Vårdprogram för Urotelial urinblåsecancer 2000 - Medac

01-09-27
Utredning och diagnos
Det symtom som leder till utredning och diagnos är makrohematuri i 80 % av fallen. Det är
tidsbesparande om urografi redan utförts, då patienten uppsöker urolog för fortsatt utredning.
Vid nyupptäckt ytlig (Ta,Tis,T1) blåscancer bör den pre-operativa utredningen omfatta:
_ uretrocystoskopi
_ urografi
_ cytologisk undersökning av blåssköljvätska
Inför kurativt syftande behandling av muskelinvasiv (T2-4) blåscancer eller då cystektomi
eller kurativt syftande strålbehandling planeras bör utredningen dessutom kompletteras med:
_ datortomografi (CT) buk
_ lungröntgen alternativt CT thorax
Om det förlöpt mer än 6 månader sedan senaste urografi bör ny sådan beställas. Det är en
fördel om CT kan utföras före primär TUR, eftersom den transuretrala resektionen kan göra
att det blir svårare att bedöma eventuell förekomst av extravesikal tumörväxt.
Gammakamerarenografi rekommenderas inför cystektomi, särskilt om urinavledning till
kontinent reservoir eller om blåssubstitut planeras. Om kraftigt nedsatt (urografiskt "tyst"
njure) ensidig njurfunktion upptäcks och om denna kvarstår även efter adekvat avlastning
(vanligen perkutan nefrostomi), bör nefrektomi på denna sida övervägas i samband med
cystektomi. Det främsta skälet till detta är svårigheten att postoperativt värdera eventuell
förekomst av tumör i övre urinvägarna i denna njure.
Om skelettsymtom förekommer eller om S-ALP är förhöjt, bör den preoperativa utredningen
även kompletteras med skelettscintigrafi.
11