2010 Nr 4 - Kommunal

Kaos i Uppland skapar oro
Sidan 3
OLA HAR FÅTT BÄTTRE TIDER:
Inga delade turer i Gävle
Sidorna 8–11
2010
Nr 4
Nu börjar
avtalsrörelsen
Sidorna 4–5

Foto: Gösta Elmqvist
– Jag når inte knapparna
Helena Lugnagård skrädde inte orden när Hjulet följde
med henne till årets Persontrafikmässa. Hon provsatt åtskilliga
bussar – och ingen förarplats fick helt godkänt. På bilden
ovan pekar hon demonstrativt ut att hon inte når fram till de
knappar som tillverkaren placerat längst ut på instrumentpanelen.
Helena skulle gärna se att några platser för resenärerna
rök till fromma för större förarplats. Men samtidigt
konstaterar hon att förarplatserna faktiskt blir bättre och
bättre. Läs mer på sidorna 14-15.
Även tiderna verkar bli bättre – åtminstone för förarna i
Gävle. Läs på mitten och följande sidor hur de delade turerna
där tagits bort. De behövs helt enkelt inte i en trafik med Gävles
intensitet, enligt Stadsbussarnas relativt färska vd Jürgen
Lorentz. Ola Westman, som är arbetsplatsombud, menar att
det är avtalets förtjänst: När det blir dyrare att ha delade turer
är de inte längre lika lockande för arbetsgivaren.
Just detta avtal, bussbranschavtalet, går ut i vår.
Avtalsrörelsen är redan i full gång, även om Kommunal ännu
inte lämnat över några krav till arbetsgivaren. Avtalsdelegationen
sovrar nu bland alla önskemål för att hitta fram till de
viktigaste kraven. Sidorna 4-5.
Nästa nummer av Hjulet kommer i början av mars.
Då kan du läsa mer om avtalsrörelsen och vilka krav som
Kommunal kommer att fajtas för.
Till dess: Ha en god jul och hoppas alla får ett gott
nytt år!
2
Lalla Lindström
lalla.lindstrom@kapsylen.se
Tidningen Hjulet ges ut av Ansvarig utgivare: Emma Nilsson
Redaktör: Lalla Lindström,
Frilansgruppen, 070-74 222 73
Tidningen vänder sig till medlemmar inom
kollektivtrafiken. Presslagt i december 2010.
Omslagsfoto: Eva Wernlid
Layout: Olle Sjöstedt AB, Sala
Faktor: Anna Lundströmer
Tryck: Sjuhäradsbygdens
Tryckeri AB, Borås
Oroligt i Norrköping
Efter upphandlingar av landsbygdstrafiken i Norrköping
blir nu runt 90 trafikare uppsagda av Veolia. Till sommaren tar
nämligen Nobina över – och då blir det samma visa som tidigare
i Örebro och Norrköping med flera ställen: De får söka sina jobb
och de som anställs får gå på prov i sex månader.
– Det blir läkarundersökningar och utdrag ur kriminalregistret.
Kraven och oron blir större för varje upphandling, många
kommer att må psykiskt dåligt, säger huvudskyddsombudet Bo
Lingestig.
– Östgötratrafiken borde ha skrivit in i underlaget att de
anställda ska tas över, men det fick vi inget gehör för. Det här är
mycket värre än exempelvis i Finspång, där Busslink tar över. Där
räcker det i alla fall med en anställningsintervju för att komma
ifråga.
Personalen tas över i Göteborg?
De fackligt aktiva landet runt kämpar för att politikerna ska se
till att övertagande av personal ska skrivas in i anbuden - som
fallet alltid är i Stockholmsområdet och vid senaste upphandlingen
i Umeå. Nu verkar facket i Göteborg ha fått åtminstone
lite gehör för tanken.
Till Kommunalarbetaren säger ordföranden i Västtrafik,
Leif Blomqvist (S), att han kan tänka sig att ta upp kravet när
upphandlingar ska ske 2011 och 2012.
Busslink vann i Storstockholm
Busslink (numera helägt av Keolis) har vunnit två upphandlingar
i Storstockholm: trafiken i Huddinge/Botkyrka/Söderort och
Nacka/Värmdö. Avtalet är på sju år med möjlig förlängning på
tre år. Närmare 1 700 anställda berörs. En del av dem har redan
tidigare arbetat för Busslink. Men också de som tidigare kört
för andra bolag har sin anställning tryggad, eftersom personalen
övertas.
Telefon: 010-442 70 00
Adress: ”Hjulet”, Kommunal
Box 19039, 104 32 STOCKHOLM
För trafikfrågor kontakta: Tord Almlöf,
Peter Larsson och Susanne Gällhagen.
4/2010
Foto: Göran Billesson

FORTSATT OSÄKERT
OCH KAOTISKT
I UPPLAND
”Oron sitter
i hela kroppen”
– Vem säger att nästa aktör som
tar över hela trafiken i Uppland vill
ha just mig? Arbetslösheten är hög
och många kanske utbildar sig till
bussförare nu. Och de nya företagen
anställer hellre nya krafter som
är billigare än vi som kört ett tag.
Det säger Karim Karwan, som nyss har köpt hus i
Knivsta med sin familj och fruktar att han kommer
att bli arbetslös om ett eller två år.
Han är en av många bussförare i Uppland som
nu får leva i ovisshet i väntan på att upphandlingskarusellen
ska nå sin ände. Efter den senaste korta
upphandlingen har han visserligen sitt jobb kvar i
Nobina som fortsätter köra i hans område ett par år
till - men han tänker längre än så.
– Det här påverkar hela familjen. Det är en
osäker och svår situation. Jag vill bo kvar, jag trivs
med jobbet och allt, men har faktiskt börjat fundera
på att flytta hem till Irak. Det här är jättesvårt, oron
sitter kvar i hela kroppen, hela tiden. Just nu vet jag
ingenting.
Fyra bolag kör i ett år
Fyra bolag ska köra trafiken på Upplands landsbygd
från i sommar och ett år framåt. Det är en tillfällig
lösning sedan Förvaltningsrätten i Uppsala har slagit
fast att upphandlingen ska göras om från början.
Upphandlingen gäller hela Upplands landsbygd, 165
bussar och över 500 anställda.
I väntan på den nya upphandlingen genomförde
Upplands Lokaltrafik, UL, alltså en tillfällig
upphandling som gäller ett år. Nobina vann största
delen av trafiken, KR Trafik vann skoltrafiken plus
några depåer. Även Kristian Larsson Busstrafik och
Knivstabuss vann lite trafik.
Som Hjulet tidigare berättat hade KR Trafik vunnit
allt i första upphandlingen, men Busslink överklagade
efter att det kommit fram att en anställd
på UL hade läckt nivåerna på anbuden. Nu får de
anställda alltså leva i ovisshet ett år till.
Många deltider
– Förarna är mycket oroliga. Hela lösningen är ju
väldigt kortsiktig och ingen vet riktigt hur detta ska
4/2010
Foto denna sida: Eva Wernlid
– Ingen bryr sig om oss, vi bara väntar och väntar, säger Karim Karwan.
Många är oroliga och flera har redan sökt sig härifrån.
sluta, säger Ulf Tedesund, som just nu kör för KR
Trafik och är huvudskyddsombud.
– Dessutom är mycket av de jobb som nu erbjuds
deltider, med ibland så lite som 40 procents arbetstid.
Det är inget som går att leva på.
Inget övertagande
Ulf Tedesund och hans fackliga kolleger har uppvaktat
styrelsen för Upplands Lokaltrafik för att
försöka förmå dem att skriva in i anbudsvillkoren
att förarna ska övertas av den nya entreprenören –
till ingen nytta.
– Vi gör nu ett nytt försök inför upphandlingen
som drar igång. Det här är ett kaos som sliter
enormt på alla, risken finns att företagen mister
många bra bussförare. Många har redan slutat,
konstaterar Ulf Tedesund.
Men styrelseordföranden för Upplands lokaltrafik,
Fredrik Ahlstedt (M), har hittills hävdat att
det inte är nödvändigt att kräva övertagande av
personal, eftersom det är brist på förare och svårt
att rekrytera.
– Det är ingen som bryr sig om oss, suckar Karim
Karwan. Tiden går, vi bara väntar och väntar och
samhället hinner ändra sig. Vem vet hur det ser ut
om ett par år när nästa aktör ska ta över? Varför
kan de aldrig bestämma sig?
Lalla Lindström
Ur Hjulet 3/2010.
– Många jobb som erbjuds
är deltider. 40 procent är
inget som går att leva på,
konstaterar Ulf Tedesund,
huvudskyddsombud på
KR Trafik.
3

Foto: Lalla Lindström
4
DAGS FÖR NYTT BUSSBRANSCHAVTAL I VÅR
”Det blir en tuff avtalsrörelse”
Anställningstryggheten och
arbetstiderna. Det var två
frågor som tog stort utrymme
när ett hundratal fackligt
aktiva samlades för att sortera
ut de viktigaste frågorna
inför vårens avtalsrörelse
för de privatanställda inom
trafiken.
Önskemålen är många, och
nu är det avtalsdelegationens
tur att vaska fram vilka krav
som Kommunal ska ta fajt för.
De yrkandena ska sedan godkännas av
förbundsstyrelsen. I början av mars får så
arbetsgivaren Kommunals krav i sin hand
– och därefter börjar förhandlingarna.
Avtalet går ut sista maj
– Vi hoppas givetvis att det ska gå smidigt
och att vi ska ha ett avtal färdigt när det
gamla går ut. Men sådant är svårt att sia
om, vi har ju ingen aning om hur arbetsgivarna
ställer sig, säger ombudsman
Susanne Gällhagen som tillsammans med
ombudsmännen Tord Almlöf, förbundskontoret,
Per Svensson, Jämtlad och Jan-
Erik Persson, Väst, ska leda förhandlingarna,
med avtalsdelegationen som stöd.
– Men vi spår att det blir tufft. Det är
alltid svårt att få igenom det som kostar
pengar. Det gäller för oss att noga räkna ut
vad kostnaderna blir för våra yrkanden. Vi
måste prioritera det vi vill ta kamp för, vi
vinner inget på att gå ut med orealistiska
krav, säger Susanne Gällhagen.
270 avtalsmotioner
Grunden för hela avtalsrörelsen är de
avtalsmotioner som Kommunals medlemmar
i trafiken lämnat in – denna gång 270
stycken. Där finns allt från önskan om
kortare ramtider, högre ob, att all tid ska
vara betald och rasterna längre, till kravet
att alla anställda måste tas över av en ny
entreprenör. De flesta motionerna gällde
arbetstider, arbetsmiljö, löner och ersättningar.
På avtalskonferenserna gick deltagarna gruppvis igenom alla de 270 avtalsmotioner som skickats in från
medlemmarna. Närmast kameran: Nina Strandell, servicehallsarbetare.
I oktober träffades så ett hundratal
fackligt aktiva i förbundets konferenslokaler
på Marholmen utanför Norrtälje
– bussförare, reparatörer, servicepersonal,
bussvärdinnor… Deras uppgift var att
under timmar av grupparbeten sovra bland
motionerna och prioritera vad förhandlarna
ska lägga krutet på.
Prioriterar ännu mer
Runt 25 av dem som varit med i avtalskonferenserna
ingår sedan i avtalsdelegationen
som ska finnas med vid förhandlingarna.
Nu arbetar avtalsdelegationen
med prioritera ännu mer, för att ta fram
de slutliga yrkandena. De ska godkännas
av förbundsstyrelsen i januari innan de
lämnas till arbetsgivaren.
– Vi får nog räkna med en hård avtalsrörelse,
konstaterade ombudsman Jan-Erik
Persson. I förra avtalsrörelsen ville inte
arbetsgivaren förbättra något – utan bara
banta och ta bort för att minska kostnaderna.
Det kan vi ju inte acceptera.
Lalla Lindström
LO-samordningen
har gett 625 kronor
Kommunal ingår i LOs samordning för avtalsrörelserna
2010 och 2011. Där har vissa
mål och gränser satts. Avtalen i de förbund
som ingår i samordningen har hittills gett en
lönehöjning
på 625 kronor
för de flesta som
tjänar under
21.300 kronor. En
extra satsning ska
enligt samordningen
göras på
lågavlönade.
Samordningen säger också att kollektivavtalen
ska stärkas. Anställningstryggheten
ska främjas – bemanningsföretag har varit en
viktig fråga i de avtal som hittills tecknats.
Arbetsmiljön ska förbättras, bland annat genom
satsning på företagshälsovård. En aktiv
satsning ska göras på jämställdhet.
4/2010

Foto: Eva Wernlid
Foto: Lalla Lindström
Anna-Lena Norberg, förare i Göteborg.
NAMNLISTA MED KRAV:
Runt 800 förare har skrivit på en lista
över vad de vill se i avtalet 2011. Listan
har lämnats till Kommunal centralt.
– Det här är krav som redan framförts i
avtalsmotioner, och de har alla Kommunals
medlemmar haft möjlighet
att lämna. Det är så det går till enligt
våra stadgar, konstaterar Tord Almlöf,
ombudsman på förbundet.
På namnlistan står bland annat
dessa krav: Övertagande av personal
vid upphandling ska skrivas in i avtalet.
Bemanningsföretag ska aldrig blandas
4/2010
Lönen är absolut viktigast. Med
en hög lön får vi högre status och
sedan kan vi kämpa för allt annat. Och
vi ska inte tala i procent utan i kronor,
annars blir klyftorna bara större.
Vi måste ta tillbaka det fackliga
greppet vi hade om arbetstiderna före
upphandlingarna. Mycket har nermonterats
sedan 80-talet. Vi måste ställa
högre krav! Och krävs det så är jag villig
att dra kampen ända till strejk, trots att
jag inte är någon stridstupp. Men jag är
positivt överraskad över upplägget av
avtalsrörelsen. Avtalskonferenserna var
jättebra organiserade med grupper som
diskuterade.
Man lyssnar faktiskt
på vad vi förare vill.
”Personalen ska tas över”
in. All tid ska räknas. Rasterna ska vara
mellan 45 och 60 minuter, pauserna på
15 minuter. Ersättningarna för ob och
övertid ska motsvara vårdavtalets och
schemalagd arbetstid ska vara max 8,5
timme. Namnen har samlats in i Stockholm,
Sundsvall och Umeå.
– Alla de önskemålen har redan
tagits upp och diskuterats. Och nu är vi
fullt uppe i arbetet med att ta fram de
slutliga krav som vi ska lämna till arbetsgivaren
och fajtas för under våren,
säger Tord Almlöf.
Lalla Lindström
AVTAL 2011
Vi måste få in i avtalet att personal
ska med vid övertagande och det
bör också föras in en lägsta lön för övriga
arbetstagare. Det finns inte idag.
Ramtiden är för lång, forskning har
visat att en trött förare är lika farlig i trafiken
som en som kör alkoholpåverkad.
Reglerna för visstidsanställningar bör
skärpas, deras arbete kan jämföras med
en slavarbetares, anställningstryggheten är
i det närmaste obefintlig och i många fall
har de svårt att försörja sig.
Sten Christensen, förare för
Veolia i Kristianstad.
Frågan gick till tre
som deltog i avtalskonferenserna
i oktober.
Johan ”Jocke” Lidfeldt, förare
för Enbergs Åkeri AB i Kalix.
Alla måste få börja och sluta sitt
skift vid samma depå. Där ska
man kunna ha sitt ombyte, sin lunchmat
och ha rasterna där. Om skiftet slutar på
annat ställe ska man ha transport tillbaka
till garaget – och all tid ska räknas som
arbetstid. I dagsläget berör det inte oss
i Kalix, men det måste vara självklart
överallt.
Jag vill också att frågan om någon sorts
friskvårdspeng tas upp. För vår yrkesgrupp
är det viktigt, att köra buss sliter på axlar
och rygg. Det kostar
inte företaget så mycket
men kan ge en hel del
tillbaka i minskad
sjukfrånvaro.
5
Foto: Lalla Lindström

Foto: B R A Security
Teckning: Lalla Lindström
6
Hjulet bevakar teknik-,
miljö- och skyddsfrågor.
Har du några tips?
Ring då redaktören för sidan,
Jens Busch, tel 070-717 44 36.
Kommunal säger nej till att förare ska behöva blåsa i alkolås med passagerare i bussen.
Ett alternativ är alkoskåp på depåerna.
Alkolås kan bli krav i alla bussar
Tranportstyrelsen föreslår en lagändring
som innebär att i stort sett alla bussar
måste ha alkolås. Förslaget har varit på
remiss och regeringen grunnar nu på om det
ska bli en proposition till riksdagen.
Regeringen gav i april 2009 Transportstyrelsen
i uppdrag att utreda förutsättningarna
för att införa obligatoriskt alkolås
för ”vissa fordons- eller användarkategorier”.Utredningen
ligger nu på regeringens
bord.
Förslaget är att det ska bli krav på
alkolås ”i fordon som används för att
transportera skolelever”. Och eftersom i
stort sett alla bussar (och taxibilar) någon
gång har skolelever ombord skulle kravet
omfatta ”i princip samtliga taxi- och bussfordon
i Sverige”.
Att inte Transportstyrelsen helt enkelt
föreslår alkolås i alla bussar (och taxibilar)
förklaras med att ett sådant krav skulle
strida mot ett av EU:s ramdirektiv. Däremot
finns inget som hindrar att alkolås blir
obligatoriskt för vissa användarkategorier
– till exempel skolelever. På så sätt kringgår
man alltså EU:s fordonsbestämmelser.
Alkolås som säkerhetsfaktor
Kommunal har yttrat sig över utredningens
förslag och ställer sig positivt till alkotester.
Däremot invänder förbundet mot
alkolås i bussarna. Man befarar bland annat
att krånglande alkolås kan ge upphov
till ogrundade rykten om att förare har
alkoholproblem.
– Vi menar att alkoskåp på depåerna
och avlösningskontoren fungerar lika bra.
Men blir det krav på alkolås ska bussarna
startas på garageplan och inte när det är
passagerare i bussen. Ute på linjen kan
föraravlösning med alkotest göras på kontoren
eller i avlösningsbilen, säger Peter
Larsson, ombudsman i Stockholm.
– Och alkolås ska bara ska användas
som en säkerhetsfaktor för att inte föraren
ska köra påverkad, inte som ett verktyg att
upptäcka förare med alkoholproblem.
Rekommendation
Några direkta trafiksäkerhetsmässiga
effekter av obligatoriska alkolås kan
Transportstyrelsen inte påvisa eftersom
antalet olyckor med berusade bussförare är
mycket litet. Däremot kan det indirekt få
positiva effekter enligt utredningen.
Alkolås rekommenderas i nya bussar
i bussbranschens upphandlingsunderlag
Buss 2010.
Arriva backade om slopade föräldratider
Fem förare i Märsta i Sigtuna kommun får
även i fortsättningen köra på tider som är
anpassade till att de är småbarnsföräldrar.
Arriva hade beslutat att slopa deras särskilda
scheman när vintertidtabellen började
gälla i augusti.
– Vi begärde förhandling och hävdade
att beslutet gick stick i stäv med Arrivas
Märstaförarna slipper
köra ifrån sina barn.
Alkolås anpassat
för bussbranschen
Volvo Bussar har utvecklat ett alkolås
speciellt för bussbranschen. Till skillnad
från tidigare alkolås kan bussen startas
innan ett utandningsprov gjorts, men
bromsen förblir tillslagen. Fördelen
är att motorn inte behöver slås av vid
förarbyten, som därmed kan göras
snabbare.
Det finns också ett verkstadsläge då
bussen även kan köras, utan avaktiverat
alkolås, men bara i 15 km/tim.
jämställdhets- och arbetsmiljöprogram.
Det slutade med att Arriva backade, säger
Tuija Kronskans, bussförare och sekreterare
i Trafiksektionen i Stockholm.
Hon kan inte säga hur vanligt det är
med föräldrascheman men att man på hennes
arbetsplats (Ekerö) försöker anpassa
tiderna så gott det går.
– Föräldratider är nog vanligare när det
sitter kvinnor i klubbstyrelsen. Samtidigt
kan det krocka med principen att de som
jobbat längst ska få välja tjänster först.
4/2010

”Skona miljön genom att blanda små och stora bussar”
Genom att bättre anpassa bussflottan till
antalet passagerare på olika sträckor och
vid olika tider skulle busstrafiken kunna
minska sina utsläpp av koldioxid med upp till
40 procent och minska bränslekostnaderna
lika mycket.
Det visar ett forskningsprojekt vid
Linköpings tekniska högskola. Men dagens
upphandlingssystem hämmar en sådan
utveckling.
Forskarna har använt trafikdata från
Västtrafik och med en matematisk modell
räknat på olika trafikfall. Framför allt
genom att köra med mindre bussar går det
att minska bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp
väsentligt.
– Många bussar är inte ens halvfulla
under stora delar av dagen. I stället borde
man anpassa busstorleken och typen av
buss efter behovet och kombinera stora
och små bussar för att klara toppar och
dalar, säger Mats Abrahamsson, professor
4/2010
i logistik vid Linköpings tekniska högskola,
som gjort studien tillsamman med
Helene Lidestam, doktor i optimeringslära.
Han menar att det är de detaljerade
kraven i upphandlingarna som gör att
bussbolagen inte kan vara mer flexibla.
Bolagen köper in många stora bussar för
att inte riskera att någon gång ha för lite
kapacitet och därmed bryta mot avtalen.
– Det finns exempel på linjer där bussen
går nästan tom ända till näst sista hållplatsen.
Då skulle man kunna köra en liten
buss större delen av linjen och haka på
med en större buss på slutet, säger Mats
Abrahamsson.
Han pekar också på en annan hämsko,
nämligen att bussar inte kan lånas ut mellan
olika trafikområden eftersom alla ska
ha sin egen färgsättning. Ett mer enhetligt
utseende skulle dessutom göra bussarna
billigare i inköp.
Förutom mindre avgasutsläpp skulle en
mer flexibel bussflotta även sänka bräns-
Nobina måste riskbedöma trafik
Arbetsmiljöverket kräver att Nobina i Nacka
och Värmdö gör en riskbedömning och en
handlingsplan för att komma till rätta med den
stress och de trafiksäkerhetsrisker som huvudskyddsombudet
på Björknäs Buss anmält.
Enligt anmälan (en 6:6a) har det tjänstepaket
och den vagnplan som införts under
hösten medfört förseningar och ökad stress
bland förare och trafikledning till följd av
kortade kör,- buffert- och gångtider och
brist på vissa busstyper. Fler linjer och bussar
till terminalen vid Slussen i Stockholm
har ökat olycksrisken där, både för förare
och passagerare, skriver huvudskyddsombudet,
som befarar att vinterns halka
kommer att innebära katastrof för trafiken
om inget görs.
Av Nobinas svar framgår att gångtider
och rundkörningstider vid Slussenterminalen
kortats.
Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion
Nio av tio bussar underkända
De två senaste månaderna kontrollerade
polisen i Västra Götaland omkring 50 av
Västtrafiks bussar i Göteborg, på Öckerö
och i Borås. 45 av dem underkändes och
tre av bussarna fick körförbud.
– Vi gör 1 000 kontroller om året men
Foto: Jens Busch
Säkerheten vid den hårt trafikerade Slussenterminalen
i Stockholm är en av de saker Nobina måste
utreda.
den 15 november och har alltså beslutat
om ett föreläggande.
– Vi fick ganska samstämmiga uppgifter
om stress, trafiksäkerhetsrisker, förseningar
och trängsel vid Slussenterminalen, säger
Åsa Larsson vid Arbetsmiljöverket till
Hjulet.
Nobina avkrävs svar senast i januari,
annars hotar vite.
vi tittar på städningen och bussarnas
allmänna kondition, säger Västtrafiks vd
Lars Backström till Göterborgs-Posten.
Västtrafik har omkring 1 000 bussar
i trafik.
Foto: Jens Busch
Genom att använda mindre bussar på tider och sträckor med
få passagerare kan mycket bränsle sparas. Minibussen på
bilden används i närtrafiken i Lidingö kommun.
lekostnaderna, som grovt räknat står för
omkring 15 procent av de rörliga kostnaderna
enligt Nobina, som bekostat studien.
Rapportens namn är ”Optimerad upphandling
av busstjänster”.
SL räknar prillor
Högst fyra snusprillor i fyra bussar,
annars blir det underkänt
på städningen – och vite för
entreprenören. Det är ett av SL:s
(Storstockholms lokaltrafik) nya
krav när städningen i bussarna
kontrolleras en gång i månaden. Tanken
är att kraven successivt ska införas på alla
SL:s trafikområden.
Nytt om vibrationer
Karolinska institutets folkhälsoakademi
har gett ut ett faktablad om vibrationer.
Där kan man läsa om vilka skador vibrationer
kan ge och hur man kan förebygga
dem. I bladet redogörs också för hur
helkroppsvibrationer kan mätas och vilka
gränsvärden som gäller. Finns på
www.folkhalsoguiden.se/faktablad.
Mot kontantfritt
Hittills har 10 av landets 22 länstrafikområden
helt kontantfri
busstrafik. Senast var det Upplands
lokaltrafik som slopade kontanterna
den 12 december. Skånetrafiken gör
detsamma i juni 2011. I vissa länstrafikområden
har dessutom större
tätorter kontantstopp, till exempel
stadstrafiken i Sundsvall i
Västernorrlands län.
7
Kontantfritt
allt vanligare.

– Vi har blivit av med
de delade turerna. Det blir ju
dyrare för arbetsgivaren att ha
långa raster nu när vi gått in i
BBA, säger Ola Westman.
8 4/2010

Text: Lalla Lindström Foto: Eva Wernlid
I somras låg oron och dallrade i fikarummet vid Rådhustorget i Gävle. Ett
nytt företag hade tagit över, alla intervjuades - för att provanställas.
Sex månader senare, när provanställningen precis tagit slut, är stämningen
positiv. Mest nöjda är förarna med tiderna: De delade turerna och
därmed de långa dagarna är borta. Morgonkörningarna har blivit kortare
– den som börjar före klockan 5 slutar senast 14.
– Förbättringarna beror till största delen på Bussbranschavtalet, menar
arbetsplatsombudet Ola Westman.
Delade turerna borta i Gävle
-Jag har själv fått bättre tider, berättar Ola
när vi följer med honom på en tur med linje 2 från
Centrum mot Södra Bomhus. Denna dag började
han 4.30 och slutar 13.40, med två raster på 40
minuter. Också tidigare körde han mornar – det
passar honom bäst, eftersom han gillar att ha eftermiddagen
ledig. Och när han, liksom kollegerna,
blev tillfrågad om vilket pass som skulle passa bäst
vidhöll han sina tidiga mornar.
– Många har fått de tider de velat, de flesta låter
nöjda, konstaterar Ola Westman.
Men även om upphandlingen lett till att de nu
anställda tycker att de fått det bättre, tycker han att
själva övergången var rena eländet. Han hade velat
slippa proceduren med intervjuer och utsållningar
när Stadsbussarna AB tog över stadstrafiken efter
Nobina.
Lindrigt – trots allt
Han och hans fackliga kolleger försökte få politikerna
med på ett övertagande av personal, men det
gick inte. I stället blev det, som på så många andra
ställen, intervjuer med alla runt 200 förare och
tvätthallspersonal som jobbat åt Nobina. Runt fem
personer totalt sållades bort – på grund av sjukfrånvaro
och svårigheter att hålla tider. En del fast
anställda fick timanställning på prov.
Med facit i hand, nu när processen är över, har
det ändå gått rätt lindrigt till. Det var aldrig fråga
om att lämna utdrag ur polisregister eller intyg från
Försäkringskassan, som det varit på många andra
ställen senaste året. Några som blev utan jobb i
första vändan har kommit tillbaka, som fasta eller
timanställda. Flera av de fasta som bara timanställts
har fått tillbaka sin tillsvidareanställning – med
undantag av två som nu fått negativt besked. För
dem kan det nu bli fråga om en period av provanställning.
4/2010
Men alla
vi träffar i det
nyuppfräschade
fikarummet mitt
i stan har bara
lovord för sin nya
arbetsgivare: Bästa
arbetsgivaren vi
haft. De lyssnar på
oss. Så här bra har
vi aldrig haft.
Bättre tider
Mesta lovorden
gäller tiderna:
Arbetspassen har
blivit kortare. Rasterna
är oftast på
mellan 40 minuter
och en och en
halv timme – förr
kunde förarna få
vänta upp till sex
timmar på nästa
pass. Den som börjar
före 5 på morgonen
slutar alltid
före klockan 14. Och pauserna har blivit lite längre,
tidigare var pausen ofta så kort att den försvann om
bussen var lite försenad. Nu är den 10 minuter.
Även Ola Westman är nöjd med nya arbetsgivaren,
men han är något mer skeptisk än många kolleger
till varför förarna fått det bättre. Det är inte
ren snällhet utan handlar mycket om pengar:
– Genom att det blev ny upphandling gick vi in
i bussbranschavtalet. Pauser på 10 minuter ska vi
ju nu ha och så blev det mycket dyrare att ha de
långa rasterna mitt på dan, eftersom vi nu får betalt
– Vi har det överlag bättre än förr, säger Elsa Örnblom när hon hastar iväg
till nästa körning. Och jag var aldrig orolig för min anställning när jag blev
provanställd, rent logiskt vet jag att de behöver en massa folk. Men det borde
vara helt självklart att nya entreprenörer ska ta över personalen. Det måste
bli den stora frågan inför nästa avtal.
Så här
bra har
vi aldrig haft”
›
Läs mer om:
TIDERNA
I GÄVLE
9

› även
– Vi har fått det bättre.
Och nu är det hela 9,5 år
till nästa upphandling,
säger Ola Westman.
Kontanterna finns fortfarande
kvar i Gävle – men
bara små summor. Det går
bara att betala kontant för
enkelresor.
Bättre tider
under rasten. Den arbetsgivare som är smart
försöker undvika att ha personal som bara sitter
och väntar på att få köra igen. Det går att få bort
delade turer, åtminstone i stadstrafik. Och Stadsbussarna
har nettoavtal, de får alltså alla biljettintäkter
och sedan ska de fixa lönsamheten själva.
Väljer att köra tidigt
Och Ola Westman har alltså själv fått mer tid över.
– Mycket tid, känns det som. Genom att vi har
kortare raster så slutar jag tidigare än förr. Jag har
fått så mycket tid över att jag faktiskt har startat ett
eget företag!
Olas far har ett lantbruk, och nu säljer Ola den
rapsolja som produceras på gården, till butiker
och på marknader. Helgen efter att vi träffas är det
första advent, och han ska på marknad i Uppsala.
– Det känns jättebra att kunna ha tid till både
familj, att köra buss och att satsa på eget, säger
han. Det verkar som om vi nu är lite unika med
våra tider här i Gävle, men de tider som vi har
borde andra företag också kunna ordna, framför
allt de som kör i städer.
Timanställda förutsättningen
Men förutsättningen är ju att det finns timanställda,
och den lösningen har inte heller Stadsbussarna i
Gävle hittat lösning på. 80 stycken går på timme,
och enligt vad Ola Westman har erfarit så skulle de
Ägarkarusell hos Stadsbussarna och Orusttrafiken
Stadsbussarna i Sverige AB har tidigare ägts av både KR Trafik och Orusttrafiken, hälften
vardera. Nu blir Orusttrafiken ensamägare till Stadsbussarna, som kör i Östersund och
Gävle. Orusttrafiken i sin tur ägs nu helt och hållet av AB Gunnar Sahlén (en av KR
Trafiks grundare) – tidigare ägde KR Trafik 25 procent av bolaget.
Fortfarande tycks de båda bolagen ligga nära varandra – vd i Orusttrafiken sitter i KR
Trafiks styrelse och Gunnar Sahlén i Orusttrafikens styrelse.
flesta tacka ja till en tillsvidareanställning, anställning, om de
blev erbjudna.
– Visst finns det några som gärna kör på timme;
de som har annat jobb, som pluggar eller ll som tyck- t k
er det passar bra med oregelbundna tider. Men det
är betydligt osäkrare än många av dem är medvetna
om. De skriver på ett kontrakt med företaget, men
det innebär inget åtagande för arbetsgivaren.
Det blåser friskt och snöar i Gävle denna dag
i slutet av november. Folk strävar i motvind. Vid
ett industriområde pekar Ola Westman inöver: En
kilometer därbakom ligger Stadsbussarnas depå.
Där börjar och slutar turerna. Och där finns också
en rastlokal, dock inte lika välbesökt som den vid
Rådhustorget, där avlösningarna oftast sker.
Depån är ny, Nobina använder fortfarande sin
gamla depå i Gävle.
– Vår depå är långt ifrån klar ännu, bussarna
står ute, och det finns ingen värme kopplad till bussarna.
Det tar väldigt lång tid, säger Ola Westman
– men lägger till ett beröm till företaget: All tid är
betald. Lämnar man bussen någon annanstans än
vid depån så ingår gångtiden till depån.
Vi kör vidare i snömodden in mot stan och är
åter vid Rådhustorget. Innan vi lämnar bussen ler
Ola och säger:
– Ja, nu har vi det relativt lugnt i 9,5 år innan
det är dags för nästa upphandling.
Stadsbussarnas vd:
”Delade turer behövs inte”
– Det behövs inga delade turer i Gävle enligt mina
trafikplanerare. Därför har vi avskaffat dem,
konstaterar Stadsbussarna ABs vd Jürgen Lorenz.
Att det fortfarande finns delade turer i Östersund
förklarar han med att det är en annan trafikintensitet
i Gävle; men säger också att han ännu inte
funderat på sådana lösningar i Östersund – han
tillträdde som vd i våras.
– Det beror på vad planerarna säger.
Att Stadsbussarna provanställde även den
erfarna personalen ser han som en självklarhet.
– Vi vill ha personal som gör ett bra jobb, och
vi kanske ser på verksamheten på ett annat sätt
än den som haft trafiken innan. Om vi ska vara
framgångsrika måste förarna gilla sitt jobb och
vara delaktiga i verksamheten. Det är viktigt att
förarna har det bra, säger Jürgen Lorentz.
– Jag följde med Stadsbussarna från Östersund hit, det
kändes roligt att pröva på något nytt när jag fick chansen,
säger Maria Söderqvist, som fick fast jobb genast
eftersom hon kört för företaget tidigare.
– Det är ingen större skillnad mot att köra i Östersund,
utom att vi inte har några delade pass här. Det är jag
nöjd med, men det var inte därför jag följde med.
10 4/2010
TRE RÖSTER
FRÅN GÄVLE

Maria
Rezza
– Vi har fått det mycket bättre. Vi kör lika mycket,
men rasterna är kortare så det blir kortare dagar.
Som längst har jag 1,5 timmes rast, förr satt jag
ofta och väntade 3-4 timmar, berättar Rezza Vadie
som är lite spänd inför att öppna posten när han
kommer hem denna dag. Han har varit provanställd
i sex månader och nu väntar han på besked att han
fått fast jobb på Stadsbussarna.
– Jag är 90 procent säker, brorsan fick besked i
går.
4/2010
Rejeb
– Alla säger att det är bättre här än förr, säger
Rejeb Abdelli, som började på Stadsbussarna i
oktober. Han är timanställd, men hoppas på att få
en fast tjänst så småningom. Nu får han jobb 4-5
dagar i veckan, ofta ringer arbetsgivaren dagen
före eller samma dag.
– Det är en bra arbetsgivare, det är bra kompisar,
jag trivs och det passar mig bra. Men det är klart
att jag hoppas på fast jobb.
KRÖNIKA/TINA MESSING
Varning för halka och
andra självklarheter
Jaha, så blev det vinter igen. Varje år samma överraskning. Börjar den
inte tidigare än normalt? Är den inte ovanligt kall? Brukar det verkligen vara så här
halt?
Ni som kör i Norrland tycker nog att vi söderöver är riktiga mesproppar i sammanhanget.
Så fort termometern visar runt noll och några vattendroppar fryser till
is skriker vi om snökaos. På teve visas oskarpa bilder på bussar som hamnat i diket,
och bilarna kryper fram i 20 km/h för att ingen har kommit ihåg att byta till vinterdäck.
Tänkte inte på det. Hösten var ju så mild och grön. Pelargonerna blommar ju
fortfarande!
Här söderut händer det faktiskt att det aldrig blir vinter. Höstsådden växer
decimeterhög i januari och tjälen får inget grepp. I februari kan man misströsta i
regnplask och gyttja, och mars är en månad tillägnad vädergudarnas gottfinnande.
Antingen börjar krokusarna spira, eller så är det då vintern verkligen tar fart med
polarkyla och meterhöga drivor. Skulle man i god tid byta till vinterdäck kan man
garanterat räkna med ett snöfritt halvår, och som lök på laxen en
ökad partikelhalt i luften som leder till både sjukdom och död. Det
är med andra ord ingen lek här heller. Ta bara något så infernaliskt
som underkylt regn. Kan någon begripa hur något sånt får finnas?
Häromsistens var det ett par plusgrader och jag körde
3:an genom huvudstaden. En trygg, 17-tons ledbuss, som gasar
följsamt och bromsar mjukt som i en dröm. Ett stilla duggregn
började falla när jag stod vid Karolinska sjukhuset och släppte på
trafikanter. Inte tänkte jag mer på det när jag som vanligt avgick
med lugn acceleration fram till korsningen och svängde vänster.
Där saktade plötsligt bussen in trots det jämna gaspådraget, och
för ett ögonblick undrade jag vad tusan nu då, tills jag i vänsterspegeln
såg hela bakvagnen komma emot mig med passagerare
och allt. Man hinner reflektera över mycket på den sekund det tar
att reagera. Till exempel hur förvånade trafikanterna såg ut där de
kom glidande emot mig, hur korkad jag varit som inte lyssnat på
Tina Messing, förare för
väderleksrapporten och hur tyst och stilla en katastrof kan närma
Busslink i Stockholm
sig. Det hela slutade med blotta förskräckelsen. När jag reflexmässigt
släppte gasen rätade bussen upp sig och smög förbi de stolpar,
räcken och refuger som varit i farozonen. Hastigheten var också så låg att trafikanterna
knappt hann märka något. Hjärtat slog i 180 och med darrande röst gick jag ut
på kom-radion och varnade mina kollegor.
För ett par år sen hände något historiskt. All busstrafik i Stockholm ställdes in
på grund av blixthalka. På fem minuter hade ett underkylt regn förvandlat gatorna
till blankspolade hockeybanor. Det var som på cirkus när bussar, långtradare och bilar
kom glidande både kors och tvärs. Om gatan lutade kunde till och med parkerade
fordon komma i rörelse.
Även förra vintern slogs ett rekord. Då handlade det inte om svårigheter att köra,
för det gick ganska bra där det var plogat. Det svåra var att över huvud taget ta sig
till jobbet. All tågtrafik, inklusive tunnelbanan, var inställd. Antingen kunde man gå
till en farled och lifta, eller så fick man pulsa en mil in till stan till fots. Alla alternativ
var i vilket fall snabbare än att vänta på de ersättningsbussar som kanske dök upp,
redan fullsatta, på omvägar tråcklande mellan förorternas tiometersvallar. Ära vare
de förare som blev utkommenderade på de rutterna!
Och nu är vintern här igen i alla dess skepnader. Den kan trots allt vara gnistrande
vacker. Men vädrets makter är inte att leka med och det enda man kan göra
är att ta det lugnt. Någon väntar vid dukat bord, matchen börjar om en halvtimme.
Sänk då farten ytterligare. Hellre komma försent än inte alls. Vintern kan vi inte göra
något åt, bara oss själva. Kör försiktigt därute!
11

Foto: Eva Wernlid
Nästa år
träder den nya
kollektivtrafiklagen
i kraft. Från dagens
byråkratstyrda detaljplaner
inom den
regionala och lokala
kollektivtrafiken
kommer resenärerna
att få en ökad frihet
att välja mellan ett
allt större utbud av
Anna Grönlund, förbundsdirektör, tjänster. Den nya
Bussbranschens Riksförbund lagstiftningen ger
de kommersiella
bussföretagen större
möjligheter att bedriva lokal och regional
kollektivtrafik. Detta ger ett större
utrymme för entreprenörer att erbjuda nya
produkter och tjänster för resenärerna.
Exempelvis nya linjer för pendlare, mer
anropsstyrd trafik, annorlunda och varierade
tjänster i befintlig trafik, som bättre
komfort och kombinerade trafikupplägg,
12
Den nya lagen ger större anställningstrygghet,
genom att busstrafiken kan bli
mer lönsam när entreprenörerna får
större frihet att utveckla fler tjänster.
Det är innebörden i ett debattinlägg från
Anna Grönlund, förbundsdirektör vid Bussbranschens
Riksförbund.
Ökad konkurrens ger slimmade organisationer och
sämre förhållanden för de anställda, menar däremot
Kommunals ordförande Annelie Norström.
ANNA GRÖNLUND, BUSSBRANSCHEN:
SVAR: ANNELIE NORDSTRÖM, KOMMUNAL:
”De anställda kommer i kläm”
Vi är angelägna om att medlemmarnas
arbetsvillkor utvecklas i positiv
riktning. Man ska kunna kombinera
arbetsliv och familjeliv på ett rimligt vis,
klara av att jobba till pension utan att bli
sjuk eller skadad och få lov att använda
sin kompetens på jobbet. Tyvärr är vår
erfarenhet att ökad flexibilitet för dem som
ska använda tjänsterna, i det här fallet tra-
exempelvis turist- och reguljär linjetrafik.
När jag diskuterade framtiden med företrädare
för offentliga beställare i Jämtland
såg man de nya kombinationsmöjligheterna
som ett sätt att få mer kollektivtrafik
utöver vad samhället kan åta sig att stå
för – de kommersiella företagens utbud
ger bonus!
”Majoriteten fortsätter upphandlas”
Jag är övertygad om att vi kommer att få
se många innovativa lösningar där företag
erbjuder ny trafik över hela landet likväl
som nischad och lokalt anpassad trafik
för enstaka områden. Samtidigt kommer
majoriteten av trafiken fortfarande att
upphandlas.
När entreprenörerna får en alltmer
direkt relation till resenären, utan att ha
mellanled som upphandlade offentliga
bolag emellan sig och kunden, kommer
möjligheterna att utveckla fler tjänster att
förbättras. Detta innebär också att bussförarnas
roll, kompetens och engagemang
fikanterna, innebär att de anställda tvingas
bli osunt flexibla. Med delade arbetspass,
minskat inflytande, smala arbetsuppdrag
och försämrad arbetsmiljö.
Ökad konkurrens leder till slimmade
organisationer, med sämre förutsättningar
att skapa bra arbetsplatser. Kortsiktigt
låter det bra, men på lång sikt är det i allmänhet
de anställda som kommer i kläm.
LAGEN I KORTHET
Bussföretag kan godtyckligt starta egna linjer, både
gamla och nya. Trafiken ska anmälas en månad i
förväg. Företaget ska ha allmänt trafiktillstånd. Efter
tre månader kan företaget upphöra med trafiken.
21 regionala trafikmyndigheter ska slå fast
målen för trafiken. Myndigheten ska sörja för trafik
på olönsamma sträckor. Myndigheten kan också
välja att upphandla trafik på vilka linjer som helst,
dvs lägga trafikplikt. Men konkurrensen är fri, på alla
linjer.
Trafik som redan upphandlats fortsätter löpa tills
kontraktet går ut.
Lagen börjar gälla 1 januari 2012.
”Lönsamma bolag ger anställningstrygghet”
blir än mer viktiga för att utveckla kollektivtrafiken.
Idag uppger många bussförare
att de känner osäkerhet i samband med
samhällets upphandlingar av busstrafik.
Ytterst är det alltid lönsamma bolag med
stark förankring på marknaden som ger
anställningstrygghet och den nya lagstiftningen
ger förutsättningar för en ökad
kommersiell trafik där företag av egen
kraft och lyhördhet för resenärernas behov
skapar sig en stark position.
Om reformen blir bra för alla aktörer
inom kollektivtrafiken och ytterst för våra
resenärer, kommer att avgöras av två parametrar.
Hur de nya regionala kollektivtrafikmyndigheterna
följer lagens intention
att utgå från resenärens behov när man
formar sina regionala trafikförsörjningsprogram.
Samt entreprenörernas förmåga
att med alla sina medarbetare ta initiativ
till ny trafik och utveckla nya innovativa
tjänster inom kollektivtrafiken som resenärerna
uppskattar. Inom både den upphandlade
och kommersiella trafiken!
Annelie Nordström
Kommunals ordförande
4/2010
Foto: Fredrik Sandin Carlsson

NY LAG I FINLAND:
Avreglering
bara på landsbygden
– Sverige är långt mer
”modernt” än Finland, säger
Hannamaria Helke vid finska
kommunikationsministeriet.
Den nya kollektivtrafiklag som genomförts
i Finland innebär inte alls avreglering på
samma sätt som Sveriges kommande lag,
som det ibland påståtts i debatten om den
nya svenska lagen. Långt ifrån. Och Finland
har fram till nu bara haft upphandling
i de tre största städerna: Helsingfors,
Åbo och Tammerfors.
– På övriga ställen i landet har vi haft
tioåriga linjetrafiktillstånd som i huvudsak
ärvts från far till son.
Med den nya lagen från i fjol kommer
upphandling att införas i Finlands 26
största kommuner, alltså i stort sett alla
tätbefolkade områden i landet. Alla dessa
trafikområden ska också tillföras skattemedel.
Men övergångsperioden är lång. Ingen
Jag undrar varför jag inte får min semesterlön
från Nobina trots att jag slutade där i april. Vill
inte vänta till i februari. Jag slutade inte av egen
begäran utan ville jobba och bo i Örebro. Nu
har jag fått fast jobb hos Busslink som förare i
Göteborg.
José Cruz
4/2010
förändring kommer att ske förrän tidigast
2014 då en del trafiktillstånd löper ut.
Lovar trafik i två år
På landsbygden blir det däremot ingen
upphandling utan fritt fram för godkända
trafikbolag att köra trafiken, men helt
utan skattesubventioner. Bolagen måste ha
tillstånd att köra passagerare och utbildade
förare. Dessutom måste de förbinda sig att
bedriva trafik i minst två år, i Sverige är
kravet endast tre månader.
Anledningen till förändringen är EU:s
förordning om trafikavtal, som kräver att
inköp av offentliga tjänster ska upphandlas.
– Trafikavtalen gör det möjligt att
erbjuda kollektivtrafiktjänster som är
mer omfattande och pålitligare än de som
uppstår enbart på marknadens villkor,
kommenterar Finlands kommunikationsminister
Anu Vehviläinen.
Karine Mannerfelt
Risk för att kontanterna kommer tillbaka
Det finns risk för att kontanter blir
vanligare igen när nya kollektivtrafiklagen
börjar gälla. Regeringen känner inget ansvar för
bussförares säkerhet och arbetsmiljö.
– Vi lägger oss inte i hur betalningen sker
i framtiden, sa nämligen departementssekreterare
Ulf Andersson vid ett seminarium på
Persontrafikmässan.
Vilket bolag som helst kan köra en linje vid
sidan av den upphandlade trafiken. Regeringen
anser att det är upp till bolaget att lösa frågan
om betalsystem.
– Det finns en uppenbar risk att problemen
med hot och våld kommer tillbaka om
kontanterna kommer tillbaka, sade Kommunals
ordförande Annelie Nordström till ka.se. Hon
– Var är min semesterlön?
SVAR
Det är ingen tvekan om att du redan skulle haft
ut din semesterlön från Nobina. Enligt lagen
ska all innestående lön, också semesterlön, vara
utbetald inom en månad efter att någon slutat.
Tord Almlöf, ombudsman, Kommunal
Bussbolag i Europa
köps upp av staten
Privata bussbolag blir allt mer statliga i
Europa, åtminstone de stora multinationella företagen.
Bussbolaget Arriva köptes i augusti upp
av det tyska statliga järnvägsbolaget Deutsche
Bahn. Även i det franska
Veolia har staten
gått in som delägare.
Veolia ägs till 14 procent
av det statliga franska energibolaget EDF
och den statliga finansgruppen CDC, Caisse des
Depots.
Och Keolis ägs nu
till 56,7 procent av
det franska statliga
järnvägsbolaget
SNCF. Keolis är nu
också helägare till
svenska Busslink AB,
tidigare ägde man
70 procent och SL,
Storstockholms lokaltrafik, 30 procent. Bussarna
i Sverige kommer också i fortsättningen att köras
under namnet Busslink.
Sveriges bästa förare
Än en gång vann en kvinna SM för bussförare.
Monica Karlsson från Ankarsrum tog hem
segern, Uffe Nelsén, Bergkvara buss blev tvåa och
Tommy Iseteg, Orusttrafiken knep tredje plats.
deltog i seminariet och ställde frågor om just
kontanthanteringen.
Hon säger också att Kommunal nu måste
se över sin organisation för att bättre kunna
bevaka de regionala trafikmyndigheternas
arbete när lagen införts. Det handlar bland
annat om vilka linjer som ska upphandlas
och hur de ska se ut, samt vilka krav som
ska ställas för betalning, arbetsmiljö och
anställningstrygghet.
DO sa nej till
Göran Larsson
DO, diskrimineringsombudsmannen,
avslog Göran Larssons anmälan om diskriminering
pga ålder. Han fick inte fick jobb hos Nobina
i Trosa eftersom han hade en gammal prick i
belastningsregistret. DO ansåg att det inte går
att bevisa att detta är en åldersfråga, eftersom
företaget begärt utdrag ur registret för alla
sökande.
– Nu är det bara att hoppas på att integrationsutredningen
förbjuder arbetsgivare att begära
utdrag ur polisregistret, säger Göran Larsson
som fortfarande är arbetslös.
13
Ur Hjulet
3/2010

Helena Lugnegård har
utbildat sig i att ta
hand om passagerarna
med handikapp, något
som krävs för att få
EU-certifikat. Här testar
hon känslan att vara en
synskadad passagerare.
”Det känns konstigt. Tur i
oturen är att synskadade
genom sitt handikapp
trots allt är tränade att
använda alla sina sinnen.”
Dags för kontroll. Helena Lugnegård kliver ombord på Autosan från Polen. Betyget blev godkänt.
”Det här kan bli ett intressant alternativ bland bussar för stadstrafik”, menar Helena.
VG = Väl godkänt. Men inte mer.
Så blev betyget när tidningen
Hjulet skickade bussföraren Helena
Lugnegård, 62, att granska årets
bussnyheter på mässan Persontrafik
i Stockholm nyligen. Och en rejäl
plump i protokollet blev det:
– Förarutrymmena är fortfarande
alldeles för små.
HELENA
Busarna står prydligt uppradade i den
enorma mässhallen. Här finns märken som Volvo
och Mercedes, Scania, Solaris och Autosan från
Polen. Helena Lugnegård i sin Busslink-uniform
glider vant in bakom ratten, ställer in stolen, testar
panelerna, kollar vilka reglage som placerats bra
och vilka som fått en undanskymd plats i taket.
– Tänk att det ska vara så svårt att få tillverkarna
att förstå. Titta här – hur ska jag kunna nå
reglagen längst bort till höger?
14 4/2010

Text och foto: Gösta Elmqvist
på mässan
Helena sträcker ut armen men det fattas en
decimeter till reglaget. Hon böjer sig ner, trycker in
knappen på stolen och svänger ett kvarts varv på
stolen.
– Okej, här sitter spärren för stolen ovanligt
bra. Det brukar vara problem för en sådan som jag,
säger Helena.
”En sådan som jag” är kvinna och 155 centimeter
i strumplästen. Stolspärren sitter ofta stenhårt
och är svår att trycka in för den som inte har starka
nypor. Helena brukar tvingas trycka till spärren
med stövelklacken.
– Men det är egentligen ett litet problem. Det
finns värre saker för förarna, säger hon.
Helena är kritisk till förarutrymmet. Tjock
eller smal, lång eller kort – föraren måste få ett
utrymme som passar. Men hon tycker det pressas
in för många passagerarplatser på förarutrymmets
bekostnad.
– Visst, trafikanterna är förstås fler än vi. Men vi
sitter längre tid i bussen.
Helena vet vad det betyder med vettiga villkor
på förarplatsen. För några år sedan drabbades hon
av en nackskada efter en halkolycka. I dag jobbar
Helena 63 procent av en heltidstjänst och för henne
är det viktigt att arbetsplatsen är ergonomiskt riktig
och att utrymmet är hyggligt stort.
– Jag vill kunna köra buss. Det är jättekul. Jag
gillar att ha kontakt med passagerarna. Tyvärr blir
det mer anonymt på förarplatsen när kontanthanteringen
försvinner. Och tänk om de bygger in oss
i en bur.
Hon provar en tysk buss med glasbur kring
förarplatsen. Skakar missnöjt på huvudet och
vinkar avvärjande när en representant vill visa bussens
finesser. Inga finesser hjälper mot den sterila
förarburen.
– Ändå är jag nöjd med vad jag sett på mässan.
Många tillverkare bygger kvalitetsmedvetet. Men
enligt dem går ofta beställaren in i efterhand och
kräver ändringar. Inte konstigt då att det kan bli
rena snurren med instrumentpaneler och pedaler.
4/2010
Paus i bussgranskningen. Helena får ett rött hjärta av Olle Johansson och Yvonne Strandh i Kommunals
monter. ”Vi jobbar för att dämpa guppen” står det på väggen. ”Bra, gatuunderhållet är
rena katastrofen. Det är största hotet mot både bussar och förare”, säger Helena.
”Och vad är det där då?” Helena sträcker sig mot den takplacerade utrustningen i Volvos
7700-buss men når inte upp. Martin Spjern, Sverigechef för Volvo Bussar, kollar och försäkrar att
konstruktionen är kvalitetssäkrad. ”Det är alltid en kompromiss mellan ergonomi, siktvinklar,
knappar och inte minst lagar”, menar han.
”Men hallå, ska det vara så svårt att förstå våra önskemål? Varför inte fråga förarna först så
slipper det bli så många fel”, säger Helena Lugnegård. ”Vi försöker, vi tar in experthjälp även från
förarna. Men sedan kan det komma kundkrav på ändringar väldigt sent”, säger Martin Spjern.
15

Foto: Tobias Christoffersson
POSTTIDNING B
ISBN 91 7141 255 7
En buss pimpad för bilister
Bussen med
plyschtärningar,
raggarsoffa
och bilstolar
har väckt
nyfikenhet i
Helsingborg.
Rävsvansar i bussens flaggstänger,
kromfälgar, bilstolar i bussen och en
rosa raggarsoffa längst bak. Och en rosa
rattmuff.
Utstyrd på det viset körs en buss i
linjetrafik av Skånetrafiken och Arriva i
Helsingborg under några veckor. ”Bussen
för dig som gillar att åka bil” är devisen.
– Det här är klart kul! säger Carina
Johansson, en av de förare som kör denna
speciella buss.
– Mycket folk har kollat in bussen.
Förhoppningsvis kan en del bilister börja
ta bussen av ren nyfikenhet. Vi måste nå
ut till människor, åker de buss så spar vi
ju miljön. Det är målet med det här, säger
Carina som varit med på flera speciella
bussevent, som att köra en ”discobuss”.
Och inför första advent stod en julpyntad
buss i utkanten av Helsingborg, med julmusik
i högtalarna – och Carina Johansson
bakom ratten.
LL
– Det är varmt och
skönt med rattmuff,
kanske skulle vi alltid
ha bussarna utstyrda
så här. Fast inte en
så luden rattmuff som
den här, säger Carina
Johansson.
Av Frode Øverli