pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Sk o g S v å r d<br />
Plantbrist på<br />
Åland i vår<br />
Om k r i n g 400 000 skOgsplantOr s k a n e r i d e n Å l ä n d s k a<br />
jO r d e n i v Å r – l i k a m Å n g a s O m i f jO l.<br />
– men i Å r ä r andelen g r a n p l a n t O r O va n l i g t H ö g, v i<br />
m Å s t e till O c H m e d k ö pa g r a n p l a n t O r f r Å n sv e r i g e O c H<br />
fi n l a n d f ö r at t k l a r a beHOvet, säger tO r b j ö r n bj ö r km<br />
a n , verksamHetsledare v i d Ål a n d s skOgsvÅrdsfören<br />
i n g.<br />
Planteringssäsongen<br />
på Åland brukar börja<br />
i mitten av april, i år<br />
tror Torbjörn Björkman<br />
på en något senare start.<br />
– Vi hoppas på månadsskiftet<br />
april-maj. Det har inte varit<br />
någon tjäle i år men mycket<br />
snö och markerna måste torka<br />
upp ordentligt innan vi kan<br />
köra igång, säger han.<br />
Skogsvårdsföreningen<br />
handhar all plantering på<br />
Åland enligt två modeller.<br />
– Hälften av våra skogsägare<br />
planterar själva och då bistår<br />
vi med plantor och redskap<br />
medan den andra hälften anlitar<br />
oss för att göra allt.<br />
Föreningen har ett par anställda<br />
skogsarbetare som<br />
deltar i planteringen men under<br />
planteringssäsongen, som<br />
brukar sträcka sig in i början<br />
av juni, behövs extra folk.<br />
– Totalt behövs 15–20 personer<br />
och vi har en liten stab<br />
av personer som gärna tar<br />
ett tillfälligt jobb, bland dem<br />
några studerande och abiturienter.<br />
Det brukar ordna sig<br />
på något sätt att få ihop tillräckligt<br />
många.<br />
Konstant mängd<br />
I år har föreningen beställt<br />
400 000 plantor. Mängden<br />
har hållit sig rätt konstant under<br />
de senaste åren.<br />
– Vi brukar ha hälften tall,<br />
hälften gran men i år är fördelningen<br />
en annan. Vi har ovanligt<br />
mycket granplantor, cirka<br />
65 procent av totalmängden,<br />
säger Torbjörn Björkman.<br />
Även andra trädslag planteras,<br />
till exempel björk, lärk<br />
och klibbal, men mängderna<br />
är så små att de knappt märks<br />
i statistiken. Skogsvårdsföreningens<br />
anställda bestämmer i<br />
avslutad offertrunda<br />
På Åland finns det privata företaget<br />
Rosenbacken som driver<br />
upp tall- och granplantor.<br />
Normala år köper skogsvårdsföreningen<br />
alla plantor som<br />
behövs från just det företaget<br />
men i år måste man komplettera<br />
med granplantor både<br />
från Sverige och från Finland.<br />
– Vi köper också lite större<br />
granplantor från Sverige. De<br />
behöver vi för att komplettera<br />
fjolårets planteringar och ersätta<br />
plantor som förstörts av<br />
till exempel snytbaggen eller<br />
rådjur.<br />
Ålands skogsvårdsförening<br />
har inför de kommande fem<br />
åren 2011–2015 begärt in offerter<br />
på gran- och tallplantor<br />
”På lite större ytor brukar vi också<br />
försöka blanda gran och tall”.<br />
samråd med skogsägarna vilket<br />
trädslag som ska planteras<br />
på den aktuella ytan. Björkman<br />
har inget entydigt svar på<br />
varför det blir ovanligt mycket<br />
granplantor i vår. Möjligen har<br />
man avverkat mer på bördiga<br />
marker, normalt planteras<br />
nämligen gran på medelgoda<br />
och bördiga marker medan<br />
tall planteras på torra. Men<br />
det är ingen given automatik i<br />
följden – att gran ska följas av<br />
gran och att tall ska följas av<br />
tall. Ibland kan avverkad tallskog<br />
ha vuxit på väl bördiga<br />
marker och då byter man till<br />
gran.<br />
– På lite större ytor brukar<br />
vi också försöka blanda gran<br />
och tall, säger Björkman.<br />
och beslutat att även i fortsättningen<br />
anlita Rosenbacken.<br />
– Företaget har konkurrenskraftiga<br />
priser och plantor av<br />
bra kvalitet. Det är också en<br />
fördel för oss att det finns på<br />
hemmaplan, det underlättar<br />
logistiken och om eventuella<br />
problem ska redas ut, säger<br />
Torbjörn Björkman.<br />
Plantor av udda trädslag<br />
måste dock även i fortsättningen<br />
köpas från plantskolor<br />
utanför Åland, de tillhandahåller<br />
inte Rosenbacken som<br />
enbart har gran och tall i sitt<br />
sortiment. m<br />
14 SkogSbruket 4/2010<br />
te x t:<br />
Helena fO r s g Å r d<br />
Tapeter blir<br />
på modet<br />
igen<br />
tapeten b l i r i g e n pOpul<br />
ä r. ju s t n u ä r d e t s ta rk<br />
a färger, s t O r a m ö n s -<br />
ter O c H fibertapet s O m<br />
gäller. nat u r e n ä r m e d<br />
i m Å n g a tapetkOllektiO-<br />
n e r. vä r l d e n s största<br />
t i l lv e r k a r e av ta p e t pa pper<br />
f i n n s i fi n l a n d.<br />
Med en fondvägg kan man<br />
vara modig, men slippa att<br />
vara våghalsig. Dagens stora<br />
färggranna tapetmönster<br />
passar dessutom utmärkt<br />
att sätta upp på bara en<br />
vägg. Att tapetsera hela<br />
rummet med stora mönster<br />
känns fortfarande främmande,<br />
men det kommer<br />
mer och mer.<br />
På årsnivå säljs omkring<br />
700 miljoner tapetrullar<br />
per år. M-reals fabrik i Kyröskoski,<br />
som ligger mellan<br />
Parkano och Tammerfors, är<br />
världens största tillverkare<br />
av papper som görs till tapeter.<br />
Var femte tapetrulle som<br />
säljs i världen och varannan<br />
som säljs i Finland är tryckt<br />
på papper som är tillverkat<br />
i Kyröskoski. Kyröskoski har<br />
tillverkat tapetpapper sedan<br />
1950-talet. m<br />
te x t:<br />
ge r d mattssOn-tu r k u