28.09.2013 Views

Lärarledarskapet

Lärarledarskapet

Lärarledarskapet

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Lärarledarskap<br />

Lärares ledarskap<br />

och grupprocesser


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Hur uppstod Lärarledarskap?<br />

• Fel fokus på problem i klasser<br />

• Avsaknad av ledarskapsutbildning<br />

• Skattkärrsskolan, Peter Finell, RUC,<br />

Karlstads Universitet


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Arbetssätt<br />

•Upplevelsebaserat<br />

•Aktionslärande


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

<strong>Lärarledarskapet</strong><br />

…ett avancerat och komplicerat<br />

ledarskap


Kunskapsbildning<br />

Lärandet<br />

Organisera<br />

Skapa förutsättningar<br />

Dagordning<br />

Ramar/Struktur<br />

Sammanhang<br />

Mening<br />

Det dubbla uppdraget<br />

Kunskapsbildning Normbildning<br />

Demokrati<br />

Normer<br />

Det mellanmänskliga<br />

Värderingar<br />

Värdegrund<br />

Socialt samspel


uk<br />

d<br />

Kompetens<br />

Personlig<br />

Ansvar<br />

Värderingar/beteenden<br />

Attityder<br />

Självkontroll<br />

Etik och moral<br />

Empati<br />

Strategisk<br />

Kompetens<br />

Mål<br />

Organisation<br />

Verksamhetsidé<br />

Omvärldsbevakning<br />

Social kompetens<br />

Funktionell<br />

Kompetens<br />

Kunskapskompetens<br />

Kommunikativ<br />

Samarbete<br />

Samordning<br />

Pedagogisk förmåga<br />

Kommunikation<br />

Förberedande yrkeskompetens<br />

Teoretisk kunskap<br />

Praktisk färdighet<br />

Erfarenhet


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Varför utbildas inte lärare i<br />

ledarskap?<br />

• Ingen tradition på lärarutbildningarna<br />

• Ingen tradition i skolan


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Viktigt med en gemensam<br />

begreppsbildning<br />

• Handleda varandra<br />

• Handleda blivande lärare<br />

• Ökad profession


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

• Det finns stort kunnande om ledarskap<br />

i skolan… (förtrogenhetskunskap)<br />

…men vägen dit är ofta lång och hård


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Hur ser det ut utanför skolan?<br />

• Näringslivet<br />

• Idrottsrörelsen<br />

• Försvarsmakten<br />

• Räddningstjänsten


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Lärarledarskap syftar till att ge<br />

pedagoger<br />

•Förståelse för ledarrollens betydelse<br />

•Insikt om samspelet i gruppen och vilka<br />

krav detta ställer på ledarskapet<br />

•Konkreta verktyg för att få alla elever att<br />

verka mot ett gemensamt mål


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

FIRO-teorin<br />

•Vad får en grupp att gå framåt?<br />

•Vad får en grupp att gå bakåt?<br />

•Vad kan du som ledare göra?


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

• Ledarens uppgift: Att få alla att samverka mot<br />

gemensamma mål<br />

• Ledarskapets verktyg: Vilka medel kan jag<br />

använda för att nå målen?<br />

• Insikt om hur en grupp utvecklas samt<br />

individernas roller i detta


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

• Effektivt ledarskap<br />

• Effektiv kommunikation?<br />

• Hur ger och tar jag emot feedback på ett<br />

effektivt sätt?<br />

• Effektiv konflikthantering?


Ledarskap<br />

1. Din attityd. Det handlar om din motivation, lust,<br />

entusiasm och syn på vad som är möjligt. Det<br />

handlar om hur du möter dina elever varje dag och<br />

vad du gillar ditt uppdrag<br />

2. Ditt beteende. Det handlar om hur du fysiskt möter<br />

dina elever varje dag, om din röst, ditt tempo, dina<br />

gester, din placering i rummet och hur du<br />

instruerar, följer upp och tränar till ansvar<br />

3. Din kompetens som pedagog. Du måste vara<br />

medveten om vad du kan påverka i din<br />

arbetssituation och inse vilka faktorer som faktiskt<br />

hjälper tex tydliga spelregler och inflytandemetoder<br />

i stället för maktmetoder.


6 viktiga begrepp i ditt arbete som<br />

pedagog<br />

1. Värderingar. Goda pedagoger balanserar mellan det<br />

de anser eleverna bör kunna och det som eleverna<br />

uttrycker att de vill lära sig.<br />

2. Inlärning. Tro´t eller ej men de lärare som kan förklara<br />

”varför de gör som de gör” har mindre problem med<br />

sina grupper<br />

3. Påverkan. Fungerar inte relationerna fungerar<br />

ingenting. Visa hjärta och stort engagemang<br />

4. Framtiden. Goda pedagoger är framtidsorienterade<br />

och arbetar hellre med kvalité än kvantitet<br />

5. Beteende. Ta stort personligt ansvar för sina resultat.<br />

Tänk ”Hur ska jag göra annorlunda nästa gång?”<br />

6. Klassrumskultur. Bygg upp ritualer, rutiner, normer<br />

och regler.


Klassen som organisation<br />

Ramar och kramar


Historik ledarskapsforskning<br />

• 374 f.K Platon<br />

• 1532 Machiavelli<br />

• 1800-tal Napoleon, Clausewitz<br />

• 1911 Taylor, ”scientific management”<br />

• 1922 Weber, gav byråkratin ett ansikte<br />

• 1925 Fayol, skapade linje- stabsorganisation<br />

• 1933 Mayo, föregångare till Human Relation-skolan<br />

• 1947 Lewin, ledarstilar: demokratisk – auktoritär- låt gå<br />

• 1950 Stogdill, motståndare till ensidig egenskapsforskning<br />

• 1954 Maslow, ”behovshierarki”<br />

• 1957 Argyris, single loop och double loop lärande, reflektion<br />

• 1958, Tannenbaum & Schmidt, ”democratic management”<br />

• 1958 Schutz, FIRO-teorin<br />

• 1959 Hertzberg, studerade tillfredställelse i arbetslivet<br />

• 1959 Bion, pionjär inom gruppterapin<br />

• 1960 McGregor, Teori X och Y<br />

• 1961 Likert, undersökte ledarstilar<br />

• 1964 Blake & Mouton ”managerial grid”<br />

• 1967 Fiedler, stil-situation<br />

• 1969 Hersey & Blanchard, ”situationsanpassat ledarskap”<br />

• 1981 Deming, TQM<br />

• 1982 Peters & Waterman ”på jakt efter mästerskapet”<br />

• 1985 Schein, organisationskultur<br />

• 1985 Burns, föregångare till transformational leadership<br />

• 1985 Bass, ” transfomational leadership”<br />

• 1989 Yulk, tvärvetenskapligt synsätt på ledarskap


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

• Föredöme<br />

Utvecklande ledarskap<br />

-Värdegrund, förebild och ansvar<br />

• Personlig omtanke<br />

-Ge stöd och konfrontera<br />

• Inspiration och motivation<br />

-Uppmuntra delaktighet och kreativitet


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Livsåskådning är människans unika bild av sig själv och världen


Värdegrund = likheter<br />

– vilka är våra<br />

gemensamma<br />

demokratiska värden i<br />

samhället<br />

Värderingar = olikheter


Utvecklande ledarskap (personlighet)<br />

• En undersökning visade att flygbesättningars effektivitet<br />

är beroende av kaptenens personlighet (Chidester 1991)<br />

• Besättningar med kaptener som var varma, vänliga,<br />

hade gott självförtroende och kunde motstå<br />

påtryckningar hade minst antal felhandlingar.<br />

• Besättningar med kaptener som var arroganta, fientliga,<br />

skrytsamma, egoistiska, passivt aggressiva eller<br />

diktatoriska begick flera och allvarligare felhandlingar.


Exempel på beteenden ideala ledaren<br />

Föredöme<br />

Respekt för andra<br />

Vara rättvis<br />

Visa civilkurage<br />

Vågade vara sig själv<br />

Beslutskraft<br />

Erkände begränsningar<br />

Stod för vad han/hon sa<br />

Moralisk grundsyn<br />

Vågade ta ansvar för beslut<br />

Övrigt<br />

Humoristisk<br />

Listig<br />

Förmåga till timing<br />

Kompetent<br />

Inspiration och motivation<br />

Var tillåtande<br />

Visade på möjligheter<br />

Konstruktivt ifrågasatte<br />

Uttalade visioner<br />

Förmedlade mål<br />

Lät mig prova<br />

Stimulerade<br />

Utmanade<br />

Personlig omtanke<br />

Psykiskt närvarande<br />

Såg individen<br />

Pratade med, inte om<br />

Visade empati<br />

Drog en gräns<br />

Vågade hantera konflikter<br />

Berömde<br />

Var stödjande


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Chefer<br />

Dåliga chefer fokuserar på allt som du gör<br />

fel. De goda ledarna däremot fokuserar i<br />

huvudsak på det som du gör rätt. De<br />

ignorerar inte det du gör fel, men de<br />

fortsätter hela tiden att visa uppskattning<br />

för det som du gör rätt. De uppträder på<br />

ett sätt som utvecklar dig, de bryr sig om<br />

dig, de lyssnar på dig och i stället för att ge<br />

dig svaren ställer de frågor till dig.


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Resultat<br />

• Gemensam terminologi<br />

• Trevligare arbetsmiljö<br />

• Tryggare barn<br />

• Ökad profession


Lärarledarskap<br />

Ledarskap och grupprocesser<br />

Slutligen<br />

”Om 1 pedagog bedriver ett bra<br />

lärarledarskap mår 25 elever bra, och om<br />

20 pedagoger gör det mår 500 elever bra.”<br />

Alla pedagoger mår bra


• Elevens individuella mål.<br />

Konkreta verktyg<br />

• Får alla vara med – vill alla vara med?<br />

• Krav och förväntningar på varandra<br />

• Spelregler – åtgärder<br />

• Positiv förstärkning<br />

• Konflikthantering<br />

• Roller<br />

• Värderingar<br />

• Personligheter<br />

• Analys på klassen<br />

• Kommunikation<br />

• Ledarskap i klassen


Social kompetens<br />

Enligt rektor Leif Jarlén och antropologen Gillis Herlitz<br />

•Kommunikationsförmåga<br />

•Samarbetsförmåga<br />

•Förmåga att hantera/lösa konflikter<br />

•Medvetenhet om hur man uppför sig i olika sociala situationer<br />

•Empati<br />

•Lojalitet<br />

•Ärlighet<br />

•Förmåga att inspirera andra<br />

•Problemlösningsförmåga<br />

•Förmåga att möta förändringar<br />

•Emotionell kompetens. Ett komplext begrepp som omfattar insikt om de egna känslorna samt<br />

förmåga att uttrycka dem - och viss självbehärskning<br />

•Genomtänkt etik<br />

•Människosyn. Ser människor som mål och inte medel<br />

•Generositet<br />

•Tolerans<br />

•Överseende<br />

•Ansvar (betonas särskilt av Herlitz)<br />

Förmågan att hantera relationer och arbeta inom grupper.<br />

Ålderdomliga ”klok” täcker in mycket av den sociala kompetensen. Klokskapet har lite med<br />

utbildning att göra, men bygger desto mer på erfarenheten av mänskliga möten.


TACK!

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!