pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bioenergi<br />
verkas på förnyelseytan. Vägning<br />
ger ett exakt resultat och<br />
då vi nu har omräkningstal<br />
även för stubbar, blir handeln<br />
med energived mycket konkretare.<br />
Christer Nilsson på Mecanil,<br />
ett företag som säljer<br />
bland annat kranvågar, uppger<br />
att försäljningen av kranvågar<br />
ökade i höstas med<br />
nästan 100 procent. En kranvåg<br />
kostar färdig monterad på<br />
griplastaren omkring 6 000<br />
euro utan moms.<br />
Reviret överväger att också<br />
börja väga stubbar<br />
Södra skogsreviret är en stor<br />
energivedsanskaffare och har<br />
specialtraktorer som kör ut lätt energived. Energiveden Travar sjunker ihop<br />
Vikten ger fast-m 3<br />
Omräkningstalen är olika för energived från gallringar, grot<br />
och stubbar. Inom resp. sortiment finns det olika omräkningstal<br />
beroende på om virket är färskt eller om det har<br />
hunnit torka innan det vägs.<br />
Exempel på några omräkningstal:<br />
största delen av groten och<br />
energiveden från gallringsskogarna.<br />
– De här skogstraktorerna<br />
har kranvåg. De väger all<br />
energived som de kör ut. Ur<br />
skogsägarens synvinkel betyder<br />
det här att skogsägaren<br />
får betalt för energiveden så<br />
snart den är utkörd, säger virkeschef<br />
Johan Engström på<br />
Södra skogsreviret. De här<br />
skogstraktorerna har större<br />
lastutrymme. Det betyder att<br />
två olika skogstraktorer kommer<br />
till samma förnyelseytan,<br />
men det är inte lönsamt att<br />
låta en stor skogstraktor med<br />
lastutrymme anpassat för utkörning<br />
av tunga timmerlass<br />
att köra ut skrymmande, men<br />
Färska stubbar 980 kg/m 3<br />
Färsk grot 1 050 kg/m 3<br />
Färsk energived från gallringar 900 kg/m 3<br />
Alternativ handbok<br />
för skogsbruk<br />
Skogsvården har utvecklats<br />
med stormsteg under de<br />
senaste 15 åren. – Skogsägarna<br />
har fått tillgång till många<br />
nya sätt att sköta sin skog<br />
och de här nya metoderna<br />
kan i bästa fall öka skogarnas<br />
produktivitet med flera tiotal<br />
procent, säger skogsserviceföretaget<br />
Innofor Oy i sin nyutgivna<br />
handbok.<br />
Handboken "Silmät auki<br />
metsässä: mistä metsänhoidossa<br />
kannattaa maksaa?",<br />
(ungefär ”Med öppna ögon i<br />
skogen: vad lönar det sig att<br />
betala för inom skogsvården”)<br />
har författats av bolagets styrelseordförande<br />
Marcus<br />
Walsh, skogsrådgivare Erno<br />
Lehto och bolagets verkställande<br />
direktör Marko Mäkinen.<br />
Broschyren som är på<br />
finska omfattar 25 sidor med<br />
illustrationer i form av färgfoton<br />
och källhänvisningar i<br />
elektronisk form. Den riktar<br />
sig speciellt till nya skogsägare<br />
och skogsägare som anlitar<br />
ombud för skötseln av sin<br />
skogsegendom. Broschyren<br />
kan fritt laddas ned från nätet<br />
får oftast torka på avverkningsytan<br />
några veckor. Då<br />
bli också lagerplatsen ledig<br />
för energivedstravarna då<br />
massaveden och timret har<br />
hunnit bli bortkört.<br />
– För stubbarnas del har<br />
reviret inte ännu fattat beslut<br />
om vi även här ska övergå<br />
till vägning. Ännu beräknar<br />
vi mängden energived från<br />
stubbrytning utgående från<br />
förnyelseytans areal.<br />
UPM kräver kranvåg<br />
Enligt energivedsexpert Christer<br />
Backlund på UPM, kräver<br />
bolaget numera att skogsma-<br />
skinentreprenörer som kör ut<br />
energived ska skaffa kranvågar.<br />
– Många har kranvåg redan,<br />
säger Christer Backlund. Av<br />
groten vägs ungefär en tredjedel<br />
och av energiveden från<br />
gallringsskogar ännu mera.<br />
För skogsägaren betyder det<br />
här att han får virkeslikviden<br />
så snart virket är utkört.<br />
Skogsmaskinentreprenören<br />
får också betalt enligt samma<br />
system. Nu börjar vi också<br />
väga stubbar, då det finns omräkningstal<br />
även för dem. m<br />
En trave med energived som består av okvistade klena träd<br />
sjunker ihop mycket under lagringen. Om höjden på traven<br />
mäts när virket körs ut och på nytt efter några månader har<br />
den blivit tio procent lägre. Det här resultatet ger en undersökning<br />
i Kuortane.<br />
Den första veckan sjunker traven mest ihop. En trave som<br />
är 5 meter hög blir 20 centimeter lägre på en vecka. På fyra<br />
månader har den sjunkit ihop 50 centimeter eller tio procent.<br />
Direktiven för mätning av energived anger kranvågsmätning<br />
som den bästa metoden. Om säljaren och köparen trots<br />
allt kommer överens om att använda travmätning, är det skäl<br />
att beakta att traven kan ha sjunkit ihop. m<br />
Källa: Bioenergia 1/2010<br />
på adressen: http://www.inno<br />
for.fi/silmat_auki_metsassa/<br />
Intressant läsning för alla<br />
som vill hålla koll på vilka<br />
argument kontinuitets- och<br />
blädningsskogsbrukets förespråkare<br />
lägger fram. Metoder<br />
som presenteras är bl. a. krongallring<br />
och låggallring. Innehållet<br />
representerar bolagets<br />
syn på skogsbruk och är inte<br />
några officiella rekommendationer.<br />
Handboken innehåller<br />
också några intressanta kostnadskalkyler.<br />
m<br />
Värmen i juli i<br />
fjol bestämmer<br />
toppskottets<br />
längd<br />
Temperaturen i juli i fjol<br />
och trädets ålder är de två<br />
faktorer som avgör hur långa<br />
tallens toppskott blir i år. Temperaturen<br />
har större betydelse<br />
än trädets ålder. En bra längdtillväxt,<br />
dvs. långa toppskott,<br />
betyder samtidigt att barren<br />
växer bra.<br />
För tall och även för gran<br />
pågår längdtillväxten, skottsträckningen,<br />
under cirka sex<br />
veckor med början i månadsskiftet<br />
maj–juni. m<br />
10 SkogSbruket 4/2010
Change language