Brand på Fliskär utreds av polisen - Svenska Kryssarklubben

Nummer 1 årgång 21 www.sxk.se/kretsar/egg Februari 2012
Brand på Fliskär utreds av polisen
Sviter efter stormen Dagmar
– tre båtar omkullblåsta
Familjeäventyr till Sankt Petersburg
Bussresa till vårens båtmässa
Foto: Jan Olsson

- 2 -
Ordförandes ord Nu när vintern äntligen har fått
ett bättre grepp om land och hav
tänkte man att det verkligen är
läge att fundera på andra saker
än båten och passa på att åka lite
skidor, men den senaste tiden
har båten verkligen legat i fokus.
Vi reagerade väl alla när vi hörde
och läste om den
senaste incidenten och branden
vid Fliskärsvarvet.
Alla vi båtägare kände säkert samma oro och for ner till hamnen för att titta till sin båt. Om
jag har fått rätt uppgifter var det tre båtar som totalförstördes och några till som skadades av
någon förövare. Tänk allt arbete och energi som lagts ned på respektive båt samt pengar och
tid! Jag beklagar och känner verkligen för dem som råkade illa ut.
Förutom denna senaste händelse hade vi även incidenter med stormvindar under julhelgen
som även den gjorde att flera båtar skadades och presenningar blåste sönder etc.
Så vidare till trevligare saker. Jag vill passa på att tacka för visat engagemang vid senaste
årsmötet. Det var många frågor och diskussioner i samband med alla framföranden, så kvällen
blev rätt sen innan den goda italienska buffén kunde intas.
Jag läste nyligen i Gefle Dagblad att det finns önskemål om att försöka anordna en föreläsning
med världsomseglaren Sven Yrvind, vi tar till oss detta inom Eggegrundskretsen och
återkommer med information om kommande föreläsningar inför höstterminen. Nästa större
arrangemang är båtmässan i Älvsjö under mars. Anmälan kring detta kommer att finnas på
hemsidan. I år ska även jag och någon av alla familjemedlemmar följa med den gemensamma
resan. Det var flera år sedan vi senast var ner på vårens stora mässa Allt för Sjön. Andra återkommande
vårarrangemang är prylbytardagen samt sjösättningsfesten i maj, varmt välkomna
även dit!
Daniel Eklund
Ordförande Eggegrundkretsen

Innehållsförteckning
Ordföranden har ordet s 2
Nya medlemmar s 3
Ny styrelse s 4-7
Sankt Petersburg tur o retur 8- 13
Linjettföreläsning s14-15
Kjells artikel s 16 - 19
Sviter från Dagmar s. 20
Båtmässa Allt för sjön s 22
Nya SXK webben riks s 24
Misstänkt mordbrand s 28-29
Kalendarium s 31
Ordförande
Daniel Eklund
Hemlingbyvägen 64 B
805 25 Gävle
Tel: 026-124795
e-mail: daniel.eklund@skb.se
- 3 -
Information om Svenska Kryssarklubben Eggegrundskretsen
Bankgiro 5139-0771
Nya medlemmar -
välkomna till kretsen
Peter Helgesson Söderhamn
Ulf Strand Gävle
Lena Thilas Strand Gävle
OBS:
Ni medlemmar som har bytt email
kan höra av sig till SXK:s
kansli. e-mail: info@sxk.se
Rättelse
1. I förra numret stod det felaktigt
att Kompassen firar 20 år,
den firade 20:e upplagan.
2. På sidan 10 ska det vara
Göran som är skepparen, inte
sonen Johan.
3. Bilderna här är tagna av
Mikael Berggren, inte Åke
Lorestig.
Kassör
Mikael Berggren
Bäckvägen 3,
804 26 GÄVLE
Tel: 026-197117, 070-379 04 93
mikael.berggren@tyrens.se
Sekreterare:
Cecilia Olsson
Tel: 026-25 81 26, 070-681 49 07
Layout: Angelika Fredrikson, SXK Eggegrundskretsen

- 4 -
Ny styrelse
Daniel Eklund - Ordförande och ansvarig i 24- timmars
Adress: Hemlingbyvägen 64B, 802 57 Gävle
tfn: 026- 124 795, 070- 618 38 96
e-post: daniel.eklund@skb.se
Detta är mitt andra år i styrelsen. Jag bor med sambo och
tre barn och vi har sedan i september 2008 börjat segla
vår Hanse 350. Den tid som jag inte seglar, åter finns jag
ibland som skeppare på någon av
sjöräddningssällskapets båtar i Gävle.
Cecilia Olsson - sekreterare, representant i kvinna ombord
och Information och marknadsföringsgruppen
Adress: Strandvallen 6, 805 95 Gävle
tfn: 026-258 126, 070- 681 49 07
e-post: cessan@gavlenet.se
Jag seglar tillsammans med min man Kjell och våra
hundar Kajsa och Stella. Vi har fyra söner som delar vårt
intresse för segling och Hampus sitter dessutom i
Eggegrundskretsens styrelse. Vi har en Elan 333 som nu är inne på sitt 12:te
seglingsår och våra långseglingar har sträckt sig till Danmark och Norge. I år
planerar vi se att segla till Rügen och några Nordtyska städer.
PS: Inget nytt i “Norgehistoren”
Mikael Berggren - kassör och ansvarig för 24-timmars
Adress: Bäckvägen 3, 804 26 Gävle
tfn: 026- 197 117, 070- 379 04 93
e-post: m.berggren68@gmail.com
Detta är mitt fjärde år i styrelsen. Jag och min fru Anna
våra två söner och hunden seglar en Conqubin 38.

- 5 -
år 2012
Jan Olsson - Hamn och Farledskommitén, representant i
Hamn och Farled Riks, samt vice ordförande
Adress: Södra Kungsgatan 40A, 802 52 Gävle
tfn: 026- 146 070, 070- 574 23 53
e-post: jan.m.olsson@ericsson.com
Jag och min sambo Sussie har seglat några säsonger och
funnit denna hobbie helt underbar. Vi är båda uppvuxna
vid havet och alltid haft sjön som intresse, men
vi hade i princip inte seglat tidigare innan vi skaffade vår första segelbåt år
2007. Vi har nu hunnit skaffa vår tredje segelbåt som är en Hanse 325 med
namnet ”Juni”.
Per Bejerstål - Båtteknik kommittén, representant båttekniska
nämnden Riks
Adress: Stenbacksvägen 14, 811 32 Sandviken
tfn: 026- 145 072, 070- 631 97 56
e-post: per.bejerstal@telia.se
Detta är mitt tredje år i nämnden. Gunilla och jag seglar
tillsammans Euphori, en Eloge 38. Vi köpte henne 2009
efter att ha varit båtlösa en lång sommar.
Angelika Fredrikson - redaktör Kompassen, kontaktperson
Informationsnämnd Riks, SXK webbgruppen Riks,
delansvarig Information- och marknadsföringsgruppen.
Adress: Brynäsgatan 71, 802 88 Gävle
tfn: 073-057 32 69
e-post: gavadasbyra@gmail.com
Detta är mitt andra år i styrelsen. Jag och min man Lars
och våra två katter började segla en Rock 20 år 2008. Efter fyra somrar vill vi
ha lite mer komfort, och håller nu på att bygga en Colin Archer.

- 6 -
Hampus Olsson - Utbildning, Tant Storm
Adress: Kaserngatan 61, 802 53 Gävle
tfn: 070- 279 17 87
e-post: hampusol@kth.se
Mitt första verksamhetsår har passerat i SXK Eggegrundskretsens
styrelse. Jag har nu blivit tilldelad ansvaret
för Utbildning samt blivit kontaktperson för våran If-båt
Tant Storm. Under det kommande året hoppas
jag erbjuda intressant utbildning med anknytning till båt och hav. Jag hoppas
också att våran egen segelbåt kommer att utnyttjas friskt av våra medlemmar
under den kommande säsongen.
Jag är bosatt i Gävle och arbetar på Sandvik. Givetvis har jag ett stort intresse
för båt och hav, där jag gärna seglar, paddlar kajak och försöker lära mig
vindsurfa. Under de kallare årstiderna präglas jag mer för att åka skidor av de
flesta slag, men båtsäsongen kommer snabbare än vad man kan tro. Vi ses!
Delansvarig i eskader.
Erik Nordström - Ungdomsverksamhet
Adress: Gröneborgsgatan 68, 802 64 Gävle
tfn:076-118 95 16
e-post: erik.nordstrom@conovus.se
Utvandrad norrbottning som 1994 stannade vid Norrlands
sista utpost, Gävle. Seglar egen båt sedan 2007 efter
att tidigare ha hyrt och seglat med kompisar. Nu seglar
familjen en Albin Nova från -85 som klingar det grammatiskt
felaktiga namnet Grand Vitesse. Tur att så få kan franska! Vi åker
gärna på längre semesterturer och såväl Höga Kusten och St:Anna/Gryt som
Ålands skärgårdar har vi smakat på. Min huvudroll i styrelsen blir att ansvara
för nämnden SXK-ung. Nämndens syfte är att väcka intresse för segling och
sjöliv samt att stärka kunskaperna genom utbildning och praktik. Verksamheten
är tänkt att rikta sig till barn, ungdomar och unga vuxna. Tant Storm tror
jag t.ex. kan vara en bra resurs vid aktiviteter. Samarbete med andra sjöinriktade
ungdomsorganisationer inom Eggegrundskretsens område är också en
möjlighet.

- 7 -
Kenneth Garph - ansvarig för eskadrar och representant i
Riks Eskadernämnd.
Adress: Södra Köpmangatan 13 E, 802 51 Gävle
tfn: 026- 652 080, 070- 212 27 44
e-post: ken.g@telia.se
Detta är mitt tredje år i styrelsen. Jag har haft båt i cirka
20 år, först en mahognysnipa på sju meter. Min nuvarande
båt är en Nautilus, motorseglare på 9,6 meter. Jag har varit
med i SXK i ett antal år och gick med främst för att kunna
använda bojarna som finns utlagda runt vår kust. Tycker att det är härligt att
segla när det är alldeles tyst och bara lite vågskvalp.
Åke Lorestig - delansvarig Informationskommittén
Adress: Tullgrindsvägen 40, 805 96 Gävle
tfn: 026- 161 419, 070- 589 14 19
e-post: ake.lorestig@mbox200.swipnet.se
Detta är mitt fjärde år i styrelsen. Under 2005 - 2010
har jag varit redaktör för Kompassen. Jag har alltid varit
intresserad av båtar, särskilt segelbåtar. Hustrun Sara och
jag seglar vår till hälften ägda Baccant 36.
Anders Kedbrant - delansvarig Båtteknisk kommittén
Adress: Hedesundavägen 6, 81 891 Valbo
tfn: 026- 320 77
e-post: anders.kedbrant@tele2.se
Detta är mitt andra år i styrelsen. Min fru Gill, jag och
våra två labradorer seglar en Ballad. Jag gillar tekniska
ting och sysslar gärna med båtel och motor. Navigation i
alla former gillar jag också.

- 8 -
FRÅN GÄVLE TILL
ST. PETERSBURG MED FORTINA
Vintern 2010 började vi att planera en seglats till St. Petersburg.
Genom Svenska Kryssarklubbens agent i Ryssland fick
vi god hjälp med all pappersexercis. Visum, passkopior, båtspecifikation
och en hel massa andra blanketter. Han bokade
också gästplats i en av de två hamnar i St. Petersburg där
man kan ligga som gästande båt. Hela familjen följde med.
Jag Ann-Marie, min man Gustaf och våra tre barn, Erik 18 år,
Anna 17 år och Kristin 13 år. Lite trångt är det i Fortina men
det fungerar bra.
Vi lämnade hemmahamnen i Gävle på midsommaraftons eftermiddag men
fick direkt vända åter för att hämta guideboken till St. Petersburg som vi
glömt. Lite hopplöst kändes det att behöva vända ytterligare en gång för att få
med kikaren. Så äntligen var vi på väg mot Åland. Soligt och varmt, sydvästlig
vind 4-5 m/s. Så småningom stiltje men mycket gammal sjö. Flickorna och
jag blev sjösjuka. Efter många timmars segling anlände vi till Hamnsundet på
Saltvik vid femtiden på morgonen. Vi sov länge, gick en promenad, tankade
och fick tips på fin färdväg från Hamnsundet utanför utmärkt område. Kl.
16.00 avgick vi, en fin och solig dag, lugnt och stilla. Vi såg inte en båt under
hela dagen. Vi lade till för natthamn på Enklinge och fortsatte sedan dagen
därpå till Helsingeholm. Vi hade köpt en finsk- svensk gästhamnsguide som
var väldigt dyr men mycket bra. Nu lämnade vi Åländskt farvatten för fortsatt
segling i Skärgårdshavet. Fantastiskt vackert överallt och dessutom strålande
sommarväder. I Hangö låg vi i en stor fin gästhamn med alla bekvämligheter.
Eftersom gästhamnen var byggd på småskär med pontoner utan landförbindelse
fick vi åka minifärja in till fastlandet. I Hangö passade vi på att proviantera
lite och äta pizza. Från Hangö avgick vi vid 10-tiden på förmiddagen
och anlände till Helsingfors tretton timmar senare. Ganska trötta lade vi till i
gästhamnen på Sveaborg. Ett fantastiskt och fascinerande ställe. Kranar, stor
torrdocka, gamla byggnader och båtar.

- 9 -
Erik Sjöberg hissar ryska fl aggan på väg in mot
Sankt Petersburg.
Foto: Ann-Marie Sjöberg
kliv ombord du också!
Hos oss möts du av genuint båtintresserade
personer och försvinner inte i mängden.
bli en i ett exklusivt gäng du också!
ring 08-541 717 50
Försäkringen din båt Förtjänar!
www.svenskasjo.se · 08-541 717 50

- 10 -
Eftersom vi var angelägna att komma till St.Petersburg inom rimlig tid kunde
vi inte segla i den utsträckning vi hade önskat utan har gått en hel del för
motor. Vi lämnade Helsingfors tidigt på morgonen och hade tagit sikte på
Fagerö. Där var det fullt i gästhamnen och vi var tvungna att ligga långsides
utanför en annan båt för att få plats. Förklaringen till trängseln var att det var
dans den kvällen. Vi hade funderingar på att avgå mot gränsen under kvällen
men, ett rejält sommaråskväder gjorde att vi beslöt oss för att ligga kvar. På
morgonen fanns det gott om plats och vi flyttade oss till en egen plats. Vi passade
på att se oss omkring, duscha och proviantera. Vi såg till några utländska
båtar men inte många och inga svenska.
Innan vi lämnade finskt farvatten skulle vi till Sjöbevakningsstationen på
Haapasaari (Aspö) för att klarera ut. Vi hade fått instruktioner av vår ryske
agent att gå in i ryskt farvatten mellan två angivna bojar och anropa den ryska
kustbevakningen. Vi fick därefter inte lämna den utmärkta farleden. Vi hissade
rysk gästflagg och började den lååånga resan in mot St. Petersburg.Vi
visste ju att Finska viken är djup men det kändes ändå som att den aldrig tog
slut. Vi låg så långt styrbord vi kunde i farleden för att hålla undan från alla
lastfartyg och passagerarbåtar som passerade oss. Så småningom kom vi till
Kronstadt, den fästning som ligger i inloppet till St. Petersburg och trodde
Tidig morgon i Hamnsundet på Saltvik, Åland. Sonen Erik och maken Gustaf
Sjöberg.
Foto: Ann-Marie Sjöberg

- 11 -
att vi snart skulle vara framme, men det var många timmar kvar. Det var
mycket trafik, allt från lastfartyg, pråmar och militärfartyg till en segelskuta,
motorbåtar och segelbåtar. Dessutom gick det snabba bärplansbåtar i skytteltrafik
fram och tillbaka. Vi lyckades navigera oss fram till tullhuset där vi
skulle anmäla oss. Vi fick vänta en bra stund innan en tulltjänsteman kom och
kontrollerade oss genom ”face control”. Sedan fick vi vänta en stund till innan
näste tulltjänsteman kom för att inspektera båten men därefter kunde vi bege
oss mot hamnen där vi bokat gästplats.
Vi låg i River Yacht Clubs hamn. En gammal (150 år) anrik båtklubb som
överlevt kommunisttiden. Nu ägs nya hamnen av staden och en marina vilket
har gjort att det mest är stora fina motorbåtar som ligger där. De gamla
segelbåtarna har fått dra sig undan till lite mer spartanska områden. Hamnen
var egentligen inte alls anpassad för gästande båtar på det sätt vi är vana vid.
Vi hade möjlighet att låna dusch i personalutrymme i källaren. Två toaletter
fanns det i närheten vilka vi delade med en restaurant som låg intill. Det fanns
ingen kiosk eller affär i närheten utan man fick promenera några hundra meter
för att komma till trådbussen och sedan åka några hållplatser för att komma
till närmaste affär. Vi vågade inte fylla på vatten i båten utan släpade stora
vattenflaskor från affären. Det var trevlig och hjälpsam personal och även om
inte alla pratade engelska så bra så gick det att göra sig förstådd.
Det fanns mycket att se men eftersom det var så oerhört varmt – närmare 40
grader – orkade vi inte så mycket åt gången. Sonen flög hem redan efter tre
dagar men vi andra stannade fem dagar. Det var samma procedur när vi skulle
lämna Ryssland som när vi kom. Först till tullen för att klarera ut, vilket tog
sin tid och sedan följa den utstakade farleden tillbaka till Finland. Vi frågade
om det fanns möjlighet att gå längs med kusten i stället och det hade vi kunnat
göra men vi hade inte tillåtelse att gå iland. Som tur var hade vi lugnt och
fint väder under resan tillbaka och ankom till Haapasaari (Aspö) tidigt på
morgonen. Vi låg kvar där och kände oss nästan hemma igen. Badade och
slöade i det härliga sommarvädret.
Från Haapasaari gick vi sedan till Lovisa och därifrån till Helsingfors. I Helsingfors
låg vi nu vid Nyländska Jaktklubben mitt i centrala Helsingfors. Vi låg
kvar en dag i Helsingfors och passade på att vila och shoppa lite. Vi lämnade
Helsingfors tidigt på morgonen och ankom till Hangö på kvällen. Det var
förfärligt varmt, vi badade från båten under färden för att stå ut. Från Hangö
gick vi mot Kökar och lade till där sent kvällen därpå. Vi hade tur och fick en
gästplats trots att det såg omöjligt ut. Vi gav oss iväg igen morgonen därpå

- 12 -
och funderade så småningom på varför vi var helt ensam segelbåt. Maken
anade oråd och jodå, den tänkta leden stängdes av en bro. Navigatören (undertecknad)
fick skämmas men lyckades hitta en - visade det sig – genväg.
Ankom till Mariehamn på kvällen och fick den sista gästplatsen. På grund av
Ålands Sjödagar och FM för 606 fanns det inte en ytterligare gästplats att uppbringa.
Flera båtar fick helt enkelt vända om.
I Mariehamn passade vi på att titta på fina snipor i sjökvarteren, laga toaletten
(maken alltså), titta på 606:or och slöa lite. Vi började längta hem och avgick
från Mariehamn kl. 05.30 svensk tid för att lägga till hemma kl. 20.00. Precis
när vi lagt fast hann kallfronten ifatt oss och regnet började.
Vi har haft en fantastisk semestersegling under dryga tre veckor. Ett äventyr
att tänka tillbaka på under den mörka och kalla tiden på året.
Vår rutt: Gävle – Hamnsundet – Enklinge – Helsingholm – Hangö – Helsingfors
– Fagerö – St.Petersburg – Haapasaari (Aspö) – Lovisa – Helsingfors
– Hangö - Kökar – Mariehamn – Gävle.
Text: Ann-Marie Sjöberg
På hemsidan finner du alla våra båtar!

- 13 -
Gustaf, Anna och Kristin beundrar sniporna i Mariehamn.
Foto: Ann-Marie Sjöberg

- 14 -
Linjett - ett generationsföretag
Vi är många som drömt om att bygga vår egen båt. Men hur gör man
egentligen? I slutet av november förra året gav far och son Gustafsson
från Rosättara Båtvarv oss inblicken i hur det kan gå till när proffs
konstuerar båtar.
Till föreläsningen förväntades cirka 25 personer, men det kom dubbelt så
många. Rosättra Båtvarv är ett familjeägt företag i flera generationen som
specialiserat sig på att bygga och serva sin egen konstruktion av segelbåten
Linjett. Det var i september 1886 som Erik Jansson från Rosättra gård
började att bygga båtar. Sedan dess har det bara fortsatt att byggas båtar,
något som gör varvet till ett av landets äldsta. Mats driver varvet med sina
söner Daniel, Kristoffer och Markus.
– Vi bygger båtarna mycket traditionellt och kundanpassat. Beprövade och
gedigna konstruktioner används. Vi söner försöker digitalisera mer och
modernisera processen, säger Daniel Gustafsson. Samtidigt som det är vårt
arv som alltid skall återspeglas i dagens båtar.
Plastbåt i 1:10 modell
Då berättar Mats Gustafsson hur han på 60- och 70-talet byggde
Laurinkostrar och kappseglade mot de snabbare plastbåtarna som började
produceras. Tanken på en egen segelbåt av plast började väckas hos de tre
bröderna Ola, Jan och Mats Gustafsson. De skapade en båt i 1:10 modell och
testade denna i badkaret, och tog med den till Vätö-sundet. När flytlägen,
skrovlinjer och deplacement sedan stämmde med de eftersökta formerna
så kapades modellen upp och en spantruta kunde ritas. Därefter så bygdes
ett fullstort skrov med däck och inredning. Sedan provseglades den på
kappseglingar. Så går det till än idag. Efter en sommar med tester görs
eventuella justeringar och en form skapas. Efter det börjar serieproduktionen.
– Utvecklingsprocessen tar sin tid men de klassiska modellerna skall hålla i
12-15 år så det är viktigt att samtliga båtar blir bra, säger Daniel Gustafsson.
Att bygga klart en båt tar cirka sex till åtta månader med två man, då är
lamineringen av skrov och däck inte medräknat. Detta tar ytterligare ett par
veckor.
Färdiga båtar populärast
För några år sedan var det mycket populärt att beställa ett färdigt skrov och

- 15 -
däck, det vill säga båten var klar till 75 procent, sedan satte ägaren själv in
interiör eller delar av interiören. De får fortfarande sådana beställningar på
”halvfabrikat”, men det har blivit vanligare med beställningar på helt färdiga
båtar, något som dominerar produktionen idag. Detta beror främst på att
byggprocessen blir komplexare och installationerna blir svårare att hantera,
samtidigt som värdet på båtarna har stigit.
Text: Angelika Fredrikson
Daniel Gustafsson (t .v.) håller handen på den senaste modellen. Mats Gustafsson
(t.h.) började bygga den första plastmodellen på 70- talet tillsammans
med sina bröder efter att ha tävlat mot andra båtar byggda i plast.
Foto: Hampus Olsson

- 16 -
Gammal kärlek rostar aldrig
Till slut sågs vi igen. Efter 50 långa år utan en enda kontakt. År 1962 tillbringade vi ett
helt underbart sommarlov tillsammans, fram och tillbaka mellan Danmark, Tyskland,
Finland och Sverige. Men, när sommarlovet var över tog också vår bekantskap slut.
Men så låg hon plötsligt där vid en kaj i Helsingfors – M/F Tärnö en f d ångbåt på
330 ton.
År 1962 kunde fortfarande alla skolungdomar få sommarjobb om de ville, åtminstone
om man var 12 - 13 år. Skulle man gå på sjön måste man dock vara
16 år. Eftersom jag var ett år yngre än mina klasskompisar, blev jag otroligt
avundsjuk när de året före berättade om att de skulle gå på sjön under sommarlovet.
Inte blev avundsjukan mindre när de kom hem och berättade om
sina turer till Sydamerika, Medelhavet och USA, och allt de varit med om .
Redo för äventyret
Men 1962 då var även jag 16 år. Jag gick till Arbetsförmedlingen och sa att jag
ville ut på sjön. Det skulle gå bra, men först lite pappershantering och läkarundersökning.
När Wassermann-provet (en smärre åderlåtning) visade att jag
inte hade syfilis så var allt klart. Sånär som att det inte längre fanns plats på
några båtar till Rio eller New York eller Casablanca. Det man kunde erbjuda
var ”Stor kustsjöfart” det vill säga Nordsjön - Östersjön – Bottenhavet. Men
för en inlandsbo som jag lät det tillräckligt bra så jag tog emot tåg- och bussbiljett
ner till Bovallstrand i Bohuslän där jag skulle mönstra på.
När bussen äntligen kom över det sista krönet före Bovallstrand kunde jag se
ett litet fartyg nere vid en kaj. Det var M/F Tärnö, ett nitat lastfartyg på 330
dödviktton. När hon byggdes år 1900 hette hon Mars, sedan Anton och nu
hette hon Tärnö. Ni vet: Fruar och båtar – de byter namn när de byter ägare.
Så var det i alla fall förr i tiden. Från början var Tärnö (Mars) utrustad med
ångmaskin men den ersattes 1949 med en dieselmotor som nu drog hiskeliga
mängder smörjolja.
Jag höll på att vända innan jag gick ombord när jag fick se att man höll på att
fylla hela båten med gatsten. Men man fick syn på mig från fartyget och jag
välkomnades ombord. I och med att jag klev ombord blev vi Sveriges enda
fullbemannade fartyg: Kapten Hugo Görling, Styrman Ante, en matros, en
kocka och två jungmän, varav jag var den ene.
Gatstenen skulle till Luleå, men innan dess behövde vi bunkra i Smögen. På

- 17 -
vägen dit, det är väl ungefär som från Fliskär till Lövgrund, så blev jag sjösjuk
trots att vattnet var nästan blankt. Jag fick gå till kojs tidigt och nästa dag var
jag bra. Senare under sommaren fick jag revansch när både matros, kocka och
den andre jungmannen låg däckade av en rejäl kuling. Då stod jag och styrde
på väg mellan Pateniemi, Uleåborg och Århus i Danmark. Vi hade lastat brädor
i Pateniemi, högt över däcket, så det gungade rejält.
Hälsa på fruarna
Det var andra tider då. När vi gick vidare från Smögen mot Luleå så blev vi
tvungna att stanna över natten i Halmstad. Där bodde styrman och han hade
inte träffat sin fru på länge. Sedan stannade vi i Kalmar för inte heller kapten
hade träffat sin fru på länge. Däremellan hann vi med att ligga och driva och
tuta i Öresund på grund av dimma. Vi passade på att pilka lite torsk till en
oväntat fin middag den kvällen.
Vi gick genom Stockholms skärgård en klar sommarkväll när solen knappt
gick ned. En otroligt vacker kväll och natur som egentligen borde medfört
att jag skulle blivit sjöman för alltid. Men i den där åldern så var det många
intressen som drog åt olika håll. Ja, sen blev det ett stopp på Blidö också där
skepparen och styrman hade gemensamma vänner. Vi jungmän smorde på
oss det nyligen inhandlade Floridavattnet och fick gå på promenad och dricka
te med döttrarna i familjen.
Vi kom till Luleå så småningom och kunde lossa gatstenen. Sedan kajkade vi
runt mellan Finland, Sverige, Danmark och Tyskland den alltför korta sommaren.
Peters Bar i Århus finns visst inte längre. Eternitfabriken i Lomma
är tack och lov nerlagd och det krävdes tydligen mer än en last eternitrör för
att få asbestos. Och skyltfönstren på Klemenstrasse i Lübeck, som var så olik
julskyltningen hemma i Avesta, ser nog annorlunda ut nu.
En sommar på ett så pass litet fartyg var egentligen det bästa som man kunde
få. Jag fick prova på allt: Styra, ta ut kurser, knacka rost, sköta maskin, vara
utkik i dimman, hjälpa till med lastning och lossning och fick se att världen
var lite större än Avesta och Dalarna. Men sen tog sommaren slut, studierna
krävde mer tid och jag tappade kontakten med mina vänner på Tärnö.
Hösten 2011, knappa 50 år senare, höll jag ett föredrag på Club Maritime i
Gävle om vår segling i Norge. För att vara lite rolig, så började jag med att
säga att jag från början är en landkrabba men att jag hade en tidig knytning till
sjöfart och Gävle eftersom M/F Tärnö då ägdes av en lots i Gävle. En åhö-

- 18 -
rare började då skruva lite på sig, det blev lite fnitter och så sa hans kompis:
Han har också ägt Tärnö!
Vi pratade en del efter föredraget och då fick jag reda på att Tärnö, eller Anton,
eller Mars som den också hetat fortfarande existerade. Den hade senast
legat som restaurangbåt i Helsingfors. Även om den var i dåligt skick så flöt
den och låg troligen kvar i Helsingfors.
Besöka ett gammalt skrov
Minnen dök upp och en plan om en nostalgitripp för att få se Tärnö en gång
till tog form. Det fanns några billiga resor till Helsingfors i januari. Hustrun
Cecilia följde också med, även om hon var lite tveksam till att åka så långt för
att titta på en gammal plåtskorv. Helsingfors Turistbyrå ordnade en kontakt
på Helsingfors Hamn som mailade en kartskiss som visade att Mars, som hon
nu hette igen, låg vid en kaj i Sompasaari. Samtidigt skulle vi kolla om man
skötte om briggen Gerda på ett sätt som hon förtjänade. Allt klart, en söndag
i januari landade vi på Vanda flygplats. Efter att ha installerat oss på hotellet
kunde jag efter ett par timmars vandrande återse Tärnö/Mars där hon låg vid
en vintrig kaj. Skymningen var skonsam mot henne men gjorde fotografering

- 19 -
Kjell framför Tärnö vid kajen i Sompasaari i Helsingfors
Foto: Cecilia Olsson
svår så vi beslöt oss för att återvända nästa dag. Nästa dag var ljuset för fotografering
bättre. Och visst kunde jag känna igen Tärnö, men hon hade åldrats.
Men vem har inte det på 50 år? Några nitar hade gett upp så de var igensvetsade,
styrhytten såg bedrövlig ut, mastkranarna var borta och så hade man satt
upp en kökshytt mitt på, samt hade ett restaurangtält över aktre lastutrymmet.
Nu var hon gråblå men det dolde inte alla rostfläckar. Så även gammal kärlek
rostar, men trots det blev det en riktig nostalgitripp.
En annan yngre bekant vi hälsade på var Gerda. Hon låg så fint vid Vedkajen
på östra sidan av Helsingfors centrum. Låg och vilade över vintern och gjorde
sig beredd att ta ombord gäster till sommaren. Hoppas hon tar en tur till
Gävle.
Namnet är fortfarande Gerda, Gefle och vid landgången tyckte jag att jag såg
en skylt där det stod ”Välkommen ombord”.
Text: Kjell Olsson

- 20 -
Dagmar rev ner tre båtar
Mitt under julhelgen sveper stormen Dagmar in över Sverige,
och Fliskär. Med sina starka vindar blåser hon av presenningar,
lever om, och lämnar permanenta skador efter sig.
– Samma dag som det hände såg jag på nyheterna att det var
Gävleborg som var drabbat, säger båtägaren Ronnie Helin.
Hur fick du reda på att din båt var drabbad?
– Jag firade jul i Jämtland och hade hört att en storm var på väg mot Sverige.
Senare på kvällen var det en vän som ringde och berättade vad som hänt.
Hur har båten skadats?
– Det är krosskador på sidan av båten. Rodret sitter lite snett och det går inte
att vrida det helt ut i ena ändläget.
Är den försäkrad?
– Den är helförsäkrad.
Går den att renovera och att segla, eller måste du köpa en annan båt?
– Vet inte ännu.
Hur blir det med segling i sommar?
– I somras tyckte vi att ungarna var stora nog för en rejäl segeltur. Vi gjorde i
ordning båten och seglade ner till Stockholms skärgård. Vi låg ute i två veckor.
Tanken var att göra om det nu i sommar. Alternativet kan bli en bilsemester
med tält.
Text: Angelika Fredrikson

- 21 -
Skrovet krossades ordentligt när båten blåste ner.
Specialsömnad till båtar • husvagnar • husbilar
bussar • lastbilar • tält • vindskydd • soltak mm.
Rälsgatan 6B, 800 15 Gävle
Tel 026-109019, info@syverksta.se, www.syverksta.se
Foto: Ronnie Helin

- 22 -
Allt för sjön - Älvsjömässan
Nu är det snart dags för vårens båtmässa. Du vet väl
om att kretsen chartrar en buss för detta ändamål?
När: 10 mars
Tid: Klockan 8:00 avgår bussen från Lantmäteriets
parkering (Gävle).
Pris: 300 kronor för resa tur och retur samt inträde. För
icke medlemmar kostar det 350 kronor. (Tips: passa på att
bli medlem direkt på bussen och betala medlemspriset
istället!)
Anmälan: Sätt in pengar på Eggegrundkretsens bankgiro:
5139-0771
Kom ihåg att skriva vem/ vilka ni är och ett kontonummer
som vi kan sända tillbaka pengarna på om det mot
förmodan skulle bli för få anmälningar.
Sista dag för anmälan är 28 februari.
Vid eventuella frågor kontakta:
Cecilia Olsson, tfn: 026- 25 81 26
Varmt Välkomna!

- 23 -

- 24 -
Kryssarklubbens nya webb - www.sxk.se
Efter många års användande hade Svenska Kryssarklubbens
webblösning blivit statisk och kändes gammal. SXK beslöt för dryga
året sedan att utveckla en ny lösning. En lösning som förutom ett
modernare gränssnitt skulle kunna administreras på ett enkelt sätt och
av många personer - funktionärer på alla nivåer.
Utifrån den kravspecifikation som arbetades fram fick en webbdesigner i
uppdrag att rita den nya webben. Det visuella intrycket skulle kännas hav och
sommar - att längta ut på havet och bli inspirerad att ge sig iväg på en kort
eller lång seglats för segel eller motor. Och där lyckades man bra.
Ny webb ett lyft
Vad som inte riktigt lyckades så bra var jobbet med att bygga sajten. Det
jobbet tog av olika anledningar mycket längre tid än vad som beräknades.
www.sxk.se skulle ha varit klar den sisata april ifjol - men icke. Nu i januari
2012 känns den någorlunda klar för att gå vidare mot en version 2.0. Nästan
ett år försenad. Trots lite motgångar har SXK nu en ny webb och det är
verkligen ett lyft för verksamheten och oss medlemmar. Det viktiga nu är
att alla börjar använda de funktioner som finns i den - surfar in och aktivera
era webbkonton. Med en personlig inloggning så kommer man djupare in i
webben och får tillgång till mer unik information än en som endast besöker
webben som gäst.
Unik info för medlemmar
Under rubriken “Sjökort” kommer medlemmar att få tillgång till unik
Kryssarklubb information som t.ex positionerna för alla de “blå-bojarna”
längs våra kuster. Förutom alla de tips om platser och leder som medlemmar
inom sinom tid själva kommer att lägga upp i sjökorten. Alla de aktiviteter
från möten inom kretsar till eskadar på riksnivå finns att tillgå och att anmäla
sig till. Kryssarklubbens utbud av prylar, kläder, böcker och unika sjökort
kan man köpa i “Butiken” - om man är medlem förstås. Och mycket mer
finns där. Vill man “blogga” om sin nästa seglats så kan man få ett konto där
berättandet kan utvecklas till en riktig skatt att följa. “SXK Forum” öppnar
snart där man kan delta i och läsa alla intressanta och intellegenta diskussioner

- 25 -
om teknik, juridik och varför inte “mat om bord”. Det är du som medlem
som bestämmer.
Det kommer mer
Infonämnden inom SXK har som uppgift att vidareutveckla webbens
funktionalitet och intryck mot www.sxk.se/ver 2.0. Vi jobbar mot en mer
dynamisk första sida och ger förslag om förbättrad teknisk funktionalitet.
Även att integrera www.pakryss.se in i huvudwebben är ett viktigt steg.
Surfa in på www.sxk.se och använd den. Den har sina brister men det kommer
mera…
Text: Frank Arnoldsson
Ordf. Infonämnden
VÄLKOMMEN TILL
Vi har kurser i
Förarintyg VHF-Båtradio
Kustskepparintyg Distanskurser
Manöverintyg för högfartsbåt
Vill du veta mer?
Ring 026-60 50 80 eller gå in på vår hemsida www.medborgarskolan.se

- 26 -

Som medlem med inloggning kan man
enkelt ta del av andra medlemmars
tips och bilder från olika platser.
- 27 -

- 28 -
Drömmen gick upp i lågor
Det är en helt vanlig tisdag morgon. Rolf Samuelsson ligger
fortfarande och sover i sin säng, ännu lyckligt ovetande om
att hans drömmar just nu slukas av lågorna ute på Fliskär.
– Jag kunde aldrig föreställa mig att jag skulle förlora båten
på land. Det existerade inte i min värld, säger han.
Det är natten till tisdagen 17 januari. Nattvakten har just gått av sitt sedvanliga
pass när det händer. Ett tidningsbud ser att det brinner på Fliskär och larmar
112. Brandkåren rycker ut med full styrka för att släcka, inte bara en utan två
bränder. Bränder som nu är rubricerade som grov mordbrand. Totalt har fem
båtar blivit skadade till följd av attentatet.
Bavaria 36
– Den var specialutrustad och hade allt vi behövde. Det var min och min frus
ögonsten, vi har lagt ner så mycket tid och arbete på den och vi har så många
fina minnen, säger Rolf Samuelsson.
Tur i oturen har Rolf försäkrat båten, men det belopp som båten är försäkrad
för är inte i närheten av anskaffningsvärdet, och han vet inte om det går att
hitta en likvärdig båt med samma generösa utrustning.
– Jag vet inte om det finns kraft att börja om. Man får ta en dag i sänder och
låta allt sjunka in, säger han.
Ingen naturlig orsak
– Vi misstänker att branden är anlagd. Det finns ingen naturlig orsak till
hur bränderna kommit att sprida sig. Brand nummer två slocknade själv,
men teknisk bevisning visar att elden är anlagd, säger Kaljo Poltrago vid
Gävleborgspolisen.
Misstänker ni en eller flera gärningmän?
– Fler än en person kan ha varit delaktiga, men vi vet ännu inte, säger han.
Hur kan man skydda sig mot att detta händer?
– Det är väldigt svårt att skydda sig mot. Men med hjälp av nattvakter och

- 29 -
övervakningskameror kan man skydda sig lite, säger han.
De övervakningskameror som hunnit gås igenom av polisen har ännu inte lett
utredningen framåt, när intervjun görs 23 januari. Någon misstänkt finns inte
i dagläget.
Text: Angelika Fredrikson
Rolf Samuelssons båt är bortfraktad från Fliskär, men kvar står en annan
båtägares utbrända båt, som också blev totalförstörd under samma natt.
Foto: Angelika Fredrikson

- 30 -

- 31 -
Kalendarium 2012
Januari
30 måndag Styrelsemöte
Februari
15 Kompassen nr 1
20 måndag Styrelsemöte
Mars
2 - 11 Båtmässa - Allt för sjön
10 Bussresa - Allt för sjön
26 måndag Styrelsemöte
April
15 Kompassen nr 2
30 måndag Styrelsemöte
Maj
1 Prylbytardag
12 Sjösättningsfest
17 - 20 tor - sön Ålandseskader
28 måndag Styrelsemöte
Juni
1- 2 24-timmars
9 Sommarutflykt till Eggegrund
22 Midsommaräff på Iggön
Juli
Augusti
25-26 fre - sön Axmareskader/Lyskväll
27 måndag Styrelsemöte
31 - 1 24-timmars
September
8- 9 Storjungfrueskader, ledare: Cecilia och Kjell Olsson
24 måndag Styrelsemöte
Oktober
15 Kompassen nr 3
29 måndag Styrelsemöte
November
Årsmöte
26 måndag Styrelsemöte
December
måndag Styrelsemöte