Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se
Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se
Läs tidningen som pdf - Ekonomisverige.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
K<br />
H<br />
O<br />
På besök hos en korsordsmakare<br />
Företaget fick<br />
omplacera till halvtid<br />
Försäkringskassan<br />
vill krångla mindre<br />
V<br />
Ä R<br />
X<br />
E F<br />
R S O R D E<br />
A<br />
M<br />
AKTUELLT FÖR FÖRETAG OCH FÖRETAGARE<br />
T<br />
5/2012
aktuellt<br />
Halvtid var skälig<br />
omplacering<br />
I en omorganisation fick en arbetstagare<br />
ett erbjudande om<br />
ny tjänst. Det innebar sämre<br />
villkor, men erbjudandet var<br />
skäligt. s. 9<br />
Klippa<br />
banden<br />
med<br />
Sverige<br />
Du kan vara utflyttad<br />
men ändå bli beskattad<br />
i Sverige. Koncist redogör<br />
kort för skattereglerna.<br />
s. 16<br />
Gratis liftkort<br />
Fria liftkort <strong>som</strong> personalvårdsförmån?<br />
Ok för skidanläggningsföretaget.<br />
s. 6<br />
IngeLa näSLUnD<br />
i detta nummer …<br />
Sena betalningar ska snabbas upp s. 4<br />
Skatteverkets beslut dröjde för länge s. 5<br />
Vissa delar av K3 för<strong>se</strong>nas s. 5<br />
Liftkort <strong>som</strong> förmån s. 6<br />
Reglerna om tjänstepension <strong>se</strong>s över s. 8<br />
Tolkning av det nordiska skatteavtalet s. 8<br />
Halvtid var skälig omplacering s. 9<br />
Det snurrar vidare kring ränteavdragen s. 10<br />
korsordet s. 30<br />
specialen Nedslag i verkligheten<br />
Möt reklamaren <strong>som</strong> sadlade om när det var dags att trappa ned. Koncist har träffat<br />
Bengt Carlson, korsordsmakare, <strong>som</strong> berättar om sin verksamhet. s. 12<br />
Minskat krångel vid kontakt<br />
med Försäkringskassan s. 10<br />
Bister kritik mot räntesnurrestopp s. 11<br />
På besök hos en korsordsmakare s. 12<br />
Utflyttad men ändå beskattad<br />
i Sverige s. 16<br />
Tidigare underskott ska inte beaktas<br />
vid avräkning av utländsk skatt s. 22<br />
Investeringsfonder och skatteavtal s. 23<br />
Undvikande av kupongskatt<br />
var inte skatteflykt s. 23<br />
Valutakur<strong>se</strong>r sista april s. 24<br />
Krävs revisor trots att vi inte<br />
har revisor? s. 26<br />
Motion på recept s. 27<br />
Uppsägning med ångerrätt s. 28<br />
Frågor & svar s. 26 Faktasidan s. 32<br />
2 [koncist] • 5/2012
minneslistan<br />
inflation och konsumentprisindex<br />
Inflationen: +1,3 %<br />
–5 –4 –3 –2 –1 0 +1 +2 +3 +4 +5<br />
Förändrade pri<strong>se</strong>r från mars till april<br />
Procentenheter<br />
Kläder och skor + 0,2<br />
Utrikesflyg + 0,1<br />
Hyror + 0,1<br />
Livsmedel – 0,1<br />
Flygcharter – 0,1<br />
Konsumentprisindex (april)<br />
Basår 1980 315,49<br />
Basår 1949 1 801<br />
OBS! Det <strong>som</strong> ska inbetalas eller<br />
skickas in ska vara myndigheten till<br />
handa <strong>se</strong>nast nedanstående datum.<br />
Juni<br />
12 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– Debiterad F-skatt och särskild a-skatt för maj, betalning.<br />
– avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för maj, betalning.<br />
Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)<br />
– Debiterad F-skatt och särskild a-skatt för maj, betalning.<br />
– avdragen skatt och avgifter för maj, deklaration och betalning.<br />
– Moms för april, deklaration och betalning.<br />
20 eU-försäljning för maj (vid månadssammanställning på papper).<br />
25 eU-försäljning för maj (vid månadssammanställning elektroniskt).<br />
26 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för maj, deklaration.<br />
– Moms för maj, deklaration och betalning.<br />
Juli<br />
12 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– Debiterad F-skatt och särskild a-skatt för juni, betalning.<br />
– avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för juni, betalning.<br />
Små företag (momspliktig omsättning högst 40 miljoner kronor)<br />
– Debiterad F-skatt och särskild a-skatt för juni, betalning.<br />
– avdragen skatt och avgifter för juni, deklaration och betalning.<br />
– Moms för maj, deklaration och betalning.<br />
20 eU-försäljning för juni (vid månadssammanställning på papper).<br />
eU-försäljning för april–juni (vid kvartalssammanställning på papper).<br />
25 eU-försäljning för juni (vid månadssammanställning elektroniskt).<br />
eU-försäljning för april–juni (vid kvartalssammanställning elektroniskt).<br />
26 Stora företag (momspliktig omsättning över 40 miljoner kronor)<br />
– avdragen skatt och arbetsgivaravgifter för juni, deklaration.<br />
– Moms för juni, deklaration och betalning.<br />
31 Årsredovisning & revisionsberättel<strong>se</strong> till Bolagsverket (bokslutsdag 31/12-11).<br />
Den årliga inflationstakten var 1,3 procent i april, vilket är en nedgång från mars då den var 1,5 procent.<br />
Från mars till april steg konsumentpri<strong>se</strong>rna med i genomsnitt 0,2 procent.<br />
EU-index (april)<br />
Harmoni<strong>se</strong>rat index för konsumentpri<strong>se</strong>r (HIKP)<br />
Basår 2005 113,73<br />
Europainflationen<br />
Mätt med HIKP<br />
(i HIKP ingår inte egnahemsägares räntekostnader)<br />
eU totalt (mars) 2,9 %<br />
eMU-länderna (mars) 2,7 %<br />
Sverige (mars) 1,1 %<br />
Sverige (april) 1,0 %<br />
[STATISTISKA CENTRALBYRÅN]<br />
statslåneräntan<br />
Statslåneräntan under april och<br />
maj framgår av sammanställningen<br />
nedan.<br />
Datum Räntesats %<br />
30/3–5/4 1,91<br />
6/4–12/4 1,87<br />
13/4–19/4 1,66<br />
20/4–26/4 1,69<br />
27/4–3/5 1,69<br />
4/5–10/5 1,66<br />
11/5–17/5 1,53<br />
18/5–24/5 1,38<br />
25/5–31/5 1,38<br />
[RIKSgäLDEN]<br />
18 699<br />
Sommaren närmar sig och med den följer<br />
feriejobben. Skolungdom <strong>som</strong> feriearbetar<br />
kan i år tjäna upp till 18 699 kronor (inkl. <strong>se</strong>mesterersättning<br />
och kostförmån) utan att<br />
betala skatt. På arbetsinkomster om 18 700<br />
kronor eller mer betalas allmän pensionsavgift<br />
om 7 procent på hela inkomsten.<br />
Den <strong>som</strong> tjänar mindre än 18 700 kronor<br />
och är studerande och bosatt i Sverige<br />
under hela året, ska bekräfta detta för<br />
arbetsgivaren genom att fylla i ett intyg<br />
(blankett 4301). en arbetsgivare har dock<br />
alltid rätt att begära att få ett beslut från<br />
Skatteverket i stället för intyget. Intygsbanketten<br />
finns i Skatteverkets broschyr<br />
Sommar- och extrajobb, Information till<br />
skolungdom och studerande.<br />
Om inkomsten <strong>se</strong>nare visar sig uppgå till<br />
18 700 kronor eller mer kan man ansöka<br />
om jämkning. På så sätt blir skatten korrekt<br />
från början.<br />
Broschyr och blanketter finns på Skatteverkets<br />
webbplats: www.skatteverket.<strong>se</strong>/<br />
jamkning.<br />
[koncist] • 5/2012 3<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1
Sena betalningar ska s<br />
Snabbare betalningar vid<br />
handelstransaktioner föreslås<br />
införas i svensk rätt.<br />
Det är följden av ett EUdirektiv.<br />
förslag Kunder <strong>som</strong> betalar<br />
<strong>se</strong>nt försämrar företagens<br />
likviditet och lönsamhet. Små<br />
och medelstora företag an<strong>se</strong>s<br />
vara de <strong>som</strong> drabbas värst.<br />
Inom EU har betalningsför<strong>se</strong>ningar<br />
vid handelstransaktioner<br />
länge an<strong>se</strong>tts utgöra<br />
ett hot mot en väl fungerande<br />
inre marknad.<br />
År 2000 antogs därför ett<br />
direktiv för att bekämpa <strong>se</strong>na<br />
betalningar vid handelstransaktioner.<br />
Direktivet genomfördes<br />
i svensk rätt 2002. Direktivet<br />
har utvärderats och en<br />
ny omarbetad version antogs<br />
2011. Denna omarbetade version<br />
ska vara införd i svensk<br />
rätt <strong>se</strong>nast den 16 mars 2013.<br />
Direktivet gäller endast vid<br />
handelstransaktioner, det vill<br />
säga vid leverans av varor eller<br />
tillhandahållande av tjänster<br />
mot betalning mellan företag<br />
eller från företag till myndigheter.<br />
Efter<strong>som</strong> det är fråga om<br />
ett minimidirektiv kan dock<br />
de bestämmel<strong>se</strong>r <strong>som</strong> föreslås<br />
ges ett bredare tillämpning<strong>som</strong>råde.<br />
Utredningens förslag,<br />
<strong>som</strong> föreslås träda i kraft<br />
den 1 mars 2013, behandlar<br />
i korthet betalningsperiod,<br />
dröjsmålsränta och för<strong>se</strong>ning<strong>se</strong>rsättning.<br />
Betalningstiden för varor<br />
och tjänster i förhållanden<br />
mellan företag får inte<br />
överstiga 60 dagar, om inte<br />
leverantören uttryckligen har<br />
godkänt en längre betalningsperiod.<br />
Om gäldenären är<br />
en myndighet eller ett annat<br />
offentligt organ (exempelvis<br />
en kommun) ska betalningsperioden<br />
normalt inte överstiga<br />
30 dagar. En längre tid ska<br />
dock vara möjlig om borge-<br />
nären uttryckligen godkänner<br />
en betalningsplan. I det fall<br />
parterna kommit överens om<br />
att köparen ska få möjlighet<br />
att undersöka den levererade<br />
varan eller tjänsten ska undersökningsperiodens<br />
längd inte<br />
överstiga 30 dagar. Om inte<br />
säljaren uttryckligen godkänt<br />
det får alltså köparen inte<br />
skjuta upp betalningen längre<br />
tid än 30 dagar på grund av en<br />
sådan undersökning.<br />
ett avtalsvillkor <strong>som</strong> innebär<br />
att en näringsidkare inte har<br />
rätt till dröjsmålsränta vid en<br />
betalningsför<strong>se</strong>ning ska vara<br />
ogiltigt. Vid en varu- eller<br />
tjänstetransaktion mellan ett<br />
företag och en myndighet ska<br />
det inte vara tillåtet att avtala<br />
om en dröjsmålsränta <strong>som</strong><br />
är lägre än den lagstadgade<br />
räntenivån (referensräntan<br />
plus åtta procentenheter – för<br />
närvarande 10 procent).<br />
En ny sorts ersättning<br />
införs vid kommersiella varu-<br />
och tjänstetransaktioner.<br />
Utöver dröjsmålsränta ska<br />
en leverantör ha rätt till en<br />
för<strong>se</strong>ning<strong>se</strong>rsättning om 450<br />
kronor om en faktura inte<br />
har betalats i rätt tid. Något<br />
krav på att leverantören ska<br />
ha vidtagit någon indrivningsåtgärd,<br />
exempelvis<br />
skickat ett inkassokrav, för<br />
att ha rätt till för<strong>se</strong>ning<strong>se</strong>rsättningen<br />
finns inte.<br />
För<strong>se</strong>ning<strong>se</strong>rsättningen utgår<br />
i stället för övrig kompensation<br />
enligt inkassokostnadslagen.<br />
Endast om ersättningsbeloppet<br />
för sådana åtgärder<br />
(betalningspåminnel<strong>se</strong>,<br />
inkassokrav, upprättande av<br />
amorteringsplan) överstiger<br />
450 kronor, ska gäldenären<br />
vara skyldig att betala det<br />
överskjutande beloppet.<br />
Avtalsvillkor <strong>som</strong> innebär<br />
att leverantören inte har rätt<br />
till för<strong>se</strong>ning<strong>se</strong>rsättning ska<br />
normalt vara ogiltigt.<br />
[SOU 2012:11]<br />
Snabbare betalningar är målet med det EU-direktiv <strong>som</strong> nu föreslås genomföras<br />
4 [koncist] • 5/2012
nabbas upp<br />
i svensk rätt.<br />
så länge får inte<br />
skatteverket vänta<br />
Det tog mer än två och ett<br />
halvt år för mannen att få<br />
ett omprövningsbeslut av<br />
Skatteverket. Helt oacceptabelt,<br />
konstaterar JO.<br />
rättsfall Bakgrunden till beslutet<br />
från Justitieombudsmannen<br />
(JO) var att Skatteverket<br />
påförde mannen ytterligare<br />
skatt samt skattetillägg för<br />
taxeringsåren 2004–2008. Det<br />
skedde genom ett omprövningsbeslut<br />
den 2 juli 2009.<br />
Tolv dagar <strong>se</strong>nare, den 14 juli,<br />
överklagade han beslutet till<br />
förvaltningsrätten. Två dagar<br />
därefter, den 16 juli, medgav<br />
Skatteverket anstånd med betalningen<br />
till dess ärendet var<br />
avgjort. Ungefär ett år <strong>se</strong>nare,<br />
den 22 juli 2010, kompletterade<br />
mannen sitt överklagande<br />
till förvaltningsrätten.<br />
När en skattskyldig överklagar<br />
ett beslut från Skatteverket<br />
ska verket snarast ompröva det<br />
överklagade, det kallas för obligatorisk<br />
omprövning, innan det<br />
kan hamna i domstol. Av förarbetena<br />
framgår att ett ärende<br />
i princip ska vara färdigutrett<br />
innan det når domstol. Men det<br />
får heller inte ta för lång tid att<br />
utreda det ”färdigt”. JO har i<br />
flera liknande ärenden bedömt<br />
vad <strong>som</strong> ska förstås med<br />
vissa delar av k3 för<strong>se</strong>nas<br />
Två kapitel om finansiella<br />
instrument ska remitteras<br />
på nytt. Det påverkar dock<br />
inte den tidigare tidsplanen<br />
för resten av K3.<br />
regler Bokföringsnämnden<br />
bearbetar för närvarande<br />
remissvaren i de så kallade K3reglerna.<br />
K3 ska bli huvudregelverket<br />
för upprättande av<br />
årsredovisning och koncernredovisning<br />
för alla onoterade<br />
företag <strong>som</strong> inte är finansiella.<br />
Bakgrunden till att man vill<br />
skicka ut de aktuella kapitlen<br />
på förnyad remiss efter <strong>som</strong>maren<br />
är att de innehåller så<br />
”snarast” och kommit fram<br />
till att det innebär att sådana<br />
ärenden ska behandlas med förtur.<br />
Endast i undantagsfall bör<br />
överlämnandet till domstol ske<br />
<strong>se</strong>nare än efter någon månad<br />
eller några månader.<br />
Den 18 juli 2011 vände sig<br />
mannen till JO och anmälde<br />
ärendet. Det hade då gått mer<br />
än två år utan att det obligatoriska<br />
omprövningsbeslutet<br />
kommit. JO krävde svar från<br />
Skatteverket <strong>som</strong> svarade i ett<br />
yttrande den 25 januari 2012.<br />
Skatteverket konstaterade att<br />
ärendet varit komplicerat och<br />
ingått i så kallade avancerade<br />
upplägg med många inblandade.<br />
Dessutom hade uppgifter<br />
behövt hämtas in från utlandet<br />
och samarbete hade krävts med<br />
Ekobrottsmyndigheten. Men<br />
trots invändningarna ansåg<br />
även Skatteverket att det tagit<br />
lite för lång tid.<br />
Justitieombudsmannen var<br />
skarp i sin kritik. Att Skatteverket<br />
skulle ha arbetat med<br />
ärendet i två år och nio månader<br />
utan att ha fattat sitt beslut var<br />
enligt JO mycket svårt att förstå.<br />
Handläggningstiden ansågs oacceptabel<br />
och det inträffade var<br />
anledning till ”allvarlig kritik”.<br />
[JUSTITIEOMBUDSMANNEN,<br />
BESLUT DNR 3687-2011]<br />
många ändringar jämfört med<br />
det ursprungliga förslaget.<br />
Därför vill Bokföringsnämden<br />
få in en ny vända synpunkter<br />
på just dessa två kapitel.<br />
Det rör sig närmare bestämt<br />
om kapitel 11 (Finansiella<br />
instrument värderade utifrån<br />
anskaffningsvärde) och kapitel<br />
12 (Finansiella instrument<br />
värderade till verkligt värde).<br />
Den tidigare tidsplanen<br />
ligger dock fast, i juni i år ska<br />
de övriga kapitlen beslutas. De<br />
två aktuella kapitlen beräknas<br />
därefter få sin färdiga utformning<br />
i december 2012.<br />
[BOKFÖRINgSNäMNDEN, 25 APRIL 2012]<br />
[koncist] • 5/2012 5
Liftkort<br />
<strong>som</strong> förmån<br />
Liftkorten för en hel säsong<br />
var av mindre värde,<br />
<strong>se</strong>dvana i branschen samt<br />
friskvård av enklare slag. Företaget<br />
slapp därmed betala<br />
skatt för personalvårdsförmånen.<br />
rättsfall Fallet gällde ett företag<br />
<strong>som</strong> driver skidanläggningar<br />
i Sverige. Samtliga anställda<br />
<strong>som</strong> jobbat minst 240 timmar<br />
under en säsong fick varsitt<br />
gratis liftkort. Frågan var om<br />
det skulle utgå skatt på förmånen.<br />
Skatteverket ansåg det<br />
och påförde därför företaget<br />
lite mer än två miljoner kronor<br />
i extra arbetsgivaravgifter.<br />
Företaget invände i första<br />
hand att det var fråga om en<br />
skattefri personalvårdsförmån,<br />
och i andra hand att liftkorten<br />
skulle <strong>se</strong>s <strong>som</strong> skattefria<br />
arbetsredskap. Men invändningarna<br />
vann ingen framgång<br />
i förvaltningsrätten. I kammarrätten<br />
blev dock utgången en<br />
annan.<br />
En personalvårdsförmån<br />
<strong>som</strong> riktar sig till hela personalen<br />
kan vara skattefri om<br />
vissa förutsättningar uppfylls.<br />
För det första krävs det att det<br />
handlar om något av mindre<br />
värde. Förmånen får helt<br />
enkelt inte kosta för mycket.<br />
För den aktuella perioden<br />
motsvarade ett säsongskort<br />
mellan cirka 1 700 och 3 700<br />
kronor, beroende på vilken<br />
anläggning <strong>som</strong> korten kunde<br />
användas på. Kammarätten<br />
jämförde med vad Högsta förvaltningsdomstolen<br />
betraktat<br />
<strong>som</strong> ”mindre värde” i fråga<br />
om gymkort – och kom fram<br />
till att liftkorten motsvarade<br />
ungefär samma belopp. Men<br />
domstolen anmärkte även att<br />
förmån av exempelvis fritt<br />
kaffe kan uppgå till minst<br />
lika stora belopp. Sammanfattningsvis<br />
ansåg domstolen<br />
att liftkorten var av mindre<br />
värde.<br />
nästa fråga blev om det<br />
kunde räknas <strong>som</strong> en <strong>se</strong>dvana<br />
med fria liftkort i branschen.<br />
Av lagens förarbeten framgår<br />
att det <strong>som</strong> är fritt på en<br />
arbetsplats inte behöver vara<br />
det på en annan. Exempel <strong>som</strong><br />
lyfts fram är fri hårvård för<br />
en frisör och fria bad för en<br />
badhusanställd. Kammarrätten<br />
konstaterade att fria liftkort<br />
för personal på en skidanläggning<br />
kunde liknas vid en sådan<br />
förmån.<br />
Var det då fråga om friskvård<br />
av enklare slag? Kammarrätten<br />
slog först fast att<br />
utförsåkning normalt inte är av<br />
enklare slag – för gemene man<br />
krävs såväl längre resor <strong>som</strong><br />
tillgång till dyrbara anläggningar<br />
och kringutrustning.<br />
Men frågan hamnar i annat ljus<br />
för anställda vid en skidanläggning,<br />
för dem finns redan<br />
allt på plats och motionen kan<br />
utföras i direkt anslutning till<br />
arbetstidens början och slut.<br />
Vid en samlad bedömning<br />
gav kammarrätten således<br />
företaget rätt, de fria liftkorten<br />
utgjorde skattefria personalvårdsförmåner.<br />
[KAMMARRäTTEN I SUNDSvALL,<br />
MÅL NR 1050-11]<br />
[inflationsjustering]<br />
I RÅ 2001 ref. 44 hade Högsta förvaltningsdomstolen frågan om<br />
mindre värde uppe till bedömning, det var fråga om ett årskort till ett<br />
gym under året 1992. Det kostade då 2 970 kronor. I det nu aktuella<br />
målet med liftkorten gällde förhållandena för året 2006. Kammarrätten<br />
tog hänsyn till utvecklingen av konsumentprisindex och konstaterade<br />
att 2 970 kronor motsvarar 3 632 kronor i 2006 års penningvärde.<br />
De anställdas fria liftkort ansågs vara en skattefri personalförmån. Följaktligen<br />
6 [koncist] • 5/2012
ehövde inte företaget betala extra arbetsgivaravgifter.<br />
[koncist] • 5/2012 7
eglerna om<br />
tjänstepension<br />
<strong>se</strong>s över<br />
Regeringen har gett en<br />
utredare i uppdrag att <strong>se</strong><br />
över skattereglerna och de<br />
civilrättsliga reglerna om<br />
tjänstepension. Uppdraget<br />
ska redovisas <strong>se</strong>nast den 1<br />
februari 2014.<br />
förslag En genomgripande<br />
översyn ska göras av den<br />
skattemässiga behandlingen av<br />
tjänstepensioner. I översynen<br />
ingår att kartlägga konkurrensneutraliteten<br />
i skattereglerna<br />
för olika former av<br />
tjänstepensionssparande.<br />
Förslag ska lämnas <strong>som</strong> innebär<br />
en större neutralitet, och<br />
därmed en ökad effektivitet, i<br />
hanteringen av pensionsutfästel<strong>se</strong>rna.<br />
En fullständig inventering<br />
ska göras av regler och praxis<br />
för att identifiera dels var regelsystemet<br />
för tjänstepension är<br />
ofullständigt och oklart, dels var<br />
det är onödigt betungande.<br />
särskild vikt ska läggas vid att<br />
få ett fungerande system vid<br />
byte av tryggandeform, byte<br />
av arbetsgivare och upphörande<br />
av anställning.<br />
I samband med att den<br />
skattemässiga behandlingen av<br />
tjänstepensioner <strong>se</strong>s över kommer<br />
även en översyn att göras<br />
av hur tryggandelagens regler<br />
på ett antal punkter kan moderni<strong>se</strong>ras<br />
och klargöras. Den<br />
allmänna terminologin ska <strong>se</strong>s<br />
över och förslag till förenklingar<br />
och moderni<strong>se</strong>ringar ska<br />
lämnas. Utredaren ska även<br />
analy<strong>se</strong>ra vilka ändringar <strong>som</strong><br />
behövs i tryggandelagen för<br />
att de olika typer av pensionsutfästel<strong>se</strong>r<br />
<strong>som</strong> finns i dag<br />
ska kunna ges en korrekt och<br />
rättvisande värdering.<br />
Därutöver ska utredaren <strong>se</strong><br />
över gränsdragningen mellan<br />
den del av ett livförsäkringsföretags<br />
verksamhet <strong>som</strong> ska<br />
inkomstbeskattas och den del<br />
<strong>som</strong> ska avkastningsbeskattas.<br />
[KOMMITTéDIREKTIv 2012:22]<br />
Det krävs fysisk närvaro<br />
för att en anställning ska<br />
an<strong>se</strong>s utövad i en annan stat<br />
än hemviststaten. Det har<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
konstaterat i ett fall <strong>som</strong><br />
gällde tolkningen av det<br />
nordiska skatteavtalet.<br />
rättsfall Det fall <strong>som</strong> Högsta<br />
förvaltningsdomstolen prövade<br />
gällde en person <strong>som</strong> under<br />
beskattningsåren 2004–2007<br />
var obegränsat skattskyldig i<br />
Sverige och enligt det nordiska<br />
skatteavtalet hade sin hemvist<br />
här. Han var vd och koncernchef<br />
i en finsk internationellt<br />
verksam koncern. Huvudkontoret<br />
fanns i Finland där han<br />
hade sin anställning. För vart<br />
och ett av de aktuella åren hade<br />
han befunnit sig i Finland 112,<br />
106, 136 respektive 143 dagar<br />
och företagit tjänsteresor till<br />
tredje land under 112, 117, 118<br />
respektive 88 dagar. Övrig tid<br />
hade han tillbringat i Sverige<br />
eller på <strong>se</strong>mester i tredje land.<br />
I artikel 15.1 i det nordiska<br />
skatteavtalet sägs att lön<br />
eller liknande ersättning <strong>som</strong><br />
en person med hemvist i en<br />
avtalslutande stat uppbär på<br />
grund av anställning endast<br />
ska beskattas i denna stat, såvida<br />
inte arbetet utförs i annan<br />
avtalsslutande stat. Om arbetet<br />
utförs i denna andra stat, får<br />
ersättningen <strong>som</strong> uppbärs för<br />
arbetet beskattas där.<br />
knäckfrågan i målet var om<br />
personen i fråga uppfyllde<br />
villkoret att arbetet ska vara<br />
utfört i Finland även när det<br />
gällde de dagar han inte fysiskt<br />
vistats där på grund av tjänsteresor,<br />
vistel<strong>se</strong> i Sverige eller<br />
<strong>se</strong>mesterresor till tredje land.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
noterade att det nordiska<br />
skattavtalet inte innehåller<br />
någon uttrycklig definition<br />
av vad <strong>som</strong> menas med att<br />
arbetet utförs i den andra staten.<br />
Domstolen konstaterade<br />
vidare att om ett skatteavtal<br />
utformats i överensstämmel<strong>se</strong><br />
med OECDs modellavtal finns<br />
det normalt fog för att anta att<br />
avtalsparterna av<strong>se</strong>tt att uppnå<br />
ett resultat <strong>som</strong> överensstämmer<br />
med vad OECD<br />
Om arbetet ska an<strong>se</strong>s utfört i ett<br />
annat nordiskt land krävs fysisk<br />
närvaro där.<br />
så ska det nordiska<br />
skatteavtalet tolkas<br />
rekommenderat. Det nordiska<br />
skatteavtalet har utarbetats<br />
med utgångspunkt i OECDs<br />
modellavtal. Den aktuella<br />
artikeln i det nordiska skatteavtalet<br />
är en direkt översättning<br />
av motsvarande artikel i<br />
modellavtalet. Av kommentaren<br />
till modellavtalets motsvarande<br />
artikel framgår att det<br />
krävs fysisk närvaro för att en<br />
anställning ska an<strong>se</strong>s utövad i<br />
annan stat än hemviststaten.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
kom därför fram till att<br />
personen i fråga i det aktuella<br />
fallet inte skulle beskattas i<br />
Sverige för de inkomster <strong>som</strong><br />
han uppburit från sin arbetsgivare<br />
i Finland <strong>som</strong> hänförde<br />
sig till arbete <strong>som</strong> han utfört<br />
när han fysiskt befunnit sig<br />
i Finland. Beloppen <strong>som</strong> ska<br />
undantas från svensk beskattning<br />
ska beräknas med utgångspunkt<br />
i antalet arbetade<br />
dagar i Finland dividerat med<br />
det totala antalet arbetsdagar<br />
på ett år.<br />
[HÖgSTA FÖRvALTNINgSDOMSTOLEN,<br />
MÅL NR 399–403-10]<br />
8 [koncist] • 5/2012
Halvtid var skälig omplacering<br />
Arbetstiden halverades och<br />
lönen sänktes med mer än<br />
hälften. Men det var ett<br />
skäligt erbjudande och den<br />
<strong>som</strong> tackar nej till skäliga<br />
erbjudanden kan sägas upp<br />
på grund av arbetsbrist.<br />
rättsfall Det kom Arbetsdomstolen<br />
fram till i ett<br />
rättsfall nyligen. Bakgrunden<br />
var en tvist mellan en arbetsgivare<br />
och en anställd rörande<br />
följderna av att den anställdes<br />
arbetsuppgifter dragits in. Den<br />
anställde hade haft en tjänst<br />
<strong>som</strong> central ombudsman,<br />
med en månadslön på 39 000<br />
kronor. När tjänsten drogs in<br />
erbjöds en halvtidsanställning<br />
<strong>som</strong> administrativ assistent,<br />
med en månadslön på 15 000<br />
kronor. Den anställde vände<br />
sig till det fackförbund där han<br />
var medlem, <strong>som</strong> i sin tur gick<br />
till domstol för att föra sin<br />
medlems talan.<br />
Frågan var om uppsägningen<br />
hade varit sakligt<br />
grundad alternativt om turordningsreglerna<br />
åsidosatts. För<br />
att uppsägningen skulle vara<br />
sakligt grundad undersökte<br />
domstolen om det varit fråga<br />
om arbetsbrist och om arbetsgivaren<br />
fullgjort sin omplaceringsskyldighet.<br />
facket menade att det inte<br />
förelegat någon arbetsbrist,<br />
uppsägningen ansågs i stället<br />
bero på personliga skäl. Med<br />
andra ord hävdade facket att<br />
det handlade om en fingerad<br />
arbetsbrist. Det bestred arbetsgivaren<br />
å sin sida. Det skulle<br />
snarare ha handlat om en<br />
omorganisation för att decentrali<strong>se</strong>ra<br />
verksamheten, man<br />
ville få en mer lokalt förankrad<br />
<strong>se</strong>rvice. Och arbetsgivaren<br />
ansåg att det lämnats ett skäligt<br />
erbjudande, därmed kunde det<br />
inte heller vara fråga om ett<br />
brott mot turordningsreglerna.<br />
Förelåg det arbetsbrist?<br />
Arbetsdomstolen hänvisade<br />
till sin egen praxis och konstaterade<br />
inledningsvis att det<br />
i vanliga fall inte är domstolens<br />
uppgift att bedöma om<br />
det förelegat konkret brist på<br />
arbetsuppgifter. Arbetsbrist<br />
täcker nämligen alla fall av<br />
uppsägningar <strong>som</strong> inte hänför<br />
sig till personliga skäl. Om<br />
då ord står mot ord om vad<br />
<strong>som</strong> är de verkliga skälen är<br />
det upp till arbetstagaren att<br />
visa åtminstone sannolika skäl<br />
för att det rör sig om fingerad<br />
arbetsbrist.<br />
I det här fallet konstaterade<br />
Arbetsdomstolen att erbjudandet<br />
av omplacering och den<br />
därpå följande uppsägningen<br />
var ett led i den pågående<br />
omorganisationen. Det kunde<br />
med andra ord klassas <strong>som</strong> arbetsbrist.<br />
Och facket lyckades<br />
inte heller visa sannolika skäl<br />
för att det skulle handla om<br />
något annat än arbetsbrist.<br />
Nästa fråga blev då om<br />
arbetsgivaren gjort tillräckligt<br />
för att försöka omplacera den<br />
anställde. Domstolen konstaterade<br />
att omplaceringsskyldigheten<br />
inte omfattar befattningar<br />
<strong>som</strong> redan är tillsatta,<br />
det måste finnas en ledig tjänst<br />
eller annars lediga arbetsuppgifter<br />
till vilka arbetstagaren<br />
skäligen kan omplaceras. Om<br />
arbetstagaren tackar nej till<br />
ett skäligt omplacering<strong>se</strong>rbjudande<br />
måste inte arbetsgivaren<br />
lämna fler erbjudanden.<br />
De uppgifter <strong>som</strong> facket<br />
menade att arbetstagaren<br />
kunde ha erbjudits innehades<br />
redan av andra och domstolen<br />
konstaterade att en arbetstagare<br />
kan behöva acceptera<br />
både lägre sys<strong>se</strong>lsättningsgrad<br />
och lägre lön vid en omplacering.<br />
Med andra ord ansågs<br />
erbjudandet ha varit skäligt.<br />
facket yrkade i andra hand<br />
skadestånd för att arbetsgivaren<br />
skulle ha gått runt turordningsreglerna.<br />
Men de reglerna<br />
är endast tillämpliga när det<br />
finns flera arbetstagare att välja<br />
mellan, slår domstolen fast.<br />
Dessutom hade ett skäligt omplacering<strong>se</strong>rbjudande<br />
lämnats.<br />
En anställd kan inte avböja ett i<br />
och för sig godtagbart erbjudande<br />
för att i stället vänta på<br />
att sådana arbetsuppgifter <strong>som</strong><br />
han eller hon hellre vill ha blir<br />
lediga, och inte heller på att få<br />
ta någon annans arbetsuppgifter<br />
med stöd av sin plats i turordningen.<br />
Sammantaget fann<br />
domstolen att turordningsreglerna<br />
inte varit tillämpliga i det<br />
här fallet och att arbetsgivaren<br />
därför inte kunnat bryta<br />
mot dem.<br />
[ARBETSDOMSTOLEN,<br />
MÅL NR A 48/11]<br />
Var en<br />
halvering<br />
av<br />
tiden skälig?<br />
Ja, en anställd<br />
kan behöva<br />
acceptera lägre<br />
lön och sys<strong>se</strong>lsättningsgrad<br />
vid en<br />
omplacering.<br />
[koncist] • 5/2012 9
Det snurrar vidare<br />
kring ränteavdragen<br />
Skatteverket har i en första<br />
delrapport analy<strong>se</strong>rat<br />
räntesnurror. Dessutom har<br />
man fått ett tilläggsuppdrag<br />
att utreda sådan skatteplanering<br />
i exempelvis kommuner.<br />
förslag I december 2011 fick<br />
Skatteverket i uppdrag av<br />
regeringen att kartlägga och<br />
analy<strong>se</strong>ra skatteplanering i<br />
företag inom välfärds<strong>se</strong>ktorn, i<br />
synnerhet ränteavdrag. Nu har<br />
Skatteverket lämnat en delrapport.<br />
I sin rapport noterar<br />
Skatteverket att de flesta företagen<br />
inom välfärds<strong>se</strong>ktorn<br />
inte ägnar sig åt skatteupplägg<br />
med räntor, men att några<br />
stora aktörer gör det.<br />
inom välfärds<strong>se</strong>ktorn<br />
finns cirka 60 000 företag.<br />
Skatteverkets granskning<br />
har omfattat 23 koncerner<br />
<strong>som</strong> använder skatteupplägg.<br />
Dessa bolag står för en<br />
tredjedel av omsättningen<br />
inom hela välfärds<strong>se</strong>ktorn.<br />
De granskade koncernerna<br />
gör årliga ränteavdrag på<br />
cirka 2,8 miljarder kronor.<br />
Bara några av dem betalar<br />
Försäkringskassan har<br />
publicerat en ”antikrångelkatalog”<br />
över åtgärder <strong>som</strong><br />
skulle underlätta vardagen.<br />
förslag Regeringen har tidigare<br />
gett Försäkringskassan i uppdrag<br />
att identifiera förenklingar<br />
av betydel<strong>se</strong> för den<br />
praktiska hanteringen i olika<br />
ärenden. I en rapport har Försäkringskassan<br />
nu lämnat ett<br />
trettiotal förslag till justeringar<br />
av regler för att genomföra<br />
sådana förenklingar. Bland förslagen<br />
kan följande nämnas.<br />
bolagsskatt i Sverige trots att<br />
verksamheten genererar goda<br />
vinster. Vissa företag har med<br />
hjälp av höga ränteavdrag<br />
byggt upp stora skattemässiga<br />
underskott, totalt 2,7<br />
miljarder kronor, <strong>som</strong> kan<br />
utnyttjas mot vinster kommande<br />
år.<br />
Av Skatteverkets rapport<br />
framgår bland annat följande.<br />
● De flesta stora koncerner<br />
inom vård, omsorg, skola<br />
och apotek ägs av riskkapitalfonder.<br />
Ägande via<br />
riskkapitalbolag är vanligare<br />
hos stora koncerner inom<br />
välfärds<strong>se</strong>ktorn än inom<br />
övriga näringslivet.<br />
● Riskkapitalbolagen bygger<br />
ofta upp lånestrukturer med<br />
mycket höga skulder, bestående<br />
av både ägarlån och<br />
banklån. Detta leder till att<br />
de skattemässiga vinsterna<br />
ofta raderas ut.<br />
● Vid flera av förvärven har<br />
riskkapitalbolagen använt<br />
ett förkortat räkenskapsår<br />
för att få stor skatteeffekt av<br />
ränteavdragen redan under<br />
förvärvsåret.<br />
● Ägarlånen lämnas inte sällan<br />
från ägarbolag placerade på<br />
För att underlätta för föräldrarna<br />
föreslås att kravet på<br />
anmälan tas bort för tillfällig<br />
föräldrapenning och föräldrapenning.<br />
En vanlig synpunkt<br />
<strong>som</strong> Försäkringskassan får är<br />
nämligen att det är svårt att<br />
komma ihåg att anmäla tillfällig<br />
föräldrapenning (VAB)<br />
första dagen man är hemma<br />
med sitt sjuka barn. Det är<br />
dessutom svårförståeligt varför<br />
man först måste anmäla och<br />
<strong>se</strong>dan ansöka om ersättning.<br />
Samma synpunkt kommer från<br />
dem <strong>som</strong> har föräldrapenning.<br />
Guern<strong>se</strong>y, Jer<strong>se</strong>y och i Luxemburg.<br />
Såvitt Skatteverket<br />
kan <strong>se</strong> beskattas räntan inte<br />
alls hos långivaren, trots att<br />
bolagen får fullt avdrag för<br />
räntan i Sverige.<br />
Utöver uppdraget att granska<br />
skatteplanering inom välfärds<strong>se</strong>ktorn<br />
har Skatteverket<br />
nyligen fått ett tilläggsuppdrag<br />
av regeringen. Enligt<br />
tilläggsuppdraget ska Skatteverket<br />
även kartlägga företag<br />
<strong>som</strong> ingår i samma koncern<br />
<strong>som</strong> svenska juridiska personer<br />
<strong>som</strong><br />
● helt eller delvis är skattebefriade,<br />
exempelvis kommuner<br />
eller AP-fonder,<br />
● kan göra avdrag för utdelning,<br />
exempelvis investmentföretag<br />
och kooperativa<br />
föreningar.<br />
Efter<strong>som</strong> särskilt gynnsamma<br />
skattemässiga effekter kan<br />
uppnås genom skatteplanering<br />
med hjälp av sådana<br />
juridiska personer an<strong>se</strong>r<br />
regeringen det angeläget att<br />
detta kartläggs.<br />
[SKATTEvERKET, DNR 131-296639-12/113,<br />
FINANSDEPARTEMENTET, FI2011/4971]<br />
Ett annat förslag är att<br />
intyget för barns frånvaro från<br />
förskola eller skola tas bort.<br />
Systemet med intyg upplevs<br />
<strong>som</strong> mycket krångligt av<br />
föräldrarna. Så till den grad att<br />
det finns de <strong>som</strong> avstår tillfällig<br />
föräldrapenning och i stället tar<br />
ut komptid eller <strong>se</strong>mester. Intyget<br />
ska ersättas med preventiva<br />
åtgärder och riktade kontroller<br />
ba<strong>se</strong>rade på riskanaly<strong>se</strong>r.<br />
den <strong>som</strong> är anställd sjukanmäler<br />
sig till arbetsgivaren. Andra<br />
ska sjukanmäla sig direkt till<br />
Kartläggningen av räntesnurror fortsätter.<br />
minskat krångel vid kontakt med Försäkringskassan<br />
Försäkringskassan. Många<br />
glömmer emellertid bort att<br />
göra detta den första dagen.<br />
Som reglerna <strong>se</strong>r ut måste en<br />
förklaring då lämnas till varför<br />
anmälan kommer in för <strong>se</strong>nt.<br />
Kan förklaringen inte godtas<br />
blir den försäkrade utan sjukpenning,<br />
även om han/hon inte<br />
kan arbeta på grund av sjukdom.<br />
Ett tredje förslag är därför<br />
att den <strong>som</strong> ska sjukanmäla sig<br />
till Försäkringskassan får en<br />
vecka på sig att göra detta.<br />
[FÖRSäKRINgSKASSAN,<br />
DNR 84150-2011]<br />
10 [koncist] • 5/2012
Samtidigt riktas hård kritik mot föreslagna ränteavdragsbegränsningsregler.<br />
Svarstiden har gått ut för det<br />
<strong>se</strong>naste förslaget om ränteavdragsbegränsningsregler.<br />
Av svaren <strong>som</strong> kommit in är<br />
det tydligt att remissinstan<strong>se</strong>rna<br />
inte är nöjda.<br />
förslag I Koncist nr 3/2012 (s.<br />
8) beskrevs kortfattat Finansdepartementets<br />
förslag i en<br />
promemoria om åtgärder för<br />
att skydda den svenska bolagsskatten<br />
genom att ytterligare<br />
begränsa avdragsmöjligheterna<br />
för ränteutgifter.<br />
de befintliga reglerna om<br />
begränsning i möjligheten<br />
att dra av räntor i vissa<br />
skuldförhållanden inom en<br />
intres<strong>se</strong>gemenskap föreslogs i<br />
promemorian utvidgas till att<br />
gälla ränteutgifter av<strong>se</strong>ende alla<br />
skulder inom en intres<strong>se</strong>gemenskap.<br />
Bland annat föreslogs<br />
att om Skatteverket kan visa att<br />
skuldförhållandet till övervägande<br />
del uppkommit för att<br />
få en vä<strong>se</strong>ntlig skatteförmån<br />
ska inget ränteavdrag medges,<br />
även om räntan beskattas hos<br />
mottagaren med minst tio procent.<br />
Vidare skulle avdrag för<br />
affärsmässigt motiverade räntor<br />
endast medges om räntemottagaren<br />
hörde hemma inom<br />
ANNONS<br />
Bister kritik mot<br />
räntesnurrestopp<br />
EES eller i en stat med vilken<br />
Sverige har skatteavtal.<br />
Kritiken mot de föreslagna<br />
reglerna är omfattande och har<br />
bland annat gällt att dessa inte<br />
uppfyller rättmätiga krav på<br />
rättssäkerhet och förut<strong>se</strong>barhet.<br />
Skatteverkets möjlighet att<br />
efterbeskatta ränteavdrag under<br />
<strong>se</strong>x år utan att någon oriktig<br />
uppgift har lämnats har också<br />
kriti<strong>se</strong>rats. Man menar att denna<br />
möjlighet starkt kan ifrågasättas<br />
ur ett rättssäkerhetsperspektiv.<br />
Vad <strong>som</strong> menas med affärsmässigt<br />
motiverade räntor<br />
är också oklart. Det kommer<br />
att ta lång tid innan rättspraxis<br />
klargjort vad <strong>som</strong> ska förstås<br />
med detta begrepp.<br />
far konstaterar i sitt remissyttrande<br />
att med tanke på<br />
att principen för obegränsad<br />
avdragsrätt för räntor har gällt<br />
under mycket lång tid i Sverige<br />
kan det ifrågasättas om det inte<br />
– trots olika ”opinionsstormar”<br />
– kan vara motiverat att<br />
avvakta ett mer genomarbetat<br />
förslag. Här av<strong>se</strong>s Företagsskattekommitténs<br />
arbete med<br />
att likställa lånat och eget<br />
kapital i skattehän<strong>se</strong>ende.<br />
Kommittén ska pre<strong>se</strong>ntera sitt<br />
förslag under 2013.<br />
[koncist] • 5/2012 11
Ord<br />
kors<br />
c<br />
h<br />
nedslag<br />
tvärs<br />
det är köksbordet <strong>som</strong> gäller när Bengt carlson lö<strong>se</strong>r korsord.<br />
men det är fåtöljen <strong>som</strong> är bästa plat<strong>se</strong>n när han gör dem.<br />
– att göra korsord är både humor och hantverk, säger han.<br />
V<br />
ärmeslag. Tio bokstäver. Inga bokstäver<br />
ifyllda <strong>som</strong> hjälp.<br />
Bengt Carlson lägger upp ett korsord<br />
han håller på med på bordet på kontoret<br />
i Västerås. Ännu gapar flera rutor tomma på pappret.<br />
I hyllan bakom skrivbordet står några böcker,<br />
bland annat ett korsordslexikon, och framför<br />
datorn ligger flera korsord på väg att färdigställas.<br />
– De <strong>se</strong>naste tre åren har jag bara jobbat med<br />
att tillverka korsord. Det är en mycket bekväm<br />
tillvaro, jag kommer in hit till kontoret två förmiddagar<br />
i veckan och gör originalen, säger han.<br />
Nja, bara två förmiddagars arbete i veckan är en<br />
sanning med modifikation. Själva grovarbetet med<br />
Bengt Carlson gör korsorden i Koncist. Att han började göra<br />
korsorden gör Bengt Carlson hemma. Först börjar<br />
han med att fixa själva rutnätet och lägger in stopprutor.<br />
Grundregeln är att det inte bör finnas fler<br />
än tre eller fyra stopprutor <strong>som</strong> hänger ihop. Han<br />
fyller på med ord i rutnätet, och börjar uppifrån<br />
till vänster och går nedåt åt höger. Det är först när<br />
själva nycklarna, eller de kryptiska ledtrådarna, ska<br />
skrivas <strong>som</strong> ribban läggs för hur svårt korsordet blir.<br />
ordet damrUm kan till exempel fås genom olika<br />
frågor. Antingen genom ”tjejtoalett”, eller det lite<br />
klurigare ”där <strong>se</strong>s man inte”. Nivån på korsordet<br />
beror på uppdragsgivaren, och vissa korsord är<br />
mer styrda än andra. Bland annat producerar Bengt<br />
12 [koncist] • 5/2012
korsord var en slump. "Det är en mycket bekväm tillvaro, jag kommer hit till kontoret två förmiddagar i veckan och gör originalen", säger han.<br />
Carlson kontinuerligt Dagens Nyheters söndagskryss.<br />
Det var delvis tillfälligheter <strong>som</strong> gjorde att Bengt<br />
Carlson halkade in på banan och blev korsordsmakare<br />
på heltid. Kontoret delar han med kollegan<br />
Tommy Olsson, <strong>som</strong> han arbetat tillsammans med<br />
i snart 30 år. De lärde känna varandra när de jobbade<br />
med reklam på dåvarande Konsum Västmanland<br />
och valde efter några år att starta reklambyrån<br />
Samson tillsammans. Bland annat producerar de<br />
kundtidningar och när en av dem ville ha ett korsord<br />
i sin tidning tänkte Bengt Carlson att det var<br />
billigare att göra det själv än att köpa in det. Och<br />
på den vägen är det.<br />
Samma år <strong>som</strong> Bengt Carlson fyllde 50 år valde<br />
han att gå ner i tid.<br />
– Reklambranschen blir svårare och svårare.<br />
Förr fanns flera stora byråer, nu blir de mindre och<br />
mindre. År 2000 bommade vi ett konto och istäl-<br />
let för att vi skulle ta in en ny kund valde jag att<br />
arbeta lite mindre. Jag kan inte säga att jag saknar<br />
reklamen efter<strong>som</strong> jag får utlopp för mitt skapande<br />
och min kreativitet bland annat genom korsorden,<br />
säger han.<br />
men det är inte bara när det kommer till korsordsskapande<br />
<strong>som</strong> Bengt Carlson är kreativ. Han<br />
har även en passion vid sidan om arbetet. Att göra<br />
båtar. På kontoret finns flera exempel på hans<br />
skicklighet med verktygen, på bordet står ett skepp<br />
med en mus ombord och ostbitar <strong>som</strong> <strong>se</strong>gel. Allt<br />
skapat av trä.<br />
– Det är min version av ”Ostindiefararen”, säger<br />
Bengt Carlson med ett leende. Hans humor och<br />
lek med ord gör att man skulle kunna tro att han<br />
har rötterna i Göteborg, men han beskriver sig<br />
själv <strong>som</strong> äkta värmlänning, även om han är född i<br />
Örebro.<br />
”De <strong>se</strong>naste tre<br />
åren har jag<br />
bara jobbat<br />
med att<br />
tillverka<br />
korsord.<br />
[koncist] • 5/2012 13<br />
IngeLa näSLUnD
Fortsättning från föregående uppslag<br />
IngeLa näSLUnD<br />
Bengts version av Ostindiefararen.<br />
I fören syns kaptenen<br />
på skutan – en mus.<br />
nedslag<br />
– Jag är däremot uppvuxen i Karlstad. Där träffade<br />
jag min fru Kerstin och när vi <strong>se</strong>dan båda två<br />
fick jobb i Västerås bestämde vi oss för att flytta<br />
hit. Det var helt ok, här finns vatten och det går att<br />
ta sig ut till Östersjön, säger han.<br />
Frun Kerstin är också den <strong>som</strong> får vara försökskanin<br />
när det gäller Bengts korsord.<br />
– Hon är duktig på det och kan <strong>se</strong> om jag har<br />
gjort några missar eller om det är något <strong>som</strong> den<br />
<strong>som</strong> lö<strong>se</strong>r korsordet kan tänkas haka upp sig på,<br />
säger Bengt Carlson.<br />
man kanske kan tro att ett korsord är ett korsord,<br />
och att den <strong>som</strong> lö<strong>se</strong>r det gör det för nöjes<br />
skull. Men det finns många <strong>som</strong> tar korsordslösandet<br />
på allra högsta allvar, så det gäller att vara<br />
noggrann <strong>som</strong> korsordsmakare.<br />
– Jag hade till exempel med Zurich <strong>som</strong> ord en<br />
gång, och egentligen stavas ju det Zürich. Då fick jag<br />
ta reda på att det på franska stavas med ett vanligt u så<br />
nyckeln till ordet fick bli: ”Ser Marianne vid Limmat?”<br />
Marianne är en symbol för Frankrike på samma<br />
sätt <strong>som</strong> Svea används för Sverige, berättar han.<br />
Den <strong>som</strong> googlar på ordet korsord får ungefär<br />
6 900 000 träffar. På Wikipedia kan man läsa att<br />
namnet korsord lan<strong>se</strong>rades av Svenska Dagbladet<br />
1925, och härstammar från engelskans crossword.<br />
Hur många <strong>som</strong> lö<strong>se</strong>r korsord i Sverige finns inga<br />
uppgifter om, men att det är en stor marknad förstår<br />
man när man tittar i butikernas tidningshyllor<br />
och <strong>se</strong>r korsordstidningarna <strong>som</strong> trängs där.<br />
samtidigt råder Hård konkUrrens mellan korsordsmakarna<br />
för att få sina korsord publicerade.<br />
– Jag har egentligen ingen relation till andra<br />
kollegor men har hört att det pratas om att bildas<br />
någon form av organisation för korsordsmakare,<br />
för att kunna få lite bättre betalt för korsorden.<br />
Timpenningen är inte så hög, man får ungefär<br />
2 000 kronor för ett korsord, säger Bengt Carlson.<br />
Som korsordsmakare har han byggt upp en egen<br />
liten bank med ledtrådar och lösningar. Samtidigt<br />
säger han att det är fritt fram att plocka idéer från<br />
andra <strong>som</strong> gör korsord, så fungerar branschen.<br />
Han säger sig inte vara mer allmänbildad än folk<br />
i största allmänhet, men medger att han kanske är<br />
bra på att snappa upp ett och annat. Wordfeud och<br />
Alfapet ger han sig dock helst inte på.<br />
– Nja, det vågar jag mig inte riktigt på. Det blir<br />
ju en sådan press när man arbetar med ord och alla<br />
förväntar sig att man ska vinna, skrattar han.<br />
Funderar du på vad värmeslag blir? Jo, åkarbrasor.<br />
Så här <strong>se</strong>r korsordet ut när det växer fram ...<br />
... och här är det färdigt. Det här krys<strong>se</strong>t publicerades i förra<br />
14 [koncist] • 5/2012
numret av Koncist.<br />
IngeLa näSLUnD<br />
IngeLa näSLUnD<br />
”Wordfeud och Alfapet vågar jag<br />
mig inte riktigt på. Det blir ju<br />
en sådan press när man arbetar<br />
med ord och alla förväntar sig<br />
att man ska vinna.<br />
[gammalt tidsfördriv]<br />
Ordgåtor av liknande typ <strong>som</strong> korsord har funnits lika<br />
länge <strong>som</strong> bokstavsskriften. På Ram<strong>se</strong>s IVs grav från<br />
1000-talet f.Kr. och på lertavlor från Pompeji har man<br />
hittat rutmönster med hieroglyfer.<br />
Det första moderna korsordet, av<strong>se</strong>tt <strong>som</strong> ett tidsfördriv<br />
för vuxna, publicerades i <strong>tidningen</strong> new York<br />
World, den 21 december 1913. Korsorden spreds <strong>se</strong>dan<br />
vidare till andra amerikanska tidningar och fick sitt<br />
stora genombrott på 1920-talet, då de även introducerades<br />
i europa.<br />
Det första svenska korsordet publicerades 1924 (under<br />
benämningen ordfläta) i göteborgs Handels- och<br />
Sjöfartstidning.<br />
På 1950-talet blev bildkorsord populära och denna<br />
form är i dag den vanligaste typen av korsord i Sverige.<br />
Bildkorsorden kommer ursprungligen från Danmark,<br />
men kallas utomlands för ”svenska korsord”.<br />
Det finns flera olika typer av korsord, bland annat:<br />
● Ordfläta – ett helt symmetriskt korsord där nycklarna<br />
står vid sidan om, var och en given en siffra,<br />
<strong>som</strong> även står i krys<strong>se</strong>t på den plats där lösningsordet<br />
ska in.<br />
● Bildkorsord – korsord där nycklarna står i själva krys<strong>se</strong>t,<br />
med en eller flera bilder i, var och en med en<br />
fyndig lösningstext.<br />
● Krypto – i stället för nycklar är varje bokstav given<br />
en siffra, <strong>som</strong> står uppe i hörnet i varje ruta i krys<strong>se</strong>t<br />
där bokstaven förekommer.<br />
● Sökord – en massa bokstäver huller om buller, där<br />
man ska hitta ett ord på ett visst tema och <strong>som</strong> kan<br />
stå på vilken ledd <strong>som</strong> helst.<br />
[koncist] • 5/2012 15
Utflyttad men ändå<br />
När har man klippt banden<br />
med Sverige? Det finns inget<br />
enkelt svar på frågan, en individuell<br />
bedömning måste<br />
alltid göras.<br />
Vi redogör här kort för<br />
skattereglerna om en<br />
persons hemvist och sammanfattar<br />
ett antal rättsfall<br />
där frågan varit uppe för<br />
bedömning.<br />
regler Var en person hör<br />
hemma är avgörande för om<br />
obegränsad skattskyldighet<br />
föreligger i Sverige eller<br />
inte – den så kallade hemvistprincipen.<br />
Det innebär att<br />
den <strong>som</strong> är bosatt i Sverige,<br />
stadigvarande vistas här eller<br />
har vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till<br />
Sverige ska beskattas här för<br />
alla inkomster i Sverige och i<br />
utlandet.<br />
Men vad innebär dessa<br />
”hemvistkriterier”? I det<br />
följande går vi igenom regelverket<br />
samt tittar på ett urval<br />
rättsfall där kriterierna, främst<br />
frågan om vä<strong>se</strong>ntlig anknytning,<br />
har prövats.<br />
stadigvarande vistel<strong>se</strong> i sverige<br />
Även den <strong>som</strong> ”stadigvarande<br />
vistas i Sverige” är obegränsat<br />
skattskyldig här. Vad innebär<br />
då detta uttryck? Någon närmare<br />
definition av begreppet<br />
finns inte. En allmän uppfattning<br />
är att det krävs minst <strong>se</strong>x<br />
månaders vistel<strong>se</strong> här i landet.<br />
När vistel<strong>se</strong>tiden beräknas ska<br />
hänsyn inte tas till årsskiften.<br />
Tillfälliga avbrott i Sverigevistel<strong>se</strong>n<br />
saknar betydel<strong>se</strong>.<br />
den tid <strong>som</strong> en person vistats<br />
i utlandet ska inte räknas<br />
av från tiden för vistel<strong>se</strong>n i<br />
Sverige om utlandsvistel<strong>se</strong>n<br />
framstår <strong>som</strong> ett tillfälligt<br />
avbrott i en sammanhängande<br />
vistel<strong>se</strong> i Sverige.<br />
Av ett fall från 1997 (RÅ<br />
1997 ref. 25) synes framgå att<br />
en regelmässig vistel<strong>se</strong> med<br />
tre övernattningar per vecka<br />
i Sverige innebär att rekvisitet<br />
stadigvarande vistel<strong>se</strong><br />
är uppfyllt. I fallet prövades<br />
78 övernattningar under en<br />
<strong>se</strong>xmånadersperiod. Skatteverket<br />
an<strong>se</strong>r dock att domen<br />
inte preci<strong>se</strong>rar vilket antal<br />
övernattningar i Sverige <strong>som</strong><br />
krävs under en <strong>se</strong>xmånadersperiod<br />
för att en stadigvarande<br />
vistel<strong>se</strong> ska uppkomma.<br />
Enligt Skatteverket kan<br />
stadigvarande vistel<strong>se</strong> uppkomma<br />
även i fall med färre<br />
antal övernattningar under<br />
en <strong>se</strong>xmånadersperiod och<br />
När det gäller<br />
begreppet ”bosatt<br />
i Sverige” är utgångspunkten<br />
att en person<br />
<strong>som</strong> är folkbokförd<br />
i Sverige också är att<br />
<strong>se</strong> <strong>som</strong> bosatt här. Den<br />
<strong>som</strong> har sin verkliga bosättning<br />
här räknas alltså <strong>som</strong><br />
bosatt i Sverige. Det bör dock<br />
noteras att det skatterättliga<br />
bosättningsbegreppet inte är<br />
detsamma <strong>som</strong> det <strong>som</strong> gäller<br />
vid folkbokföringen.<br />
en persons folkbokföring<br />
är <strong>som</strong> sagt en utgångspunkt<br />
men inte avgörande för om<br />
en person skatterättsligt ska<br />
an<strong>se</strong>s <strong>som</strong> ”bosatt i Sverige”.<br />
Vid inkomstbeskattningen ska<br />
beaktas de faktiska omständigheterna<br />
<strong>som</strong> har gällt i det<br />
enskilda fallet. Det är objektivt<br />
konstaterbara fakta <strong>som</strong> rör<br />
ändå stämma överens med<br />
domen.<br />
men vad är ett tillfälligt<br />
avbrott? Enligt Skatteverket<br />
kan en utlandsvistel<strong>se</strong> <strong>som</strong><br />
överstiger <strong>se</strong>x månader inte<br />
Bosatt i sverige<br />
den skattskyldiges bosättningsförhållanden<br />
<strong>som</strong> ska bedömas.<br />
Det ska ha varit fråga om en<br />
verklig och varaktig bosättning<br />
här i landet för att det skatterättsliga<br />
uttrycket ”bosatt i Sverige”<br />
ska an<strong>se</strong>s vara uppfyllt.<br />
Som en kon<strong>se</strong>kvens av detta<br />
an<strong>se</strong>r Skatteverket att en person<br />
vid inflyttning till Sverige<br />
inte kan betraktas <strong>som</strong> ”bosatt<br />
i Sverige” om han/hon inte<br />
uppfyller det tidsmässiga kravet<br />
för stadigvarande vistel<strong>se</strong><br />
(<strong>se</strong> nedan).<br />
det innebär också att den<br />
<strong>som</strong> flyttat ut ur Sverige utan<br />
att anmäla utvandring inte<br />
heller enbart på grund av sin<br />
folkbokföring ska an<strong>se</strong>s bosatt<br />
här om det kan konstateras att<br />
personen faktiskt har lämnat<br />
landet och vistel<strong>se</strong>n utomlands<br />
inte är tillfällig.<br />
an<strong>se</strong>s vara tillfällig. Ett sådant<br />
vä<strong>se</strong>ntligt avbrott bryter alltid<br />
en stadigvarande vistel<strong>se</strong> i Sverige.<br />
När det gäller tillfälligt<br />
avbrott i övrigt an<strong>se</strong>r Skatteverket<br />
att följande riktlinjer<br />
bör tillämpas.<br />
1. är avbrottet i vistel<strong>se</strong>n i Sverige kortare än eller lika långt <strong>som</strong> tidigare<br />
vistel<strong>se</strong> här är det ett tillfälligt avbrott. avbrottet ska då räknas<br />
in i vistel<strong>se</strong>n i Sverige.<br />
2. Om en person <strong>som</strong> vistas i Sverige gör ett avbrott <strong>som</strong> överstiger den<br />
tidigare vistel<strong>se</strong>n och därefter återvänder hit är avbrottet att an<strong>se</strong> <strong>som</strong><br />
tillfälligt om den efterföljande vistel<strong>se</strong>n i Sverige är lika lång <strong>som</strong> eller<br />
längre än avbrottet. avbrottet ska då räknas in i vistel<strong>se</strong>n i Sverige.<br />
3. Undantagsvis kan det i det enskilda fallet finnas skäl att frångå<br />
riktlinjerna under punkterna 1 och 2. Det kan bli aktuellt framför allt<br />
i två olika situationer, dels vid regelbundet återkommande vistel<strong>se</strong>r,<br />
dels när en vistel<strong>se</strong> i Sverige är mycket kort i förhållande till avbrottet<br />
för vistel<strong>se</strong> i utlandet.<br />
16 [koncist] • 5/2012
eskattad i Sverige<br />
vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till sverige<br />
För att motverka skenbosättningar<br />
utomlands finns<br />
regler för att avgöra om en<br />
person <strong>som</strong> tidigare har varit<br />
bosatt i Sverige har vä<strong>se</strong>ntlig<br />
anknytning hit och därmed<br />
är obegränsat skattskyldig<br />
här. För bestämmel<strong>se</strong>rna om<br />
vä<strong>se</strong>ntlig anknytning finns<br />
en särskild bevisbörderegel –<br />
den så kallade femårsregeln.<br />
Den innebär att under fem<br />
år från den dag en person<br />
rest från Sverige an<strong>se</strong>s denne<br />
ha vä<strong>se</strong>ntlig anknytning hit,<br />
om han/hon inte visar att<br />
sådan anknytning inte finns.<br />
När femårsperioden gått<br />
ut övergår bevisbördan på<br />
Skatteverket. Då ska Skatteverket<br />
visa att vederbörande<br />
har vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till<br />
Sverige. Bevisbörderegeln<br />
gäller för både svenska och<br />
utländska medborgare. En<br />
utländsk medborgare måste<br />
dock under minst tio år ha<br />
varit bosatt i Sverige eller<br />
vistats här stadigvarande.<br />
För att avgöra om en person<br />
har vä<strong>se</strong>ntlig anknytning<br />
finns i inkomstskattelagen en<br />
katalog med omständigheter<br />
<strong>som</strong> ska beaktas vid en sådan<br />
bedömning. Dessa är<br />
– om personen är svensk medborgare,<br />
– hur länge personen var<br />
bosatt här,<br />
– om personen inte varaktigt<br />
är bosatt på en viss utländsk<br />
ort,<br />
– om personen vistas utomlands<br />
för studier eller av<br />
hälsoskäl,<br />
– om personen har en bostad<br />
här <strong>som</strong> är inrättad för åretruntbruk,<br />
– om personen har sin familj<br />
här,<br />
– om personen bedriver näringsverksamhet<br />
här,<br />
– om personen är ekonomiskt<br />
engagerad här genom att<br />
inneha tillgångar <strong>som</strong>, direkt<br />
eller indirekt, ger honom<br />
eller henne ett vä<strong>se</strong>ntligt<br />
inflytande i näringsverksamhet<br />
här,<br />
– om personen har en fastighet<br />
här, och<br />
– liknande förhållanden.<br />
I det enskilda fallet ska samtliga<br />
anknytningsfaktorer av<br />
betydel<strong>se</strong> prövas. Omständigheterna<br />
kan givetvis ha olika<br />
inbördes vikt. Vid en samlad<br />
bedömning kan vä<strong>se</strong>ntlig<br />
anknytning föreligga även<br />
om endast en anknytningsfaktor<br />
finns, exempelvis att<br />
permanentbostaden i Sverige<br />
behålls. Nedan följer en kort<br />
genomgång av de olika omständigheter<br />
<strong>som</strong> kan leda till<br />
att det föreligger en vä<strong>se</strong>ntlig<br />
anknytning till Sverige för en<br />
utflyttad person.<br />
● Medborgarskap. I normalfallet<br />
är anknytningsfaktorn<br />
medborgarskap lättviktig<br />
jämfört med övriga omständigheter<br />
i katalogen. Det kan<br />
dock ha betydel<strong>se</strong> om en<br />
svensk medborgare flyttar ut<br />
från Sverige och väljer att bli<br />
medborgare i det andra landet.<br />
Det gäller även när en utländsk<br />
medborgare flyttar tillbaka till<br />
sitt tidigare hemland. Sådana<br />
ageranden tyder på att avsikten<br />
är att klippa banden med<br />
Sverige.<br />
● Tidsrymd för bosättning.<br />
Hur länge en person varit<br />
bosatt i Sverige torde vara en<br />
anknytningsfaktor <strong>som</strong> inte<br />
självständigt kan medföra<br />
en vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till<br />
Sverige. Omständigheten har<br />
främst betydel<strong>se</strong> för utländska<br />
medborgare <strong>som</strong> har varit bosatta<br />
i Sverige. Anknytningen<br />
blir starkare ju längre tid <strong>som</strong><br />
personen varit bosatt här.<br />
● Varaktig bosättning på viss<br />
utländsk ort. Här gäller de<br />
faktiska förhållandena. Det<br />
är alltså den verkliga bosättningen<br />
på den utländska orten<br />
<strong>som</strong> ska bedömas. Något<br />
krav på att personen ska vara<br />
obegränsat skattskyldig på<br />
den utländska orten finns<br />
inte. Någon allmänt gällande<br />
viss minsta tid för varaktigheten<br />
går inte att säga. Normalt<br />
torde dock varaktighetskravet<br />
vara uppfyllt om en person<br />
<strong>som</strong> flyttar ut från Sverige under<br />
minst ett år har sin bostad<br />
i utlandet och inte regelmässigt<br />
tillbringar dygnsvilan här<br />
i landet. Bostaden i utlandet<br />
måste vara inrättad för varaktigt<br />
boende och användas för<br />
detta.<br />
● Vistel<strong>se</strong> utomlands för studier<br />
eller av hälsoskäl. Vid en<br />
vistel<strong>se</strong> utomlands för studier<br />
eller vård av hälsa kan man<br />
ofta förmoda att personen i<br />
fråga snart kommer att återvända<br />
till Sverige. En utflyttning<br />
på grund av sjukdom har<br />
i normalfallet liten betydel<strong>se</strong><br />
när vistel<strong>se</strong>n utomlands ska<br />
bedömas.<br />
● Åretruntbostad i Sverige.<br />
Detta är en viktig omständighet<br />
i anknytningskatalogen.<br />
Om en person behåller sin<br />
bostad i Sverige efter utflyttningen<br />
är detta ett förhållande<br />
<strong>som</strong> normalt medför att han/<br />
hon an<strong>se</strong>s ha en vä<strong>se</strong>ntlig<br />
anknytning till Sverige och<br />
därmed är obegränsat skattskyldig<br />
här. Att bostaden hyrs<br />
ut inför en försäljning eller<br />
Fortsättning på nästa uppslag<br />
att den repareras eller byggs<br />
om saknar normalt betydel<strong>se</strong>.<br />
Det är själva innehavet <strong>som</strong> är<br />
avgörande. Det saknar också<br />
betydel<strong>se</strong> om det är fråga om<br />
en fastighet, en bostadsrätt eller<br />
en hyresrätt. Det har emellertid<br />
betydel<strong>se</strong> om det är fråga<br />
om en permanentbostad eller<br />
fritidsbostad. Anknytningen<br />
är extra stark om det är fråga<br />
om en permanentbostad. En<br />
fritidsbostad är normalt ingen<br />
anknytningsfaktor. Så kan<br />
dock bli fallet om fritidshu<strong>se</strong>t<br />
finns i ett attraktivt område<br />
och om det är så utrustat och<br />
kommunikationerna är sådana<br />
att det är möjligt att bo där<br />
året om.<br />
Enligt Skatteverket ska<br />
vä<strong>se</strong>ntlig anknytning an<strong>se</strong>s<br />
föreligga endast till och med<br />
utgången av femte året efter<br />
utflyttningsåret om den enda<br />
kvarvarande anknytningsfaktorn<br />
av betydel<strong>se</strong> utgörs av<br />
innehavet av tidigare permanentbostad.<br />
● Familj i Sverige. Om den<br />
utflyttades make och minderåriga<br />
barn bor kvar i Sverige<br />
är detta ett starkt tecken på att<br />
det föreligger en vä<strong>se</strong>ntlig anknytning<br />
till Sverige. Om det<br />
endast är fråga om att barnen<br />
ska avsluta sin skolgång och<br />
båda föräldrarna flyttat utomlands<br />
är det dock tveksamt<br />
om det föreligger en vä<strong>se</strong>ntlig<br />
anknytning till Sverige. Avgörande<br />
vid bedömningen av<br />
familjekriteriet är om makarna<br />
an<strong>se</strong>s vara sammanlevande,<br />
vilket således är möjligt även<br />
om en av makarna flyttar<br />
utomlands. Av rättspraxis<br />
synes vidare framgå att skälen<br />
till att den ena maken är kvar i<br />
Sverige saknar betydel<strong>se</strong>.<br />
[koncist] • 5/2012 17
Fortsättning från föregående uppslag "Utflyttad men ändå beskattad i Sverige"<br />
● Näringsverksamhet och<br />
ekonomiskt engagemang. Ett<br />
engagemang i en näringsverksamhet<br />
i Sverige tyder<br />
på att det finns en vä<strong>se</strong>ntlig<br />
anknytning till Sverige.<br />
Företagsformen spelar här<br />
ingen roll. Det gör däremot<br />
verksamhetens omfattning.<br />
Det finns här inget krav på att<br />
vederbörande faktiskt deltar i<br />
ledningen av företaget. Han/<br />
hon måste dock ha ekonomiska<br />
intres<strong>se</strong>n i företaget och på<br />
detta sätt direkt eller indirekt<br />
kunna utöva ett verkligt<br />
inflytande över verksamheten.<br />
Att efter en utflyttning<br />
behålla samtliga aktier i ett<br />
svenskt bolag kan innebära<br />
att det föreligger en vä<strong>se</strong>ntlig<br />
anknytning till Sverige även<br />
om den utflyttade inte ingår<br />
i företagets styrel<strong>se</strong> och även<br />
om företaget leds av anställd<br />
personal. Även närståendes<br />
engagemang kan ha betydel<strong>se</strong><br />
vid bedömningen av anknytningen.<br />
Däremot torde<br />
rena kapitalplaceringar inte<br />
påverka bedömningen.<br />
Även innehav av skogs- och jordbruksfastighet kan vara av betydel<strong>se</strong>.<br />
● Fastighet i Sverige. Att inneha<br />
en villa i Sverige är en stark<br />
indikator på att det föreligger<br />
en vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till<br />
Sverige. En villa är i normalfallet<br />
en åretruntbostad och<br />
då gäller bostadsreglerna (<strong>se</strong><br />
ovan). En obebyggd villatomt<br />
är dock en begränsad<br />
anknytningsfaktor. Innehav<br />
av en skogs- eller jordbruksfastighet<br />
utan nämnvärd<br />
omsättning torde vara en<br />
begränsad anknytningsfaktor.<br />
Anknytningen blir naturligtvis<br />
starkare om verksamheten<br />
på fastigheten har en större<br />
omfattning och den utflyttade<br />
direkt eller indirekt deltar i<br />
driften. Är fastighetens värde<br />
och omsättningen betydande<br />
kan detta innebära att en<br />
vä<strong>se</strong>ntlig anknytning. Detta<br />
gäller även innehav av indu-<br />
ANNONS<br />
stri- och hyresfastigheter. Om<br />
en skattskyldig inte tar del i<br />
förvaltningen kan ett fastighetsinnehav<br />
troligen komma<br />
att betraktas <strong>som</strong> huvudsakligen<br />
en passiv kapitalplacering.<br />
● Liknande förhållanden.<br />
Förutom de omständigheter<br />
<strong>som</strong> är upptagna i katalogen<br />
och <strong>som</strong> ska beaktas vid<br />
prövningen om det föreligger<br />
vä<strong>se</strong>ntlig anknytning ska även<br />
beaktas förhållanden <strong>som</strong> är<br />
jämförbara med dessa. Här<br />
av<strong>se</strong>s exempelvis<br />
– styrel<strong>se</strong>uppdrag i svenska<br />
bolag framför allt familjeföretag,<br />
– om en skattskyldig behållit<br />
sina möbler magasinerade i<br />
Sverige,<br />
– närståendes förhållanden, till<br />
exempel andre makens bostad,<br />
fastighet eller bolagsandelar<br />
i Sverige, omyndiga<br />
barns innehav av tillgångar i<br />
Sverige,<br />
– bulvanförhållanden för att<br />
undvika vä<strong>se</strong>ntlig anknytning.<br />
18 [koncist] • 5/2012
några rättsfall om utflyttning och vä<strong>se</strong>ntlig anknytning<br />
Rättsfall Fråga <strong>som</strong> behandlades<br />
Stadigvarande vistel<strong>se</strong><br />
RÅ 1997 ref. 25 I fallet ansågs 78 övernattningar under en <strong>se</strong>xmånadersperiod (26 veckor x 3 nätter per vecka) vara tillräckligt för att<br />
stadigvarande vistel<strong>se</strong> i Sverige skulle föreligga. Skatteverket tolkar fallet <strong>som</strong> att stadigvarande vistel<strong>se</strong> även kan uppkomma<br />
vid färre övernattningar (dnr 131 612166-05/111).<br />
RÅ 2008 ref. 16 en person hade återkommande vistats och arbetat i Sverige i perioder <strong>som</strong> oftast uppgått till nästan <strong>se</strong>x månader. Mellan<br />
arbetsperioderna hade regelmässigt förekommit avbrott i utlandet på två till tre månader. Han ansågs stadigvarande<br />
ha vistats i Sverige.<br />
RÅ 2008 ref. 56 en dansk läkare arbetade under perioden februari–november 2004 sammanlagt 18 veckor, fördelat på nio tvåveckorsperioder.<br />
Under första halvåret 2005 arbetade han nio veckor fördelat på fyra tvåveckorsperioder samt mid<strong>som</strong>marveckan.<br />
Han hade en jourlägenhet. Han ansågs stadigvarande ha vistats i Sverige.<br />
RÅ 2008 not. 166 en person hade <strong>se</strong>dan flera år regelmässigt arbetat sju dagar i följd i Sverige varefter följde sju arbetsfria dagar <strong>som</strong><br />
tillbringades i Finland. Semesterledigheter och helger tillbringades i Finland. Han hyrde rum i Sverige. Familjen bodde i<br />
Finland. Han ansågs stadigvarande ha vistats i Sverige.<br />
vä<strong>se</strong>ntlig anknytning<br />
Medborgarskap<br />
RÅ 1997 not. 197 en norsk medborgare och hans hustru förvärvade en ny bostad i norge där de tänkte bosätta sig. Inga kvarvarande<br />
ekonomiska engagemang i Sverige. Med hänsyn till bland annat medborgarskapet ansågs ingen vä<strong>se</strong>ntlig anknytning<br />
föreligga.<br />
RÅ 1998 not. 67 Finsk medborgares återflyttning till Finland inför pensioneringen efter många år i Sverige. Hustrun, tillika finsk medborgare,<br />
skulle arbeta kvar i Sverige till pensionen (ytterligare fem år). Svensk villa såldes och ny i Finland anskaffades.<br />
Ingen vä<strong>se</strong>ntlig anknytning.<br />
Varaktig bosättning på viss utländsk ort<br />
RÅ 2002 ref. 70 att en utlandssvensk inte hade varit oinskränkt skattskyldig i ett annat land saknade betydel<strong>se</strong> vid bedömningen av<br />
frågan om han alltjämt hade vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige.<br />
RÅ 2002 not. 153 en person, <strong>som</strong> flyttat till Spanien, hade inte på tillfredsställande sätt besvarat Skatteverkets frågor om sina bosättningsförhållanden.<br />
Vid skriftväxlingen hade han hänvisat till svensk adress för vidarebefordran till honom. Han ansågs<br />
inte ha visat att han inte hade vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige.<br />
Vistel<strong>se</strong> utomlands för studier eller av hälsoskäl<br />
Skatterättsnämnden en person flyttade till utlandet i januari 2000 för att studera. efter inledande språkstudier gick han över till andra studier.<br />
2006-03-07<br />
Under hösten 2002 flyttade han vidare till annat land för fortsatta studier. Han inrättade sig där för ett ”liv i landet”. Bland<br />
annat ägde han en lägenhet på fem rum och kök <strong>som</strong> han bodde i tillsammans med sin flickvän. Sedan utbildningen<br />
avslutats var han relativt säker på att han inte skulle komma att återflytta till Sverige. Det mest sannolika var att han skulle<br />
stanna kvar i landet eller flytta till något annat land där utsikterna att få arbete var goda. Tillsammans med syskon ägde<br />
han fastigheter i Sverige <strong>som</strong> användes för fritidsändamål. Ingen vä<strong>se</strong>ntlig anknytning ansågs föreligga.<br />
Åretruntbostad i Sverige<br />
RÅ 1987 not. 829 Innehav av fritidsfastighet inrättad för åretruntbruk har inte an<strong>se</strong>tts innebära en vä<strong>se</strong>ntlig anknytning.<br />
RÅ 1992 not. 367 Innehav av fritidsfastighet inrättad för åretruntbruk har inte an<strong>se</strong>tts innebära en vä<strong>se</strong>ntlig anknytning. Byggnaden var<br />
fullt vinterbonad och i övrigt utrustad enligt god villastandard.<br />
RÅ 1997 not 197 (<strong>se</strong> I fallet ovan av<strong>se</strong>ende en norsk medborgare och hans hustru <strong>som</strong> förvärvade en ny bostad i norge där de tänkte bosätta<br />
ovan under Medbor- sig och där bland annat medborgskapet bidrog till att ingen vä<strong>se</strong>ntlig anknytning ansågs föreligga, hade hustrun också<br />
garskap)<br />
förvärvat en fritidsfastighet i Sverige. Detta föranledde dock inte att vä<strong>se</strong>ntlig anknytning ansågs föreligga.<br />
RÅ 2002 ref. 70 (<strong>se</strong> ovan en man och hans hustru och två barn flyttade 1989 till Indonesien. Under 1992 flyttade han från Indonesien till Moskva<br />
under Varaktig bosätt- för att arbeta för SaS. Han ägde vidare ett hus på nya Zeeland. Vid ärendets avgörande var bosatt i USa med avsikt att<br />
ning på viss utländsk flytta till nya Zeeland. Förutom att han behållit sitt svenska medborgarskap hade han även behållit sin och familjens<br />
ort)<br />
permanentbostad i Sverige. Han ansågs ha vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige för inkomståret 1994.<br />
RÅ 2009 not. 83 att behålla sin permanentbostad an<strong>se</strong>s vara en stark anknytningsfaktor. Vid en försäljning av permanentbostaden gäller<br />
detta till dess köparen tillträtt fastigheten.<br />
RÅ 2010 not. 80 Två makar avsåg att sälja sin permanentbostad i Sverige innan utflyttning skulle ske. I anslutning till detta skulle de<br />
förvärva en bostadslägenhet på en annan ort i Sverige än den där permanentbostaden var belägen. Lägenheten skulle<br />
användas vid besök i Sverige vid sidan av en <strong>som</strong>marbostad. Den anskaffade bostadslägenheten ansågs vara att jämställa<br />
med att permanentbostaden hade behållits. Vä<strong>se</strong>ntlig anknytning förelåg således.<br />
Skatterättsnämnden en man och hans hustru var <strong>se</strong>dan 2003 bosatta utomlands och hade ingen vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige. De avsåg<br />
2012-03-05, dnr 107- nu att förvärva en bostadsrätt i Stockholm att användas för fritidsändamål ca 2-4 månader per år. anskaffningen av<br />
11/D<br />
bostadsrätten innebar inte att vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige uppkom.<br />
Fortsättning på nästa uppslag<br />
[koncist] • 5/2012 19
Fortsättning från föregående uppslag "Utflyttad men ändå beskattad i Sverige"<br />
Skatterättsnämnden<br />
2011-03-22, dnr 120-<br />
10/D<br />
Familj i Sverige<br />
RÅ 1976 ref. 116, RÅ 1982<br />
aa 129<br />
Innehav av en övernattningslägenhet (40 kvm) <strong>som</strong> ägts parallellt med en inför en utflyttning avvecklad permanentbostad<br />
har inte an<strong>se</strong>tts medföra vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige.<br />
Vä<strong>se</strong>ntlig anknytning ansågs föreligga när den utflyttades hustru, <strong>som</strong> han levde tillsammans med, stannat kvar i<br />
Sverige av personliga skäl.<br />
RÅ 1989 not. 443 Två makar hade flyttat ut från Sverige och bosatt sig i Spanien. Mannen, <strong>som</strong> varit bosatt i utlandet <strong>se</strong>dan mer än fem<br />
år tillbaka, ville i en begäran om förhandsbesked veta om hustruns återflyttning till Sverige skulle innebära att han fick<br />
vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att så var fallet.<br />
RÅ 1998 not. 67 Se ovan under Medborgarskap<br />
RÅ 2003 ref. 52 en till Storbritannien utflyttad man hade en femårig son, <strong>som</strong> var bosatt hos sin mor i Sverige. Mannen hade tidigare<br />
<strong>se</strong>parerat från sonens mor. Modern hade ensam vårdnad om sonen. Mannen avsåg att under ca 60 dagar per år i<br />
anslutning till helger besöka Sverige för att umgås med sonen. Han bodde då i gästrum hos vänner. Han skulle också<br />
besöka Sverige 20 dagar per år för arbete. Han ansågs inte ha vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige.<br />
RÅ 2010 not. 78 en utflyttad person skulle regelbundet besöka Sverige för umgänge med barn (i stort <strong>se</strong>tt varje månad). Under barnens<br />
<strong>som</strong>marlov och andra större lov skulle barnen besöka honom. Hans besök i Sverige för att träffa barnen skulle uppgå<br />
till drygt 100 dagar per år. Han skulle då disponera två rum i ett vuxet barns bostad. Han skulle vidare besöka Sverige<br />
cirka 20 dagar per år för arbete. Han ansågs ha vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige. Så skulle även vara fallet om antalet<br />
besöksdagar i Sverige minskade till högst 100.<br />
Skatterättsnämnden<br />
2011-02-11, dnr 64-10/D<br />
en person <strong>som</strong> avsåg att flytta utomlands uppgav att han tänkte tillbringa 50 dagar per år i Sverige. Syftet med besöken<br />
var att han skulle umgås med sina två barn, varav ett var minderårigt. Han skulle tillbringa minst 40 dagar av denna tid<br />
med det yngsta barnet under <strong>som</strong>mar<strong>se</strong>mestern i fritidsbostaden. även jul- och nyårshelger samt barnens födel<strong>se</strong>dagar<br />
skulle han vara i Sverige och då bo i fritidsbostaden eller på hotell. Han ansågs inte ha vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige.<br />
Näringsverksamhet och ekonomiskt engagemang<br />
RÅ 2001 not. 1 en svensk medborgare bosatt i Sverige avsåg att med familjen flytta till ett annat europeiskt land. Han ägde 15,5<br />
procent, 24,3 procent och 25 procent av aktierna i tre bolag. Bolagen var moderbolag i var sin koncern bestående av ett<br />
antal dotterbolag. Han ansågs vara så ekonomiskt engagerad i Sverige att han hade en vä<strong>se</strong>ntlig anknytning även efter<br />
utflyttningen. Detta skulle gälla även om han avstod från styrel<strong>se</strong>uppdrag i svenska bolag.<br />
RÅ 2001 not. 2 en persons aktieinnehav (8,67 procent av kapitalet) i faderns bolag samt köpoption <strong>som</strong> gav rätt att köpa ytterligare<br />
aktier i bolaget motsvarande 6,6 procent ansågs inte ge personen ett vä<strong>se</strong>ntligt inflytande i bolaget. Ingen vä<strong>se</strong>ntlig<br />
anknytning till Sverige.<br />
RÅ 2001 not. 41 en koncernchef i en svensk företagskoncern tillika vd och styrel<strong>se</strong>ledamot i koncernens moderbolag flyttade tillsammans<br />
med sin familj till Storbritannien. efter utflyttningen skulle han få ersättning för posten <strong>som</strong> vd vilket krävde 20<br />
dagars årligt arbete. ersättningen motsvarade ca en tiondel av den lön <strong>som</strong> han skulle få från sin brittiska arbetsgivare.<br />
Det var genom den brittiska anställningen han utövade chefskapet för koncernen. Drygt 90 procent av koncernens<br />
affärsvolym kom från verksamhet utanför Sverige. Han ägde till av<strong>se</strong>värt ekonomiskt värde aktier i bolaget dels direkt,<br />
dels tillsammans med sin maka indirekt via ett av dem helägt holdingbolag. I förhållande till bolaget totala kapital var<br />
dock värdet av innehavet ringa och röstvärdet obetydligt. Vä<strong>se</strong>ntlig anknytning ansågs inte föreligga.<br />
RÅ 2001 not. 113 en man och hans hustru flyttade till Spanien. I Sverige skulle de ha kvar 10 procent av aktierna i ett svenskt aktiebolag.<br />
av resterande aktier i bolaget ägdes 10 procent av hustruns systerson, tillika vd, och 80 procent av ett holländskt börsnoterat<br />
bolag. Ingen vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige förelåg.<br />
RÅ 2004 not. 215 en person och hans sambo innehade 12,8 procent av såväl ägarandel <strong>som</strong> röstandel i ett onoterat riskkapitalbolag.<br />
ägarfördelningen i bolaget visade att fyra ägare (ägargrupper), däribland mannen och hans sambo, tillsammans i olika<br />
konstellationer kunde dominera bolaget. De ansågs därigenom kunna få ett vä<strong>se</strong>ntligt inflytande i bolaget oav<strong>se</strong>tt om<br />
mannen ingick i styrel<strong>se</strong>n eller inte. Vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige ansågs föreligga.<br />
RÅ 2006 ref. 67 en person <strong>som</strong> tillsammans med tre andra personer till lika delar ägde aktier i ett kapitalförvaltande bolag ansågs ha<br />
vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige på grund av att detta bolag genom sitt direkta och indirekta aktieinnehav bedömdes<br />
ha ett vä<strong>se</strong>ntligt inflytande över ett rörel<strong>se</strong>drivande bolag.<br />
Skatterättsnämnden<br />
2009-11-19, dnr 54-<br />
09/D<br />
Skatterättsnämnden<br />
2010-12-21, dnr 32-10/D<br />
Liknande förhållanden<br />
ett knappt 20-procentigt indirekt innehav i ett rörel<strong>se</strong>drivande aktiebolag ansågs, med hänsyn till ägarförhållandena<br />
i bolaget, medföra ett vä<strong>se</strong>ntligt inflytande i näringsverksamheten. Personen i fråga ansågs därför ha en vä<strong>se</strong>ntlig<br />
anknytning till Sverige. Om ägandet minskades till mindre än 10 procent skulle däremot ingen vä<strong>se</strong>ntlig anknytning<br />
föreligga.<br />
ett drygt 23-procentigt innehav i ett fåmansföretag har an<strong>se</strong>tts medföra vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige. Om detta<br />
ägarinflytande upphörde skulle ingen vä<strong>se</strong>ntlig anknytning föreligga.<br />
RÅ 2002 not. 134 en svensk medborgare bosatt i Sverige hade av sin arbetsgivare erbjudits att tillfälligt tjänstgöra i england under en<br />
period av tre år. avsikten med vistel<strong>se</strong>n i england var i första hand att vinna erfarenhet för den fortsatta karriären i<br />
det svenska företaget. efter utlandsvistel<strong>se</strong>n skulle han återvända till Sverige. Vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige ansågs<br />
föreligga.<br />
20 [koncist] • 5/2012
Fastighet i Sverige<br />
RÅ 1989 ref. 18 en person <strong>som</strong> 1985 utflyttade till Cypern ägde två hyresfastigheter med ett sammanlagt taxeringsvärde om 3 425 000<br />
kronor och hyresintäkter om 1 250 000 kronor. Han tog inte del i förvaltningen av fastigheterna utan förvaltningen<br />
skedde genom ett fristående företag. Ingen vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige ansågs föreligga.<br />
RÅ 1989 ref. 103 en person a och hans familj flyttade 1985 till USa. Han och hans hustru ägde ett handelsbolag <strong>som</strong> förvärvat en hyresfastighet<br />
med taxeringsvärde om 12,6 miljoner kronor från hustrun. Hyresintäkterna var ca 3,7 miljoner kronor. Handelsbolaget<br />
avsåg att anskaffa ytterligare en hyresfastighet. Hustrun ägde dessutom 75 procent i ett handelsbolag <strong>som</strong><br />
innehade en kontors- och affärsfastighet med taxeringsvärde om 775 000 kronor och hyresintäkter om 570 000 kronor.<br />
a ansågs ha vä<strong>se</strong>ntlig anknytning till Sverige.<br />
ANNONS ANNONS<br />
[koncist] • 5/2012 21
Avräkning av<br />
utländsk skatt<br />
Tidigare års underskott ska inte beaktas<br />
Vid avräkning av utländsk<br />
skatt enligt avräkningslagen<br />
ska ett spärrbelopp<br />
beräknas. När de utländska<br />
förvärvsinkomsterna<br />
ska bestämmas vid denna<br />
beräkning ska inte tidigare<br />
års underskott beaktas.<br />
rättsfall Det kom Högsta<br />
förvaltningsdomstolen fram<br />
till helt nyligen i ett överklagat<br />
förhandsbesked.<br />
I den så kallade avräkningslagen<br />
finns bestämmel<strong>se</strong>r<br />
om avräkning av utländsk<br />
skatt. Förenklat beskrivet får<br />
avräkning ske med det lägsta<br />
av två belopp – summan av<br />
avräkningsbara utländska skatter<br />
eller ett spärrbelopp, där<br />
spärrbeloppet är den svenska<br />
skatt <strong>som</strong> tas ut på den utländska<br />
inkomsten.<br />
i en begäran om förhandsbesked<br />
aktuali<strong>se</strong>rades om<br />
tidigare års underskott skulle<br />
beaktas när den utländska<br />
inkomsten ska tas fram vid<br />
spärrbeloppets beräkning.<br />
Bakgrunden var de ändringar<br />
<strong>som</strong> gjordes i avräkningslagen<br />
2008.<br />
I sina domskäl konstaterade<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
att det vid införandet av 2008<br />
års ändringar i avräkningslagen<br />
<strong>se</strong>dan länge hade an<strong>se</strong>tts att<br />
tidigare års underskott inte<br />
skulle beaktas när den utländska<br />
förvärvsinkomsten skulle<br />
bestämmas vid spärrbeloppsberäkningen.<br />
De lagändringar <strong>som</strong> infördes<br />
2008 syftade bland annat<br />
till att uppnå ett materiellt så<br />
korrekt resultat <strong>som</strong> möjligt<br />
vid spärrbeloppsberäkningen.<br />
Den närmare beskrivningen<br />
i lagtexten av vad <strong>som</strong> ska<br />
av<strong>se</strong>s med utländska för-<br />
värvsinkomster ändrades<br />
på så sätt att ”intäkter efter<br />
avdrag för kostnader” ersattes<br />
med ”intäktsposter efter<br />
avdrag för kostnadsposter”.<br />
Vidare togs det in kompletterande<br />
bestämmel<strong>se</strong>r om hur<br />
bland annat koncernbidrag<br />
och periodi<strong>se</strong>ringsfonder ska<br />
hanteras.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
noterade vidare att förarbetena<br />
till avräkningslagen inte<br />
innehåller några uttryckliga<br />
överväganden om underskott.<br />
Det framgår inte heller klart av<br />
den nya lagtexten att den ska<br />
ha en annan innebörd när det<br />
gäller underskott än vad <strong>som</strong><br />
an<strong>se</strong>tts gälla tidigare.<br />
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen<br />
bör stor försiktighet<br />
iakttas när det gäller att<br />
i en fråga av det slag <strong>som</strong> nu<br />
var aktuell ändra ett rättsläge<br />
<strong>som</strong> varit bestående under en<br />
längre tid. Domstolens mening<br />
var därför att 2008 års lagändringar<br />
inte hade inneburit att<br />
rättsläget ändrats så att tidigare<br />
års underskott ska beaktas när<br />
de utländska förvärvsinkomsterna<br />
bestäms vid spärrbeloppsberäkningen.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
fastställde därför<br />
Skatterättsnämndens förhandsbesked<br />
att hänsyn inte<br />
ska tas till underskott när de<br />
utländska inkomsterna ska<br />
bestämmas vid spärrbeloppsberäkningen<br />
enligt avräkningslagen.<br />
Skatteverket har efter<br />
domen konstaterat att verkets<br />
ställningstagande från 2009<br />
i frågan (dnr 131 728602-<br />
09/111) nu är överspelat.<br />
[HÖgSTA FÖRvALTNINgSDOMSTOLEN,<br />
MÅL NR 1062-11]<br />
22 [koncist] • 5/2012
investeringsfonder och skatteavtal<br />
Svenska investeringsfonder<br />
har inte rätt till de förmåner<br />
<strong>som</strong> normalt följer av skatteavtal.<br />
Det an<strong>se</strong>r Skatteverket<br />
i ett ställningstagande.<br />
regler Civilrättsligt är inte<br />
svenska investeringsfonder<br />
att <strong>se</strong> <strong>som</strong> juridiska personer.<br />
I inkomstskattelagen ska<br />
emellertid bestämmel<strong>se</strong>rna om<br />
juridiska personer tillämpas<br />
på investeringsfonder. Den 1<br />
januari 2012, med tillämpning<br />
första gången vid 2013 års<br />
taxering, ändrades reglerna om<br />
investeringsfonders skattskyldighet.<br />
Svenska investeringsfonder<br />
är från årsskiftet<br />
inte längre skattskyldiga<br />
för inkomst av de tillgångar<br />
<strong>som</strong> ingår i fonden. För att<br />
inte behöva fördela fondens<br />
inkomster på delägarna skulle<br />
dock fortfarande bestämmel<strong>se</strong>rna<br />
om juridiska personer<br />
tillämpas på dem.<br />
Kupongskatt undveks genom<br />
att äga svenska bolag genom<br />
ett utländskt bolag. Likvidationen<br />
av det utländska<br />
bolaget ledde inte till svensk<br />
kapitalskatt. Men var det då<br />
skatteflykt? Nej, slår Högsta<br />
förvaltningsdomstolen fast.<br />
rättsfall År 2001 flyttade en<br />
person A från Sverige till<br />
ett annat EU-land och blev<br />
därmed begränsat skattskyldig<br />
här i landet. Vid utflyttningen<br />
ägde hon cirka tre procent av<br />
aktierna i två svenska bolag.<br />
Aktierna var så kallade kvalificerade<br />
andelar enligt fåmansföretagsreglerna.<br />
År 2006 flyttade<br />
hon till ett land utanför<br />
EU och i samband med detta<br />
förvärvade hon ett bolag Z<br />
hemmahörande i ett annat<br />
EU-land. Hon överlät därefter<br />
de svenska aktierna till detta<br />
bolag. Överlåtel<strong>se</strong>n skedde till<br />
underpris och motiverades av<br />
att hon ville undvika svensk<br />
kupongskatt.<br />
Detta har lett till frågan om<br />
en investeringsfond ändå kan<br />
vara en person med hemvist i<br />
en avtalsslutande stat vid tilllämpning<br />
av skatteavtal. Har<br />
fonderna rätt till skatteavtalsförmåner<br />
och kan det utfärdas<br />
hemvistintyg för dem? De<br />
skatteavtal <strong>som</strong> Sverige har<br />
ingått med andra länder medför<br />
nämligen normalt att en<br />
person med hemvist i Sverige<br />
har rätt till lägre källskatter i<br />
det andra landet på bland annat<br />
utdelning och ränta än vad<br />
<strong>som</strong> följer av det andra landets<br />
interna rätt.<br />
dessa frågor har nyligen<br />
behandlats av Skatteverket i<br />
ett ställningstagande. Enligt<br />
Skatte verket uppfyller<br />
en svensk investeringsfond<br />
villkoren för att vara en person<br />
i skatteavtalens mening men<br />
den kan däremot inte vara en<br />
person med hemvist i Sverige.<br />
A avsåg att flytta tillbaka<br />
till Sverige för att bosätta<br />
sig här. Före återflyttningen<br />
skulle hon likvidera bolaget<br />
Z, varvid aktierna i de svenska<br />
bolagen skulle skiftas ut till<br />
henne. Anskaffningsutgiften<br />
för de utskiftade aktierna blir<br />
då marknadsvärdet. Genom att<br />
återigen direktäga de svenska<br />
aktierna kan hon vidare<br />
framöver utnyttja det så kalllade<br />
löneba<strong>se</strong>rade utrymmet i<br />
fåmansföretagsreglerna.<br />
I en begäran om förhandsbesked<br />
ville hon bland annat<br />
Skatteverket an<strong>se</strong>r att för att<br />
kunna vara en ”person med<br />
hemvist i en avtalsslutande<br />
stat” krävs att personen ska<br />
kunna vara skattskyldig för<br />
vissa inkomster. En svensk investeringsfond<br />
kan inte längre<br />
bli skyldig att betala någon<br />
svensk inkomstskatt överhuvudtaget.<br />
efter<strong>som</strong> en investeringsfond<br />
inte kan vara en person med<br />
hemvist enligt skatteavtalen<br />
har den inte rätt till de förmåner<br />
i form av nedsättning av<br />
källskatter på ränta och utdelning<br />
<strong>som</strong> normalt följer av<br />
skatteavtalen. Skatteverket kan<br />
således inte utfärda ett hemvistintyg<br />
för fonden. Däremot<br />
kan Skatteverket utfärda intyg<br />
<strong>som</strong> förklarar investeringsfondens<br />
skattesituation i Sverige.<br />
Därefter får det andra landet<br />
göra en egen bedömning.<br />
[SKATTEvERKET, DNR 131 125271-12/111]<br />
Här kunde inte skatteflyktslagen tillämpas<br />
[2 § skatteflyktslagen]<br />
Vid fastställandet av underlag<br />
ska hänsyn inte tas till en rättshandling,<br />
om<br />
1. rättshandlingen, ensam eller<br />
tillsammans med annan rättshandling,<br />
ingår i ett förfarande<br />
<strong>som</strong> medför en vä<strong>se</strong>ntlig skatteförmån<br />
för den skattskyldige,<br />
2. den skattskyldige direkt eller<br />
indirekt medverkat i rättshandlingen<br />
eller rättshandlingarna,<br />
veta om skatteflyktslagen<br />
var tillämplig på förfarandet.<br />
Högsta förvaltningsdomstolen<br />
ansåg att de tre första kriterierna<br />
i skatteflyktlagen var<br />
uppfyllda. Däremot var inte det<br />
fjärde kriteriet uppfyllt. Med<br />
hänsyn till förhållandena kunde<br />
de skattefördelar <strong>som</strong> skulle<br />
uppnås inte an<strong>se</strong>s vara av den<br />
karaktären att en taxering på<br />
grundval av förfarandet skulle<br />
strida mot lagstiftningens syfte,<br />
menade domstolen.<br />
[HÖgSTA FÖRvALTNINgSDOMSTOLEN,<br />
MÅL NR 4309-11]<br />
3. skatteförmånen med hänsyn<br />
till omständigheterna kan antas<br />
ha utgjort det övervägande<br />
skälet för förfarandet, och<br />
4. ett fastställande av underlag<br />
på grundval av förfarandet<br />
skulle strida mot lagstiftningens<br />
syfte <strong>som</strong> det framgår av skattebestämmel<strong>se</strong>rnas<br />
allmänna<br />
utformning och de bestämmel<strong>se</strong>r<br />
<strong>som</strong> är direkt tillämpliga eller har<br />
kringgåtts genom förfarandet.<br />
[koncist] • 5/2012 23
valutakur<strong>se</strong>r<br />
sista april<br />
Land Kod Köp Sälj<br />
Albanien, 100 Lek ALL 6.2266 6.4566<br />
Algeriet, 100 Dinar DZD 8.9497 9.2197<br />
Angola, 100 Kwanza AOA 6.9386 7.1716<br />
Argentina, 1 Peso ARS 1.4966 1.5516<br />
Armenien, 100 Dram AMD 1.6860 1.7430<br />
Aruba, 100 Gulden AWG 370.7200 380.7200<br />
Australien, 1 Dollar AUD 6.9938 7.0458<br />
Azerbajdzjan, 1 New Manat AZN 8.4600 8.6700<br />
Bahamas, 1 Dollar BSD 6.6378 6.8128<br />
Bahrain, 1 Dinar BHD 17.6093 18.0693<br />
Bangladesh, 100 Taka BDT 8.0865 8.3415<br />
Bermuda, 1 Dollar BMD 6.6378 6.8128<br />
Bolivia, 1 Boliviano BOB 0.9469 0.9719<br />
Bosnien och Hercegovina, 1 Marka BAM 4.4786 4.6286<br />
Botswana, 1 Pula BWP 0.9018 0.9368<br />
Brasilien, 1 Real BRL 3.5435 3.5835<br />
Brunei, 1 Dollar BND 5.3781 5.5081<br />
Bulgarien, 1 New Leva BGN 4.4806 4.6236<br />
Burma, 1 Kyat MMK 1.0135 1.0415<br />
Burundi, 100 Francs BIF 0.4802 0.4952<br />
Centralafrikanska rep., 100 Francs XAF 1.3347 1.3797<br />
Chile, 100 Peso CLP 1.3688 1.4088<br />
Colombia, 100 Peso COP 0.3762 0.3862<br />
Costa Rica, 100 Colón CRC 1.3151 1.3505<br />
Danmark, 100 Krone DKK 119.3702 120.1702<br />
Dominikanska rep., 1 Peso DOP 0.1695 0.1747<br />
Egypten, 1 Pound EGP 1.0955 1.1285<br />
El Salvador, 1 Colon SVC 0.7588 0.7788<br />
Etiopien, 1 Birr ETB 0.3729 0.3929<br />
Euro, 1 EUR 8.8839 8.9354<br />
Fiji, 1 Dollar FJD 3.7640 3.8840<br />
Filippinerna, 1 Peso PHP 0.1573 0.1613<br />
Förenade Arabemiraten, 1 Dirham AED 1.8069 1.8549<br />
Gambia, 1 Dalasi GMD 0.2191 0.2291<br />
Georgien, 1 Lari GEL 4.0682 4.1882<br />
Ghana, 1 Cedi GHS 3.5340 3.7140<br />
Gibraltar, 1 Pound GIP 10.7794 11.1294<br />
Guatemala, 1 Quetzal GTQ 0.8534 0.8774<br />
ANNONS<br />
Land Kod Köp Sälj<br />
Guinea, 100 Francs GNF 0.0937 0.0977<br />
Guyana, 100 Dollar GYD 3.2573 3.3473<br />
Honduras, 1 Lempira HNL 0.3479 0.3579<br />
Hongkong, 1 Dollar HKD 0.8562 0.8762<br />
Indien, 100 Rupee INR 12.4884 13.1384<br />
Indonesien, 100 Rupiah IDR 0.0719 0.0752<br />
Irak, 1 Dinar IQD 0.0056 0.0060<br />
Iran, 100 Rial IRR 0.0539 0.0559<br />
Island, 100 Króna ISK 4.4178 5.4178<br />
Israel, 1 New Shekel ILS 1.7794 1.8094<br />
Jamaica, 1 Dollar JMD 0.0762 0.0788<br />
Japan, 100 Yen JPY 8.3644 8.4229<br />
Jemen, 1 Riyal YER 0.0307 0.0317<br />
Jordanien, 1 Dinar JOD 9.4322 9.5322<br />
Kanada, 1 Dollar (Check) CAD C 6.8247 6.8747<br />
Kanada, 1 Dollar (Transfer) CAD T 6.8347 6.8747<br />
Kazakstan, 100 Tenge KZT 4.5013 4.6013<br />
Kenya, 1 Shilling KES 0.0792 0.0822<br />
Kina, 1 Yuan CNY 1.0517 1.0787<br />
Komorerna, 1 Franc KMF 0.0178 0.0184<br />
Kroatien, 1 Kuna HRK 1.1759 1.1959<br />
Kuwait, 1 Dinar KWD 24.0886 24.3886<br />
Laos, 100 Kip LAK 0.0830 0.0850<br />
Lesotho, 1 Maluti LSL 0.8568 0.8798<br />
Lettland, 1 Lats LVL 12.5371 12.9171<br />
Libanon, 100 Pund LBP 0.4407 0.4527<br />
Litauen, 1 Litas LTL 2.5729 2.5879<br />
Macao, 1 Pataca MOP 0.8305 0.8525<br />
Madagaskar, 100 Ariary MGA 0.3116 0.3226<br />
Makedonien, 1 Denar MKD 0.1423 0.1473<br />
Malawi, 1 Kwacha MWK 0.0398 0.0412<br />
Malaysia, 1 Ringgit MYR 2.2046 2.2346<br />
Maldiverna, 1 Rufiya MVR 0.4278 0.4418<br />
Marocko, 1 Dirham MAD 0.7580 0.8380<br />
Mauretanien, 100 Ougiya MRO 2.2663 2.3413<br />
Mauritius, 1 Rupee MUR 0.2276 0.2346<br />
Mexiko, 1 Peso MXN 0.5129 0.5239<br />
Mocambique, 1 Metical MZN 0.2406 0.2486<br />
24 [koncist] • 5/2012
Land Kod Köp Sälj<br />
Moldavien, 100 Leu MDL 56.72 58.42<br />
Mongoliet, 100 Tugrik MNT 0.5057 0.5207<br />
Namibia, 1 Dollar NAD 0.8571 0.8801<br />
Nepal, 1 Rupee NPR 0.0784 0.0814<br />
Nigeria, 1 Naira NGN 0.0419 0.0435<br />
Norge, 100 Kroner NOK 117.1528 118.0728<br />
Nya Zeeland, 1 Dollar NZD 5.4932 5.5382<br />
Oman, 1 Rial OMR 17.3684 17.5684<br />
Pakistan, 1 Rupee PKR 0.0724 0.0754<br />
Papua Nya Guinea, 1 Kina PGK 3.2629 3.3279<br />
Paraguay, 100 Guarani PYG 0.1521 0.1571<br />
Peru, 1 Nuevo Sol PEN 2.5164 2.5814<br />
Polen, 1 Zloty PLN 2.1027 2.1552<br />
Qatar, 1 Rial QAR 1.8371 1.8571<br />
Rumänien, 1 New Leu RON 2.0096 2.0396<br />
Rwanda, 100 Francs RWF 1.0962 1.1292<br />
Ryssland, 100 Rubel RUB 22.3894 23.3894<br />
Salomonöarna, 1 Dollar SBD 0.9405 0.9635<br />
Samoa, 1 Tala WST 3.0047 3.0797<br />
Sao Tomé & Principe, 100 Dobra STD 0.0356 0.0370<br />
Saudiarabien, 1 Riyal SAR 1.7646 1.8196<br />
Schweiz, 100 Francs CHF 739.4556 743.4556<br />
Serbien, 1 Dinar RSD 0.0786 0.0806<br />
Seychellerna, 1 Rupee SCR 0.4658 0.4878<br />
Sierra Leone, 100 Leone SLL 0.1523 0.1583<br />
Singapore, 1 Dollar SGD 5.4118 5.4618<br />
Somalia, 100 Shilling SOS 0.4078 0.4208<br />
Sri Lanka, 1 Rupee LKR 0.0504 0.0522<br />
Storbritannien, 1 Pound GBP 10.9010 10.9965<br />
Sudan, 1 Pound SDG 2.4691 2.5591<br />
Surinam, 1 Gulden SRD 2.0059 2.0709<br />
Swaziland, 1 Lilangeni SZL 0.8571 0.8801<br />
Sydafrika, 1 Rand ZAR 0.8481 0.8881<br />
Sydkorea, 100 Won KRW 0.5929 0.5969<br />
Syrien, 1 Pound SYP 0.1153 0.1189<br />
Taiwan, 1 Dollar TWD 0.2292 0.2312<br />
Tanzania, 100 Shilling TZS 0.4163 0.4313<br />
Thailand, 1 Baht THB 0.2143 0.2233<br />
ANNONS<br />
Land Kod Köp Sälj<br />
Tjeckien, 100 Koruna CZK 35.5645 36.1645<br />
Tongaöarna, 1 Pa Anga TOP 4.0457 4.1457<br />
Trinidad & Tobago, 1 Dollar TTD 1.0358 1.0658<br />
Tunisien, 1 Dinar TND 4.3556 4.4156<br />
Turkiet, 1 New Lira TRY 3.7230 3.9230<br />
Turkmenistan, 1 New Manat TMT 2.3118 2.4118<br />
Uganda, 100 Shilling UGX 0.2629 0.2739<br />
Ukraina, 100 Hryvnia UAH 82.5100 84.9100<br />
Ungern, 100 Forint HUF 3.0587 3.1637<br />
Uruguay, 1 Peso UYU 0.3355 0.3455<br />
USA, 1 Dollar (Check) USD C 6.6784 6.7559<br />
USA, 1 Dollar (Transfer) USD T 6.6884 6.7559<br />
Uzbekistan, 100 Sum UZS 0.3548 0.3698<br />
Vanuatu, 100 Vatu VUV 7.1755 7.3755<br />
Venezuela, 1 Bolivar Fuerte VEF 1.5260 1.6060<br />
Vietnam, 100 Dong VND 0.0316 0.0328<br />
Vitryssland, 100 Rubel BYR 0.0770 0.0852<br />
Västafrika, 100 Francs XOF 1.3347 1.3797<br />
Zambia, 100 Kwacha ZMK 0.1255 0.1305<br />
Östra Karibien, 1 Dollar XCD 2.4632 2.5282<br />
Källa: S-E-Banken<br />
[koncist] • 5/2012 25
frågor & svar<br />
… om redovisning<br />
nedsättning av aktiekapital<br />
Jag har funderat på<br />
att sätta ned aktiekapitalet<br />
i mitt aktiebolag<br />
och ta ut motsvarande<br />
värde <strong>som</strong> ägare. Men jag har<br />
hört att jag då måste anlita en<br />
revisor i den proces<strong>se</strong>n. Jag har<br />
dock valt bort revision för mitt<br />
bolag – måste jag ändå anlita<br />
en revisor för den här frågan?<br />
Är inte det ett krav enbart för<br />
bolag <strong>som</strong> har en vald revisor?<br />
Svaret på din fråga är faktiskt<br />
både ja och nej. Vissa nedsättningsförslag<br />
behöver bara<br />
revisorsgranskas i bolag <strong>som</strong><br />
redan har en vald revisor. I andra fall<br />
måste alltid en revisor granska ett förslag<br />
om minskning av aktiekapitalet – alltså<br />
oav<strong>se</strong>tt om bolaget har en vald revisor<br />
eller ej.<br />
minskning av aktiekapitalet regleras<br />
i kapitel 20 av aktiebolagslagen (ABL).<br />
Återbetalning till aktieägarna är ett av<br />
tre godkända ändamål för minskning av<br />
aktiekapitalet. De andra två är överföring<br />
till fria fonder och (kanske vanligast)<br />
förlusttäckning.<br />
för återbetalning till aktieägarna är<br />
beslutsordningen i normalfallet sådan att<br />
det är styrel<strong>se</strong>n <strong>som</strong> lämnar förslag till<br />
stämman om en minskning av aktiekapitalet.<br />
Till det förslaget ska styrel<strong>se</strong>n enligt<br />
20 kap. 8 § ABL foga ett yttrande från<br />
bolagets revisor där revisorn uttalar sig<br />
om stämman bör besluta i enlighet med<br />
förslaget. Revisorn granskar till exempel<br />
att minskningen ligger inom godkända<br />
grän<strong>se</strong>r och stämmer överens med eventuellt<br />
angivet intervall i bolagsordningen<br />
samt om försiktighetsregeln beaktats. Ett<br />
sådant utlåtande krävs alltså bara i bolag<br />
<strong>som</strong> redan har en vald revisor.<br />
Men om återbetalningen ska ske med<br />
särskilda inlö<strong>se</strong>nvillkor, typiskt <strong>se</strong>tt att<br />
vederlaget betalas med annat än pengar<br />
(så kallade sakvärden), är läget ett annat.<br />
I den situationen ska styrel<strong>se</strong>ns förslag<br />
enligt 20 kap. 13 § ABL även redogöra för<br />
omständigheter <strong>som</strong> kan vara av betydel<strong>se</strong><br />
vid bedömningen av värdet på egendomen<br />
<strong>som</strong> ska ”delas ut” <strong>som</strong> återbetalning. Här<br />
krävs alltid en revisorsgranskning, det<br />
vill säga även om bolaget inte har en vald<br />
revisor.<br />
Behövs det en revisor även om företaget inte har en vald revisor när aktiekapitalet ska minskas?<br />
26 [koncist] • 5/2012
motion på recept<br />
I <strong>se</strong>naste numret läste<br />
jag under rubriken<br />
”Frågor & Svar” om<br />
förmåner i enskild näringsverksamhet.<br />
Där sägs, i samband<br />
med utgifter för rehabilitering,<br />
att även förebyggande<br />
behandling godtas. Gäller<br />
detta generellt för det <strong>som</strong><br />
kallas friskvård – eller är det<br />
något undantag? Jag tänker<br />
att exempelvis massage skulle<br />
kunna hamna under förebyggande<br />
behandling. Finns det<br />
beskrivet någonstans?<br />
Förebyggande behandling är<br />
ett snävare begrepp än det<br />
generella ”friskvård”, vid en<br />
sådan jämförel<strong>se</strong> kan det nog<br />
snarare liknas vid ett undantag. Massage<br />
torde med andra ord typiskt <strong>se</strong>tt inte räknas<br />
<strong>som</strong> sådan förebyggande behandling.<br />
I 16 kap. 24 § IL anges att utgifter för<br />
förebyggande behandling kan dras av om<br />
den, i likhet med rehabilitering, syftar till<br />
att man ska kunna fortsätta sitt arbete.<br />
I lagtextens förarbeten (prop.<br />
… om skatter<br />
1994/95:182, s. 31) nämns att det exempelvis<br />
kan gälla dem med förhöjd<br />
sjukdomsrisk. Sjukdomen ska vara sådan<br />
att den förväntas leda till nedsättning av<br />
arbetsförmågan. Den förebyggande behandlingen<br />
kan vara funktionsträning <strong>som</strong><br />
hör<strong>se</strong>lträning, talträning och rörel<strong>se</strong>träning<br />
i bassäng. I de fallen har en sjukdom<br />
orsakat en bestående funktionsnedsättning.<br />
Den förebyggande behandlingen<br />
av<strong>se</strong>r inte att bota sjukdomen utan snarare<br />
att förbättra eller motverka en förvärring<br />
av sjukdomen, i syfte att förhindra att<br />
arbetsoförmåga uppstår eller ökar.<br />
skatteverket Har Utvecklat sin syn på<br />
detta genom ett ställningstagande <strong>som</strong><br />
behandlar fysisk aktivitet på recept (13<br />
juni 2005, dnr 130 341500-05/111). Av<br />
ställningstagandet framgår att fysiska aktiviteter<br />
<strong>som</strong> genomförs efter ordinering av<br />
läkare eller annan legitimerad medicinsk<br />
personal räknas <strong>som</strong> en förebyggande<br />
behandling vilken man får göra avdrag för.<br />
Som exempel på sjukdomar <strong>som</strong> kan<br />
kräva sådana åtgärder nämner Skatteverket<br />
sjuklig övervikt, diabetes, hjärt- och<br />
kärlsjukdomar eller dylikt. Det ordinerade<br />
exemplifieras med stavgång, simning<br />
och styrketräning – samtidigt poängterar<br />
man att det av naturliga skäl måste handla<br />
om en individuell bedömning för att skattefrihet<br />
ska bli aktuell.<br />
[koncist] • 5/2012 27
frågor & svar<br />
… om personal<br />
uppsägning med ångerrätt?<br />
Jag kom i konflikt<br />
med en av mina<br />
anställda en fredag<strong>se</strong>ftermiddag,<br />
dispyten slutade<br />
med att den anställda sade<br />
upp sig i vredesmod. Efter<br />
helgen, när känslorna svallat<br />
klart, hade hon ångrat sig<br />
– hon ville jobba kvar. Finns<br />
det någon sådan ”ångerrätt”<br />
eller kan jag <strong>som</strong> arbetsgivare<br />
stå fast vid att anställningen<br />
redan avslutats?<br />
Faktum är att det i situationer<br />
<strong>som</strong> du beskriver kan det<br />
finnas någon sorts ångerrätt.<br />
När i tiden grän<strong>se</strong>n går är<br />
möjligen något oklart – men en anställd<br />
ska kunna ångra sig under vissa omständigheter.<br />
I domstol brukar det<br />
särskilt lyftas fram att beslutet<br />
att säga upp sig har tagits i<br />
”hastigt mod”.<br />
Den rättsliga bakgrunden<br />
är mycket kort följande. I<br />
normalfallet är en uppsägning av<br />
anställningen en handling <strong>som</strong> blir<br />
omedelbart bindande för den<br />
<strong>som</strong> företagit den. Som huvudregel<br />
gäller alltså<br />
att den arbetstagare<br />
<strong>som</strong> säger upp<br />
sig själv i princip är bunden av sin egen<br />
uppsägning.<br />
Från den huvudregeln finns dock<br />
undantag. I vissa fall har Arbetsdomstolen<br />
till exempel an<strong>se</strong>tt att arbetstagarens<br />
uppsägning kunde jämställas med en<br />
uppsägning från arbetsgivaren. Alltså att<br />
uppsägningen så att säga provocerats fram<br />
genom att arbetsgivaren agerat på ett sätt<br />
<strong>som</strong> inte stämmer överens med god <strong>se</strong>d<br />
på arbetsmarknaden eller på ett annars<br />
otillbörligt sätt.<br />
ett annat Undantag från ovan nämnd<br />
huvudregel gäller om uppsägningen inte<br />
varit allvarligt menad och att arbetsgivaren<br />
har in<strong>se</strong>tt eller bort in<strong>se</strong> det. Det kan<br />
till exempel handla om ungdomligt oförstånd,<br />
Arbetsdomstolen har i vissa fall tagit<br />
hänsyn till att den aktuella arbetstaga-<br />
ren var ung och oerfaren vid arbetslivet. I<br />
andra fall, och det är förmodligen det <strong>som</strong><br />
är intressant för din fråga, har domstolen<br />
tagit fasta på situationer där arbetstagare<br />
har sagt upp sig i uppenbart hastigt mod<br />
under ett upprört meningsutbyte, men<br />
efter kort tid återtagit sin uppsägning. I<br />
dessa fall borde arbetsgivaren ha in<strong>se</strong>tt att<br />
uppsägningen inte var allvarligt menad.<br />
men vad är då ”kort tid”? Av Arbetsdomstolens<br />
praxis framgår att det måste<br />
ske relativt snart – men det finns inget<br />
krav på att det måste ska samma dag.<br />
Påföljande arbetsdag, <strong>som</strong> i det här fallet,<br />
har i flera fall an<strong>se</strong>tts tillräckligt snart.<br />
Om frågan hamnar på sin spets och<br />
en domstol kommer fram till att ni <strong>som</strong><br />
arbetsgivare borde ha in<strong>se</strong>tt att uppsägningen<br />
inte var allvarligt menad, räknas<br />
det <strong>som</strong> att det är ni <strong>som</strong> säger<br />
upp arbetstagaren. Och<br />
för sådan krävs<br />
saklig grund, annars<br />
kan det bli<br />
aktuellt med<br />
skadestånd.<br />
Sammanfattningsvis<br />
kan<br />
det finnas<br />
anledning<br />
att iaktta viss<br />
försiktighet i ditt<br />
fall.<br />
En uppsägning<br />
i "hastigt mod"<br />
måste inte vara<br />
bindande.<br />
28 [koncist] • 5/2012
ANNONS
after work<br />
lockar<br />
från<br />
pelare<br />
nötning<br />
består<br />
pott av<br />
2<br />
spelning<br />
riktning<br />
skyslag<br />
bravo i<br />
malaga<br />
en i<br />
envig<br />
islam<br />
krök<br />
jagar efter<br />
bästa förmåga<br />
dubblas<br />
till<br />
kapten?<br />
lättläst<br />
fejka<br />
9 13<br />
sluten<br />
grupp<br />
erbium<br />
målgrupp<br />
nb<br />
frukter<br />
svärdfäste<br />
skräms<br />
med<br />
jätte<br />
11<br />
jekyll<br />
streberredskap<br />
det går<br />
bara<br />
rakt<br />
ris<br />
ej i klass<br />
med<br />
andra<br />
tas det<br />
med i<br />
vilstol<br />
tina<br />
5 3<br />
ny<br />
plockar den<br />
nyfikne gärna<br />
4<br />
ihop med<br />
långhalm<br />
kort<br />
för fin<br />
kärra<br />
på<br />
bricka?<br />
fluga<br />
den<br />
ska gå<br />
jämnt<br />
upp<br />
12 månad<br />
7<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14<br />
plask<br />
för<br />
barn<br />
yta<br />
ren<br />
torkats<br />
från<br />
bläck<br />
inte<br />
någon<br />
ämne<br />
med<br />
ämnen<br />
kommer<br />
jumbo<br />
slår<br />
dam<br />
30 [koncist] • 5/2012<br />
gammal<br />
affär<br />
märks<br />
med<br />
prickar<br />
nära<br />
noterar<br />
gjorde<br />
plåtburkar<br />
rev<br />
flicka<br />
<strong>se</strong>xton<br />
kula<br />
det var en<br />
viss spegel<br />
?<br />
aioli<br />
curling?<br />
kan<br />
profet<br />
radioband<br />
full fart<br />
nys<br />
6<br />
var<br />
tjock<br />
förr<br />
filmburton<br />
ros<br />
streck<br />
och<br />
valuta<br />
10<br />
flockdjur<br />
bakmått<br />
omskja<br />
kärl<br />
dubbelt<br />
blir<br />
gott<br />
14<br />
äldre<br />
rymd<br />
1<br />
prickas<br />
<strong>som</strong><br />
små<br />
fink<br />
nära<br />
rött<br />
hav<br />
8<br />
©<br />
SAMSON<br />
021-13 74 10<br />
ge<br />
draghjälp<br />
först<br />
i fyramsa<br />
fixar<br />
ditt<br />
spel<br />
lus<br />
!
En bankman in action.<br />
I intend to live forever, or die trying. [gROUCHO MARx]<br />
läspeakademins ordbok<br />
I Grönköping är det till <strong>Läs</strong>peakademin man vänder sig när<br />
det gäller språkvård. Deras egna ordbok definierar exempelvis<br />
…<br />
… Kalfaktor <strong>som</strong> en flintskallig arbetsledare på tryckeri.<br />
… Äppelpaj <strong>som</strong> fel å en flyttbar telefon av känt amerikanskt märke.<br />
… Stråkvartett <strong>som</strong> en synnerligen gles nek.<br />
… Visdomstant <strong>som</strong> en äldre kvinnlig universitetslektor.<br />
… Dammode <strong>som</strong> en hyllningsdikt till städning av hemmet.<br />
… Akterspegel <strong>som</strong> en mycket nött bakdel å byxa.<br />
… Ideal <strong>som</strong> ett tänkt träd vid strandkanten.<br />
… Bankman så<strong>som</strong> en slagverkare (perkussionist) av manligt kön.<br />
… Amorbåge <strong>som</strong> ett tvåhjuligt motorfordon lämpat för friarfärder.<br />
… Barskrapad <strong>som</strong> en person <strong>som</strong> varit så ofta på populära utskänkningsställen<br />
att han/hon fått skavsår.<br />
… Slanguttrycket ”rattmuff” så<strong>som</strong> en bysthållare av<strong>se</strong>dd för vinterbruk.<br />
… Erotik <strong>som</strong> en hundflicka under löptiden.<br />
… Helbrägdagörel<strong>se</strong> <strong>som</strong> dubbelt så mycket <strong>som</strong> en halv brägdagörel<strong>se</strong>.<br />
[gRÖNKÖPINgS vECKOBLAD]<br />
koncist ges ut av FaR akademi aB,<br />
ett dotter bolag till FaR.<br />
FaR är organisationen för revisionsoch<br />
rådgivningsbranschen.<br />
copyrigHt: FaR akademi aB 2012<br />
redaktionens adress:<br />
Box 6417, 113 82 Stockholm<br />
Tel: 08-402 75 00<br />
Fax: 08-402 75 25<br />
e-post: jesper.karlsson@far.<strong>se</strong><br />
ansvarig Utgivare: Jesper Karlsson<br />
tryck: Sörmlands grafiska 2012,<br />
ISSn 2001-0133<br />
Förra månadens kryss<br />
MISS-<br />
ANROPAR<br />
ÄMNE I<br />
TÄNKER<br />
HÖG<br />
HAVS-<br />
VATTEN<br />
FÖR TOMTENS<br />
NORRORT<br />
POSITIVA LILLA<br />
JAKTUT-<br />
DEN BLÅSA<br />
FINNS VIT<br />
POSTER HUS<br />
RYMME<br />
STYR I STORT<br />
OCH BLÅ<br />
SKÖNA<br />
L ANTIMON K RESENÄR HORN S OGRÄS N I L E N<br />
6<br />
12<br />
FLYGER I<br />
1<br />
VÄSTER<br />
P L U S K O N T O N A SKÄMD R A F<br />
KRÄVER<br />
FÖRFALLA<br />
13<br />
FÖR-<br />
RÖBÖ-<br />
STÄRK-<br />
LÄN I<br />
JARE<br />
GES MAT<br />
NING E L B A S NORR U R A R T A A<br />
FÖRSLAG<br />
KUB<br />
S K E NAIV J A B B T Ä R N I N G<br />
INFALLA<br />
10<br />
MORAL<br />
ALLTSÅ S Å L U N D A E T I K L Ä R<br />
KÄKA<br />
VALPAR<br />
UTSLAG<br />
I GOLF-<br />
VET MER<br />
SOLENS<br />
BOLL<br />
OM ALICE DRIV-<br />
OROS-<br />
T GUD<br />
FART Ä T MEDEL T I SIGNAL T K O R A<br />
3<br />
NEMATOD<br />
PÅ G<br />
HAR<br />
VÅM<br />
ÄR<br />
OMNIVOR<br />
PYS I<br />
SKOLA<br />
DOKTORS-<br />
TITEL<br />
KRÄLAR I<br />
STOFTET<br />
D<br />
KRÅKLÅT<br />
SPANSK<br />
UNDER-<br />
D A M R U M K R A ARTIKEL E L HÅLLEN O<br />
DÄR SES SPORT<br />
4<br />
MAN<br />
TVÅ FÖR<br />
TRE PLUS<br />
INTE<br />
NIOR<br />
TVÅ P O L O T E R M I N E R<br />
YR I<br />
FÅK<br />
11<br />
MODELL<br />
SJUMILA-<br />
BARN-<br />
GÖR EKA<br />
AV FORD<br />
SKOGS-<br />
BOKS-<br />
OST-<br />
DJUR<br />
MAMMA<br />
VALUTA SOLDAT-<br />
O F O G L E M U ÄMNE R O S<br />
5<br />
STRECK<br />
FURU-<br />
FNATT<br />
MJUK-<br />
BOLL<br />
[koncist] • 5/2012 31<br />
STÖRST I<br />
NICARA-<br />
GUA<br />
redaktion: Jesper Karlsson (chef redaktör),<br />
Charlotta Danielsson, Lars Waldengren,<br />
Lena Sjöblom<br />
layoUt: Mats Rimér<br />
prenUmerationer: Kund<strong>se</strong>rvice<br />
Tel: 08-402 75 14, e-post: koncist@far.<strong>se</strong><br />
prenUmerationspris: 475 kr exkl. moms<br />
för tio utgåvor per år<br />
annon<strong>se</strong>r: Bo Lindberg, Selective Business<br />
Telefon: 08-651 50 04<br />
Mobil: 070-895 99 66<br />
e-post: bos<strong>se</strong>@<strong>se</strong>lectivebusiness.<strong>se</strong><br />
Bilderna i Koncist är, om inget annat anges,<br />
hämtade från Dreamstime.<br />
grönköpings matematikerförbUnd åpekar i en ilsken<br />
debattartikel i Lokalupplagan, att ”udda icke alls skall vara<br />
jämnt”, då detta skulle sabotera stora delar av matematikundervisningen.<br />
DIA- VÄRME-<br />
FRAGMA SLAG<br />
GUL, VIT<br />
ELLER<br />
RÖD<br />
SKRÄP<br />
HÖJD 2<br />
HÅLLER<br />
S LJUS K TRIVSAM Å<br />
9<br />
H Å L L P L A T S<br />
TRUPP-<br />
SLUT<br />
TERROR<br />
KORT-<br />
K Ö A NUMMER N R<br />
LÅG<br />
KLÖVER<br />
M A K T M E D E L<br />
FAN-<br />
TOMEN-<br />
LAND<br />
STOS<br />
NUMERA<br />
PÅ VAR<br />
RÖR<br />
VARA<br />
ÄLDRE<br />
JULDAM<br />
R U E V A<br />
7<br />
B E N G A L E N<br />
KÄND<br />
FRÅN<br />
K R A G E PEKING A N K<br />
A N A R B A<br />
G U T T A P E R K A M A<br />
G E T O L A L I K M A S K<br />
E E K O R R E N Y S T A N<br />
8<br />
DEN<br />
TRILLA<br />
M A N A G U A STICKS E N E N AV PINN D Ö<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13<br />
F Å T T T U N G H Ä F T A<br />
?<br />
©<br />
SAMSON<br />
021-13 74 10<br />
Redigeringen av detta nummer avslutades<br />
28 maj 2012. nummer 6–7/2012 utkommer<br />
i vecka 28/2012.<br />
Koncist lagras och publiceras digitalt. externa<br />
skribenter an<strong>se</strong>s samtycka till sådan digital<br />
publicering och arkivering.<br />
far akademi ab har inget ansvar för direkt<br />
eller indirekt förlust eller skada av vad slag det<br />
vara må <strong>som</strong> grundar sig på använ dandet av<br />
informationen i Koncist.<br />
ts-Upplaga: 84 400 (2011)<br />
Medlem av<br />
341 078<br />
TRYCKSAK
Posttidning B<br />
Koncist, Box 6417<br />
113 82 Stockholm<br />
Konsumentprisindex: Basår Basår<br />
1980 (= 100) 1949 (= 100)<br />
2011 Januari 306,15 1 748<br />
Maj 312,02 1 782<br />
Juni 311,28 1 777<br />
Juli 311,13 1 777<br />
Augusti 311,23 1 777<br />
September 313,41 1 790<br />
Oktober 313,42 1 790<br />
November 314,16 1 794<br />
December 314,78 1 797<br />
2012 Januari 311,85 1 781<br />
Februari 312,92 1 792<br />
Mars 314,80 1 798<br />
April 315,49 1 801<br />
Skatteskala 2012<br />
Beskattningsbar Skatt inom skiktet<br />
inkomst (skiktgräns) vid kommunal skatt 32 kr<br />
– 401 100 kr 32 %<br />
401 200 kr – 574 300 kr 52 %<br />
574 400 kr – 57 %<br />
Den nedre skiktgrän<strong>se</strong>n (401 100 kr) motsvarar en taxerad inkomst<br />
före grundavdrag om 414 000 kr (brytpunkt) och den övre skiktgrän<strong>se</strong>n<br />
(574 300 kr) en taxerad inkomst före grundavdrag om<br />
587 200 kr (brytpunkt).<br />
Statslåneränta %<br />
2006-11-30 3,54<br />
2007-11-30 4,16<br />
2008-11-30 2,89<br />
2009-11-30 3,20<br />
2010-11-30 2,84<br />
2011-05-31 2,87<br />
2011-11-30 1,65<br />
2012-05-31 1,38<br />
Utdelning fåmansföretag<br />
– schablonbelopp<br />
Inkomstår Belopp<br />
2011 127 750<br />
2012 143 275<br />
2013 150 150<br />
Basränta<br />
1/6 2009–31/10 2010 0 %<br />
1/11 2010–31/1 2011 1 %<br />
Genomsnittlig<br />
statslåneränta %<br />
2007 4,13<br />
2008 3,88<br />
2009 3,10<br />
2010 2,76<br />
2011 2,57<br />
Referensränta %<br />
2010-01-01 0,5<br />
2010-07-01 0,5<br />
2011-01-01 1,5<br />
2011-07-01 2,0<br />
2012-01-01 2,0<br />
1/2 2011–30/9 2011 2 %<br />
1/10 2011– 1 %<br />
Basbelopp<br />
Pris- Förhöjt Inkomstbasbelopp<br />
prisbasbelopp basbelopp<br />
2009 42 800 43 600 50 900<br />
2010 42 400 43 300 51 100<br />
2011 42 800 43 700 52 100<br />
2012 44 000 44 900 54 600<br />
Traktamenten – inrikes resa 2012 Övernattning krävs<br />
Heldagstraktamente 220 kr Schablon för natt 110 kr<br />
Halvdagstraktamente 110 kr Traktamente efter 3 mån 154 kr<br />
(halvdag = avresa kl. 12.00 eller <strong>se</strong>nare,<br />
hemkomst kl. 19.00 eller tidigare)<br />
Schablonavdrag för ökade levnadskostnader<br />
220 kr 154 kr 110 kr 66 kr<br />
Minskning för:<br />
Frukost, lunch och middag 198 kr 139 kr 99 kr 59 kr<br />
Lunch och middag 154 kr 108 kr 77 kr 46 kr<br />
Lunch eller middag 77 kr 54 kr 39 kr 23 kr<br />
Frukost 44 kr 31 kr 22 kr 13 kr<br />
Traktamenten – utrikes resa 2012 Övernattning krävs<br />
Logikostnad + fastställt dagtraktamente för aktuellt land<br />
(Koncist nr 1/2012, s. 10)<br />
Minskning av dagtraktamente vid:<br />
Helt fri kost 85 % Lunch eller middag 35 %<br />
Lunch och middag 70 % Frukost 15 %<br />
Kostförmån 2012<br />
Helt fri kost<br />
frukost, lunch och middag 200 kr<br />
Fri lunch eller middag 80 kr<br />
Fri frukost 40 kr<br />
Skattefria gåvor från<br />
arbetsgivare (inkl. moms)<br />
Julgåva 450 kr<br />
Jubileumsgåva 1 350 kr<br />
företagets jubileum<br />
Minnesgåva 10 000 kr<br />
Överskrids beloppen blir allt<br />
skatte pliktigt.<br />
Repre<strong>se</strong>ntation 2012 exkl. moms<br />
Extern och intern<br />
lunch, middag, supé 90 kr<br />
Andra måltider än ovan 60 kr<br />
Revision, bolagsstämma,<br />
föreningsstämma 60 kr<br />
Bilresor 2012<br />
avdrag i tjänsten och till och från arbetet<br />
Egen bil 18,50 kr/mil<br />
Förmånsbil 9,50 kr/mil (bensin)<br />
6,50 kr/mil (die<strong>se</strong>l)<br />
Bilförmån 2012<br />
13 948 kr<br />
+<br />
1,24 % av nybilspri<strong>se</strong>t<br />
+<br />
9 % av nybilspri<strong>se</strong>t t.o.m. 330 000 kr<br />
+<br />
20 % av nybilspri<strong>se</strong>t överstigande<br />
330 000 kr<br />
Teater och golf vid<br />
extern repre<strong>se</strong>ntation 180 kr<br />
Personalfest 180 kr<br />
kringkostnader t.ex. lokalhyra<br />
Räntefördelning<br />
Taxering Positiv Negativ<br />
2011 8,20 % 4,20 %<br />
2012 7,84 % 3,84 %<br />
2013 7,15 % 2,65 %<br />
Periodi<strong>se</strong>ringsfond<br />
Räntebeläggning för juridiska personer<br />
Taxering Räntesats %<br />
2010 2,08<br />
2011 2,30<br />
2012 2,04<br />
2013 1,19<br />
Arbetsgivaravgifter/Egenavgifter 2012 %<br />
Särskild löne-<br />
Födda 1937 och tidigare Födda 1938–1946 Födda 1947–1985 Födda 1986–<br />
skatt 2012<br />
Ålderspensionsavgift<br />
Efterlevandepensionsavgift<br />
Sjukförsäkringsavgift<br />
Arbetsskadeavgift<br />
Föräldraförsäkringsavgift<br />
Arbetsmarknadsavgift<br />
Arb.giv.avg. Egenavg.<br />
– –<br />
– –<br />
– –<br />
– –<br />
– –<br />
– –<br />
Arb.giv.avg. Egenavg.<br />
10,21 10,21<br />
– –<br />
– –<br />
– –<br />
– –<br />
– –<br />
Arb.giv.avg. Egenavg.<br />
10,21 10,21<br />
1,17 1,17<br />
5,02 5,11<br />
0,30 0,30<br />
2,60 2,60<br />
2,91 0,37<br />
Arb.giv.avg. Egenavg.<br />
10,21 10,21<br />
0,29 0,29<br />
1,25 1,27<br />
0,07 0,07<br />
0,65 0,65<br />
0,72 0,09<br />
24,26 %<br />
Betalas på<br />
pensionskostn.,<br />
vissa försäkring<strong>se</strong>rsättn.,<br />
överf.<br />
till vinstandels-<br />
Allmän löneavgift – – – – 9,21 9,21 2,30 2,30 stiftel<strong>se</strong> och passiv<br />
32 Summa – – 10,21 10,21 31,42 28,97 15,49 14,88 näringsverksamhet.<br />
[koncist] • 5/2012<br />
[koncist] • 5/2012
Change language