pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Skogsbruket</strong><br />
SkogSbruket 4/2010<br />
www.skogsbruket.fi<br />
Utgivare Föreningen för<br />
Skogskultur rf<br />
Orrspelsgränden 4<br />
00700 HELSINGFORS<br />
tfn 020 772 9000<br />
fax 020 772 9008<br />
fornamn.efternamn@tapio.fi<br />
Redaktion<br />
Chefredaktör Johnny Sved<br />
tfn 020-772 9205<br />
Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku<br />
tfn 020-772 9059<br />
Redaktionssekreterare Margita Törnroth<br />
tfn 020-772 9088<br />
Redaktör Maria Lindén<br />
tfn 020-772 9192<br />
Medarbetare Bjarne Andersson<br />
tfn 050-591 2880<br />
bjarne@bjarneandersson.com<br />
Helena Forsgård<br />
tfn 018-155 50<br />
helena@vikhan.aland.fi<br />
Marianne Palmgren<br />
marianne.palmgren@pp.inet.fi<br />
Christoffer Thomasfolk<br />
tfn 050-353 2018<br />
Bertel Widjeskog<br />
tfn 0500-888 530<br />
bergine@multi.fi<br />
Annonsförsäljning<br />
Oy Adving Ab,<br />
Ingmar Qvist<br />
tfn 040-505 5446<br />
fax 09-221 3425<br />
ingmar.qvist@elisanet.fi<br />
Adressförändringar<br />
och prenumerationer Margita Törnroth<br />
tfn 020-772 9088<br />
skogsbruket@tapio.fi<br />
Prenumerationspriser<br />
Helårsprenumeration (11 nr)<br />
38 euro i Finland<br />
370 SEK i Sverige<br />
45 euro i övriga länder<br />
Halvårsprenumeration (6 nr)<br />
23 euro i Finland<br />
230 SEK i Sverige<br />
27 euro i övriga länder<br />
ISSN 0037-6434<br />
Ombrytning<br />
Margita Lindgren,<br />
Ekenäs Tryckeri Ab<br />
Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs<br />
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.<br />
Ledaren 14.4.2010<br />
En energisk framtid<br />
väntar skogsbruket<br />
En E r g i p r i s, i n m at n i n g s ta r i f fE r, E n E r g i b E s k at t n i n g, miljövänlighet, förnybarhet,<br />
importberoende, leveranstrygghet och många andra saker kring energi<br />
har diskuterats flitigt på den politiska arenan den senaste tiden. Energibranschen<br />
är stor och viktig för att samhället skall fungera. Det är lätt för<br />
konsumenterna att byta elproducent och inom Norden handlar energibolagen<br />
med sin elektricitet på en gemensam börs. Konkurrensutsättningen<br />
skall hålla energibolagens vinstmarginaler på en acceptabel nivå.<br />
Priset på energi bestäms ändå långt av produktionskostnaderna och<br />
de igen regleras genom politik. Genom straffskatter och handel med<br />
utsläppsrätter höjs priset på fossila bränslen så att andra energiformer<br />
blir konkurrenskraftiga. Inmatningstariffer garanterar att producenten<br />
får ett minimipris för sin energi och minskar investerarnas risker. Investeringsstöd<br />
kan sänka merkostnaden för en del energiformer, och så<br />
vidare. Länderna i Europeiska Unionen har gemensamt förbundit sig att<br />
minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi i<br />
energiproduktionen. Finland har ålagts att höja andelen förnybar energi<br />
till hela 38 % före 2020. För att nå det målet krävs stora omställningar<br />
i energibranschen.<br />
En av omställningarna är att hämta allt mer energi i våra skogar. I mitten<br />
av april presenterade näringsminister Mauri Pekkarinen sitt förslag<br />
till stödpaket för förnybar energi för regeringen. Hela paketet går på<br />
nästan en miljard euro under tio år och målet är att produktionen av<br />
förnybar energi skall öka med 30 TWh per år. En femtedel skall produceras<br />
med vindkraft, en liten del med biogas och resten med biomassa<br />
(= energived). Det betyder att användningen av energived på tio år skall<br />
fyrdubblas och växa till 17 miljoner kubikmeter.<br />
En av frågeställningarna är hur anskaffningen av energived skall stödas<br />
i framtiden. Idag kan skogsägaren få ett stöd om 7 euro per kubikmeter<br />
för energived som hämtas ut i samband med iståndsättning av ungskog.<br />
Att stödet är bundet till vård av ungskog är ingen god lösning. Det har<br />
styrt in oss på en väg där försummad plantskogsvård kompenseras med<br />
stöd för energived. Klena stammar är dyra att hantera oberoende av om<br />
de kommer att flisas för att bli cellulosa, värmeenergi eller biodiesel.<br />
Det är fel att betala ut stöd för att drivningskostnaderna blivit skyhöga på<br />
grund av tidigare försummelser! Genom att slopa begränsningen på att<br />
skogen inte får vara grövre än 16 cm och rikta stödet till virke från alla<br />
förstagallringar skulle vi vinna mycket. Intresset för att gallra skulle öka<br />
och betydelsen av god plantskogsvård skulle bli tydlig. Sammantaget<br />
skulle det ge ett lönsammare skogsbruk och bättre garantier för att vi<br />
också i framtiden har grovt virke för sågindustrin. m<br />
JOHNNY SVED<br />
johnny.sved@tapio.fi<br />
3
Change language