pdf, 5,1 MB - Skogsbruket

Hittar du dina råmärken?
äl d r e s k O g s ä g a r e t r O r sig v e ta va r r Å r na mellan s k O g s-
fastigHeterna g Å r O c H va r r Å m ä r k e n f i n n s. sa n n i n g e n
ä r d O c k at t m Å n g a i n t e v e t, d e ba r a t r O r sig v e ta.
fa r fa r H a r k a n s k e b e r ä t tat at t en stig g Å r l ä n g s r Å n,
m e n stigen k a n H a b y t t s t r ä c k n i n g till följd av n e d fa l l-
n a t r ä d eller m a r k b e r e d n i n g. Om b Å d a fastigHeterna
H a r k a l av v e r k at l ä n g s d e n g e m e n s a m m a r Å n, k a n stigen
försvinna pÅ n Å g r a Å r.
Det lönar sig att hålla
rårna öppna och
inte låta dem växa
igen. Fastighetsbildningslagen
(554/1995) säger
att om det finns oklarheter
som gäller råns sträckning el-
ler råmärken så måste man
hålla en officiell rågång. Det
kostar en hel del pengar och i
många fall är det helt onödigt.
Det är bättre att hålla rårna
öppna så länge som de kan
urskiljas i terrängen.
När får jag själv öppna en rå?
År 2005 stadgade riksdagen
mycket klokt:
Ӏgare till registerenheter
på skogsmark utanför detaljplaneområden
får hugga upp
en rå mellan sina enheter, om
rån har huggits upp tidigare i
samband med en lantmäteriförrättning
och dess sträckning
inte är oklar eller stridig. Rån
skall huggas upp så att rålinjen
går mitt i den upphuggna
rågatan och tydligt kan urskiljas.
Rågatan får huggas upp
högst en och en halv meter
bred, om inte ägarna avtalar
något annat.
Om avtal inte nås om upphuggning
av rån, får ägaren
till en registerenhet hugga
upp rån utan rågrannens
samtycke efter att ha underrättat
rågrannen om detta. De
träd som fällts inom råområdet
tillkommer ägaren till den
registerenhet på vars sida av
rån träden har fällts. Den som
äger träden skall se till att de
tas till vara.
För kostnaderna för upphuggningen
av rån svarar den
som hugger upp rån, om inte
ägarna till registerenheterna
avtalar om något annat.”
Kort och gott: den som vet
exakt var rån går i terrängen
får hålla den öppen. Grannen
får kanske ett påskkort och
hälsningar: jag ska öppna rån
efter påsken. Men då måste
man verkligen veta var rån
går.
En märklig sak är att den
ovannämnda stadgan inte
finns i fastighetsbildningslagen
(1995) eller förordningen
(1996). Den hör till lagen an-
Den bästa årstiden att hitta
ett försvunnet röse är vår. Det
här fyrkantiga röset var en liten
upphöjning under humustäcket.
gående vissa grannelagsförhållanden
(1920).
Olika råmärken
För att hitta alla sina rår och
råmärken behöver en ny
skogsägare köpa en lämplig
karta från den närmaste lantmäteribyrån.
Vi har 12 lantmäteribyråer
i landet. Deras
adresser hittar du på webbadressenwww.lantmateriverket.fi
> Lantmäteribyråer.
En fastighetskarta med alla
råmärken och deras nummer
utsatta är bäst. Om du har en
GPS-mottagare, kan du också
köpa koordinater för råmärken.
Med koordinaternas
hjälp kan du hitta det ungefärliga
läget för ett råmärke i
skogen.
För att kunna hitta något,
måste du veta vad du ska
leta efter. Om det är fråga om
gamla, försvunna råmärken,
borde man hitta ett stenröse.
• På mineraljordar byggdes
ofta stora fyrkantiga rösen av
sten. För cirka 60 år sedan
stadgades att ett fyrkantigt
röse byggs av stenar. Röset
ska vara minst 100 cm långt,
100 cm brett och minst 40 cm
högt. I rösets mitt i råpunkten
ska resas en minst 60 cm hög
centersten som är minst 20
cm i diameter.
• En variant är ett femstenaröse.
Det byggdes på följande
sätt: i råpunkten restes en
centersten av samma storlek
som i ett fyrkantigt röse och
som hörnstenar utplacerades
fyra stenar lika långt från varandra
och på omkring 80 cm
avstånd från centerstenen.
Hörnstenarna skulle vara
minst 40 cm i diameter.
• Om det var knappt om
stenar, restes ett enstenaröse.
Det byggdes på följande sätt:
i råpunkten restes en minst
80 centimeter hög sten som
skulle vara minst 20 cm i diameter.
6 SkogSbruket 4/2010