pdf, 5,1 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Hittar du dina råmärken? äl d r e s k O g s ä g a r e t r O r sig v e ta va r r Å r na mellan s k O g s- fastigHeterna g Å r O c H va r r Å m ä r k e n f i n n s. sa n n i n g e n ä r d O c k at t m Å n g a i n t e v e t, d e ba r a t r O r sig v e ta. fa r fa r H a r k a n s k e b e r ä t tat at t en stig g Å r l ä n g s r Å n, m e n stigen k a n H a b y t t s t r ä c k n i n g till följd av n e d fa l l- n a t r ä d eller m a r k b e r e d n i n g. Om b Å d a fastigHeterna H a r k a l av v e r k at l ä n g s d e n g e m e n s a m m a r Å n, k a n stigen försvinna pÅ n Å g r a Å r. Det lönar sig att hålla rårna öppna och inte låta dem växa igen. Fastighetsbildningslagen (554/1995) säger att om det finns oklarheter som gäller råns sträckning eller råmärken så måste man hålla en officiell rågång. Det kostar en hel del pengar och i många fall är det helt onödigt. Det är bättre att hålla rårna öppna så länge som de kan urskiljas i terrängen. När får jag själv öppna en rå? År 2005 stadgade riksdagen mycket klokt: ”Ägare till registerenheter på skogsmark utanför detaljplaneområden får hugga upp en rå mellan sina enheter, om rån har huggits upp tidigare i samband med en lantmäteriförrättning och dess sträckning inte är oklar eller stridig. Rån skall huggas upp så att rålinjen går mitt i den upphuggna rågatan och tydligt kan urskiljas. Rågatan får huggas upp högst en och en halv meter bred, om inte ägarna avtalar något annat. Om avtal inte nås om upphuggning av rån, får ägaren till en registerenhet hugga upp rån utan rågrannens samtycke efter att ha underrättat rågrannen om detta. De träd som fällts inom råområdet tillkommer ägaren till den registerenhet på vars sida av rån träden har fällts. Den som äger träden skall se till att de tas till vara. För kostnaderna för upphuggningen av rån svarar den som hugger upp rån, om inte ägarna till registerenheterna avtalar om något annat.” Kort och gott: den som vet exakt var rån går i terrängen får hålla den öppen. Grannen får kanske ett påskkort och hälsningar: jag ska öppna rån efter påsken. Men då måste man verkligen veta var rån går. En märklig sak är att den ovannämnda stadgan inte finns i fastighetsbildningslagen (1995) eller förordningen (1996). Den hör till lagen an- Den bästa årstiden att hitta ett försvunnet röse är vår. Det här fyrkantiga röset var en liten upphöjning under humustäcket. gående vissa grannelagsförhållanden (1920). Olika råmärken För att hitta alla sina rår och råmärken behöver en ny skogsägare köpa en lämplig karta från den närmaste lantmäteribyrån. Vi har 12 lantmäteribyråer i landet. Deras adresser hittar du på webbadressenwww.lantmateriverket.fi > Lantmäteribyråer. En fastighetskarta med alla råmärken och deras nummer utsatta är bäst. Om du har en GPS-mottagare, kan du också köpa koordinater för råmärken. Med koordinaternas hjälp kan du hitta det ungefärliga läget för ett råmärke i skogen. För att kunna hitta något, måste du veta vad du ska leta efter. Om det är fråga om gamla, försvunna råmärken, borde man hitta ett stenröse. • På mineraljordar byggdes ofta stora fyrkantiga rösen av sten. För cirka 60 år sedan stadgades att ett fyrkantigt röse byggs av stenar. Röset ska vara minst 100 cm långt, 100 cm brett och minst 40 cm högt. I rösets mitt i råpunkten ska resas en minst 60 cm hög centersten som är minst 20 cm i diameter. • En variant är ett femstenaröse. Det byggdes på följande sätt: i råpunkten restes en centersten av samma storlek som i ett fyrkantigt röse och som hörnstenar utplacerades fyra stenar lika långt från varandra och på omkring 80 cm avstånd från centerstenen. Hörnstenarna skulle vara minst 40 cm i diameter. • Om det var knappt om stenar, restes ett enstenaröse. Det byggdes på följande sätt: i råpunkten restes en minst 80 centimeter hög sten som skulle vara minst 20 cm i diameter. 6 SkogSbruket 4/2010
• Man accepterade också en jordfast sten eller ett bergröse. Det stipulerades att en jordfast sten eller en punkt på ett berg kan utmärkas som röse. Det fanns två alternativ. Man kunde fästa en järnbult eller ett järnrör som var minst 2 cm i diameter stadigt i råpunkten och kravet var att det skulle nå 5 cm över stenens eller bergets yta. Det andra alternativet var att i råpunkten hugga in en cirkel med en diameter på omkring 15 cm med en råvinkel inne i cirkeln. Inhuggningen skulle vara minst 1 cm djup och bred. • På lösa och sanka marker byggdes ett fyrkantigt röse på en trälave. Hörnen stöddes med träpålar som var nedsänkta i mossen. Gamla rösen på trälavar är svåra att upptäcka efter årtionden, då de sjunker in i mossen. Förr gällde anvisningen att om ett röse byggt på en trälave skulle kunna sjunka in i mossen eller myren, borde det Ordet rå heter i pluralis rår. Den bestämda formen är rårna. Det böjs med andra ord på samma sätt som ordet tå. SkogSbruket 4/2010 Enligt GPS-mottagaren finns ett röse i närheten. byggas ett röse av fem pålar. I råpunkten skulle en påle föras ner djupt i marken. På ungefär 80 cm avstånd från råpunkten och på lika långt avstånd från varandra skulle det finnas fyra pålar av hållbart virke, som var barkade, hade en diameter på minst 10 cm och som höjde sig minst 80 cm över markytan. Anvisningen var att det i röset skulle inhuggas eller inskäras dess nummer till minst 0,5 cm djup. För att urskilja numren på gamla rösen behövs det en liten stålborste för att putsa bort lavar. En rå måste öppnas Sedan du hittat råmärken kan du öppna rån. Om du hittar några vettare i rålinjen, kan de vara till hjälp i arbetet. Tyvärr restes inte vettare (till exempel tre bredvid varandra i råns riktning placerade stenar) på 200 meters avstånd såsom lagen angav och många vettare har förstörts vid avverkningar. Allt arbete har sina mödor! m te x t O c H f O t O : matti k ä r k k ä i n e n När två mindre granar har huggits bort och den fallna centerstenen har lyfts upp, syns röset. Ofta kan siffrorna vara upp och ner. 7
Page 1 and 2: Skogsbruket 4-2010 Planteringssäso
Page 3 and 4: Skogsbruket SkogSbruket 4/2010 www.
Page 5: ställde Göran upp som “puriljä
Page 9 and 10: Bioenergi Nya spelregler för mätn
Page 11 and 12: Sk o g S v å r d Nu är det vår -
Page 13 and 14: arna behandlas nä r temperaturen p
Page 15 and 16: Skogsvårdsskolan SkogSbruket 4/201
Page 17 and 18: Skogsvårdsskolan Snö Snöskador k
Page 19 and 20: Skogsskador? Försäk- ringen kansk
Page 21 and 22: Putsa först - skruva sist En maski
Page 23 and 24: växlar. Till slut kommer bilen los
Page 25 and 26: En snabb plockare kan komma upp til
Page 27 and 28: virkeSpriSer Stockpriserna har gåt
Page 29 and 30: Då transporterades 6 000 kubikmete
Page 31 and 32: info från Föreningen för Skogsku

pdf, 5,1 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?