pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bioenergi<br />
Åkerkanter och vägrenar<br />
kan vara energivedsrika<br />
det b l i r dy r a r e at t ta u t<br />
energived f r Å n u n g s k O g a r<br />
ä n at t ta u t g r O t O c H b ry ta<br />
s t u b b a r. det p Å v e r k a r d e t<br />
p r i s s O m skOgsägaren f Å r<br />
f ö r energiveden. med s m Å<br />
f ö r b ä t t r i n g a r H ä r O c H<br />
va r i k e d j a n f r Å n skOgen<br />
till v ä r m e pa n na n, u p p n Å s<br />
vinster s O m alla pa r t e r i<br />
k e d j a n d r a r n y t ta av.<br />
I<br />
takt med att efterfrågan<br />
på energived ökar, blir<br />
både röjnings- och gallringsskogar<br />
intressantare<br />
som skogsbränsleobjekt.<br />
Energived finns på många<br />
platser<br />
I både äldre plantskogar och i<br />
unga gallringsskogar finns det<br />
energived att ta ut. Ibland är<br />
det mest lönande att även ta<br />
ut det virke som fyller kraven<br />
för massaved som energived.<br />
Prisskillnaden mellan massaved<br />
och energived och den<br />
mängd massaved som tas bort<br />
vid gallringen avgör vilket alternativ<br />
som är mest lönande<br />
ur skogsägarens synvinkel.<br />
Energived växer också längs<br />
åkerkanter, diken och vägrenar.<br />
Mängden kan bli verkligt<br />
stor och dessutom blir avverkningskostnaderna<br />
låga.<br />
Albestånd, som bl.a. finns<br />
längs våra kuster, är virkesrika.<br />
Virkesvolymer på upp till<br />
100 m 3 /hektar är inget ovanligt.<br />
Virket duger sällan till något<br />
annat än som bränsle.<br />
Foto: Perttu Suonperä<br />
När det på vintern snöar och turvis är plus- och minusgrader kan en otäckt trave bli en isklump.<br />
Då är det omöjligt att flisa virket.<br />
Liten eller stor panna?<br />
Det är bra att i förväg ta reda<br />
på i hurdan panna skogsbränslet<br />
sannolikt kommer<br />
att brännas och var flisningen<br />
sker.<br />
• Mindre värmepannor<br />
som används i egnahemshus<br />
och på jordbruksfastigheter<br />
ska ha flis av bra kvalitet.<br />
Fukthalten ska vara under 25<br />
procent. Stammar som tas ut<br />
som energived från röjnings-<br />
och gallringsskogar ska därför<br />
kvistas.<br />
• Medelstora värmeverk,<br />
upp till 1 000 kW, klarar av<br />
att bränna flis som är gjord<br />
av okvisade stammar och av<br />
grot. Fukthalten ska vara under<br />
40 procent.<br />
• Stora värmeverk, över<br />
1 000 kW, klarar av all slags<br />
energived, men ju torrare flisen<br />
är och ju bättre kvaliteten<br />
den har, desto färre blir driftstoppen<br />
och desto mer energi<br />
får man ut av flisen.<br />
Vad innebär dålig flis?<br />
Dålig flis är dålig för alla<br />
och det blir dyrt att elda med<br />
den.<br />
• Fuktig flis har en hög vattenhalt<br />
och den energi som<br />
man får ut av flisen blir lägre.<br />
• Vid längre lagring börjar<br />
fuktig flis brytas ned och<br />
i extrema fall kan flisstacken<br />
antändas. Den börjar också<br />
mögla och blir en hälsorisk.<br />
• Fuktig flis fryser vid lag-<br />
ring under bar himmel vintertid.<br />
Det ger problem på transportörerna.<br />
• Ju fuktigare flis desto mera<br />
aska blir det.<br />
• En jämn flisfraktion med<br />
lite stickor ger mindre driftstopp.<br />
Flisfraktionen bör vara<br />
anpassad till pannan. m<br />
I <strong>Skogsbruket</strong> inleder vi en serie<br />
om uttag av energived från gallringsskogar.<br />
I dessa skogar finns<br />
en stor potential. Med små förbättringar<br />
i produktionskedjan<br />
från skogen till värmepannan,<br />
uppnås vinster som alla parter<br />
har nytta av.<br />
Texterna kommer att basera<br />
sig på ”Laatuhakkeen tuotanto<br />
-opas” som är skriven av energivedsexpert<br />
Tanja Lepistö på Södra<br />
Österbottens skogscentral.<br />
8 SkogSbruket 4/2010
Change language