26 Forskardagar i Stockholm - Välkommen till Reumatikertidningens ...

More documents

Recommendations

Info

Riskfaktorer för hjärt-/kärlsjukdom vid reumatism Elisabet Svenungsson föreläste inför en mycket frågvis och kunskapstörstande publik om nya samband mellan hjärt-/ kärlsjukdom och reumatisk sjukdom, företrädesvis SLE. På Karolinska sjukhuset har hon tillsammans med docent Johan Frostegård genomfört en studie om riskfaktorer för dessa komplikationer vid SLE. Reumatiska besvär vid Psoriasis Överläkare Ulf Hirsch från Huddinge Universitetssjukhus, föreläste om psoriasisartrit (PsoA) som hör till gruppen spondylartriter, liksom till exempel Bechterew. 40-50% av PsoApatienterna har vävnadsantigenet HLA Fibromyalgi - varför gör det ont? Med dr. Eva Kosek från Rehabiliteringsmedicinska kliniken på Karolinska sjukhuset föreläste om fibromyalgi (FMS). Hon berättade att man inte säkert vet varför man får FMS, men att man sett samband med långvarig lokaliserad smärta i nacke, axlar och ländrygg. 25% med dessa besvär utvecklar FMS. Även vid whiplashskada har man sett att 22% får FMS. All forskning idag visar att orsaken är central sensibilisering, att det egna nervsystemet börjar förstärka smärtsignaler, så att sådant som normalt inte är smärtsamt blir det. Vad det gäller stress/överbelastning och psykiska problem finns det idag inga övertygande fynd i forskningen. Att FMS skulle utlösas efter en infektion finns det inte heller några säkra hållpunkter för. Eva Kosek menar att FMS inte är något enhetligt smärtsyndrom, utan snarare en oavbruten följd av olika symtom som börjar lokalt och som sedan blir generella, att det är ett gränsförlopp. Idag finns det mycket stöd för detta i den internationella forskningen. Genom att identifiera riskpersoner med lokaliserad smärta och genom tidigt insatt behandling kanske man kan förebygga en utveckling mot FMS. Något som sysselsätter De första resultaten är bearbetade och sammanfattningsvis visade de på att SLE-patienter med hjärt-/kärlsjukdom har mer blodfettsrubbningar med uttalad inflammation samt högre värden på homocystein, som är en aminosyra, vilken utgör en risk för blodpropp. B 27, en biologisk markör på de vita blodkropparna. Det är vanligt att internationella kriterier fastställs av American College of Rheumatology (ACR) så att man internationellt vet om man talar om samma tillstånd. många forskningsmässigt idag. Syrebrist Förklaringen till varför det gör ont ligger i syrebrist i muskulaturen, störd funktion av kroppens egna smärthämmande system och kroppens alarmfunktioner samt sömnstörning. Vad som är hönan eller ägget vad det gäller sömnstörning vet man ännu inte. Det kan vara smärta som ger sömnproblem eller sömnstörning som ger smärta. Eva Kosek framhöll att vikten av att alla med FMS ska kräva att bli ordentligt undersökta, och att man måste utesluta andra behandlingsbara sjukdomar. Efter en ordentligt undersökning behöver man sedan inte fortsätta att gå på täta läkarbesök. För att underlätta sin situation kan man själv försöka: • hitta lämplig fysisk aktivitet som man mår bra av. Det är viktigt att bibehålla och förbättra funktionen. Börja på låg nivå och öka träningsintensiteten gradvis. • få smärtlindring, finns idag inga tillräckligt bra mediciner. Värme, massage, TENS, akupunktur kan vara bra. • få rehabilitering • lära sig att hantera och att leva med sin smärta, hitta vad man själv Docent Ove Törring och Birgitta Tengstrand Avsaknaden av ACR-kriterier för PsoA gör att det är svårt att jämföra vetenskapliga studier och det försvårar för forskningen. Eva Kosek kan göra för att må bra, så kallad coping. Vad gäller läkemedel så pågår det ”hemliga” prövningar utifrån nya infallsvinklar på läkemedel. Avslutningsvis tror Eva Kosek att kunskapen om FMS och därigenom attityden till sjukdomen långsamt blir bättre. Numera får alla läkarkandidater undervisning om FMS. Och förhoppningsvis kan den nya specialiten, smärtlindring, leda till fler smärtkliniker och att kunskapen om FMS sprider sig till fler specialiteter. Det har också stor betydelse att forskare idag är överens, men de borde skriva mer i vetenskapliga tidskrifter för att sprida kunskap. REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001 27
Reumatikerförbundets forskardagar - Linköping - Stockholm - Uppsala Professor Lars klareskog fanns naturligtvis på plats Ulf Hirsch Nya läkemedelsterapier inklusive kombinationsbehandlingar vid ledgångsreumatism Med dr Johan Bratt kommer från Huddinge universitetssjukhus där man tillsammans med Karolinska sjukhuset bedriver ett forskningssamarbete för att försöka ta reda på varför vissa patienter svarar på mediciner mot RA och andra inte. Forskarna strävar efter att hitta så kallade prognosmarkörer för tidigt försämrad ledfunktion och förekommande röntgenförändringar, kraftigt förhöjd sänka samt positiv reumatoidfaktor (ca 8 av 10 har reumatoidfaktor). De som har reumatoidfaktor löper större risk än övriga att utveckla en aggressiv RA. Valet av behandling beror på grad av inflammation, både allmän- och 28 REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001 ledinflammation, förekomst av extraartikulära manifestationer, grad av funktionsnedsättning, förekomst av broskdestruktion samt förekomst av annan sjukdom. Principerna för kombinationsbehandling vid RA är att man lägger till eller motsatsen att man startar direkt med flera preparat och därefter plockar bort en efter en. De erfarenheter från Enbrelmedicineringen som kommit fram genom forskningen på Huddinge och Karolinska visar att • Samtliga patienter lärde sig ta medicinen helt själva • Ges subcutant, 25 mg två gånger per vecka • Medelålder 55 år Kan fysisk träning påverka artrosförloppet? Artrosföreläsningen var den mest efterfrågade. Med Dr. sjukgymnast Ewa Roos började med att berätta om sin forskning som främst gäller knäledsartros hos unga kvinnor, som utvecklas efter minisk- eller korsbandsskador under fotbollsspel. Hon underströk hur viktigt det är att i ett tidigt skede nå dessa flickor och deras tränare för att få dem att träna rätt och att förebygga skador senare i livet. – Ledsvikt är ett bra beskrivande svenskt ord för artros, säger Ewa Roos. Ett sjukdomstillstånd, där ledens brosk, ben, ledband, ledhinna och ledvätska påverkas - hela leden drabbas. Viktigt är att vid en konsultation ta hänsyn till hur patienten känner och lyssna, då det ofta finns ett dåligt samband mellan symptom och vad man ser på röntgen. Alla kan drabbas av artros. De stora riskfaktorerna är: Att vara kvinna, genetiska faktorer, ledskador, överbelastning, (i arbete och elitidrott), muskelsvaghet och övervikt. Det kan räcka med att gå ned 3 - 10 kg i vikt. Träning är viktigt Ewa Roos framhöll att träning är livsviktigt. Motion varje dag är att • 90% kvinnor • RA-duration 12 år • Tidigt antal DMARD 6 • 1/3 klart förbättrade • 1/3 förbättrade • 1/3 svarade inte alls Erfarenheter från Remicade-medicinering visar samma resultat som med Enbrel, förutom att Enbrel ges intravenöst. Inför framtiden hoppades Johan Bratt på att nya TNF-blockerare utvecklas, att de blir enklare och billigare att framställa, samtidigt som de får färre biverkningar, kan ges med längre intervaller och administreras enklare. rekommendera. Man kan dela upp 30 minuter om dagen på kortare pass, vilket kan kännas lättare för många. Viktigt är att gå på mjuka underlag med bra stötdämpande skor och att använda käpp för det minskar den inre belastningen. För många kan en kil i skon avlasta eller ett ortos (bandage) ovan knät och på vaden vara ett stöd. Knätape kan hjälpa till att stödja knät i början av en träningsperiod- för att minska smärtan och våga börja. – Träning får göra ont i början. På en skala från 1 - 10 får det göra ont från 2 - 5, säger Ewa Roos. Det får göra ont under träningen, men inte
Page 1: Reumatikerförbundets forskardagar

26 Forskardagar i Stockholm - Välkommen till Reumatikertidningens ...

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?