Gränna lägger ribban högt -Lärarnas tidning - 3O-Modellen
Gränna lägger ribban högt -Lärarnas tidning - 3O-Modellen
Gränna lägger ribban högt -Lärarnas tidning - 3O-Modellen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Publicerat på <strong>Lärarnas</strong> Nyheter (http://www.lararnasnyheter.se)<br />
<strong>Gränna</strong> <strong>lägger</strong> <strong>ribban</strong> <strong>högt</strong><br />
Ribbaskolan ska bli först i landet med att vila helt på vetenskaplig grund.<br />
Receptet är forskande lärare med masterexamen.<br />
Känn hur ni värms upp, sakta men säkert. Ni rör er mer och snabbare ju varmare ni blir!<br />
Milia Flood, Nicole Bolzyk och Paulin Sjöberg i år 9 rör sig som molekyler till musik. Specialpedagogen Susanne Granberg<br />
instruerar. Lektionen är ett led i hennes forskning: Hon vill undersöka hur man kan integrera dans, språk och rörelse i NOundervisningen.<br />
För forska ska hon göra, hon och alla andra lärare på Ribbaskolan i <strong>Gränna</strong>, som från och med detta läsår är<br />
en modellskola. Alltså en som ska utgöra »modell« för andra skolor.<br />
Eleverna accelererar stadigt och rytmiskt sina rörelser.<br />
— Snabbare och snabbare! uppmanar Susanne Granberg och introducerar sedan andra estetiska NO-övningar. Eleverna får<br />
testa att röra sig som ljudvågor, skakas om som vätskor i provrör och klyvas mitt itu som atomer.<br />
— Tanken med att vi lärare forskar är att vi ska utveckla ett mer vetenskapligt förhållningssätt i vår undervisning. Jag har<br />
jobbat på den här skolan tidigare, och sökte mig tillbaka just på grund av det här projektet, säger Susanne Granberg.<br />
Förhållningssättet hon talar om kan gälla dels själva undervisningsinnehållet, dels sättet att undervisa på. Eleven Milia Flood<br />
har exempelvis märkt av att Modellskolan redan gett effekt på hennes lektioner.<br />
— Vissa lärare använder en annan teknik för att lära ut nu — de frågar bland annat hur vi känner att vi lär oss bäst. De är<br />
också tydligare med målen för varje betygssteg. Och rektorerna är ute mycket mer bland oss elever, vilket är jättebra.<br />
— Christin och jag har tidigare nått goda resultat i ett socialt utsatt område.<br />
Christin Lunds röda Honda hastar fram längs Vättern på E4:an<br />
mellan Jönköping och <strong>Gränna</strong>.<br />
Christin Lund är nybliven biträdande rektor på Ribbaskolan, och i<br />
baksätet sitter den lika färska huvudrektorn Lotta Johansson.<br />
Samåkning sparar miljö och pengar, vilket kan behövas eftersom<br />
deras arbetsplats kräver en daglig pendling på åtta mil tur och<br />
retur.<br />
Det krävs en stunds eftertanke innan de vill medge att de blivit<br />
»headhuntade« inför projektet med Modellskolan.<br />
— Visst kan man säga att vi blev handplockade. Det är lite<br />
kontroversiellt men kanske på tiden att vi är öppna med det, säger<br />
Lotta Johansson och lutar sig fram från baksätet för att överrösta<br />
motorljudet.<br />
Vad de blev rekryterade till är den centralt belägna grundskolan i den pittoreska polkagrisstaden, som förra läsåret hade<br />
sämst resultat i hela kommunen.<br />
— Det är ganska anmärkningsvärt med tanke på att barnen kommer från <strong>Gränna</strong>s relativt välbärgade familjer, och att andelen<br />
elever med andra modersmål är låg, säger Christin Lund och saktar in framför skolbussen.
Så politikerna bestämde sig för att något drastiskt måste göras, och erbjöd pedagogikprofessorn vid Jönköpings högskola<br />
Tomas Kroksmark att starta sin Modellskola där.<br />
Han hade tidigare uttryckt ett intresse för att starta en skola som helt och hållet vilade på vetenskaplig grund, med<br />
hundraprocentig måluppfyllelse för eleverna som viktigaste syfte. <strong>Lärarnas</strong> vetenskapliga kompetens skulle säkras med<br />
fortbildning till en masterexamen i lärande, vilket för de flesta innebär 60 poängs extra studier på halvfart.<br />
Sagt och gjort. Kommun och akademi förenades i en handskakning och man utsåg en ny ledartrojka för Ribbaskolan,<br />
bestående av Christin Lund, Lotta Johansson och Fausto Callegari, och sammankallade till stormöte i den nyrenoverade<br />
skolans aula.<br />
En viktig utgångspunkt var att all pedagogisk personal måste vara med. Så lärarna fick ett ultimatum: Kliv på tåget eller byt<br />
arbetsplats. Åtta lärare valde att inte följa med och ytterligare fem hoppade av den första terminen.<br />
— En del tyckte helt enkelt att det var för tuffa villkor. Vissa i<br />
personalen mådde skitdåligt — det är inget att sticka under stol med,<br />
säger läraren Anna Franklin.<br />
Och de som blev kvar fick vara beredda att satsa ordentligt. Att<br />
arbeta heltid och samtidigt plugga halvtid ställer stora krav. Lärarna<br />
får tre timmar för studier inom arbetstiden, lika mycket till förväntas<br />
ske på fritiden. Det ger en arbetsvecka på 48 timmar.<br />
— Det blir inte färre lektioner, de tre timmarna vi får måste utnyttjas<br />
på planeringstiden. Och eftersom man inte vill göra avkall på<br />
undervisningskvaliteten så blir det stressigt, inte minst för oss som<br />
har småbarn, säger Anna Franklin över axeln och småspringer till<br />
nästa lektion.<br />
— Det stämmer att många tyckte att det blev för tufft, säger rektor Lotta Johansson. Hon förbereder sig för dagens<br />
fortbildningstillfälle, en översiktskurs i vetenskapsteori, och menar att hindren på vägen mer har bestått av skolans trögrörliga<br />
strukturer än av lärarna själva.<br />
— Vissa hade goda skäl att hoppa av, som att de inte ville satsa sina sista år innan pension. Men det finns också traditionellt<br />
en stark skepsis mot alla former av förändringar inom skolan, inte minst från facket.<br />
Men motståndet mjuknade med tiden och nu lyfter lärarna fram projektets positiva aspekter. Förutom kompetensutveckling<br />
och en konkurrenskraftig examen får de också ekonomisk kompensation, med en »studielön« på 1.000 kronor extra i<br />
månaden. Dessa pengar behöver inte tas ur skolans egen budget, kommunen skjuter till det som behövs.<br />
Dessutom har Modellskolan fått fyra miljoner i EU-bidrag, pengar som bland annat går till handledning.<br />
— Handledningen är jättebra och relevant. Vi diskuterar pedagogiska dilemman som kommer fram i den egna verksamheten, <br />
säger Lea Eriksson.<br />
Hon har arbetat som lärare sedan 1978 och betonar att tajmningen för projektet är perfekt med tanke på att den nya<br />
läroplanen införs nästa termin. Hon har redan börjat använda det hon lärt sig i undervisningen.<br />
— Bara att ställa en så enkel fråga som hur det går till när eleverna lär sig, gör att man börjar tänka i helt nya banor, och<br />
anpassar och förbättrar sin undervisning.<br />
Tomas Kroksmark själv säger att just detta är hela syftet med projektet. Verksamhetsnära forskning för att förbättra<br />
undervisningen är en bristvara, eftersom den vetenskapliga verksamheten på universiteten inte är giltig för skolans praktik,<br />
anser han.<br />
— Om lärarna systematiskt börjar forska kring sitt eget arbete så är jag helt säker på att de utvecklar en kompetens som leder<br />
till en bättre skola.<br />
Han tycker att Modellskolans första läsår hittills har gått mycket bra, och hoppas att projektet ger eko i hela Skol-Sverige.<br />
— Jag är väldigt glad över det intresse och den entusiasm som lärarna på Ribbaskolan visar upp.<br />
Förhoppningsvis sprider sig detta tänkande som en präriebrand, att alla skolor ser det som självklart att bedriva forskning inom<br />
tio år.<br />
På väg mot aulan och dagens föreläsning går Christin Lund runt och småpratar med eleverna. Som en av<br />
»superpedagogerna« i förra omgången av Svt:s klass 9A är hon en erkänt duktig lärare, vilket märks även i rollen som<br />
skolledare.<br />
Hon tilltalar eleverna med namn, förmanar när det behövs, visar sig närvarande och rättar till stolar som hamnat fel.<br />
— Vi i ledningen ska vara med i det här på samma villkor som lärarna, säger hon och kastar ett förlupet bananskal i lådan för<br />
återvinning. Det tycker jag är jätteviktigt, faktiskt en av grundförutsättningarna.<br />
På föreläsningen raspar penna mot block. Lärare och ledare har blivit elever och antecknar flitigt när de introduceras i<br />
vetenskapsteori av pedagogiklektorn Martin Hugo från Högskolan i Jönköping. Han talar om fenomenografi, hermeneutik och<br />
positivism. Det är abstrakt och på en hög teoretisk nivå.<br />
Rektor Lotta Johansson kommenterar att det kan kännas ovant att bryta invanda rutiner och helt plötsligt gå tillbaka till<br />
skolbänken.<br />
— Det kan vara en knäck för yrkesstoltheten att ha arbetat i 30 år och nu upptäcka att man inte ens har behörighet för att<br />
skriva en C-uppsats. Det är nog lättare för yngre lärare som har studietiden i färskt minne. Men samtidigt ger det så otroligt<br />
mycket för den yrkesmässiga utvecklingen, och det märks att vi alla blir mer och mer motiverade ju mer vi lär oss.<br />
Niklas Arevik
Skola som förebild<br />
Modellskolan startade i höstas på initiativ av pedagogikprofessorn Tomas Kroksmark.<br />
Projektet är ett samarbete mellan Jönköpings kommun och Högskolan för lärande och kommunikation.<br />
Syftet är att öka lärarnas kompetens och förbättra elevernas resultat. Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen i<br />
år 9.<br />
Tanken är att bli »modell«, en förebild, för andra skolor.<br />
Nya krav i skollagen<br />
I den nya skollagen betonas att all undervisning i svensk skola ska vila på vetenskaplig grund, något som inte har<br />
stått med tidigare.<br />
Tomas Kroksmark menar att Modellskolan blir den första som når upp till detta krav.<br />
Detta gör man genom att samtliga lärare inom fem år ska ha en masterexamen i lärande, och att de sedan ska<br />
fortsätta forska i det vardagliga arbetet för att utveckla undervisningen.<br />
<strong>Lärarnas</strong> <strong>tidning</strong> Grundskola I skolan Forskning Anna Franklin Caroline Råsmar Christin Lund Lea Eriksson<br />
Lotta Johansson Modellskolan skollag Susanne Granberg Tomas Kroksmark vetenskaplig grund