya året 

Vi har haft ett tufft slut på 2004 och en intensiv 

start på år 2005. Det verkligt tunga arbetet började 

redan på annandagen. Tsunamin, som drabbade 

så oerhört många människor, blev snabbt en 

angelägenhet även för polisen i Västra Götaland. 

Det handlade till en början om att ta emot planen 

med återvändande från Thailand till Landvetter. 

En del kom hem oskadda och med hela sina familjer 

intakta. För andra var hemkomsten betydligt 

svårare. 

Patrullerna på flygplatsen försökte underlätta 

hemkomsten så långt som möjligt genom att se till 

att alla snabbt registrerades och fick krishjälp i de 

fall de behövde det. Där förmedlades också kontakter 

med de sociala myndigheterna i kommunerna. 

Strax därefter startade arbetet för ante mortemgrupperna. 

De har haft ett tungt och svårt jobb 

med bland annat kontakter med anhöriga. 

Ett par veckor efter tsunamin kom stormen, som 

trots allt blev relativt lindrig i Västra Götaland. 

Stormen hade knappt hunnit bedarra innan Fabian 

Bengtsson kidnappades 17 januari. Det var länge 

sedan myndigheten hade ett så uppmärksammat 

fall och alla kompetenser sattes på extrema prov 

i det intensiva spanings- och utredningsarbetet. 

Kidnappningen uppmärksammades i såväl nationell 

som internationell press och tv vilket gjorde 

att trycket på myndigheten blev mycket stort. 

Trots detta fanns det inte mycket vi kunde säga. 

Primärmålet, att säkra Fabian Bengtsson, överskuggade 

allt annat. Inget som kunde riskera Fabian 

Bengtssons liv eller skada förundersökningen 

fick komma ut. Jag vill passa på att tacka alla 

inblandade för förståelsen för vårt extrema läge 

och för att vi tillsammans har lyckats hålla så tyst 

och därmed lägga grunden för en lyckad förundersökning. 

Det är jag stolt över! 

Vi blickar fram mot våren med våra olika projekt 

som ska redovisas. Vi börjar också se fram mot 

nästa år, när Friidrotts-EM ska hållas i Göteborg, 

och vi har nu upprättat ett EM-kansli i Gårda. 

Men först stundar påsken och jag vill passa på att 

önska er alla en riktigt glad påskhelg! 

Krister Jacobsson 

Länspolismästare

Innehåll 

En mur av tystnad 4 

Rikspolischefens första Eriksgata 5 

På plats i Thailand 6 

Efter tsunamin 8 

Nytt nätverk för homooch bisexuella 9 

Att arbeta med mångfald 10 

Ny teknik - nya möjligheter 12-13 

Stora alkoholbeslag i Borås 14 

Biometriska pass 15 

Tema friskvård 17-25 

Ät rätt vid skiftesarbete 18-19 

Greppa timmen 20-21 

Det tredje livet 24 

Undersköterskan som blev polis 26 

Korsord 28-29 

Vad gör du för att må bra? 32 

Länsmannen nr 1, 23 mars 2005, Årgång 12 

Utgiven av Polismyndigheten i Västra Götaland 

Ansvarig utgivare: Mats Glansberg 

Redaktör: Carin Fhyr, 031-739 21 19 

E-post:info@vastragotaland.police.se 

GroupWise: O INFOENHET 

Omslag: Katarina Nyberg och Dan Pettersson från 

tekniska roteln i Göteborg ute i joggingspåren vid 

polisens sportcenter i Kallebäck. 

Foto: Anna Andreasson, tekniska roteln. 

Redaktör’n 

har ordet 

Solen har letat sig in genom 

fönstret på mitt arbetsrum. 

Den gör någonting 

med humöret och 

sinnet tycker jag. Allt 

känns genast lite hoppfullare 

och lättare. Hoppfull 

tycker jag att PO1’s satsning 

på friskvård låter. Det 

sjuder överallt i hela polisområdet 

och man sysslar 

med allt från kostrådgivning 

till kontorsmassage. 

Spännande! 

Arbetet med att identifiera offren efter flodvågskatastrofen 

fortsätter. På sidan 6 har Stina Wessling från Polismyndigheten 

i Stockholm skrivit en betraktelse över de tio dagar hon var 

på plats och arbetade i Thailand. 

Mångfaldsfrågan är ständigt aktuell. Niclas Hallgren har varit i 

Newcastle i England och studerat hur de arbetar med att få 

fler minoritetsgrupper i samhället att bli poliser. Niclas tankar 

kan vi ta del av på sidan 10. 

Eftersom vi i detta nummer lägger fokus på hälsa tycker jag 

att vi alla ska ställa oss frågan: Vad gör jag för att må bra? 

Se till att ta lite extra hand om dig själv i påsk! 

Glad Påsk 

Carin Fhyr 

Redaktör 

I redaktionen: 

Ingrid Adetun 031-739 20 11 

Tomas Ahnström 031-739 25 37 

Peter Backenfall 033-488 222 

Maria Hällqvist 031- 739 22 01 

Lotta Jofjord 031-739 45 61 

Malin Sahlström 031-739 25 36 

Jan Strannegård 031-739 20 12 

Tage Ödlund 0526-680 87 

Nästa nummer utkommer till midsommar. Material ska vara 

redaktionen tillhanda senast 30 maj. Redaktionen ansvarar 

inte för obeställt material. Vi förbehåller oss rätten att redigera 

och korta insända artiklar. 


Informatör Jan Bertilson intervjuas av TV4:s team i samband med Fabian Bengtssons kidnappning. 

En mur av tystnad 

Vid ett par tidigare tillfällen har polisen haft lika massmedialt uppmärksammade 

fall som kidnappningen av Fabian Bengtsson, men 

ingen gång tidigare har vi kunnat säga så lite om så mycket. Frustrationen 

bland journalisterna har varit stor: – Det har varit oerhört svårt 

att få veta något. Vi går på öppna källor, men när de inte finns, vad 

gör man då? undrar Annika Hansson, rättsreporter på TT. 

Helikoptrar med fotografer cirklade utanför 

familjens Bengtssons villa i Hovås. 

Enskilda poliser blev uppringda mitt i 

natten för att svara på frågor. Barn till 

anställda inom polismyndigheten och på 

Siba fick samtal där reportrar frågade 

efter föräldrarnas mobilnummer. Vilda 

spekulationer blandades med sanningar 

och ibland rena lögner. Vad var det 

egentligen som hände? Varför blev 

trycket så massivt? 

Tävling i kvällspressen 

En förklaring är givetvis att kidnappningar 

är ovanliga i Sverige och att intresset 

därmed blev stort. En annan är den stora 

osäkerheten och mystiken runt hela fallet. 

I och med att det var en pågående 

händelse – med fara för en persons liv – 

tvingades polisen vara oerhört försiktig i 

sina uttalanden. Efter ett par dagar 

fanns det egentligen inget alls som kunde 

sägas. 

I samma takt som polisen tystnade växte 

spekulationerna i medierna. Det blev i 

vissa lägen interna tävlingar mellan Ex- 


pressens och Aftonbladets hemsidor om 

att var först med de hetaste nyheterna. 

Den traditionella nyhetsförmedlaren, Tidningarnas 

Telegrambyrå, hade det betydligt 

svårare. För TT gällde det att få 

fram hårda fakta för att serva tidningar, 

tv och radio över hela landet. Polisen sa 

inte mycket, men ändå förväntades redaktionen 

i Göteborg producera nya texter 

om fallet flera gånger per dag. 

– Det var väldigt svårarbetat på det sättet. 

Vi kan inte hålla på att spekulera 

som andra kanske kan göra. Vi går på 

öppna källor, men när de inte finns, vad 

gör man då? undrar Annika Hansson på 

TT:s Göteborgsredaktion och konstaterar 

att TT måste arbeta på ett annat sätt än 

kvällstidningarna: 

– Kvällspressen har ofta anonyma poliskällor, 

men när de inte är namngivna kan 

vi inte värdera dem eller använda uppgifterna. 

Förståelse för polisen 

Annika Hansson har arbetat som rättsreporter 

på TT sedan 1992. Hon har 

skrivit om diskoteksbranden och EU- 

kravallerna – två mycket uppmärksammade 

händelser i Göteborg – men har 

aldrig tidigare mött en sådan kompakt 

tystnad från polisens sida. Hon ser fram 

mot den dag då förundersökningen blir 

offentlig och allt kan sägas. Men Annika 

Hansson, liksom de flesta av de journalister 

som debatterade polisens tystnad i 

Fabian Bengtsson-fallet på Publicistklubben 

i Göteborg 28 februari, har ändå förståelse 

för polisens agerande. 

– Jag förstår att man inte kunde gå ut 

och berätta saker eftersom det var ett 

pågående brott med fara för en människas 

liv, men jag skulle ändå önska att vi 

hade kunnat få ställa frågorna till någon. 

Sedan hade det varit upp till polisen att 

besvara dem eller inte, men då hade jag 

kunnat redovisa i min text att jag hade 

ställt dem, säger Annika Hansson som 

tycker att polisens tillgänglighet för media 

har blivit bättre än tidigare men att 

den ändå inte är tillräcklig i ett så pressat 

läge som vid kidnappningen av Fabian 

Bengtsson. 

Malin Sahlström 

Foto Nina Lindhe Tell 

(Fotnot: Publicistklubben är en sammanslutning 

för och har som främsta uppgift att 

”slå vakt om tryckfriheten och yttrandefriheten”).

Rikspolischefens 

första Eriksgata 

Trots att Stefan Strömberg innehar en av de mest 

utsatta och granskade tjänsterna i landet är det 

många som ser ut som frågetecken när hans 

namn nämns. Sveriges nya rikspolischef har just 

rest land och rike runt för att lära känna sin organisation 

– och för att visa vem han egentligen är. 

Länsmannen träffade Stefan Strömberg på hans 

första myndighetsbesök som rikspolischef. Dag 

tolv och tretton i hans nya karriär var förlagda till 

Västra Götaland. Fram till dess hade hans nya 

arbete mest bestått i att försöka få kontroll på polisens 

uppdrag i samband med katastrofen i Sydostasien 

och att delta i presskonferenser som i 

första hand gick ut på att tala om listor, listor och 

åter listor. 

– Det var en tuff start, men samtidigt kom jag in i 

ett skede där kompetenta människor hade sett till 

att allt var väl förberett. Det var redan många 

hjul som snurrade och de gjorde det på ett bra 

sätt. Just nu tycker jag att det ser ut som att polisen 

har klarat sina uppgifter väl, sa han under besöket 

i Västra Götaland. 

Vill ha enhetlighet 

Det var då det, en gråmulen men mild januaridag 

i centrala Göteborg. Då var listorna ännu något 

som fanns på allas läppar, åtminstone alla journalisters. 

Stefan Strömblads framtidsplaner för polisen 

som organisation kom av förklarliga skäl i 

skymundan. Men nog har han väl planer? 

– Det är klart att jag har, men jag inleder inte 

med att presentera några färdiga svar utan arbetar 

istället med att ställa frågor så här i början. 

Jag har ju märkt att det finns mycket idéer och 

att det görs ett bra jobb ute i organisationen. 

Min uppgift blir bland annat att hjälpa till med att 

få ihop dem till en helhet. Just helheter och enheter 

verkar vara något som attraherar Strömberg. 

Han vill se hela polisen som en homogen organisation 

som fungerar på samma sätt över hela landet. 

Den som kommer i kontakt med polisen i 

norr ska bli likadant bemött som den som gör det 

i söder. Han vill också satsa på chefs- och ledarskapsutveckling 

och på kompetensutveckling på 

alla nivåer i organisationen. 

Ingen tvekan 

Strömberg, som fram till nyår var generaldirektör 

för domstolsverket, tvekade aldrig när han blev 

tillfrågad om han var intresserad av tjänsten som 

rikspolischef: – Nej, det gjorde jag inte. Jag har 

Stefan Strömberg, Rikspolischef på besök i Västra Götaland. 

uppfattningar och idéer om polisväsendet och jag 

ser möjligheterna. Jag inser att det kommer att bli 

krävande och att det betyder en viss utsatthet, 

men det kan ju vara lite kul också. 

Under Stefan Strömbergs besök i Västra Götaland 

fick han träffa personal och studera arbetet 

på den nya länskommunikationscentralen, på kriminaljouren, 

på LOP/trafik samt på närpolisområdena 

Angered, Hisingen och Borås. Han var imponerad 

av personalens rättframma sätt och av 

det engagemang han mötte. 

– De har varit väldigt ärliga och inte bara sagt 

saker som de kan förvänta sig att jag vill höra. 

De har även pekat på saker som inte fungerar så 

bra och jag har fått en hel del att ta med mig tillbaka 

till Rikspolisstyrelsen, konstaterade han. 


Foto Jenny Widén 

Namn: Stefan Strömberg 

Ålder: 55 år 

Bakgrund: Har just lämnat posten som generaldirektör på Domstolsverket. 

Var tidigare expeditionschef på justitiedepartementet. 

Född: I Lund. Bodde även i Paris under uppväxtåren 

Bor: Lägenhet i Stockholm 

Familj: Hustru samt tre barn från tidigare äktenskap 

Fritidsintressen: Slappa (det innefattar även att läsa och att se på film) 


På plats 

i Thailand 

Stina Wessling arbetar som presstalesman åt länspolismästare 

Carin Götblad i Stockholm. Hon åkte till Thailand för att arbeta 

som informatör för Räddningsverket en vecka efter tsunamin. 

Här är hennes berättelse om tiden i Phuket. 


Måndagen den 3 januari var jag tillbaka på jobbet 

efter julledigheten. En ledighet som präglats 

mycket av Asienkatastrofen, för mig liksom för 

de flesta andra som tagit del av medias rapportering 

och läst om de ohyggliga människoöden som 

utspelats kring Indiska oceanen. Klockan 11 på 

förmiddagen ringer en man från Räddningsverket 

och undrar om jag kan tänka mig att åka ned och 

arbeta i Phuket som informatör åt dem. Valet var 

både lätt och svårt. Hur såg det ut därnere? Var 

det farligt? Var det hemskt? Vilka arbetsuppgifter 

skulle jag få? Skulle jag klara av det? Men jag insåg 

ju att en sådan erfarenhet får man bara en 

gång, så efter att ha checkat av med familjen att 

det var ok, och fått tillstånd av min chef så kunde 

jag lämna besked till Räddningsverket att jag var 

beredd att åka ned. 

Samling på Arlanda 

Vid 21-tiden på kvällen samlades vi på Arlanda. 

De flesta var liksom jag kontrakterade tillfälligt 

av Räddningsverket för att arbeta under en begränsad 

period. Det var präster, läkare, brandmän, 

begravningsentreprenörer och folk från 

Rädda Barnen och Röda Korset. Det fanns också 

representanter från olika frivilligorganisationer 

som t.ex. Lions. Vi fick vaccinationer, kläder och 

lite information innan det var dags att åka iväg. 

Det var en märklig stämning ombord på planet. 

Samtidigt som alla var förväntansfulla och angelägna 

om att komma ned och få börja jobba, så 

rådde en spänd och nervös stämning. 

De flesta var nog liksom jag osäkra på exakt vilka 

arbetsuppgifter man skulle komma att få och 

vad man skulle möta nere på plats. 

Stämningen förstärktes också av flygvärdinnans 

och pilotens meddelanden i högtalaren. Det var 

inte det vanliga att önska en trevlig resa och en 

skön semester, utan med lågmälda röster uttryckte 

de båda sin förståelse för det jobb vi skulle utföra 

och hoppades att de skulle kunna göra resan 

så behaglig och lugn som möjligt inför den svåra 

arbetsuppgift som väntade oss etc. Det kändes 

bra men samtidigt förstärkte det naturligtvis känslan 

av att detta var en alldeles speciell resa. 

Organiserade långsiktig stab 

När vi kom till hotel Pearl Village i Phuket på 

kvällen, möttes jag av tre gamla arbetskamrater 

från Krisberedskapsmyndigheten; Malin, Lasse 

och Jenny. Det kändes otroligt skönt att möta 

några man kände. Dagen efter, klockan 8 på 

morgonen började vi vårt arbete. Vi som kommit 

ner fick nu till uppgift att på ett mer organiserat 

och långsiktigt plan ordna Räddningsverkets stab. 

De som arbetat där före oss hade ju mer eller 

mindre ett kaos att arbeta i; till exempel hade de 

fått låna en kopiator från en närbelägen skola, de 

hade fått åka iväg och köpa datorer, skrivare, 

mobiltelefoner etc. allteftersom behoven uppkom. 

Alla hade dessutom, oberoende av roller, fått 

ägna sig åt alla möjliga arbetsuppgifter. Vi som nu 

kom ned var ett större gäng, och dessutom var 

evakueringen av de svenskar som ville hem slutförd. 

Vi hade med andra ord en mer ordnad arbetssituation 

än våra företrädare. Staben organiserades 

med olika funktioner som vanligt, det var 

bland annat ledning, samband, operationer (eftersökningsteam), 

information, sjukvård, krisstöd. Vi 

på informationssidan fick ägna oss åt att bevaka

och skriva sammanställningar från de dagliga 

presskonferenserna, serva hemmamyndigheterna 

med information och se till att alla på plats fick 

information om allt arbete som gjordes. Vi bevakade 

också media och gjorde sammanställningar 

om det som skrevs om katastrofen i svensk press. 

På besök hos id-kommissionen 

Efter några dagar fick även vi som hade stabsuppgifter 

resa ut till de drabbade områdena och 

till uppsamlingsplatserna. Man rekommenderade 

alla att göra det för att man skulle få en riktig bild 

av hur det såg ut och hur id-arbetet gick till. Vi 

åkte utmed kusten och stannade till vid några 

ställen, bland annat i Khao Lak, där en av medarbetarna 

hade bott under tsunamin även om hon 

just då hade befunnit sig på annan ort. Efter en 

två timmars bilresa kom vi till templet Yan Yao i 

Takua Pa, där den svenska id-kommissionen arbetade. 

Där träffade jag bland andra Sonny 

Björk, som vanligen jobbar på Länskrim i Stockholm 

och som nu var teamleader för den svenska 

id-kommissionen. 

Templet gjorde ett starkt intryck 

Besöket på templet var det som gjorde störst intryck 

på mig under min vistelse i Thailand. Mitt 

på huvudgatan i den lilla staden låg buddhisttemplet 

omgivet av murar. Innanför entrén bredde 

tempelområdet ut sig, med olika byggnader, bostadshus, 

tempel och trädgårdar. Jag funderade 

på hur tempelområdet hade sett ut före katastrofen. 

Här bedrev munkarna sin verksamhet i lugn 

och ro och fåglarna kvittrade. När vi besökte 

stället var det ett enda inferno av kylcontainrar, 

lastbilar som kom med omkomna, tält med matserveringar, 

dricka- och glassboxar, journalister, 

en öronbedövande aktivitet och så naturligtvis 

den ofrånkomliga liklukten. 

Hela tempelområdet var fyllt av volontärer, många 

mycket unga, thailändare och många andra 

nationaliteter som hjälpte till att bära kropparna 

när de skulle flyttas, skötte sanering och mycket 

annat. De anhöriga fick inte längre komma in i 

området, utanför på gatan var tält uppställda där 

de anhöriga bland annat kunde lämna DNA-prov 

och titta på foton. Foton på de omkomna och deras 

kännetecken satt upptejpade bakom skärmar 

längs templets mur. De flesta fotona föreställde 

dock döda som var stadda i sådan förruttnelse att 

det var omöjligt att ens se om de var svenskar eller 

thailändare, unga eller gamla. Vissa foton föreställde 

dock omkomna som såg nästan oskadade 

ut. Många människor vandrade längs med raderna 

med foton i hopp om att känna igen någon 

anhörig. 

Mitt i allt detta vandrade några buddhistmunkar 

omkring i sina karaktäristiska, orangefärgade 

klädnader. Jag undrade vad de tänkte om allt detta. 

Som buddhist tror man ju på reinkarnation, 

och den döda kroppen har inte samma symboliska 

betydelse som för oss andra. En kollega pratade 

med en munk om vad han kände inför allt detta. 

Munken svarade att det var väl inte så 

konstigt; det är ju på templen som man även i 

vanliga fall tar hand om de döda. Men han sade 

att han hoppades att det skulle ta slut snart – varje 

natt kom nämligen alla de dödas andar på besök 

till honom så att han inte kunde sova. ”Det 

måste få ett slut så att andarna får ro”, sade han. 

Dementi av rykte 

Några dagar senare berättade id-kommissionens 

Stig Edqvist om ryktet att man begravde kroppar 

i massgravar utanför Takua Pa. Han sade samtidigt 

att han hoppades och trodde att det var enbart 

som tillfälliga förvaringsplatser som man 

grävde ned kroppar. Det var en väldigt nervös 

period för alla innan departementsrådet Christer 

Asp kunde få bekräftat (efter att själv ha varit 

ute på den omtalade platsen) att lokala thailändska 

myndigheter beslutat att förvara ett flertal 

kroppar under jord i väntan på identifiering. Detta 

på grund av att man inte haft tillräcklig kylkapacitet. 

Den svenska operativa styrkan jobbade under 

tiden på tre fronter för att förvissa sig att det inte 

fanns kvar skadade eller döda svenskar någonstans. 

Personal från Räddningsverket åkte varje 

dag runt och besökte sjukhus. Samma arbete inleddes 

på bårhusen. Flera team åkte också runt 

till alla tempel i Khao Lak-området för att förvissa 

oss om att det inte fanns några döda kvar där 

som vi inte kände till. 

En upplevelse som ingen 

någonsin kommer att glömma 

Efter tio dagar i Thailand kom jag hem. Det var 

då jag verkligen märkte vilken otrolig och omtumlande 

resa det hade varit. Många nya intryck, 

kontrasten mellan vanligt informationsarbete som 

man är van vid, och scener, händelser, berättelser 

som man aldrig tidigare varit med om och förmodligen 

aldrig kommer att se igen. Det tog nästan 

tre dagar innan jag kände att jag verkligen befann 

mig hemma och att allt var som vanligt igen. 

Fortfarande tänker jag mycket på de kolleger 

som är där och jobbar, och de som är på väg ner. 

Nu har arbetssituationen och arbetsuppgifterna 

säkert förändrats ytterligare sedan jag var där, 

men jag tror att vi ändå i mångt och mycket delar 

samma upplevelse. En upplevelse som ingen av 

oss någonsin kommer att glömma. 

Stina Wessling 

Foto Stina Wessling 

Stina Wessling, presstalesman 

på polismyndigheten 

i Stockholm 

organiserade 

informatiosarbetet 

på plats i Thailand. 


Efter tsunamin 

Polisens uppgifter i Västra Götaland 

Läs om två medarbetares erfarenheter av polisens arbete 

efter katastrofen i Sydostasien. Ronald Bagge leder den 

grupp som samlade in uppgifter om saknade och Thomas 

Fuxborg var med när planen från Thailand landade på på 

Landvetter. 


Den 28 december omkring 06.00 kom det första 

av två plan med drabbade från katastrofområdet i 

Thailand till Landvetter. 360 personer beräknades 

vara med. På flygplatsen väntade anhöriga, media, 

kommunens krishanteringsgrupp, sjukvårdare, 

representanter från researrangörer och Röda 

korset. Totalt fanns 30 poliser på plats. Thomas 

Fuxborg, informatör på LKC var med i den grupp 

som tog emot på Landvetter. Vilka var polisens 

uppgifter på flygplatsen? 

– Det var att sköta registreringen av efterfrågade 

och berörda personer, säger Thomas Fuxborg. 

Sedan hade jag ett informationsansvar gentemot 

anhöriga som stod och väntade på flygplatsen på 

de som skulle komma. Cirka 30 minuter innan 

planet landade gavs en information till anhöriga 

och till pressen om hur mottagandet skulle ske 

praktiskt. 

Samarbete mellan olika organisationer 

Polisens arbete och samarbetet med andra organisationer 

fungerade bra, tycker Thomas. Ordningspolisen 

hade gjort avspärrningar både utanför 

terminalen och i ankomsthallen för att allt 

skulle flyta smidigt. Kriminalunderrättelseroteln 

hade huvudansvaret för katastrofregistreringen 

som sköttes av gränspolisen, kriminal- och ordningspolis. 

Några poliser hade också fått ansvaret 

för att ta hand om de barn som kommit utan 

föräldrar. Omkring en och en halv timma efter 

det att planet landade hade alla hemkommande 

som behövde fått läkarvård, registrerats, anmält 

saknade personer och förlorade ägodelar samt 

fått information om krishanteringsgrupper. 

Polisens fick också att lyssna på de berättelser 

från katastrofområdet som de anländande hade. 

– Det fanns ett stort behöv att få prata av sig, säger 

Thomas. 

En annan tung uppgift för var att tala med de anhöriga 

som kommit till flygplatsen förgäves utan 

att deras anhöriga varit med på planen. 

– Det blev många känslosamma möten, fortsätter 

Thomas. 

Människorna var beredda 

på att det skulle gå illa 

Ronald Bagge leder den grupp som sedan nyår 

arbetat med att ta in så kallade före döden uppgifter 

om personer som anmälts som saknade i 

flodvågskatastrofen. 

– Vi fick ihop ganska mycket folk från både länskriminalpolisen 

och närpolisorganisationen, berättar 

Ronald. Som mest var vi 34 befattningshavare 

utspridda på länskriminalpolisens grupper i Skövde, 

Trollhättan och Borås. Under en period fick vi 

mellan 30-40 uppdrag varje dygn. 

Samlade in uppgifter av anhöriga 

Patrullerna arbetade i par och åkte ut till anhöriga 

för att samla in uppgifter om saknade som kunde 

användas av id-lagen i katastrofområdena. Underlaget 

om försvunna var ofta sparsamt, man 

började alltid med inre spaning för att hitta de 

som kunde lämna uppgifter om saknade. 

– Det visade sig från början att mer än hälften av 

de personer som vi fått uppgift om var saknade 

hade återförts, säger Ronald. När det var ett 

skarpt läge åkte man ut för att samla in uppgifter 

om tandstatus, tog så kallad topsning för DNAjämförelsen 

och samlade in personliga kännetecken. 

Tekniska roteln kvalitetssäkrade sedan 

uppgifterna. 

– Det här tillhör ju inte uppgifter som normalt betraktas 

som de allra lättaste. Men de människor 

som vi kom i kontakt med var förvånansvärt 

samlade, de var förberedda på att det skulle gå 

illa. 

Ronald Bagge räknar med att varje besök tog två 

till tre timmar. Men det var inte själva utfrågningen 

som tog mest tid: 

– Folk ville också berätta om de nära och kära 

som de hade förlorat och då lyssnade man på 

dem. Sedan ställer man några frågor och lyssnar 

igen. 

Lämnar dödsbud 

Efter ett tag avtog arbetet med att ta in uppgifter 

om saknade, istället har huvuduppgiften blivit att 

ge anhöriga dödsbud för de personer som är 

identifierade. Det återstår ännu månader av arbete 

menar Ronald, även om id-lagen i Thailand 

jobbar snabbt. 

– Många kroppar kommer aldrig att återfinnas, 

men de kroppar som man väl får hand om har jag 

övertygelsen om att man kommer identifiera. 

Tomas Ahnström 

Foto Henrik Ljungberg

Nätverk för homooch bisexuella 

Den 10 februari startade Polismyndigheten 

i Västra Götaland 

ett regionalt nätverk för homooch 

bisexuella medarbetare. 

Det är det första regionala nätverket i 

sitt slag inom polisen i Sverige och består 

idag av en styrgrupp på fem personer. 

– Äntligen händer det något!, tänkte jag, 

säger Margaretha Karlsson från närpolisområde 

Hisingen om när hon blev tillfrågad 

om hon ville vara med i nätverkets 

styrgrupp. Katharina Christiansson 

håller med, hon blev nyligen klar som polis 

och berättar att hon blev förvånad när 

hon upptäckte att det inte fanns något 

för homosexuella inom myndigheten. 

– Man ska inte behöva dölja att man är 

homosexuell. Det har många av oss 

tvingats att göra och fortfarande finns 

många som gör det. Man upplever och 

tror att man kan hamna utanför. Ibland 

sätter man sig i den situationen själv och 

ibland hamnar man där på grund av yttranden 

och attityder från vår omgivning, 

säger Rolf Tengbratt, som just nu tjänstgör 

på Ekobrottsmyndigheten. 

– Idag ser man annorlunda på detta, 

mångfald är en resurs inte ett problem. 

Det gäller att få alla att inse det och få 

en öppnare och mer omfamnande arbetsmiljö. 

– Men bara det att bli kontaktad av 

myndigheten i ett ämne som tidigare var 

i stort sett tabu, säger ju en del, tycker 

Hans Lavemark, som jobbar på gränspolisen. 

Nu hoppas man att fler homooch bisexuella 

medarbetare ska ansluta sig till 

det nystartade nätverket, som har flera 

syften. Bland de punkter som diskuterades 

under styrgruppens första möte är: 

Verksamhetsnyttan, att ta till vara på 

mångfalden bland våra anställda 

Ett verktyg för att förebygga 

diskriminering och utanförskap 

Synliggöra mångfalden inom 

myndigheten 

Ett mötesforum för att stärka homooch 

bisexuellas självkänsla 

Styrgruppen för nätverket: Rolf Tengbratt, Katharina Christiansson, 

Margaretha Karlsson, Inger Karlmark och Hans Lavemark 

Rolf och Hans utvecklar tankarna bakom 

nätverket: 

– Att känna sig hel i sin egen livssituation 

gör ju att man fungerar som en helare 

individ även på jobbet, säger Hans. 

– Det är ju individmålet så att säga, fortsätter 

Rolf, varje medarbetare inom 

myndigheten ska kunna känna sig hemma 

och kunna vara den man är inom organisationen 

och därigenom kunna utföra 

ett bra arbete. En annan del är ju då 

att mina kollegor också ska se mig som 

den jag är och kunna ha tillräckligt med 

kunskaper för att motverka det här med 

utanförskap. Det tredje är att den kompetens 

och de erfarenheter vi har som 

individer och grupp kan tas tillvara av 

myndigheten för att utföra ett professionellt 

och bra polisarbete. 

Hur ska då arbetet gå till? 

– För det första gäller det att formera 

sig och gå ut med information om att 

nätverket finns. Förhoppningsvis tar ytterligare 

kollegor kontakt med nätverket 

och blir en del av det. I första hand bygger 

det på att man ska försöka skapa sociala 

träffpunkter där man kan träffas 

under avspända former. För det andra är 

det att medverka i utbildningsinsatser för 

att öka kunskapen och medvetenheten i 

myndigheten, säger Rolf. Någon gång 

under hösten kommer troligen information 

och utbildningsinsatser för myndighetens 

medarbetare att genomföras. 

Men redan i vår hoppas styrgruppen att 

de ska arrangera de första träffarna för 

de som vill ansluta sig till nätverket 

Nätverket på IntraPolis 

En informationssida har skapats under 

Jobbet och jag på IntraPolis. Här finns 

kontaktinformation för den som vill höra 

av sig till nätverket och information om 

de aktiviteter som planeras. 

– Vi måste nå ut så att alla vet om att 

det finns ett nätverk. Sen är det ju upp 

till var och en om man vill ta kontakt. 

Antingen för att man känner att man behöver 

det eller för att man vill delta i 

själva nätverket på ett eller annat sätt, 

säger Inger Karlmark, närpolisområde 

Frölunda. Alla som vill är välkomna att 

höra av sig. 

Tomas Ahnström 

Foto Tomas Ahnström 


Att arbeta med mångfald 

Det är viktigt att polisens mångfald speglar det samhälle som 

polisen verkar i. Mångfald inom polisen ger större förutsättningar 

för tillit och förtroende och på så sätt ett i längden 

bättre resultat. Polisen i Northumbria som ligger i nordöstra 

England arbetar därför intensivt med att öka mångfalden 

inom kåren för att bättre spegla samhället. Kommissarien 

Niclas Hallgren har under ett par dagar i februari haft möjlighet 

att följa Northumbria Police för att studera deras arbetsmetoder. 

I Northumbria beräknas de etniska minoriteterna 

uppgå till 2,4 procent av invånarantalet. Av minoriteterna 

består den kinesiska minoriteten av cirka 

10 000 personer och till det kommer 4 000 

gäststuderande vid de två universiteten i Newcastle. 

Northumbria Police arbetar aktivt med att 

öka antalet anställda från de etniska minoriteterna. 

Ungefär 160 polisaspiranter rekryteras per år 

och Northumbria Police har som mål att minst 

fem procent av dem skall vara från en etnisk minoritet. 

Målet gäller tills vidare tills mångfalden 

inom polisen motsvarar den i lokalsamhället. 


Northumbria Police har ansvaret för hela rekryteringsprocessen. 

Rekryteringsenheten arbetar 

intensivt med att försöka få personer från de etniska 

minoriteterna att antingen söka till polisutbildningen 

eller att söka till andra tjänster inom 

polisen. Rekryteringsenheten genomför olika sorters 

aktiviteter t.ex. polisens dag, annonskampanjer 

och besök på lokala evenemang. 

Rekryteringsenhetens Philippa Grant närvaro under 

firandet av det kinesiska nyåret söndagen den 

13 februari 2005 i Chinatown i Newcastle var 

därför ett naturligt led i rekryteringsarbetet. 

Rekryterar poliser under 

firande av det kinesiska nyåret 

Under firandet samtalar Philippa Grant med personer 

som är intresserade av polisen och om de 

är intresserade av polisarbete ger Philippa Grant 

dem ansökningshandlingar. Kontakter knyts och 

Philippa Grant inbjuder de intresserade till ytterligare 

möten eller till polisens dag där de kan komma 

till Northumbria Police högkvarter i Ponteland 

utanför Newcastle. Philippa försöker sedan hålla 

kontakt med dem som visar sig vara intresserade 

och kontaktar dem när det är möjligt att ansöka 

till polisen. 

Philippa Grant säger att för vissa minoriteter t.ex. 

från Bangladesh och Pakistan är polisyrket generellt 

sett inget attraktivt yrke. Genom att erbjuda 

anställningar inom andra delar av polisorganisationen 

hoppas polisen dock kunna öka kunskapen 

om vad det innebär att vara polis i England för att 

på längre sikt kunna få fler sökande med ursprung 

från Bangladesh och Pakistan.

Newcastle ligger i 

nordöstra England. 

Regionen heter 

Northumbria. 

Underkänt på skriftligt prov 

- gratis språkundervisning 

Philippa Grant berättar att personer från de etniska 

minoriteterna oftare underkänns på de skriftliga 

proven och att polisen därför har ett samarbete 

med den lokala invandrarmyndigheten som ger 

gratis undervisning i engelska. Under den tid som 

personerna kompletterar sina kunskaper i engelska 

försöker Philippa hålla kontakten så att de 

förnyar sin ansökan när de fullföljt utbildningen. 

Viktigt med förtroende mellan 

polis och olika etniska grupper 

Med vid firandet är även inspector John Hames 

från Northumbria Police Community Engagement 

unit. Han arbetar med att hålla kontakt med de 

största grupperna av de etniska minoriteterna på 

ett strukturerat sätt. John Hames berättar att han 

stödjer cheferna för de sex polisområdena (Area 

Commands) som finns inom Northumbria med 

kontakter och skapandet av s.k. Independent Advisory 

Groups. Grupperna är till stöd för de avgöranden 

som chefen för polisområdet har att göra 

och är även en kontaktyta mellan polisen och de 

olika etniska minoriteterna. 

Enligt John Hames är skapandet av förtroende 

mellan polisen och de etniska minoriteterna förutsättningen 

för ”good policing in the community” 

och han sammanfattar sitt arbete med att det går 

ut på att skapa ”trust and confidence, that´s all!” 

Tillit och förtroende är några av de viktigaste 

grunderna för ett bra sampel mellan polisen och 

invånarna i samhället. Erfarenheterna från besöket 

hos Northumbria Police kommer att överlämnas 

till länspolismästaren och till några av de pågående 

projekten inom myndigheten. 

Niclas Hallgren 

Foto Niclas Hallgren 

Philippa Grant arbetar med rekryteringsfrågor på polisen 

i Northumbria. 

John Hames från Northumbria Police Community Engagement 

unit arbetar med att hålla kontakt med de största 

grupperna av de etniska minoriteterna på ett strukturerat 

sätt. 

Arbetar med andra minoriteter än de etniska 

Northumbria Police arbetar även med andra minoriteter än de etniska. 

Vid myndigheten finns det inrättat särskilda s.k. LGBT liaison officers 

(LGBT - poliser). LGBT är en förkortning för lesbian, gay, bisexual och 

transgender. LGBT är allmänt känt i samhället genom annonskampanjer 

och affischering på strategiska ställen och de fungerar som stöd för 

brottsoffer i de aktuella grupperna. 

LGBT - poliserna är frivilliga och de har uppdraget som ett s.k. tillika 

uppdrag vid sidan av annan tjänst och de agerar som en länk mellan 

personer från de aktuella grupperna och polisen. För brottsoffer kan det 

ofta kännas lättare att anmäla till personer som är insatta och utbildade i 

de svårigheter som är förknippade med brott mot exempelvis 

homosexuella. 


Blodspår på en jacka kan vara avgörande för att lösa ett grovt brott. 

Ny teknik - nya möjligheter 

Varje år begås cirka hundra mord i Sverige. Flertalet av dem 

klaras upp förhållandevis snabbt, men tjugo procent av 

dessa grova brott blir inte uppklarade. Bara i Västra Götaland 

finns idag 67 olösta mord och dråp som ännu inte är 

preskriberade. 


Ny teknik såsom DNA är en av orsakerna till att 

polisen i Västra Götaland i januari 2005 bildade 

en särskild utredningsgrupp, låt oss kalla den 

”Kalla mordgruppen”. De ska gå igenom de olösta 

fallen för att bedöma om det i dagsläget finns 

något att arbeta vidare med. Kalla mordgruppen 

är placerad under Länskriminalpolisens spaningsrotel 

i Göteborg och består av tre rutinerade utredare, 

Erik Lemchen, Kent Karlsson samt Tomas 

Lager. De handlägger var sitt ärende i taget, men 

arbetar ändå mycket tillsammans. 

– Den tekniska bevisningen är det primära, säger 

Erik Lemchen. Med dagens teknik kan man med 

spår av bland annat blod, hår eller hud binda gärningsmän 

till mycket gamla brott eftersom dessa 

bevis inte förstörs om man hanterar dem rätt. Till 

exempel ska man aldrig förvara blod i plast eftersom 

det då kan ruttna. 

Tidskrävande arbete 

När en förundersökning är återupptagen börjar 

Kalla mordgruppen med att läsa in sig på ärendet. 

Eftersom det gått mycket lång tid, i vissa fall 

upp till 25 år sedan brottet ägde rum, läggs inte 

stor vikt vid att höra om vittnen, de minns helt enkelt 

inte. 

– Vi hör dock om vissa nyckelpersoner eftersom 

de så här lång tid efteråt kan ha andra lojaliteter, 

säger Tomas Lager. 

Samarbete över gränserna 

För att snabbt nå framsteg i sitt arbete samarbetar 

Kalla mordgruppen med bland annat Gärningsmannaprofilgruppen 

och Statens Kriminaltekniska 

laboratorium. SKL kan bistå med att 

identifiera DNA i olika kroppsvätskor och förhoppningsvis 

få träff i de register som finns. Ytterligare 

hjälp hoppas utredarna att få av dataregistret 

Viclas. Alla 67 ärenden som gruppen 

kommer att arbeta med ska läggas in i registret 

som används i Canada, USA och i stora delar av 

Europa. Detta för att bland annat jämföra gärningsmännens 

modus, det vill säga mönster i tillvägagångssättet. 

Hinder i vägen 

Det största problemet Kalla mordgruppen hittills 

stött på är att beslag är borta. En av orsakerna till 

detta är att lagstiftningen inte följt med teknikens 

utveckling. När ett ärende skrivs av ska beslaget 

hävas eller förstöras. Det betyder att även blodiga 

kläder och knivar återlämnas till sina ägare.

Lagen föreskriver också att i de fall då någon blivit 

dömd för ett brott och domen vunnit laga kraft 

så slängs all bevisning. Detta kan skapa problem i 

framtiden om den dömde personen begär resning, 

bevisen finns ju inte kvar. 

En annan orsak till att gamla beslag är försvunna 

är slarv. När ett förråd har flyttats kan saker helt 

enkelt ha slarvats bort, kanske på grund av dåliga 

rutiner. Lite ursäktade är dock de skyldiga till detta 

tycker Erik Lemchen. 

-– Man förstod inte vikten av beslaget, det var 

inget värt då, säger han. 

Under utredning 

Då preskriptionstiden är 25 år för mord och 15 år 

för dråp är det inte mycket utredningstid kvar för 

vissa av ärendena. Det första fallet Kalla mordgruppen 

började arbeta med är mordet på Gertie 

Jensen. En 31-årig kvinna som hittades naken 

och ihjälslagen på en rivningstomt i Hultmans 

hage i augusti 1980, vilket betyder att gärningsmannen 

måste vara funnen och häktad innan augusti 

2005. 

Ett annat fall som nu är återupptaget och som 

Kent Karlsson arbetar med är från juli 1990 och 

är rubricerat som dråp. Det var i samband med 

ett bråk i Hunneboparken som en 17-årig pojke, 

Lars Wennberg, blev knivskuren och dog. 

Vikten av Kalla mordgruppens arbete 

Att gå igenom dessa kalla fall uppmärksammar 

en del problem vilket i sin tur kan bidra till att polisen 

får bättre rutiner i framtiden. Det gäller exempelvis 

den administrativa delen samt beslagshanteringen. 

En annan viktig aspekt är att den 

föråldrade lagstiftningen diskuteras och att en 

lagändring gällande bevis- och beslagshantering 

kan komma till stånd. Utredarna i Kalla mordgruppen 

berättar också att de tycker det är angeläget 

att visa offrens anhöriga att ”vi bryr oss”. 

– Även om det skulle visa sig att brottet inte blir 

löst denna gång heller, så har vi i alla fall gjort så 

gott vi kan, säger Tomas Lager. 

Jenny Widén 

Foto Krzysztof Kopij 

Tomas Lager och Kent Karlsson läser arkivhandlingar. 

Faktaruta 

DNA – 

Deoxyribo Nucleic Acid 

Den så kallade genetiska 

koden finns samlad i cellkärnorna. 

Varje människa har 

ett speciellt DNA-mönster. 

Det betyder att två människors 

DNA aldrig ser likadant 

ut, såvida man inte är enäggstvilling. 

Då har man 

samma DNA som sin tvilling. 


Stora alkoholbeslag i Borås 

Under det senaste halvåret har Polisen i Borås gjort inte mindre 

än åtta stora beslag av alkohol. Alkoholen har tagits in 

från Tyskland i stora mängder och säljs till ungdomar i Borås. 


Vi har fått in en mängd tips från allmänheten när 

det gäller försäljning av alkohol till minderåriga 

och vi har agerat genom att slå till, i många fall 

utan förspaning, på de som säljer, berättar Lars- 

Åke Grönbäck vid den särskilda närpolisen i 

Borås. 

– Det har blivit träff varje gång och vi har tagit 

alkohol motsvarande 3300 ungdomsfyllor i beslag. 

Vårt mål är ju att arbeta ungdomsinriktat och kan 

vi minska tillflödet av alkohol till denna grupp är 

mycket vunnet. Samtidigt kan man inte undgå att 

spekulera i var detta skall sluta, säger Lars-Åke. 

– I Borås cirkulerar det ett antal telefonnummer 

och det är bara att slå en signal så levereras det 

sprit till dörren eller till festplatsen. I ett fall greps 

en 19 åring som hade 185 backar starköl i lägenheten. 

Det är en bedrift att släpa så många backar 

till sjätte våningen och halva IGV togs i anspråk 

för att forsla bort dem (Fyspasset utgick 

den kvällen). I ett annat ärende såldes sprit från 

en lägenhet där mannen var bortrest och försäljningen 

sköttes av den hemmavarande frun med 

två minderåriga barn. I ett tredje fall spanades 

det på en försäljare och man såg att fem backar 

öl lastades in i en bil och man följde efter. På en 

plats i Borås skedde försäljningen och polisen 

slog till. Köparen var en sextonårig pojke som 

hade fått telefonnumret till försäljaren av sina 

föräldrar och hälften av det inköpta skulle gå till 

föräldrarna. 

– Man undrar hur vuxengenerationen tänker i sådana 

här ärenden, funderar Lars-Åke. Han tycker 

också att föräldranärvaron vid ungdomsdiscon 

och andra fester är bedrövligt låg. 

– Vi hade ett stort fjortonårsdisco härförleden. 

Åttahundra ungdomar deltog och dansen var inte 

drogfri. En kollega och jag omhändertog sju ungdomar 

för LOB, men hela tiden matades det på 

med nya onyktra ungar i busslaster. Under kvällen 

såg jag en förälder på plats, han var polis. 

När de andra föräldrarna anlände, vid stängningsdags, 

hade ungdomarna nyktrat till. Som vuxna 

måste vi alla ta ett större ansvar för våra barn 

och andras ungar, säger Lars-Åke. 

Tillgängligheten på alkohol har aldrig varit högre 

konstaterar Lars-Åke, som hoppas att den utredning 

som Kent Härstedt leder bland annat skall 

föreslå en skattesänkning av alkoholen. 

– I våra beslag under hösten fanns det inte en 

enda flaska eller burk som var köpt på Systembolaget. 

Vi avvaktar nu fällande domar och vi har 

också märkt att såväl säljare som köpare har blivit 

mer försiktiga. Det verkar som om tillgången 

inte är lika stor som i höstas. Det visar att polisens 

arbete gör skillnad. Lars-Åke och hans kollegor 

på närpolisgruppen vill gärna ha kontakt 

med andra som arbetar på liknande sätt för att 

utveckla arbetet. Det är vår framtid det handlar 

om, avslutar han. 

Peter Backenfall 

Foto Henrik Wettervik

Färre polisstationer 

kommer att utfärda pass 

Under året kommer ett antal förändringar 

inom polisens passhantering att genomföras. 

Redan från nyår gäller personlig inställelse på 

en passtation för att ansöka om och hämta ett 

pass. Under året kommer giltighetstiden för 

passen att begränsas till högst fem år. Dessutom 

kommer nya passböcker och nationella id- 

kort. 

Nya krav på resehandlingarna 

Bakgrunden till förändringarna är främst hotet 

från internationell terrorism och behovet av säkra 

resehandlingar. För polisen innebär de nya reglerna 

en ökad arbetsbelastning och ökade kostnader. 

För att klara av detta har Polismyndigheten i 

Västra Götaland beslutat att minska antalet stationer 

som utfärdar pass från oktober 2005. I 

gengäld kommer de stationer som har kvar passexpeditionen 

att ha ett utökat öppethållande. 

Målsättningen är att vissa orter ska kunna ha öppet 

kvällstid och att några av dem även har öppet 

på lördagar. Ytterligare ett mål är att kunna erbjuda 

tidsbokning för passansökan för att ge invånarna 

så god service som möjligt. 

I bedömningen av vilka stationer som ska utfärda 

pass har man tagit hänsyn till hur många pass 

som hittills utfärdas under ett år, vad det skulle 

kosta att bygga om receptionen för den nya passhanteringen 

och hur tillgängligheten för invånarna 

ser ut. 

Minskat antal 

passexpeditioner i myndigheten 

I dag finns 40 passexpeditioner inom myndigheten. 

Från och med oktober kommer det att finnas 

18. Beslutet är fattat i samråd med fackliga representanter 

och kommer att innebära att viss civil 

personal kan få nya arbetsuppgifter och att 

vissa kan få börja arbeta på en annan ort. Ingen 

kommer dock att sägas upp på grund av detta beslut. 

Den polisiära närvaron på orterna kommer 

heller inte att påverkas med anledning av detta. 

Onsdagen den 9 mars informerades berörd personal 

om projektet och om vilka konsekvenser 

förändringarna förväntas få på polisstationerna. 

Följande stationer kommer 

att utfärda pass efter oktober 2005: 

Göteborg - Stampen, Landvetter flygplats, Mölndal, 

Hisingen, Kortedala, Stenungsund, Uddevalla, 

Strömstad, Åmål, Trollhättan, Alingsås, Borås, 

Kinna, Ulricehamn, Skövde, Lidköping, Falköping 

och Mariestad. 

Följande stationer kommer inte 

att utfärda pass efter oktober 2005: 

Göteborg - Polishuset, Kungälv, Kungshamn, Tanumshede, 

Munkedal, Lysekil, Färgelanda, Ale, 

Vänersborg, Mellerud, Bengtsfors, Ed, Svenljunga, 

Tranemo, Herrljunga, Lerum, Vårgårda, 

Tibro, Tidaholm, Skara, Vara och Götene. 



Fler kvinnor på ledande 

befattningar i myndigheten 

Jämställdhet är en grundläggande mänsklig rättighet och en 

förutsättning för demokrati och delaktighet på lika villkor. 

Jämställdhet är också en framgångsfaktor i arbetslivet. Projektet 

Women to the Top har nu utmynnat i en handlingsplan. 


En nulägesrapport visar att det totala antalet arbetsledande 

befattningar inom myndigheten var 

632 stycken den 31 augusti 2004. Av dessa tjänster 

innehas 92 stycken av kvinnor, det vill säga 

14,6 procent. 

Handlingsplanen innebär konkret att ett aktivt arbete 

med att identifiera kvinnor med ledaregenskaper 

påbörjas under 2005. Ansvaret för detta 

arbete ligger på områdes- och avdelningschefer 

inom myndigheten. Målsättningen är att öka andelen 

kvinnor både i ledningsgrupper, på arbetsledande 

befattningar och som instruktörer inom 

myndigheten. 

Organisationen studeras 

i genusperspektiv 

Ledningsgrupperna kommer fortlöpande att utbildas 

i att studera organisationen via genusperspektivet. 

Det innebär att vara medveten om att 

begreppen manligt och kvinnligt styrs av sociala 

föreställningar som är föränderliga i tid och rum 

och som är möjliga att påverka. Balans i livet är 

en förutsättning för gott ledarskap och kön ska 

aldrig ge några anvisningar om vem du blir. 

Polishästarna visade upp sig 

På bilden ses ryttaren Britt-Marie Wiman och hästen Galej. Hästen tränas 

här i att ha huvudet periodvis täckt av en flagga. 

Nina Lindhe Tell 

Måndagen den 14 februari hade polisrytteriet 

en uppvisning för allmänheten i Göteborgs 

Fältrittklubbs ridhus. Man visade bland annat 

upp hur hästarna tränas inför situationer med 

våldsamma personer och oljud. Hästarna får 

exempelvis gå över och under prassliga presenningar, 

gå med täckta huvuden så att de 

inte ser något och träna på att effektivt mota 

bort bråkiga personer. 

Under en liten uppvisning på slutet greps en 

ficktjuv som till publikens förtjusning lyckades 

rymma och fick tas fast ännu en gång. 

Många barn och vuxna hade hittat ut till Töpelsgatan 

och efter uppvisningen fick den 

som ville komma ner i manegen och hälsa på 

hästar och poliser. 


Foto Nina Lindhe Tell

Tema friskvård 

Vad man gör för att må bra kan handla om så många olika 

saker. För en del handlar det om att motionera och äta rätt. 

För andra handlar det om att kunna kombinera sitt arbete 

med en meningsfull fritidsaktivitet. För Katarina Johansson 

här nedanför handlar friskvård om att omge sig med goda 

vänner. Svaren på frågan vad man ska göra för att må bra 

är lika många som dem som man ställer frågan till. 

– Vänner! Det sociala nätverket som jag har 

både på arbetet och privat är jätteviktigt för 

mig, säger Katarina Johansson. Katarina 

är förskollärare till yrket men arbetar 

numera som serviceman i Polisområde 2 

där hon tar hand om myndighetens fordon. 

Alla anställda inom myndigheten har möjlighet till 

fysisk träning på arbetstid. Den så kallade fystimmen 

utnyttjas på många olika sätt. Det finns också 

möjlighet att få subventionerade fysaktiviteter 

utanför arbetstid. 2004 utnyttjade 725 personer 

möjligheten av få viss del av sin träningsavgift 

betald av myndigheten. 

Friskvårdssatsning i PO1 

Inom polisområde 1 har man ställt sig frågan vad 

friskvård är. Svaren har resulterat i en mängd aktiviteter 

som är tänkta att stimulera personalen till 

att må bättre. Nina Lindhe Tell har varit i Uddevalla 

och träffat några eldsjälar som visat utbudet 

av friskvårdsaktiviteter. Under hela 2005 pågår 

en stor friskvårdsatsning i Polisområde1 från norr 

till söder och öst till väst. I satsningen har man tagit 

fram ett inspirationsmaterial – en broschyr på 

34 sidor där man bland annat behandlar kost, motion, 

stress och användningen av tobak. 

Stresstest 

Känner du dig stressad? Testa din stressnivå på 

sidan 22. Testet är framtaget av Niklas Kjellman, 

polis och utbildad friskvårdspedagog. 

Att äta rätt vid skiftarbete 

Många inom myndigheten har oregelbundna arbetstider. 

Läs vad dietist Helena Hallin rekommenderar 

för kost och sovvanor för dig som arbetar 

skift. 

Meningsfull tillvaro som pensionär 

Flera av Länsmannens läsare är medarbetare 

som numera är pensionerade. Att fylla tiden med 

meningsfulla aktiviteter är viktigt för att få en 

meningsfull tillvaro. Ingrid Adetun har träffat Birgitta 

Migetto, före detta fotograf på tekniska roteln 

i Göteborg och numera pensionär, och samtalat 

om hur hon fyller vad hon kallar för det 

”tredje livet” med aktiviteter för att må bra. 


○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Carin Fhyr 

Illustration 


– Jag mår bra av att ta dagen som den 

kommer. På min fritid kopplar jag verkligen 

av, ett medvetet val, säger Peter Svernling 

som arbetar på utredningsenheten i 

Uddevalla. Avkopplingen får gärna bestå av 

fysiskt arbete eller andra former av motion. 

– Just nu sitter jag på befälsplatsen där vi 

har mycket att göra. Sitter gärna kvar en 

timma för att unna mig ”fystimmen” då vi 

brukar spela innebandy. Det är friskvård för 

mig! På sommaren får Peter den totala 

avkopplingen genom att segla. Detta har 

han nytta av hela året. 


Ät rätt vid skiftarbete 

Jobbar du skift? Då är du i riskzonen för att på sikt drabbas 

av fetma, hjärtinfarkt, stroke och diabetes. Men med enkla 

knep kan du minska riskerna. - Det handlar om att sova och 

äta rätt, konstaterar dietisten Helena Hallin. 


För ungefär ett år sedan kom en doktorsavhandling 

från Umeå universitet som visade att det 

finns ett samband mellan skiftarbete och ökad 

risk för fetma, diabetes, hjärtinfarkt och stroke. 

Anledningen är att kroppens ämnesomsättning 

störs vid oregelbundna arbetstider. Allra värst är 

det när man provocerar kroppen genom att äta 

sent på kvällen eller på natten. En rejäl middag 

vid midnatt är i praktiken det samma som misshandel 

av kroppen. 

– Man stör den biologiska kroppsklockan och 

därmed insulinproduktionen om man äter på natten, 

säger Helena Hallin som arbetar på Sahlgrenska 

universitetssjukhuset och driver företaget 

Privat Dietist. 

– Helst ska man inte äta alls på natten, men om 

man måste göra det ska man se till att inte äta 

fett eller socker. Långsamma kolhydrater är bra: 

frukt, grönsaker, soppor och varma drycker. 

Kaloriintaget ska hållas lågt på natten, bland annat 

eftersom nattarbetare generellt äter mer än 

vad dagarbetare gör på ett dygn. Kostråden är 

alltså att äta lätt nattetid och att sedan äta en ordentlig 

frukost när man kommer hem på morgonen. 

Därefter ska man sova sina timmar och sedan 

försöka äta normalt, det vill säga var tredje 

eller var fjärde timma. Huvudmålet bör ätas under 

dagtid. 

Förbjudet att jobba natten 

Mellan midnatt och fem på morgonen är det enligt 

arbetstidslagen i princip förbjudet att arbeta. 

Men det finns gott om arbetsplatser som måste 

hållas igång dygnet runt. Enligt beräkningar som 

Arbetsmiljöverket har gjort jobbar omkring 

100 000 personer natt och 250 000 har inslag av 

nattarbete. Ännu fler jobbar oregelbundna tider – 

så mycket som en tredjedel av den svenska arbetskraften 

– vilket betyder att man börjar före 

klockan sju på morgonen eller slutar efter 18. 

Förutom att man kan få ämnesomsättningsproblem 

genom skiftarbetet kan man även få sömn-

Sov gott efter nattskiftet 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Du kan aldrig ta igen förlorad sömn genom 

att sova fler timmar. Däremot kan du 

se till att få en mer intensiv sömn, med 

mer djupsömn. Bra sovförhållanden skapar 

du genom att: 

Äta en ordentlig och fiberrik frukost på 

morgonen innan du går och lägger dig 

Undvika kaffe och svårsmält mat 

Se till att sovrummet är mörkt och svalt 

Se till att det är tyst – använd gärna 

öronproppar 

störningar. Det kan räcka med att man ska gå 

upp tidigt på morgonen för att man ska bli stressad 

och sova dåligt på natten. Dessutom är det 

ofta svårt för morgonjobbare att komma i säng 

tidigt på kvällen. Den naturliga dygnsrytmen 

sätter stopp och gör att man har en för hög 

stressnivå på kvällen – man känner sig helt enkelt 

pigg. 

Tar tid att ställa om 

Det går givetvis att ställa om dygnsrytmen, men 

det tar ofta flera dygn. Kroppen får de naturliga 

ljus- och mörkersignalerna och anpassar sig efter 

det. En del hävdar att man genom att använda 

solglasögon när man åker från jobbet till 

hemmet på morgonen kan lura kroppen att lättare 

sova. Den får då inte lika tydliga signaler 

på att det är dag och dags att vara vaken. 

På olika arbetsplatser har man haft olika syn på 

hur skiften ska läggas upp. En del låter treskiftsarbetare 

gå en vecka dag, en kväll och en 

natt, men numera börjar experterna enas om att 

det är bättre att blanda arbetspassen över veck- 

Om du måste äta på natten – ät då detta: 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

○ ○ 

Smörgås med lättmargarin och nyckelhålsmärkta pålägg 

Soppa med långsamma kolhydrater (som exempelvis 

broccoli och morötter) 

Mindre, förstärkta mellanmål (som fil och basmüsli) 

Frukt 

Varma drycker (eftersom man ofta blir frusen på natten) 

Undvik detta: 

Stora måltider 

Fet och energirik mat 

Snabba kolhydrater (exempelvis söta flingor, bullar, 

kakor, läsk och godis) 

an så att man rubbar den naturliga dygnsrytmen så 

lite som möjligt. 

Enligt Bengt O Persson på Arbetarskyddsstyrelsens 

enhet för medicinska frågor är det bäst om 

passen roterar medsols, alltså att morgonskift följs 

av dagskift som i sin tur följs av eftermiddagsskift: 

– Människan anpassar sig nämligen lättare till ett 

förlängt dygn än ett förkortat. Dessutom är åttatimmarspass 

bättre än tolvtimmars och det är bra 

om man kan undvika en alltför tidig start på morgonen. 


Foto & Illustration 



Greppa timmen 

Friskvård är vård av hela människan och det gäller att hitta 

former som passar var och en. Polisområde 1 har just startat 

upp en friskvårdssatsning, där både stegräknare och friskvårdsbok 

ingår. Projektledare Jill Jingbrandt uppmanar alla 

att ta chansen till en bättre hälsa. 


Friskvårdsprojektet ”PO1 i bästa form 2005” har 

sjösatts under februari månad och alla närpolisområden 

i PO1 har fått en tilldelad peng att använda 

på bästa sätt. Gemensamt för alla som är 

inblandade i projektet är att det delas ut en stegräknare 

samt en hälsobok. Hälsoboken har utarbetats 

av Niklas Kjellman, polisassistent i polisområde 

1 men även utbildad idrotts- och 

friskvårdpedagog med fördjupning i idrottsmedicin. 

Projektet leds av en projektgrupp och i varje 

näpo har en kontaktperson utsetts. Den personen 

ska hålla i trådarna för projektet inom sitt näpo 

och arbetet belönas med en utbildning till hälsocoach. 

I Uddevalla är det Johan Sölsnaes som är 

kontaktperson. Han tycker att projektet har mottagits 

positivt och att arbetet är roligt och stimulerande. 

Hans roll är att vara motor och inspiratör 

samt hitta och erbjuda olika aktiviteter för projektet. 

Johan menar att det aldrig är för sent att ändra 

sin livsstil och resultatet kommer fortare än 

vad många tror. 

Hälsoprofil 

I Uddevalla har man valt att satsa på en inledande 

hälsoprofilbedömning med uppföljning om ett 

år. Hittills har 40 personer gjort hälsoprofilbedömningen 

och ytterligare 30 stycken står på kö till 

nästa testtillfälle. Man har tagit hjälp av KY-utbildningen 

till Friskvårdskonsulent som också 

finns i Uddevalla. Carina Gozdzik, elev från utbildningen, 

berättar att bedömningen sker i olika 

steg, ett cykeltest, en blodtrycksmätning, en skelettmätning 

och en diskussion kring vad var och 

en har för önskan om förändring ur ett hälsoperspektiv. 

Det är våra egna val som är viktiga i 

sammanhanget och hon hoppas att så många som 

möjligt tar chansen och gör testet. Man bör komma 

ihåg att det är ett val att inte välja också. För 

Carina är hälsa individuellt, positivt och njutning. 

– Det är bättre att lägga till en bra vana än att ta 

bort en dålig, säger hon. 

Ta ställning för din hälsa 

Ställföreträdande närpolisområdeschef Lennart 

Hjelm, som under Länsmannens besök ställer upp 

som cykelmodell, välkomnar projektet. Livskvalité, 

njutning och glädje är hans personliga sammanfattning 

på hälsa. Han berättar att forskning

visar att 40 % av långtidssjukskrivningar och pensioner 

beror på egen livsstil. Det är viktigt att 

varje individ tar ställning för sin hälsa och livssituation. 

Olika målsättningar 

I polishuset i Uddevalla möter Länsmannens utsända 

många engagerade medarbetare. Berth 

Söderström har som målsättning att gå ner några 

kilo och för honom är det bättre matvanor som är 

i fokus. Jan-Erik Cederbom från utryckningen 

har just testat sin nya stegmätare genom att fotpatrullera 

några timmar. 

– Det blev cirka 3000 steg, konstaterar han. 

Stavgång och rosiga kinder 

Länsmannen ger sig i kast med den egna hälsoinsatsen 

för dagen och följer med stavgångsgänget 

ut i snöstormen. Lisbeth Karlsson konstaterar att 

projektet gör att man lättare kommer igång med 

fler bra vanor. Stavtempot är högt och deltagarnas 

rosiga kinder värmer upp snöflingorna. Linda 

Frid är mycket positiv till träningsformen. 

– Stavgång är ett mycket bra alternativ till innebandy, 

hävdar hon. 

Individuell träningsform 

Vikten av att hitta rätt träningsform för varje individ 

synes spännande. I dagens utbud finns det 

aktiviteter både för den mer vältränade och för 

nybörjaren, allt från styrketräning till linedance 

och promenader. 

Fler PO1 aktiviteter 

Trollhättan och Åmål är också delar av PO 1 och 

således också med i friskvårdssatsningen. Kontaktperson 

i Trollhättan är Mikael Mossberg. En 

resursgrupp har bildats och ett hälsorum där man 

smider hälsoplaner har ordnats. 

– Alla i resursgruppen har gjort ett jättejobb, berättar 

Mikael. 

Många aktiviteter finns på agendan, några av 

dem är kontorsmassage, rökavvänjning och instruktörsledd 

styrketräning för kvinnlig personal. 

Man har också instiftat ett ”Blåljusmästerskap”, 

en multisporttävling med olika grenar och aktiviteter. 

Mikael Mossberg är mycket nöjd med utvecklingen 

av projektet hittills och ger satsningen 

en eloge. Han betonar vikten av att arbetet fortsätter 

långt efter utgången av 2005. 

– Det är det långsiktiga arbetet som är viktigt, 

”Hälsan tiger inte still” – vi måste jobba stenhårt, 

är hans budskap. 

Dressin, massage och frukt i Åmål 

I Åmål som tillhör näpo Dalsland är det Maria 

Wallin som är kontaktperson. Även där har 

många aktiviteter kommit igång, bland annat 

lunchträning på gym. I maj planeras en heldag i 

friska luften, då ska det trampas dressin i 3,5 mil. 

Ett uppskattat inslag är att man har köpt in frukt 

till varje avdelning. Vecka åtta hade man en massör 

som kom till polisstationen och masserade 

rygg/nacke, vilket var mycket populärt. 

Metod i tre steg - PO2’s melodi 

PO 2 startade en hälsosatsning för personalen redan 

2002. Upplägget bestod av tre steg där man 

först utbildade och hade föreläsning för chefer 

och befäl. Steg två innefattade en föreläsning om 

hälsa för samtliga anställda och steg tre innebar 

att ett antal aktiviteter startades upp. Fortfarande 

utövas vissa av aktiviteterna varje vecka och så 

har man också sin klassiker där flera grenar ingår. 

Det är viktigt att tänka långsiktigt så att inte 

hälsosatsningen avstannar så fort projektet är slut. 

Hälsoenkät i PO3 

PO 3 gjorde en hälsosatsning 2003 då all personal 

fick svara på en enkät om hälsa. Satsningen ledde 

bland annat till att olika aktiviteter sattes 

igång. En grupp medarbetare fick också vara 

med i en livsstilsförändringsgrupp i samarbete 

med företagshälsovården. 

PO 1 i bästa form har just startat och det ska bli 

spännande att följa projektet under året. 


Fotokollage 


Foto Göran Gustavsson 

Foto Göran Gustavsson 

Under två veckor serverade 

kafeterian i 

Uddevalla inga kakor. 

Istället kunde 

man njuta av grovt 

bröd och fruktsallad. 

Man höjde priset 

2 kronor per macka 

och sålde bättre. 

Kostutställningen ärframtagen 

av KYutbildningen 

till 

hälsokonsulent. 

Utställningen stod ursprungligen 

i Uddevalla 

men är nu på 

turné till Trollhättan. 


Testa din stressnivå... 

Stress är något vi utsätts för både i arbetet och privatlivet. Hur ser du 

på stress? Är du stresstålig? Stressar du för mycket? Testa din stressnivå 

i stresstestet som är framtaget av Niklas Kjellman PO1, för den 

friskvårdsbrochyr som man nyligen distribuerat till personalen i PO1. 

Vad är stress? 

När vi blir utsatta för fysiska och psykiska 

utmaningar eller krav reagerar kroppen 

med att frigöra energi till hjärnan och 

musklerna. Samtidigt trappas kroppens 

återuppbyggande processer ned. 

Smärttröskeln höjs och blodet blir 

trögflytande för att vi inte skall förblöda vid 

eventuella skador. 

Denna reaktion brukar benämnas som 

stress. Denna uppladdning kan hjälpa oss 

att prestera vårt bästa när det verkligen 

gäller och hjälper oss att klara av de krav 

och utmaningar som vi ställs inför i 

arbetslivet samt i vardagen. Men om man 

utsätts för långvarig stress där perioder av 


Symptom och 

varningssignaler 

4 p Nästan alltid 3 p Ofta 2 p Ibland 1 p Nästan aldrig 

Jag känner mig tidspressad 

vila och återhämtning saknas blir stressen 

skadlig. Den hämmar då istället vår 

prestationsförmåga och eftersom kroppens 

återuppbyggande processer sätts åt sidan 

ökar risken för utbrändhet och andra 

stressrelaterade sjukdomar. 

Stresstestet är till för att ge en fingervisning 

om din situation då det gäller stress. 

Vid långvarig negativ stress uppstår en 

obalans mellan aktivitet och vila. 

Kroppens återuppbyggande processer 

trappas ned och detta leder till att kroppen 

Jag blir irriterad på andra trafikanter då jag är ute i trafiken 

Jag upplever det stressande att stå i kö 

Jag driver på mig själv vilket medför att jag går på högvarv 

Jag känner mig irriterad 

Jag har svårt att ta det lugnt och att ”göra ingenting” 

Jag blir otålig av att se andra göra saker och ting långsamt 

Jag har svårt att göra två eller flera saker samtidigt 

Jag jäktar även när jag har gott om tid 

Jag äter fort och är den som ätit upp fortast 

Folk i min omgivning säger till mig att varva ned 

Jag irriterar mig över människor som är fumliga 

Räkna ihop dina poäng och jämför dessa 

med poängintervallen nedan. 

Fyll i en siffra 

mellan 1 -4 

Poängsumma 

är mer mottaglig för skador och sjukdomar. 

Följderna kan då bli att man drabbas av 

högt blodtryck, förhöjda blodfettshalter vilket 

medför ökad risk för ”blodproppar”, ökad 

utsöndring av kortisol vilket medför ökad 

risk för depressioner, glömska och att man 

blir okoncentrerad, dålig blodförsörjning till 

mag- och tarmkanalen vilket kan ge upphov 

till illamående, magsmärtor, diarré eller 

förstoppning. Syn och hörselintryck mattas 

av och eksem samt acne kan utlösas av 

långvarig negativ stress. Vidare kan 

sömnsvårigheter, oro och rastlöshet infinna 

sig. 

Det gäller att ta varningssignalerna på 

allvar och söka hjälp i tid. Att skaffa 

sig en balanserad livsstil är ett bra försvar 

mot negativ stress. Det gäller således att 

hitta en balans mellan arbete och fritid. Det 

gäller att lyssna till sina egna behov och att 

sätta gränser. Att ta sig tid till avkoppling och 

fritid. Att skapa och vårda sina sociala 

relationer samt att våga be om hjälp 

och stöd från sina vänner när man behöver 

detta. 

Texten är ett utdrag ur avsnittet Stress sidan 17-22, i 

häftet Friskvård framtaget av PO1. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

12-22 p 

Du behöver inte oroa dig eller 

fundera på din stressnivå 

23-30 p 

Du behöver fundera på och se om du 

kan påverka saker som gett dig höga 

poäng. 

31-36 p 

Du har ett tydligt stressbeteende. 

37-48 p 

Du behöver hjälp då din situation 

är allvarlig.

Tage från Strömstad tänker... 

Från odör till doft 

Det är väl ändå underligt vad världen 

är föränderlig. Det hände mig för 

många år sedan att jag möttes av ett 

fenomen som jag trodde var förbrukat. 

På våren upptäckte jag att det var något 

som doftade. Det var själva våren 

med fuktig mylla och nyutslagna blommor. 

En doft av den finare världen. 

Nu frågar sig naturligtvis vän av ordning vad det 

konstiga med detta är. För många är det inte alls 

konstigt. Många som varje år upplever samma 

sak. Och fler och fler blir det tydligen. Fler som 

upptäcker glädje och nyttan med att sluta röka. 

De positiva effekterna med att sluta är naturligtvis 

lika många som de negativa med att fortsätta. 

Rökning ger så mycket. Dålig luft, dålig ekonomi, 

aska på kläderna, brännmärke, rök i ögonen, 

lungcancer, abstinensbesvär när cigaretterna är 

slut, gula fingrar och tänder, ständiga hostattacker 

och mycket mer. Detta känner du naturligtvis till. 

Att tobaksrök är skadligt står ju till och med på 

cigarettpaketen. Men i ärlighetens namn kan det 

också ge kontakt med andra människor. Man 

kanske kan fråga en tilldragande kvinna eller man 

om eld och på så sätt få kontakt. 

Rökförbud på krogen! 

Men vore det då inte bättre att ge en komplimang 

för ett bra val av örhänge eller för en elegant 

skäggstubb? Samtidigt kanske man då kan känna 

den friska andedräkten och inte någon dålig röklukt. 

I vårt västra broderland Norge har det införts 

rökförbud på restauranger. 

Att röka eller inte röka, 

det är frågan… 

För tio år sedan, den 1 februari 1995, infördes rökförbud 

inom myndighetens lokaler. Detta gäller alla, anställda, 

besökande och intagna. Ingen inom lokalerna skall behöva 

andas in andras rök. Hur är det med efterlevnaden? Visst 

fuskas det ibland men i stort sett har alla anammat påbudet 

att gå ut om man skall uträtta sitt behov. 

Har förbudet ändrat personalens rökvanor? För att få en 

uppfattning om detta har en liten ovetenskaplig 

undersökning gjorts inom ett antal avdelningar i PO1. 

Personalen har tillfrågats om sina nuvarande, dåvarande 

och ändrade tobaksvanor. Röker du nu? Rökte du för tio år 

sedan? Om du rökte för tio år sedan men slutat nu, har du i 

stället börjat snusa? 

Där klagar vissa näringsidkare över 

att deras restauranger står tomma efter 

rökförbudet. De ställena kan inte 

ha haft någon högre standard på maten! 

En rökare känner kanske inte vad 

maten smakar och bryr sig därför inte 

om kvaliteten. På Irland är det rökförbud 

på 10 000 pubar. Ställen där det 

traditionellt ”skall” vara rökigt. Förbudet 

fungerar. Och allt fler länder inför rökförbud. 

Nu senast Italien. 

De positiva effekterna av att sluta, hur är det 

med dem? Friskare närmiljö, förmågan att känna 

dofter, bättre ekonomi, större chans till ett längre 

liv, högre välbefinnande. Behöver mer sägas. 

Nej, knappast. 

Ut och rök 

För cirka tio år sedan infördes rökförbud inom 

polisverkets lokaler i Västra Götaland. Man blev 

”tvungen” att gå ifrån arbetet och ut för att röka. 

Kanske fem-sex minuter per gång eller timma. 

Inom vissa polismyndigheter har man anställt en 

Hälsopedagog, som i sin tur har engagerat en hel 

hög med hälsoinspiratörer. Så är det exempelvis i 

Uppsala län. Där startas rök- och snusavvänjningskurser. 

Kanske ett exempel att ta efter även 

för vår myndighet. 

Totalt har 276 personer svarat på enkäten. Av dessa är 84 

kvinnor och 193 män. 

Vid en analys kan man utläsa att endast 29 stycken röker nu. 

År 1995 var det 42 rökare. Av dessa är det åtta stycken som 

har övergått till snus. Procentuellt sett tror jag att andelen 

rökare är lågt jämfört med samhället i övrigt. Bara 10,5 

procent röker. 

Av detta kan vi konstatera att det är ett litet antal som lagt av 

sin ovana att röka och istället börjat snusa. Som sagt tidigare 

är det en ovetenskaplig undersökning. Naturligtvis kan man 

ha många fler anslutningsfrågor. T.ex. hur länge har du rökt? 

Var du anställd inom myndigheten för tio år sedan, din ålder, 

anledning till att du slutat röka etc. För en fullständig analys 

räcker tjänstetiden inte till. 

Tage Ödlund 

Tage Ödlund 



Det tredje livet 

Det tredje livet, så vill Birgitta Mighetto beskriva sin tid som 

pensionär. Föreningsliv, kurser, dans, Friskis och Svettis varvat 

med fotoutställningar är bara en del av vad Birgitta känner 

att hon har tid med nu. För tre år sedan fick Birgitta avtalspension. 

Då hade hon varit anställd som fotograf på Länskriminalpolisens 

tekniska rotel i 32 år. – Ta vara på livet, det kan 

aldrig nog understrykas, säger Birgitta som njuter av att vara 

”dagledig”. 


Birgitta har alltid trivts på sin arbetsplats och med 

sina arbetskamrater och var mentalt förberedd 

inför den stundande pensioneringen. Sista tjänsteåret 

tänkte hon, utan tragik, att nästa år är det 

någon annan som tagit över. 

– I början kunde jag tänka, nästan skämmas, över 

att vara arbetsför och ändå få vara ledig, säger 

Birgitta och skrattar till. Denna känsla ersattes 

snart av att uppskatta ledigheten och friheten att 

ha tid att göra det man vill. 

Många intressen 

Att röra på sig och vårda sin kropp är viktigt för 

Birgitta. Som ung började hon med gymnastik 

och klassisk balett. Sedan gick hon över till jazzdans. 

– Dans kan man bara inte sluta med, menar Birgitta, 

det kan vara folkdans för några och bugg 

för andra, huvudsaken är att man rör sig. Tre 

gånger i veckan blir det Friskis och Svettis, där 

emellan promenader. Fotointresset finns kvar 

även om det inte blir så mycket nytagna bilder. 

Hon har en mängd gamla bilder som hon vill ta 

hand om. Förra sommaren hade hon en fotoutställning 

i Skallsjö Kyrka och just nu pågår en utställning 

i Floda bibliotek. 

– Jag vill glädja andra människor med mina bilder, 

säger Birgitta, som också planerar för en kommande 

utställning i kvartersgården i samfälligheten 

där hon bor. 

God gemenskap 

”Daglediga” är vad de kallar sig, pensionärerna 

när de träffas en gång i veckan på sykursen. Birgitta 

är med i Floda Hembygdsförening där hon 

syr en folkdräkt till sin dotter. En trevlig kontaktpunkt 

med mysiga fikastunder. En annan dag i 

veckan går hon en konstkurs, genom den blir det 

roliga resor. Hon är också med i teatersällskapet 

Nääskrönikan som anordnar Nääs-spelen, som 

för övrigt firar 25-års jubileum i år. 

Birgitta är med i Missionskyrkan. För några år 

sedan gick hon en folkhögskolekurs i teologi. Genom 

bibelskolan fick Birgitta en ny dimension i livet. 

Hon lärde känna Gud, helt enkelt. Hon lärde 

sig se det lilla i det stora, vilket har hjälpt henne 

förstå livet bättre. Uppskatta naturen till exempel 

som är en del av skapelsen. Mötet med nya människor 

är också värdefullt. Man talar ofta om 

”gamla vänner” och tänker inte alltid på att nya 

vänner också kan ge fina relationer. 

– Man tänker också mycket på andra delar av 

vår jord eftersom det händer så mycket. Som enskild 

person kan man inte hjälpa hela världen, 

men alla kan göra något. 

Ingrid Adetun 

Foto Ingrid Adetun

Museet 

Det var då det... 

Att poliser fysar på arbetstid har en lång tradition. Det vittnar dessa bilder om som 

Kjell Nilsson på polismuséet i Göteborg rekommenderat. Bilderna är hämtade från 

några fysfilmer av äldre datum. Båda är inspelade i gymnastiksalen i Näpo Linnéstaden-Majorna. 

Stor tack till Jan-Olof Hedberg ITV/LKP som stått för den tekniska 

överföringen från film till papperskopia. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Denna bild är tagen vid morgongymnastiken 

i Näpo Linnéstaden-Majorna. 

Årtalet är 1940 och det är J.Guwell som 

håller i träningen. Gymnastiken innehöll 

ett program med diverse övningar såsom 

armhävningar, rygg- och benrörelse, 

hänga upp och ner i ribbstol. Enligt 

dagens instruktörer ingår inte vissa av 

rörelserna i nuvarande träningsprogram 

med hänvisning till skaderisken. 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Dessa herrar har undervisning i Jiu-jitsu 

med instruktör Viking Cronholm. Viking 

var en av de främsta instruktörerna i 

landet och har även skrivit läroböcker i 

ämnet. Han var stiligt klädd i kostym 

med väst, vit skjorta med fluga och damasker 

när han undervisade. Årtalet är 

1940. 

Kjell Nilsson 


Hon är född i Sverige. Flyttade till Spanien med sin familj när hon var 

tre år gammal. Vid nioårs ålder gick flyttlasset tillbaka till Sverige 

igen. Efter att ha arbetat inom vården i många år har hon nu valt att 

utbilda sig till polis. Möt Joana Ciurana, polisaspirant som är stationerad 

i Borås men för närvarande i Kinna. 


Profilen 

Undersköterskan som blev polis 

Namn: Joana Ciurana 

Ålder: 31 år 

Bor: i Kinna 

Familj: Två barn, sambo, 

mamma, pappa och två 

systrar. 

Äter: smårätter som t.ex. 

tapas 

Dricker: ett glas gott vin 

Just nu läser jag: 

barnböcker med mina 

barn. 

Fritiden: tillbringar jag med 

mina barn. Å så tränar jag 

gärna. 

Hon har bara varit hos polisen i Kinna i tre veckor 

och trivs redan bra. 

–Jag är Kinnabo så det känns extra skönt att få 

vara på hemmaplan under de sex månaderna 

som jag gör min praktik, berättar Joana. 

Joana har läst polisutbildningen vid universitetet i 

Växjö och har veckopendlat mellan Kinna och 

studieorten. 

–Veckopendlingen har varit en förutsättning för 

att jag ska kunna kombinera studier med familj. 

Jag har två små barn som jag spenderar mycket 

tid med. 

Naturligt yrkesval 

– Att gå från vårdyrket till polisyrket var ett naturligt 

val för mig. Båda yrkena handlar om att 

arbeta med människor och det passar mig. Vårdyrket 

är en bra grund att stå på men jag kände att 

jag ville mer. 

Praktik i England 

Under studietiden i Växjö fanns det ett block på 

sex veckor då man själv fick välja inriktning. Joa- 

na valde att åka över till England och studera hur 

polisutbildningen ser ut där. Englandsbesöket 

innebar också att hon fick prova på att arbeta 

med den engelska polisen och bland annat patrullera 

vid Kings Cross i London. 

– Erfarenheterna från England känns väldigt bra 

att ha med sig. Jag hoppas kunna åka tillbaka för 

att se och lära ännu mer. Min ena syster bor i 

London och det var via hennes man som är polis, 

som jag fick möjlighet att komma till polisen i 

London. 

– Jag också hade turen att få ett stipendium i 

samband med att jag skulle åka till England. Det 

underlätatde finansieringen av resan, berättar 

Joana. 

Teorin i praktiken 

Mycket av det jag studerat på utbildningen i Växjö 

faller på plats när jag får ta del av det praktiska 

polisarbetet här i Kinna, säger Joana. 

– Jag känner att jag kan lära mig mycket av min 

instruktör Conny Ryndal. Han har rutin och en 

”magkänsla” för hur saker och ting ska göras. 

Han är en bra förebild avslutat Joana. 

Carin Fhyr 

Foto Carin Fhyr

Notiser 

Göran Bjurström med hunden Dizel i startgroparna. 

Draghunds-SM avgjort 

Totalt kom 23 ekipage till start i årets upplaga av SM-i 

draghund för polishundar. Tävlingen gick av stapeln 

på Långberget i Värmland. Det tävlades i två grenar; 

linkörning 10 kilometer och stafett 5x3 kilometer. 

Arrangör av årets tävling var Västra Götaland. 

Från myndigheten deltog tre ekipage; Hugo med 

förare Hampus Eriksson, Serro med förare Carl- 

Gunnar Häljebo och Dizel med förare Göran 

Bjuström. 

Vi gratulerar Västernorrland till seger i stafetten. I den 

individuella linkörningen placerade sig Viggo med 

Bengt-Erik Ljunglöf från Uppsala på första plats. Tvåa 

kom Lizst med förare Roger Björne från 

Västernorrland och på tredje plats Arkas med Jan 

Gustafsson från Västermanland. Bästa placering för 

Västra Götaland i grenen linkörning hade Hugo med 

förare Hampus Eriksson. Det blev en 6:e plats. 

Nya polisaspiranter på plats 

Måndagen den 17 januari 2005 kom 71 polisaspiranter 

till Västra Götaland. De kommer att genomföra 

sin praktikutbildning vid myndigheten under 

tiden 17 januari till 17 juli 2005. 

Foto Hampus Eriksson 

Nytt på IntraPolis 

För att underlätta för dig som har frågor eller tips om IntraPolis finns 

nu en lista på alla myndighetens lokalredaktörer under Adress och 

telefon.Flera närpolisområden har den senaste tiden startat aktiva 

sidor på IntraPolis. Bland annat Dalsland, Frölunda och Kortedala. 

Bland de nya sidor som har startats märks också Arbetsmiljö och 

hälsa och Nätverket för homooch bisexuella, båda hittar du under 

Jobbet och jag. Sedan början har mars är personalstyrkan på 

webbredaktionen fördubblad då Maria Hellqvist är tillbaka från sin 

föräldraledighet. 

Nya e-postadresser i myndigheten 

Nytt system för extern e-post 

Polisen har driftsatt ett nytt system för att skicka extern e-post via 

BasA. Systemet har provats i drygt ett år och nu kommer Polisen i 

Västra Götaland att successivt ge de medarbetare som har behov 

möjlighet att använda sig av det nya e-postsystemet. 

– Det kommer att gå att ta emot och skicka bifogade filer som är 

ofarliga. Trasslet med att flytta filer med hjälp av disketter kommer 

att minska tack vare att vi får in filerna direkt i GroupWise, berättar 

Jan Strannegård, kontaktperson för extern e-post. 

Vill du också ha tillgång till det nya systemet? 

Det kommer att finnas möjlighet att få en personlig e-postadress 

eller att använda sig av de funktionsbrevlådor som idag finns i 

GroupWise. Men tänk på att en e-postadress innebär också ett 

ansvar eftersom posten ska öppnas minst en gång varje vardag. 

Har du behov av en e-postadress vänder du dig till din närmaste 

chef. 

Läs mer om systemet på IntraPolis under IT/Teknik /GroupWise 

Praktikutbildningen kommer att genomföras 

på följande närpolisområden, antal och 

placering: 

PO 1 

4 Mölndal 

8 Hisingen 

8 Kortedala/Bergsjön 

7 Göteborg City 

4 Frölunda 

2 Kungälv 

2 Stenungsund 

8 Uddevalla 

1 Vänersborg 

5 Trollhättan 

1 Åmål 

2 Strömstad 

PO 2 

3 Borås 

3 Alingsås 

PO 3 

4 Västra Skaraborg 

9 Östra Skaraborg 


Korsord 

28 Länsmannen 1/2005

Krysslösningarna fortsätter att strömma in till redaktionen. 

[Kuckeli]kul tycker vi. Här kommer 

påskens upplaga av klurigheter för hjärncellerna. 

Klura på och skicka in lösningen till oss så har du 

chans att vinna biobiljetter. Varför inte ta med en 

vän på någon bra film i vår... 

Vi gratulerar förra numrets kryssvinnare! 

1:a pris, två biocheckar: 

Barbro Karlsson, Borås 

2:a pris, två biocheckar: 

Ove Bringefält, Sävedalen 

3:e pris, en biocheck: 

Gunnar Hilmér, Uddevalla 

Namn: ................................................................ 

Adress: ................................................................ 

Postnr: ................................................................ 

Ort: ................................................................ 

Redaktionen tillhanda senast 

den 30 maj 2005. 

Länsmannen/ Korsord 

Box 429 

401 26 GÖTEBORG 

Lösningen till korsordet i julnumret av Länsmannen. 


Notiser 

Polis-SM i Handboll 

och Innebandy 

Göteborgs polismäns idrottsförening genomför 

återigen ett dubbelarrangemang 

med svenskt polismästerskap i handboll 

respektive innebandy. Matcherna går i 

Lundbystrandshallen i Göteborg den 25- 

27 april 2005. 

Vi behöver funktionärer till båda idrotterna. 

Är du intresserad av att vara 

med? Hör av dig till Annica Edvardsson, 

Hisingen via GW 



Göteborgspolisen 

Svenska mästare i bandy 

Polis-SM i bandy arrangerades av Göteborgs-polisen 

den 3-4 februari på 

Ruddalens idrotts-plats. Det var sex 

deltagande lag som delades upp i två 

grupper. 

Gävle, Stockholm och Örebro gjorde 

upp i den ena gruppen som vanns av 

Gävle. I den andra gruppen gjorde Göteborg, 

Västmanland och Uppsala upp. 

Göteborg vann gruppen efter två 3-0 

segrar. 

I finalen lyckades Göteborg vinna mot 

Gävle med 2-1 efter en jämn match. 

Belönad för förbättrat 

brottsofferarbete 

Bertil Claesson, chef för näpo Angered har 

fått ett stipendium från Brottsofferjouren i 

Göteborg. Stipendiet är på 10 000 kronor 

och delas ut till en person som verkat för att 

förebygga brott eller våld i vårt samhälle eller 

som på andra sätt utfört ett framstående arbete 

till gagn för brottsoffer. 

I juryns motivering säger man bland annat: 

”Bertil Claesson har på ett engagerat och 

aktivt sätt, systematiskt och under lång tid 

arbetat till gagn för svaga och brottsutsatta 

människor i vårt samhälle. 

”Hans stora patos för att förbättra brottsofferarbetet 

i vårt samhälle är föredömligt.” 

Glad påsk 

önskar redaktionen 

på Länsmannen 

Foto Ulla Staaf

Tack 

Ett hjärtligt tack... 

Ett hjärtligt tack för all uppvaktning i 

samband med min pensionering. Jag har 

haft förmånen att få arbeta i telefonväxeln 

i Göteborg sedan 1998. Det har varit 

en fantastisk tid med underbara arbetskamrater. 

Tack till länspolismästarens 

sekretariat, Polisens kontaktcenter och 

LKC för blommor, tal och gratulationer. 

Ett särskilt tack vill jag rikta till min chef 

Bodil Nydevall och hela min arbetsgrupp. 

Hjärtligt tack 

Majbritt Skarström 

Växeltelefonist, Göteborg 

PS. Tack TAM för ett 

jättefint samarbete D.S 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Ett stort tack! 

Ett stort tack till er alla, för de fina presenterna 

och de vackra blommorna, som 

jag fick av er på min födelsedag 

Sissi Padu 

Uddevalla 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Det kom ett vykort... 

Familjen Dragemark tackar alla poliser 

som deltagit i sökandet efter Sven 

Dragemark i Gullmarsberg i Skredsvik 

den 7-10 februari. 

Tacket framfördes via Nils Lundqvist 

Krimjouren, Göteborg 

Stort tack för 

stöd och hjälp 

Stort tack till alla inom och utom myndigheten 

för den stöttning och hjälp som 

min familj och jag fått i samband med 

min skottskada den 27 oktober 2004. 

Kjell Peterson 

Piketen, Göteborg 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Ett stort tack 

till mina underbara 

arbetskamrater i 

Uddevalla, Lysekil 

och Munkedal. 

Tack för att ni bryr er! 

Berit Åhlander 

Uddevalla 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Tack för en oförglömlig dag! 

För all den uppmärksamhet jag rönte under 

min långa vistelse under hösten på 

Uddevalla sjukhus i samband med min 

svåra sjukdom, vill jag härmed framföra 

mitt innerliga tack. Mycket blommor, 

böcker och presenter, ja till och med julklappar, 

fick jag av kollegor och vänner. 

Det är vid sådana tillfällen man märker 

var man har sina vänner. De synes vara 

legio. 

Även vid avtackningen i samband med 

min pensionering den 8 februari fick jag 

många bevis på det goda samarbete jag 

haft med kollegorna. Många kollegor 

och ämbetsbröder ställde upp och gjorde 

dagen till en högtid. Jag vill härmed innerligt 

tacka för de vackra orden, den 

stora mängden blommor och mängder av 

gåvor. Särskilt ledning och arrangörer 

skall därjämte ha ett välförtjänt tack för 

den stora och välorganiserade avtackningen. 

Dagen är oförglömlig. 

Gunnar af Geijerstam 

PO1 Kansli 

Tack till polisen 

i Trollhättan och Uddevalla 

Jag har förlorat anhöriga i katastrofen i 

Asien och har haft många kontakter med 

lokala polisen i Uddevalla och Trollhättan. 

Jag måste bara få tala om att jag är 

tacksam för och överväldigad av deras 

otroligt professionella och empatiska bemötande. 

De gav mig trygghet och någon 

att lita på mitt uppe i allt kaos. Var 

stolta över er personal! 

Med vänliga hälsningar 

Åsa Holmqvist 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Tack för bra service! 

Jag skulle vilja tacka alla er på polisen i 

Göteborg för den fantastiska hjälp jag 

fick när jag tappat min plånbok förra 

veckan. Otroligt bra service och trevliga 

anställda var det intryck jag fick när jag 

tog kontakt med Polisen – såväl på polisstationerna 

som på kundtjänsten via telefon. 

Det vill jag rikta ett stort tack till er 

för! 

Med vänliga hälsningar 

Martina Ekelund- Entson 

○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ 

Tack till telefonväxelns 

personal 

Under många år och i många olika befattningar 

har jag nyttjat telefonväxelns 

tjänster. Jag har ibland varit riktigt besvärliga 

i mina krav på service. Till min 

stora glädje har jag alltid blivit bemött 

med vänlighet och med stor serviceanda. 

Jag vill med dessa ord uttrycka mitt tack 

till telefonväxelns personal. 

Jan-Åke Liljedahl 

PO3 Kansli 

Illustrationer Maria Hällqvist 


Posttidning B 

Returadress: Polisen/Länsmannen 

Box 429, 401 26 Göteborg 


– Jag blir rastlös om jag inte får röra 

mig! säger Sanna Hoflund på igv 

Borås. Hon brukar träna styrka i träningslokalen 

på Polishuset i Borås. 

Sedan blir det boxersize och mera 

styrketräning på gymet i stan. Detta 

varvar hon med både löpning och 

cykling. 

Göran Carlbom som arbetar på 

Länskommunikationscentralen tycker 

att det är viktigt att familjen mår 

bra. Göran tillbringar mycket tid med 

sin familj. –Vi har två barn, mår de 

bra och är friska, då mår jag också 

bra, säger Göran. På min fråga om 

kosten, svarar Göran att han försöker 

äta en allsidig kost. 


Helene Granath arbetar sedan många år tillbaka som 

hästskötare på LOP/ry. Hon mår bra av sina spinningoch 

bodypumpklasser som hon kör fem pass i veckan. 

Helen är instruktör på två olika gym i Göteborg. 

– På gymet har jag också ett stort socialt liv, säger Helen, 

som också tillägger att trivseln på arbetsplatsen är viktig. 

På bilden ser vi Helen med fuxen Nero. 

Marianne Palm, har en god vana 

som hon haft i 25 år. Hon promenerar 

till och från jobbet vilket blir 50 

minuters promenad varje dag. En 

dag i veckan joggar Marianne. 

– Sedan friskvårdsprojektet drog 

igång är vi ett gäng på ca 20 personer 

som varje fredag tränar spinning 

och pace. Vi tränar både grenarna, 

spinning i 30 minuter och pace i 30 

minuter, säger Marianne som är utredningschef 

i PO2. 

– Jag är aktiv i polisens olika idrottsföreningar, 

jag spelar både bandy 

och innebandy. Vardags-”fysen” för 

mig är mest promenader och jogging. 

Jag försöker tänka på vad jag 

äter så att det inte blir för mycket 

snabbmat, säger Martin Fredman 

som just nu går en utbildning till yttre 

poliskommissarie på LOP. 

Text & bild Ingrid Adetun

Länsmannen - Polisen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?