Lärarledarskapet
Lärarledarskapet
Lärarledarskapet
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Lärarledarskap<br />
Lärares ledarskap<br />
och grupprocesser
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Hur uppstod Lärarledarskap?<br />
• Fel fokus på problem i klasser<br />
• Avsaknad av ledarskapsutbildning<br />
• Skattkärrsskolan, Peter Finell, RUC,<br />
Karlstads Universitet
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Arbetssätt<br />
•Upplevelsebaserat<br />
•Aktionslärande
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
<strong>Lärarledarskapet</strong><br />
…ett avancerat och komplicerat<br />
ledarskap
Kunskapsbildning<br />
Lärandet<br />
Organisera<br />
Skapa förutsättningar<br />
Dagordning<br />
Ramar/Struktur<br />
Sammanhang<br />
Mening<br />
Det dubbla uppdraget<br />
Kunskapsbildning Normbildning<br />
Demokrati<br />
Normer<br />
Det mellanmänskliga<br />
Värderingar<br />
Värdegrund<br />
Socialt samspel
uk<br />
d<br />
Kompetens<br />
Personlig<br />
Ansvar<br />
Värderingar/beteenden<br />
Attityder<br />
Självkontroll<br />
Etik och moral<br />
Empati<br />
Strategisk<br />
Kompetens<br />
Mål<br />
Organisation<br />
Verksamhetsidé<br />
Omvärldsbevakning<br />
Social kompetens<br />
Funktionell<br />
Kompetens<br />
Kunskapskompetens<br />
Kommunikativ<br />
Samarbete<br />
Samordning<br />
Pedagogisk förmåga<br />
Kommunikation<br />
Förberedande yrkeskompetens<br />
Teoretisk kunskap<br />
Praktisk färdighet<br />
Erfarenhet
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Varför utbildas inte lärare i<br />
ledarskap?<br />
• Ingen tradition på lärarutbildningarna<br />
• Ingen tradition i skolan
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Viktigt med en gemensam<br />
begreppsbildning<br />
• Handleda varandra<br />
• Handleda blivande lärare<br />
• Ökad profession
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
• Det finns stort kunnande om ledarskap<br />
i skolan… (förtrogenhetskunskap)<br />
…men vägen dit är ofta lång och hård
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Hur ser det ut utanför skolan?<br />
• Näringslivet<br />
• Idrottsrörelsen<br />
• Försvarsmakten<br />
• Räddningstjänsten
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Lärarledarskap syftar till att ge<br />
pedagoger<br />
•Förståelse för ledarrollens betydelse<br />
•Insikt om samspelet i gruppen och vilka<br />
krav detta ställer på ledarskapet<br />
•Konkreta verktyg för att få alla elever att<br />
verka mot ett gemensamt mål
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
FIRO-teorin<br />
•Vad får en grupp att gå framåt?<br />
•Vad får en grupp att gå bakåt?<br />
•Vad kan du som ledare göra?
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
• Ledarens uppgift: Att få alla att samverka mot<br />
gemensamma mål<br />
• Ledarskapets verktyg: Vilka medel kan jag<br />
använda för att nå målen?<br />
• Insikt om hur en grupp utvecklas samt<br />
individernas roller i detta
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
• Effektivt ledarskap<br />
• Effektiv kommunikation?<br />
• Hur ger och tar jag emot feedback på ett<br />
effektivt sätt?<br />
• Effektiv konflikthantering?
Ledarskap<br />
1. Din attityd. Det handlar om din motivation, lust,<br />
entusiasm och syn på vad som är möjligt. Det<br />
handlar om hur du möter dina elever varje dag och<br />
vad du gillar ditt uppdrag<br />
2. Ditt beteende. Det handlar om hur du fysiskt möter<br />
dina elever varje dag, om din röst, ditt tempo, dina<br />
gester, din placering i rummet och hur du<br />
instruerar, följer upp och tränar till ansvar<br />
3. Din kompetens som pedagog. Du måste vara<br />
medveten om vad du kan påverka i din<br />
arbetssituation och inse vilka faktorer som faktiskt<br />
hjälper tex tydliga spelregler och inflytandemetoder<br />
i stället för maktmetoder.
6 viktiga begrepp i ditt arbete som<br />
pedagog<br />
1. Värderingar. Goda pedagoger balanserar mellan det<br />
de anser eleverna bör kunna och det som eleverna<br />
uttrycker att de vill lära sig.<br />
2. Inlärning. Tro´t eller ej men de lärare som kan förklara<br />
”varför de gör som de gör” har mindre problem med<br />
sina grupper<br />
3. Påverkan. Fungerar inte relationerna fungerar<br />
ingenting. Visa hjärta och stort engagemang<br />
4. Framtiden. Goda pedagoger är framtidsorienterade<br />
och arbetar hellre med kvalité än kvantitet<br />
5. Beteende. Ta stort personligt ansvar för sina resultat.<br />
Tänk ”Hur ska jag göra annorlunda nästa gång?”<br />
6. Klassrumskultur. Bygg upp ritualer, rutiner, normer<br />
och regler.
Klassen som organisation<br />
Ramar och kramar
Historik ledarskapsforskning<br />
• 374 f.K Platon<br />
• 1532 Machiavelli<br />
• 1800-tal Napoleon, Clausewitz<br />
• 1911 Taylor, ”scientific management”<br />
• 1922 Weber, gav byråkratin ett ansikte<br />
• 1925 Fayol, skapade linje- stabsorganisation<br />
• 1933 Mayo, föregångare till Human Relation-skolan<br />
• 1947 Lewin, ledarstilar: demokratisk – auktoritär- låt gå<br />
• 1950 Stogdill, motståndare till ensidig egenskapsforskning<br />
• 1954 Maslow, ”behovshierarki”<br />
• 1957 Argyris, single loop och double loop lärande, reflektion<br />
• 1958, Tannenbaum & Schmidt, ”democratic management”<br />
• 1958 Schutz, FIRO-teorin<br />
• 1959 Hertzberg, studerade tillfredställelse i arbetslivet<br />
• 1959 Bion, pionjär inom gruppterapin<br />
• 1960 McGregor, Teori X och Y<br />
• 1961 Likert, undersökte ledarstilar<br />
• 1964 Blake & Mouton ”managerial grid”<br />
• 1967 Fiedler, stil-situation<br />
• 1969 Hersey & Blanchard, ”situationsanpassat ledarskap”<br />
• 1981 Deming, TQM<br />
• 1982 Peters & Waterman ”på jakt efter mästerskapet”<br />
• 1985 Schein, organisationskultur<br />
• 1985 Burns, föregångare till transformational leadership<br />
• 1985 Bass, ” transfomational leadership”<br />
• 1989 Yulk, tvärvetenskapligt synsätt på ledarskap
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
• Föredöme<br />
Utvecklande ledarskap<br />
-Värdegrund, förebild och ansvar<br />
• Personlig omtanke<br />
-Ge stöd och konfrontera<br />
• Inspiration och motivation<br />
-Uppmuntra delaktighet och kreativitet
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Livsåskådning är människans unika bild av sig själv och världen
Värdegrund = likheter<br />
– vilka är våra<br />
gemensamma<br />
demokratiska värden i<br />
samhället<br />
Värderingar = olikheter
Utvecklande ledarskap (personlighet)<br />
• En undersökning visade att flygbesättningars effektivitet<br />
är beroende av kaptenens personlighet (Chidester 1991)<br />
• Besättningar med kaptener som var varma, vänliga,<br />
hade gott självförtroende och kunde motstå<br />
påtryckningar hade minst antal felhandlingar.<br />
• Besättningar med kaptener som var arroganta, fientliga,<br />
skrytsamma, egoistiska, passivt aggressiva eller<br />
diktatoriska begick flera och allvarligare felhandlingar.
Exempel på beteenden ideala ledaren<br />
Föredöme<br />
Respekt för andra<br />
Vara rättvis<br />
Visa civilkurage<br />
Vågade vara sig själv<br />
Beslutskraft<br />
Erkände begränsningar<br />
Stod för vad han/hon sa<br />
Moralisk grundsyn<br />
Vågade ta ansvar för beslut<br />
Övrigt<br />
Humoristisk<br />
Listig<br />
Förmåga till timing<br />
Kompetent<br />
Inspiration och motivation<br />
Var tillåtande<br />
Visade på möjligheter<br />
Konstruktivt ifrågasatte<br />
Uttalade visioner<br />
Förmedlade mål<br />
Lät mig prova<br />
Stimulerade<br />
Utmanade<br />
Personlig omtanke<br />
Psykiskt närvarande<br />
Såg individen<br />
Pratade med, inte om<br />
Visade empati<br />
Drog en gräns<br />
Vågade hantera konflikter<br />
Berömde<br />
Var stödjande
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Chefer<br />
Dåliga chefer fokuserar på allt som du gör<br />
fel. De goda ledarna däremot fokuserar i<br />
huvudsak på det som du gör rätt. De<br />
ignorerar inte det du gör fel, men de<br />
fortsätter hela tiden att visa uppskattning<br />
för det som du gör rätt. De uppträder på<br />
ett sätt som utvecklar dig, de bryr sig om<br />
dig, de lyssnar på dig och i stället för att ge<br />
dig svaren ställer de frågor till dig.
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Resultat<br />
• Gemensam terminologi<br />
• Trevligare arbetsmiljö<br />
• Tryggare barn<br />
• Ökad profession
Lärarledarskap<br />
Ledarskap och grupprocesser<br />
Slutligen<br />
”Om 1 pedagog bedriver ett bra<br />
lärarledarskap mår 25 elever bra, och om<br />
20 pedagoger gör det mår 500 elever bra.”<br />
Alla pedagoger mår bra
• Elevens individuella mål.<br />
Konkreta verktyg<br />
• Får alla vara med – vill alla vara med?<br />
• Krav och förväntningar på varandra<br />
• Spelregler – åtgärder<br />
• Positiv förstärkning<br />
• Konflikthantering<br />
• Roller<br />
• Värderingar<br />
• Personligheter<br />
• Analys på klassen<br />
• Kommunikation<br />
• Ledarskap i klassen
Social kompetens<br />
Enligt rektor Leif Jarlén och antropologen Gillis Herlitz<br />
•Kommunikationsförmåga<br />
•Samarbetsförmåga<br />
•Förmåga att hantera/lösa konflikter<br />
•Medvetenhet om hur man uppför sig i olika sociala situationer<br />
•Empati<br />
•Lojalitet<br />
•Ärlighet<br />
•Förmåga att inspirera andra<br />
•Problemlösningsförmåga<br />
•Förmåga att möta förändringar<br />
•Emotionell kompetens. Ett komplext begrepp som omfattar insikt om de egna känslorna samt<br />
förmåga att uttrycka dem - och viss självbehärskning<br />
•Genomtänkt etik<br />
•Människosyn. Ser människor som mål och inte medel<br />
•Generositet<br />
•Tolerans<br />
•Överseende<br />
•Ansvar (betonas särskilt av Herlitz)<br />
Förmågan att hantera relationer och arbeta inom grupper.<br />
Ålderdomliga ”klok” täcker in mycket av den sociala kompetensen. Klokskapet har lite med<br />
utbildning att göra, men bygger desto mer på erfarenheten av mänskliga möten.
TACK!