26 Forskardagar i Stockholm - Välkommen till Reumatikertidningens ...

Reumatikerförbundets forskardagar - Linköping - Stockholm - Uppsala
En hellyckad forskningsdag blev det på Karolinska sjukhuset lördagen den 6
oktober. De mellan 350 och 400 åhörarna hade många gånger stora problem att
välja mellan fem olika föreläsningar som samtidigt gick av stapeln före paus och
fyra nya som avlöste efter paus.
– Tänk om jag kunde dela mig i fler och på det viset kunde höra på allting,
utbrast en uppgiven besökare.
Osteoporos - Kan man skydda sig mot urkalkning?
Docent Ove Törring, från Huddinge
sjukhus, berättade att osteoporosfrakturer
är vår största folksjukdom
före slaganfall och hjärt/kärlsjukdomar.
Många åhörare i den
fullsatta salen önskade få en beskrivning
av vad osteoporos är, vilket Ove
Törring i ord och bild berättade.
Osteoporos karakteriseras av
benskörhet och förändrad mikroarkitektur
som leder till nedsatt
hållfasthet och ökad risk för frakturer.
Maximal bentäthet uppnås vid 30 års
ålder. Därefter minskar benmassan
successivt under hela livet och efter
menopausen ökar benresorptionen på
grund av östrogenbortfall. De vanligaste
frakturerna uppstår i under- och
överarm, lårben och kotpelare.
Sedan femtiotalet har höftledsfrakturerna
ökat kraftigt och från
1995 till idag räknar man nästan med
en tredubbling. Kostnaden för en
höftledsoperation är idag cirka 150
000 kronor inklusive den långa
rehabiliteringstiden. Ove Törring
jämförde här med en underarmsoperation,
som kostar cirka 5 500 kronor
för att få oss att förstå att höftledsfrakturer
innebär en stor samhällseko-
26
Lyckad forskningsdag
i Stockholm
REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001
nomisk kostnad, samtidigt som det
gäller att minska det stora lidandet för
den drabbade i tid.
Birgitta Tengstrand, Specialistläkare
(Reumatologi) även hon från
Huddinge sjukhus, nämnde de viktigaste
riskfaktorerna som är:
• Tidigare frakturer
• Låg vikt och lågt BMI
• Funktionshandikapp
• Lång sjukhusvistelse
• Rökning
• Tidig menopaus
• Behandling med cortison
För att förebygga och minska risken
för fraktur kan man:
• Få ett dagligt tillskott av kalcium
och D-vitamin
• Sluta röka
• Ta kontakt med dietist, om man
har låg vikt, för att få hjälp med att
äta fullvärdig kost (får ett fullvärdigt
näringsintag)
• Söka sjukgymnast för att få hjälp
att träna rätt och med rätt belastning
• Åtgärda i hemmet för att minska
risken för snubbling och fall
• Få ett så kallat höftskydd ordinerat.
Detta består av en elastisk byxa med
hårda inlägg i fickorna på höfterna.
Detta höftskydd har enligt Birgitta
Tengstrand visat sig vara ett utomordentligt
profylaktiskt hjälpmedel.
Intressant var, att redan innan byxan
tagits på, eller föreskrivits och/eller
hämtats ut, så påvisades en märkbar
minskning av skador! Då byxan sedan
användes regelbundet och under hela
dagen gav den ett 100 % skydd.
• Eventuellt östrogentillskott
Birgitta Tengstrand avslutade med att
berätta att trots många års kortisonanvändning,
så behöver inte kortison
skada, vilket visats i en studie. Hon
framhöll dock hur viktigt det är för
patienter som får kortison att regelbundet
mäta bentätheten, vilket
numera sker på ett enkelt och smärtfritt
sätt.
Och så poängterade hon hur
viktigt det är med regelbunden fysisk
träning, 20 minuter om dagen med
lätt och medelsvår belastning! Att röra
på sig är viktigt för att stimulera
nybildningen av ben.

Riskfaktorer för hjärt-/kärlsjukdom vid reumatism
Elisabet Svenungsson föreläste inför en
mycket frågvis och kunskapstörstande
publik om nya samband mellan hjärt-/
kärlsjukdom och reumatisk sjukdom,
företrädesvis SLE. På Karolinska
sjukhuset har hon tillsammans med
docent Johan Frostegård genomfört en
studie om riskfaktorer för dessa
komplikationer vid SLE.
Reumatiska besvär vid Psoriasis
Överläkare Ulf Hirsch från Huddinge
Universitetssjukhus, föreläste om
psoriasisartrit (PsoA) som hör till
gruppen spondylartriter, liksom till
exempel Bechterew. 40-50% av PsoApatienterna
har vävnadsantigenet HLA
Fibromyalgi - varför gör det ont?
Med dr. Eva Kosek från
Rehabiliteringsmedicinska kliniken på
Karolinska sjukhuset föreläste om
fibromyalgi (FMS). Hon berättade att
man inte säkert vet varför man får
FMS, men att man sett samband med
långvarig lokaliserad smärta i nacke,
axlar och ländrygg. 25% med dessa
besvär utvecklar FMS. Även vid
whiplashskada har man sett att 22%
får FMS.
All forskning idag visar att orsaken
är central sensibilisering, att det egna
nervsystemet börjar förstärka smärtsignaler,
så att sådant som normalt
inte är smärtsamt blir det. Vad det
gäller stress/överbelastning och
psykiska problem finns det idag inga
övertygande fynd i forskningen. Att
FMS skulle utlösas efter en infektion
finns det inte heller några säkra
hållpunkter för.
Eva Kosek menar att FMS inte är
något enhetligt smärtsyndrom, utan
snarare en oavbruten följd av olika
symtom som börjar lokalt och som
sedan blir generella, att det är ett
gränsförlopp. Idag finns det mycket
stöd för detta i den internationella
forskningen. Genom att identifiera
riskpersoner med lokaliserad smärta
och genom tidigt insatt behandling
kanske man kan förebygga en utveckling
mot FMS. Något som sysselsätter
De första resultaten är bearbetade
och sammanfattningsvis visade de på
att SLE-patienter med hjärt-/kärlsjukdom
har mer blodfettsrubbningar med
uttalad inflammation samt högre
värden på homocystein, som är en
aminosyra, vilken utgör en risk för
blodpropp.
B 27, en biologisk markör på de vita
blodkropparna. Det är vanligt att
internationella kriterier fastställs av
American College of Rheumatology
(ACR) så att man internationellt vet
om man talar om samma tillstånd.
många forskningsmässigt idag.
Syrebrist
Förklaringen till varför det gör ont
ligger i syrebrist i muskulaturen, störd
funktion av kroppens egna smärthämmande
system och kroppens
alarmfunktioner samt sömnstörning.
Vad som är hönan eller ägget vad det
gäller sömnstörning vet man ännu
inte. Det kan vara smärta som ger
sömnproblem eller sömnstörning som
ger smärta. Eva Kosek framhöll att
vikten av att alla med FMS ska kräva
att bli ordentligt undersökta, och att
man måste utesluta andra
behandlingsbara sjukdomar. Efter en
ordentligt undersökning behöver man
sedan inte fortsätta att gå på täta
läkarbesök. För att underlätta sin
situation kan man själv försöka:
• hitta lämplig fysisk aktivitet som
man mår bra av. Det är viktigt att
bibehålla och förbättra funktionen.
Börja på låg nivå och öka träningsintensiteten
gradvis.
• få smärtlindring, finns idag inga
tillräckligt bra mediciner. Värme,
massage, TENS, akupunktur kan
vara bra.
• få rehabilitering
• lära sig att hantera och att leva
med sin smärta, hitta vad man själv
Docent Ove Törring och Birgitta Tengstrand
Avsaknaden av ACR-kriterier för PsoA
gör att det är svårt att jämföra vetenskapliga
studier och det försvårar för
forskningen.
Eva Kosek
kan göra för att må bra, så kallad
coping.
Vad gäller läkemedel så pågår det
”hemliga” prövningar utifrån nya
infallsvinklar på läkemedel.
Avslutningsvis tror Eva Kosek att
kunskapen om FMS och därigenom
attityden till sjukdomen långsamt blir
bättre. Numera får alla
läkarkandidater undervisning om
FMS. Och förhoppningsvis kan den
nya specialiten, smärtlindring, leda till
fler smärtkliniker och att kunskapen
om FMS sprider sig till fler specialiteter.
Det har också stor betydelse att
forskare idag är överens, men de borde
skriva mer i vetenskapliga tidskrifter
för att sprida kunskap.
REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001
27

Reumatikerförbundets forskardagar - Linköping - Stockholm - Uppsala
Professor Lars klareskog fanns naturligtvis på plats Ulf Hirsch
Nya läkemedelsterapier inklusive
kombinationsbehandlingar vid ledgångsreumatism
Med dr Johan Bratt kommer från
Huddinge universitetssjukhus där
man tillsammans med Karolinska
sjukhuset bedriver ett forskningssamarbete
för att försöka ta reda på
varför vissa patienter svarar på mediciner
mot RA och andra inte.
Forskarna strävar efter att hitta så
kallade prognosmarkörer för tidigt
försämrad ledfunktion och förekommande
röntgenförändringar, kraftigt
förhöjd sänka samt positiv
reumatoidfaktor (ca 8 av 10 har
reumatoidfaktor). De som har
reumatoidfaktor löper större risk än
övriga att utveckla en aggressiv RA.
Valet av behandling beror på grad
av inflammation, både allmän- och
28
REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001
ledinflammation, förekomst av
extraartikulära manifestationer, grad
av funktionsnedsättning, förekomst av
broskdestruktion samt förekomst av
annan sjukdom. Principerna för
kombinationsbehandling vid RA är att
man lägger till eller motsatsen att man
startar direkt med flera preparat och
därefter plockar bort en efter en.
De erfarenheter från
Enbrelmedicineringen som kommit
fram genom forskningen på Huddinge
och Karolinska visar att
• Samtliga patienter lärde sig ta
medicinen helt själva
• Ges subcutant, 25 mg två gånger
per vecka
• Medelålder 55 år
Kan fysisk träning påverka artrosförloppet?
Artrosföreläsningen var den mest
efterfrågade. Med Dr. sjukgymnast
Ewa Roos började med att berätta om
sin forskning som främst gäller
knäledsartros hos unga kvinnor, som
utvecklas efter minisk- eller
korsbandsskador under fotbollsspel.
Hon underströk hur viktigt det är att i
ett tidigt skede nå dessa flickor och
deras tränare för att få dem att träna
rätt och att förebygga skador senare i
livet.
– Ledsvikt är ett bra beskrivande
svenskt ord för artros, säger Ewa Roos.
Ett sjukdomstillstånd, där ledens
brosk, ben, ledband, ledhinna och
ledvätska påverkas - hela leden drabbas.
Viktigt är att vid en konsultation
ta hänsyn till hur patienten känner och
lyssna, då det ofta finns ett dåligt
samband mellan symptom och vad
man ser på röntgen.
Alla kan drabbas av artros. De stora
riskfaktorerna är: Att vara kvinna,
genetiska faktorer, ledskador, överbelastning,
(i arbete och elitidrott),
muskelsvaghet och övervikt. Det kan
räcka med att gå ned 3 - 10 kg i vikt.
Träning är viktigt
Ewa Roos framhöll att träning är
livsviktigt. Motion varje dag är att
• 90% kvinnor
• RA-duration 12 år
• Tidigt antal DMARD 6
• 1/3 klart förbättrade
• 1/3 förbättrade
• 1/3 svarade inte alls
Erfarenheter från Remicade-medicinering
visar samma resultat som med
Enbrel, förutom att Enbrel ges
intravenöst.
Inför framtiden hoppades Johan
Bratt på att nya TNF-blockerare
utvecklas, att de blir enklare och
billigare att framställa, samtidigt som
de får färre biverkningar, kan ges med
längre intervaller och administreras
enklare.
rekommendera. Man kan dela upp 30
minuter om dagen på kortare pass,
vilket kan kännas lättare för många.
Viktigt är att gå på mjuka underlag
med bra stötdämpande skor och att
använda käpp för det minskar den
inre belastningen. För många kan en
kil i skon avlasta eller ett ortos (bandage)
ovan knät och på vaden vara ett
stöd. Knätape kan hjälpa till att stödja
knät i början av en träningsperiod- för
att minska smärtan och våga börja.
– Träning får göra ont i början. På
en skala från 1 - 10 får det göra ont
från 2 - 5, säger Ewa Roos. Det får
göra ont under träningen, men inte

dagen därpå och inte bli värre.
Det är viktigt med smärtlindring
för att man ska orka träna. Behandlingen
kan bestå av medicin, akupunktur,
injektioner, sköljning av leden
samt glucosaminer som kosttillskott,
även om effekten ännu oklar.
– De är viktigare att man tränar än
vad man tränar med, säger Ewa Roos.
Man kan pröva sig fram. Viktigt är att
artrospatienter får remiss till sjukgymnastik
för att få ett individuellt
Nanna Svartz-priset
Reumatikerförbundets och Pharmacia
& Upjohns Nanna Svartz-pris för
framstående insatser inom den
reumatologiska forskningen delades i
år ut till professor Gunnar Sturfelt och
docent Ola Nived från Lund. Priset -
50 000 kronor – inrättades hösten
1998 till minne av Nanna Svartz,
specialist i reumatologi och professor i
medicin vid Karolinska Institutet
1938 – 1957.
Sturfelt och Nived belönades för
framstående klinisk forskning kring
den reumatiska systemsjukdomen SLE.
Vid Universitetssjukhuset i Lund har
de tillsammans byggt upp en forskning
kring SLE, som är baserad på
långvarig och noggrann undersökning
av SLE-patienter i södra Sverige. De
har arbetat såväl kliniskt som experimentellt
och noggrant kartlagt
förekomst, svårighetsgrad, prognos
samt mekanismer för SLE-sjukdomen.
Deras forskning har givit ny kunskap
som kan leda till bättre behandling av
sjukdomen. Arbetet har väckt internationell
uppmärksamhet och placerat
svensk SLE-forskning på världskartan.
Gott samarbete
Gunnar Sturfelt och Ola Nived
träffades redan 1972 i Kalmar där de
arbetade inom den internmedicinska
specialiteten. Ett år senare började de
sitt samarbete och så har det sedan
fortsatt. Till en början innehade de en
tjänst i Kalmar och en i Lund och
tågresorna däremellan var många. Till
slut strejkade familjerna och de båda
forskarna förankrade sina arbetsplatser
till Lund.
Samspelet mellan dessa båda
forskare lyser igenom hela tiden.
– Vi har rysligt roligt tillsammans
träningsprogram och hjälp 1 - 2 ggr/
veckan under 6 - 8 veckor för att
kunna fortsätta själv. Besöken ska
upprepa varje år så att man kontrollera
rörelser och belastning. All biologisk
vävnad har en hållfasthet- ökad
belastning ger ökad hållfasthet.
Simning kan vara skönt för onda leder,
men ger ingen belastning på leden. Så
komplettera med annan träning.
Belasta!
Ont i knäna kan vara livsfarligt!
Gunnar Sturfelt och Ola Nived får priset av Margaretha Bäckskog
fast vi som personligheter är väldigt
olika. Vi har samma värderingar och är
på samma våglängd och därför klarar
vi också av att ha olika åsikter, förklarar
de.
1981 startade de sina
epidemiologiska studier som inkluderat
cirka 150 patienter från Lundaområdet.
Till dags dato har patientgruppen
totalt omfattat minst 400
patienter och de båda forskarna har
baserat mer än 100 artiklar på detta
material. Det finns fyra fulla frysar
med nära 1 miljon prover som tagits
vid minst 10 000 tillfällen, och de
fylls hela tiden på.
– Detta betyder kontinuerliga och
viktiga kontakter med etiska nämnden,
fyller Ola och Gunnar in, och
Inaktivitet leder till övervikt, som vid
hjärt-/kärlsjukdomar och diabetes är
en stor riskfaktor. Så avslutar Ewa
Roos med att säga att utbildning och
träning lägger grunden till en livsstil
som ger god hälsa. Träning är artrosmedicin!
(utan biverkningar)
Texter och foton från Magdalena Andersson, Eva
Bergström, Ann-Britt Aldeman, Ingrid Cederlund, Kajsa
Virgin och Kerstin Ek. Sammanställda av Yvonne Enman.
tillägger att de beundrar alla patienter
som genom åren ställt upp mer än
beredvilligt.
Flera framåtblickande långtidsstudier
av prognosen vid SLE pågår i
internationellt samarbete. Vid dessa
studier används de index för
sjukdomsaktivitet, organskador och
hälsotillstånd som forskargruppen
varit med och utvecklat de senaste 15
åren. Samma index kommer också att
vara till nytta när nya läkemedel mot
SLE nu provas. Förhoppningsvis
kommer nya verkningsfulla mediciner
mot SLE att finnas tillgängliga inom
kanske 5 år.
Text: Lotta Tillström och Yvonne Enman
REUMATIKERTIDNINGEN 6 - 2001
29