pdf, 5,1 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Sk o g S v å r d Plantbrist på Åland i vår Om k r i n g 400 000 skOgsplantOr s k a n e r i d e n Å l ä n d s k a jO r d e n i v Å r – l i k a m Å n g a s O m i f jO l. – men i Å r ä r andelen g r a n p l a n t O r O va n l i g t H ö g, v i m Å s t e till O c H m e d k ö pa g r a n p l a n t O r f r Å n sv e r i g e O c H fi n l a n d f ö r at t k l a r a beHOvet, säger tO r b j ö r n bj ö r km a n , verksamHetsledare v i d Ål a n d s skOgsvÅrdsfören i n g. Planteringssäsongen på Åland brukar börja i mitten av april, i år tror Torbjörn Björkman på en något senare start. – Vi hoppas på månadsskiftet april-maj. Det har inte varit någon tjäle i år men mycket snö och markerna måste torka upp ordentligt innan vi kan köra igång, säger han. Skogsvårdsföreningen handhar all plantering på Åland enligt två modeller. – Hälften av våra skogsägare planterar själva och då bistår vi med plantor och redskap medan den andra hälften anlitar oss för att göra allt. Föreningen har ett par anställda skogsarbetare som deltar i planteringen men under planteringssäsongen, som brukar sträcka sig in i början av juni, behövs extra folk. – Totalt behövs 15–20 personer och vi har en liten stab av personer som gärna tar ett tillfälligt jobb, bland dem några studerande och abiturienter. Det brukar ordna sig på något sätt att få ihop tillräckligt många. Konstant mängd I år har föreningen beställt 400 000 plantor. Mängden har hållit sig rätt konstant under de senaste åren. – Vi brukar ha hälften tall, hälften gran men i år är fördelningen en annan. Vi har ovanligt mycket granplantor, cirka 65 procent av totalmängden, säger Torbjörn Björkman. Även andra trädslag planteras, till exempel björk, lärk och klibbal, men mängderna är så små att de knappt märks i statistiken. Skogsvårdsföreningens anställda bestämmer i avslutad offertrunda På Åland finns det privata företaget Rosenbacken som driver upp tall- och granplantor. Normala år köper skogsvårdsföreningen alla plantor som behövs från just det företaget men i år måste man komplettera med granplantor både från Sverige och från Finland. – Vi köper också lite större granplantor från Sverige. De behöver vi för att komplettera fjolårets planteringar och ersätta plantor som förstörts av till exempel snytbaggen eller rådjur. Ålands skogsvårdsförening har inför de kommande fem åren 2011–2015 begärt in offerter på gran- och tallplantor ”På lite större ytor brukar vi också försöka blanda gran och tall”. samråd med skogsägarna vilket trädslag som ska planteras på den aktuella ytan. Björkman har inget entydigt svar på varför det blir ovanligt mycket granplantor i vår. Möjligen har man avverkat mer på bördiga marker, normalt planteras nämligen gran på medelgoda och bördiga marker medan tall planteras på torra. Men det är ingen given automatik i följden – att gran ska följas av gran och att tall ska följas av tall. Ibland kan avverkad tallskog ha vuxit på väl bördiga marker och då byter man till gran. – På lite större ytor brukar vi också försöka blanda gran och tall, säger Björkman. och beslutat att även i fortsättningen anlita Rosenbacken. – Företaget har konkurrenskraftiga priser och plantor av bra kvalitet. Det är också en fördel för oss att det finns på hemmaplan, det underlättar logistiken och om eventuella problem ska redas ut, säger Torbjörn Björkman. Plantor av udda trädslag måste dock även i fortsättningen köpas från plantskolor utanför Åland, de tillhandahåller inte Rosenbacken som enbart har gran och tall i sitt sortiment. m 14 SkogSbruket 4/2010 te x t: Helena fO r s g Å r d Tapeter blir på modet igen tapeten b l i r i g e n pOpul ä r. ju s t n u ä r d e t s ta rk a färger, s t O r a m ö n s - ter O c H fibertapet s O m gäller. nat u r e n ä r m e d i m Å n g a tapetkOllektiO- n e r. vä r l d e n s största t i l lv e r k a r e av ta p e t pa pper f i n n s i fi n l a n d. Med en fondvägg kan man vara modig, men slippa att vara våghalsig. Dagens stora färggranna tapetmönster passar dessutom utmärkt att sätta upp på bara en vägg. Att tapetsera hela rummet med stora mönster känns fortfarande främmande, men det kommer mer och mer. På årsnivå säljs omkring 700 miljoner tapetrullar per år. M-reals fabrik i Kyröskoski, som ligger mellan Parkano och Tammerfors, är världens största tillverkare av papper som görs till tapeter. Var femte tapetrulle som säljs i världen och varannan som säljs i Finland är tryckt på papper som är tillverkat i Kyröskoski. Kyröskoski har tillverkat tapetpapper sedan 1950-talet. m te x t: ge r d mattssOn-tu r k u
Skogsvårdsskolan SkogSbruket 4/2010 4 Du kan hjälpa din skog att må bra tr ä d e n ä r u n d e r Hela sin livstid utsatta f ö r en m ä n g d O l i k a H O t . sO m s k O g s ä g a r e H a r d u flera möjligHeter at t m i n s k a r i s k e n f ö r skOgsskadOr O c H fÅ m e r u t av d i n s k O g. det b ä s ta sättet ä r at t s k ö ta O m skOgen O c H avv e r k a r ä t t. det ä r viktigt at t d u k ä n n e r till d e v i k t i g a s t e s k a d eg ö r a r na, sÅ at t d u k a n f ö r e b y g g a eller Å t g ä r da eventuella s k a d O r i tid. Skador i plantskogar Frost Frostskador uppstår oftast på låglänta marker och i svackor där kall luft lägger sig. Särskilt gran är känslig för frostskador. Vid svår frost kan späda skott gulna och dö relativt snabbt. De döda hängande skotten med bruna barr sitter kvar resten av sommaren, men nästa vår skjuter granen nya skott. Tall är mindre utsatt för frostskador. Också vid svår frost begränsas ofta skadorna till en missfärgning av skottspetsarna och lätt böjda skott. Förebyggande åtgärder: På frostkänsliga ställen lönar det sig att förnya skogen under skärmträd. Var noga med att välja plantor av rätt trädslag och rätt ursprung. Plantor av frön från sydligare trakter är känsligare för frost. Snytbagge Snytbaggen är den allvarligaste skadegö- raren i unga plantskogar. Färska stubbar och hyggesrester lockar snytbaggar till förnyelseytan. Skalbaggarna gnager barken på unga tall- och granplantor och ibland även björk. Större plantor tål mer gnag utan att dö. Plantorna behandlas med bekämpningsmedel på plantskolorna. Förebyggande åtgärder: Du kan minska risken för skador genom att plantera minst 20 cm in på markberedd mineraljord och använda stora plantor. Sork Under sorkstammarnas toppår, ungefär med 3–4 års mellanrum, orsakar sorkarna omfattande skador i plantskogar. I fjol var det ett toppår både för åkersorken och för skogssorken. Då fanns det upp till 300 åkersorkar per hektar och skadorna på små plantor var omfattande. Foto: Gunnar Salingre Döda hängande skott med bruna barr är tecken på frostskada. Nu har sorkstammarna rasat men en ny topp är att vänta vintern 2012. Förebyggande åtgärder: För att förebygga sorkskador ska du låta markbereda förnyelseytan. Värdefullare plantor kan du förse med rörformade skydd eller skyddsnät eller bespruta dem med illaluktande medel. Samma medel 15
Page 1 and 2: Skogsbruket 4-2010 Planteringssäso
Page 3 and 4: Skogsbruket SkogSbruket 4/2010 www.
Page 5 and 6: ställde Göran upp som “puriljä
Page 7 and 8: • Man accepterade också en jordf
Page 9 and 10: Bioenergi Nya spelregler för mätn
Page 11 and 12: Sk o g S v å r d Nu är det vår -
Page 13: arna behandlas nä r temperaturen p
Page 17 and 18: Skogsvårdsskolan Snö Snöskador k
Page 19 and 20: Skogsskador? Försäk- ringen kansk
Page 21 and 22: Putsa först - skruva sist En maski
Page 23 and 24: växlar. Till slut kommer bilen los
Page 25 and 26: En snabb plockare kan komma upp til
Page 27 and 28: virkeSpriSer Stockpriserna har gåt
Page 29 and 30: Då transporterades 6 000 kubikmete
Page 31 and 32: info från Föreningen för Skogsku

pdf, 5,1 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?