Fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump.pdf - Svensk Fjärrvärme

fjärrvärmecentral och 

frånluftsvärmepump i 

kombination 

rapport 2012:11

FJÄRRVÄRMECENTRAL OCH 

FRÅNLUFTSVÄRMEPUMP I KOMBINATION 

ANNA BOSS 

ISBN 978-91-7381-092-0 

2012 Svensk Fjärrvärme AB

FÖRORD 

I samband med diskussioner kring Svensk Fjärrvärmes tekniska rapport 2009:3 

”Kopplingsprinciper” har det visat sig att det behövs mer underlag och kunskap om 

kopplingen mellan fjärrvärmecentralen och frånluftsvärmepumpen som ibland utgör 

en del i fjärrvärmesystemet. 

Här beskrivs olika tekniska lösningar och diskuteras under vilka förutsättningar det 

kan vara lämpligt att kombinera fjärrvärme och värmepump sett ur fastighetsägarens 

och fjärrvärmeleverantörens perspektiv med tanke på ekonomi och eventuella 

energibesparingar. 

Projektet har genomförts av Anna Boss på SP Energiteknik. En referensgrupp, som 

har varit knuten till projektet och bidragit med värdefull kunskap, har bestått av 

Gunnar Nilsson Göteborg Energi, Vinko Culjak Ystad Energi, Göran Bergström 

Skellefteå Kraft och Peter Larsson Norrenergi. 

Projektet ingår i forskningsprogrammet Fjärrsyn som finansieras av 

Energimyndigheten och fjärrvärmebranschen. Fjärrsyn ska stärka möjligheterna för 

fjärrvärme och fjärrkyla genom ökad kunskap om fjärrvärmens roll i klimatarbetet 

och för det hållbara samhället till exempel genom att bana väg för affärsmässiga 

lösningar och framtidens teknik. 

Bo Johansson 

Ordförande i Svensk Fjärrvärmes teknikråd 

Rapporten redovisar projektets resultat och slutsatser. Publicering innebär inte att 

Fjärrsyns styrelse eller Svensk Fjärrvärme har tagit ställning till innehållet. 

5 

F J Ä R R V Ä R M E C E N T R A L O C H 

F R Å N L U F T S V Ä R M E P U M P I K O M B I N A T I ON

SAMMANFATTNING 

För att minska mängden köpt energi och kostnader i byggnader kombineras ibland 

fjärrvärme med frånluftsvärmepump. Tidigare förekom det mest i större fastigheter, 

men på senare år har det också blivit vanligare i småhus. Kommande krav på köpt 

energi kan ytterligare påverka i den riktningen. I den här rapporten diskuteras först 

under vilka förutsättningar det kan vara lämpligt att kombinera, sett ur 

fastighetsägarens och fjärrvärmeleverantörens perspektiv med tanke på ekonomi och 

eventuella energibesparingar. 

Huvuddelen beskriver olika tekniska lösningar vid installation av både fjärrvärme och 

frånluftsvärmepump. Fördelar och nackdelar beskrivs för olika lösningar. 

Flerbostadshus och småhus har delats upp på varsitt kapitel då de ekonomiska 

förutsättningarna skiljer stort och påverkar valet. Påverkan på returtemperatur, 

årsvariation i last på fjärrvärmenätet, värmepumpens värmefaktor och lösningens 

komplexitet (nära kopplad till funktion och kostnader) är viktiga parametrar som 

diskuteras. 

Vilken lösning som är mest ekonomisk för fastighetsägaren beror mycket på de 

aktuella förutsättningarna, främst vad gäller energibehov och relationen mellan elpris 

och fjärrvärmepris. Vägledning kring det valet ges på slutet av kapitlen om 

flerbostadshus respektive småhus. 

6 



SUMMARY 

Aiming at lower energy use and lower cost in buildings, district heating is sometimes 

combined with exhaust air heat pump. Previously this was found mainly in large 

buildings, but in recent years it has become more frequent also in single-family 

houses. Coming requirements on delivered amount of energy might further influence 

towards this direction. In this report conditions during which combination can be 

useful is first discussed, from the point of view of the property owner and the district 

heating company, based on economy and possible energy savings. 

The main part of the report describes different technical solutions when combining 

district heating and exhaust air heat pump. Advantages and disadvantages of different 

solutions are given. Multi-family houses and single-family houses are treated in two 

separate chapters because their economic conditions are widely different. Influence 

on district heating return temperature, annual variation in load on district heating 

network, coefficient of performance of the heat pump and the complexity (closely 

linked to function and economy) of the solution are important parameters treated. 

The most economically viable solution for the property owner varies a lot depending 

on the current conditions, primarily concerning energy use and the relation between 

electricity price and district heating price. Guidance in this selection is given in the 

end of the chapters about multi-family houses and single-family houses respectively. 

7 



INNEHÅLL 

1 INLEDNING 10 

1.1 BAKGRUND 10 

1.2 SYFTE 11 

1.3 MÅL 11 

2 ATT KOMBINERA ELLER INTE 12 

2.1 FASTIGHETSÄGARENS PERSPEKTIV 12 

2.1.1 Energi 12 

2.1.2 Kostnader 12 

2.1.3 Energikrav 13 

2.2 FJÄRRVÄRMELEVERANTÖRENS PERSPEKTIV 13 

3 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER FÖR KOMBINATION 15 

4 KOMBINATIONER I FLERBOSTADSHUS 16 

4.1 BÅDE FJÄRRVÄRME OCH VÄRMEPUMP TILL BÅDE VÄRME OCH 

VARMVATTEN 16 

4.1.1 Värme och varmvatten med FV – VP – FV 17 

4.1.2 Värme med FV och VP parallellt samt varmvatten med FV – VP – FV 18 

4.1.3 Värme med FV och VP parallellt samt varmvatten i flera steg och 

ackumulering 19 

4.2 VÄRMEPUMP ENDAST TILL VÄRME 21 

4.2.1 Värme med parallellt FV/VP förvärmare och FV eftervärmare 21 

4.2.2 Värme med FV och VP parallellt 22 

4.2.3 Värme med VP före FV 23 

4.2.4 Värme med VP före FV och tvåstegskopplat varmvatten 24 

4.3 JÄMFÖRELSE AV KOPPLINGSPRINCIPER FÖR FLERBOSTADSHUS 

25 

4.4 VÄGLEDNING FÖR VAL AV KOMBINATIONSLÖSNINGAR TILL 

FLERBOSTADSHUS 26 

5 KOMBINATIONER I SMÅHUS 27 

5.1 BÅDE FJÄRRVÄRME OCH VÄRMEPUMP TILL BÅDE VÄRME OCH 

VARMVATTEN 28 

5.1.1 Dubbelmantlad varmvattenberedare kopplad till FV och VP 28 

5.1.2 Värme respektive varmvatten med FV och VP parallellt 29 

5.2 FJÄRRVÄRME ENDAST TILL VÄRME 30 

5.2.1 Värme med FV och VP parallellt och varmvatten med VP 31 

5.3 VÄRMEPUMP ENDAST TILL VÄRME 32 

8 



5.3.1 Värme med FV och VP parallellt och varmvatten med FV 32 

5.4 JÄMFÖRELSE AV KOPPLINGSPRINCIPER FÖR SMÅHUS 34 

5.5 VÄGLEDNING FÖR VAL AV KOMBINATIONSLÖSNINGAR TILL 

SMÅHUS 35 

6 DISKUSSION 36 

7 BETECKNINGAR OCH SYMBOLER 38 

8 REFERENSER 39 

9 



1 INLEDNING 

1.1 Bakgrund 

Det har blivit allt vanligare att fjärrvärme kompletteras med andra värmekällor, 

framför allt frånluftsvärmepumpar, i bostäder. Detta kan i många fall också bli 

nödvändigt för att nå kommande krav på lägre energianvändning eller köpt energi i 

nybyggda bostäder (BBR 19) (Boverket 2011). 

Branschen ställer krav på fjärrvärmecentraler i Svensk Fjärrvärmes tekniska 

bestämmelse F:101 Fjärrvärmecentralen Utförande och installation. 

Fjärrvärmecentraler för småhus är vanligen certifierade och uppfyller således vissa 

kvalitetskrav. Däremot påverkas funktionen och prestandan hos en fjärrvärmecentral 

vid kombination med andra värmekällor. En värmepump skulle i kombination med 

fjärrvärme kunna orsaka betydligt högre returtemperaturer i fjärrvärmenätet om de 

kopplas in på ett, ur fjärrvärmeperspektiv, felaktigt sätt. Rätt utformade 

kombinationer påverkar fjärrvärmenätet i mycket mindre skala. 

Kombinationer har tidigare analyserats och rekommendationer har givits i två 

rapporter från Svensk Fjärrvärme: 

Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump FOU 

2003:94 (Selinder et al. 2003) 

Fjärrvärmecentralen Kopplingsprinciper 2009:3 (2009) 

Den förstnämnda analyserar ett flertal sätt att koppla samman fjärrvärmecentral och 

frånluftsvärmepump och ger rekommendation om fyra varianter som kan vara 

lämpliga beroende på förutsättningar med hänsyn till returtemperatur och ekonomi. 

Dessa fyra gäller främst flerbostadshus. För småhus har en variant analyserats men 

rekommendation om lämplig variant saknas. 

Den senare rapporten samlar i ett kapitel tio olika kopplingsprinciper för 

fjärrvärmecentral och värmepump (inte specifikt frånluftsvärmepump), beskriver 

dessa och anger fördelar och nackdelar. 

Förutsättningar för kombination i allmänhet har ändrats och det förväntas ske 

ytterligare ändringar i riktning mot: 

Minskande värmebehov i byggnader 

Ökat intresse av kombination i småhus för att uppfylla Boverkets krav på 

energianvändning 

10 



1.2 Syfte 

Projektets syfte är att värmepumpar hos fjärrvärmekonsumenter inte ska påverka 

fjärrvärmenätet på ett negativt sätt. Samtidigt ska kombinationen fungera 

tillfredsställande för konsumentens behov. 

Viktiga aspekter är hur kombinationen påverkar returtemperatur och variation i last 

på fjärrvärmenätet, påverkan på värmepumpens effektivitet och eventuellt 

varmvattenkvalitet. 

1.3 Mål 

Projektets mål har varit att ge vägledning vid val av kopplingsprinciper när en 

byggnad använder både fjärrvärme och frånluftsvärmepump. Detta ska säkerställa att 

eventuell negativ påverkan på fjärrvärmenätet minimeras samtidigt som 

konsumentens behov tillfredsställs. 

Tidigare utredningar har uppdaterats med tanke på förändringar på marknaden, d.v.s. 

minskade värmebehov i byggnader och ökat intresse av kombination i småhus. Olika 

förutsättningar gäller för flerbostadshus och småhus. Riktlinjer har också getts baserat 

på olika förutsättningar såsom värme- och varmvattenbehov, energipriser och vilka 

lösningar som eventuellt finns i huset eller området sedan tidigare. Erfarenheter från 

olika fjärrvärmenät har varit mycket viktiga i arbetet genom referensgruppens 

medverkan. Gruppen bestod av: 

Gunnar Nilsson, Göteborg Energi 

Vinko Culjak, Ystad Energi 

Göran Bergström, Skellefteå Kraft 

Peter Larsson, Norrenergi 

Fokus har varit på grundläggande principer för hur kombinationen görs 

(parallellkoppling, värmeväxlare i flera steg, värmepump endast för värme etc.), och 

på grundläggande skillnader i förutsättningar. 

Diskussioner har också förts om hur förändringar i priser och krav kan tänkas påverka 

fastighetsägare i valet om och hur fjärrvärme och frånluftsvärmepump kombineras 

samt om hur fjärrvärmeleverantörer kan påverka vilka kombinationer som används. 

11 



2 ATT KOMBINERA ELLER INTE 

2.1 Fastighetsägarens perspektiv 

Den första frågan en fastighetsägare bör ställa sig inför beslutet att installera både 

fjärrvärme och frånluftsvärmepump är förstås om man över huvud taget bör göra det. 

Kommer energianvändningen att minska? 

Kommer kostnaden att minska? 

Är det nödvändigt för att uppfylla krav på energianvändning? 

Är man beredd att sköta drift av ett mer komplicerat system? 

2.1.1 Energi 

Jämfört med att bara använda fjärrvärme minskar mängden köpt energi, men en del 

av den minskade fjärrvärmeenergin ersätts av el, som oftast är dyrare, har större 

primärenergianvändning och nästan alltid större klimatpåverkan. Det är alltså inte alls 

säkert att minskad mängd köpt energi betyder minskade kostnader och minskad 

miljöpåverkan. 

2.1.2 Kostnader 

Att installera dubbla värmesystem kan vara dyrt, speciellt vid små värmebehov. 

Energikostnaden minskar kanske då mindre energi köps. Många fjärrvärmeleverantörer 

har förutom energipriset infört, eller planerar att införa, ett pris som 

baseras på maximalt uttagen effekt eller på returtemperatur. Då effekttopparna från 

fjärrvärme ofta inte minskar i samma grad som energimängden vid kombination med 

värmepump, blir kanske inte vinsten så stor som man först hade räknat med. Det blir 

också allt vanligare att fjärrvärmepriset differentieras mellan sommar och vinter, 

vilket minskar eller helt eliminerar vinsten vid användning av värmepump för 

varmvatten. 

En kombinerad värmelösning kräver också mer kompetens för injustering, drift och 

underhåll, vilket innebär ytterligare kostnader, antingen för driften eller för att 

systemet inte fungerar optimalt. 

I en del fall är kombinationen lönsam, i andra fall inte. Ibland kan det vara bättre att 

komplettera fjärrvärmen med värmeåtervinning genom värmeväxlare mellan frånluft 

och tilluft utan värmepump, FTX. 

12 



2.1.3 Energikrav 

Boverket ställer krav på högsta tillåten energianvändning i nybyggda hus. Kraven 

skiljer mellan elvärmda hus (t.ex. värmepump) och hus med annat uppvärmningssätt 

än elvärme (t.ex. fjärrvärme). Krav som kommer att gälla fullt ut från januari 2013 

enligt BBR 19 (Boverket 2011) har för bostäder sammanställts i Tabell 1. Dessa data 

gäller köpt energi och innefattar energi för uppvärmning, varmvatten och ev. kyla 

samt fastighetsenergi för drift av pumpar etc. i värmesystem. 

Tabell 1. Gränser för energianvändning enligt Boverkets byggregler, BBR 19. 

Klimatzon I (norra II (mellersta III (södra 

Sverige) Sverige) Sverige) 

Bostäder med elvärme 

[kWh/(m 2 Atemp år)] 

95 75 55 

Bostäder med annan 

uppvärmning än elvärme 

[kWh/(m 2 Atemp år)] 

130 110 90 

Som elvärmt räknas ett hus om installerad eleffekt för uppvärmning är större än 

10 W/m 2 Atemp (uppvärmd area). Därmed kan en byggnad med värmepump med 

relativt låg effekt kombinerad med fjärrvärme räkna energianvändning enligt det 

högre gränsvärdet även om en väsentlig andel är el och på så sätt lättare klara kraven 

än med bara antingen värmepump eller fjärrvärme. 

Diskussioner kring reglerna pågår och en förändring kan göra att förutsättningarna för 

kombination blir annorlunda. Som exempel har föreningen Sveriges centrum för 

nollenergihus gett ut en definition av nollenergihus, passivhus och minienergihus 

(Sveriges centrum för nollenergihus 2012) med högre krav än de Boverket anger och 

där el och fjärrvärme bedöms annorlunda. Där används termen elvärmd bara för 

renodlade elvärmda system (inkl. värmepump). Gränsvärdena för icke elvärmda 

byggnader är dubbelt så höga som de för elvärmda. För kombinerade värmekällor 

räknas istället en total energianvändning där el viktas med en faktor 2,5 och 

fjärrvärme med en faktor 0,8. Skulle en sådan modell användas för att bedöma 

kombination av fjärrvärme och frånluftsvärmepump är det inte alls säkert att 

kombinationen skulle ge bättre resultat än renodlad fjärrvärme eller värmepump. 

2.2 Fjärrvärmeleverantörens perspektiv 

För fjärrvärmeleverantören är det inte alltid lönsamt att dra fram ledningar till ett nytt 

område där värmepumpar installeras. Det är viktigt att väga installationskostnader 

mot den mängd energi som får säljas. I ett längre perspektiv bör man också väga in i 

pris och prismodell hur detta påverkar kundernas val av tekniska lösningar, både i nya 

och befintliga byggnader. När det gäller nybyggnadsområden kan det vara till hjälp 

13 



att följa utvecklingen av kravspecifikationer för att bedöma investeringar och vad 

som kan väntas i området framöver. 

Oavsett om fjärrvärmecentralen kombineras med andra värmekällor eller inte är det 

viktigt att den uppfyller gällande krav för prestanda, säkerhet etc., vilka beskrivs bl.a. 

i Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse F:101 Fjärrvärmecentralen utförande och 

installation (Svensk Fjärrvärme 2008). 

14 



3 GRUNDLÄGGANDE 

PRINCIPER FÖR 

KOMBINATION 

Det finns olika grundläggande strategier för vad fjärrvärme och frånluftsvärmepump 

används till när de kombineras: 

Andra val är: 

Både fjärrvärme och värmepump till både värme och varmvatten 

Värmepump enbart till värme 

Fjärrvärme enbart till värme 

Med eller utan värmelager (för värmepump) 

Värmepump och fjärrvärme parallellkopplat, seriekopplat eller i flera steg 

Fjärrvärme som brukar användas som spets 

o Kompletterar värmepumpen när den är otillräckligt 

o Ersätter värmepumpen (som stängs av) när den är otillräcklig 

Ibland dimensioneras fjärrvärmeanslutningen för att kunna ta hela effektbehovet, 

även om den bara är avsedd att spetsa värmepumpen; detta för ökad driftsäkerhet ifall 

värmepumpen inte fungerar. 

Både värmepumpar och fjärrvärme är generellt effektivare vid lägre temperatur. Det 

finns därför inte ett enkelt och bra sätt att koppla dem i serie i en viss ordningsföljd. 

En skillnad mellan förutsättningarna är att fjärrvärmecentralen har en given 

framledningstemperatur från nätet (som visserligen varierar med årstid) och 

upp till den nivån kan leverera värme utan minskad effektivitet. Att minimera 

returtemperaturen (öka avkylningen) är betydligt viktigare. En värmepump är istället 

känsligare för ökad framledningstemperatur och det är bättre att hålla en mindre 

temperaturskillnad mellan fram och retur till värmepumpen. 

15 



4 KOMBINATIONER I 

FLERBOSTADSHUS 

Här följer beskrivning av några exempel på kopplingsprinciper som används i 

flerbostadshus. Observera att det inte ska tolkas som en rekommendation att en viss 

lösning återges. I slutet av kapitlet sammanfattas fördelar och nackdelar med de olika 

varianterna. Vägledning till vad som kan vara lämpligt och vad man bör tänka på ges 

baserat på förutsättningar. 

4.1 Både fjärrvärme och värmepump till både värme 

och varmvatten 

Om värmepumpen ska användas tillsammans med fjärrvärme för både värme och 

varmvatten ger en genomtänkt och relativt komplicerad inkoppling en bättre funktion 

för fjärrvärmenät och värmepump. Detta behöver vägas mot investeringskostnad och 

hur komplicerad drift och underhåll blir. 

16 



4.1.1 Värme och varmvatten med FV – VP – FV 

En variant som undersöktes i (Selinder et al. 2003) är den som visas i Figur 1. Värme 

och varmvattensystemen är i detta fall parallellkopplade. Fjärrvärme används som 

förvärmning och eftervärmning medan värmepumpen, för värmesystemet via 

värmelager, används som värmekälla i ett mellansteg mellan de två 

fjärrvärmeväxlarna. Värmepumpen används i första hand och ventilerna för 

fjärrvärme öppnas när värmepumpen inte räcker till för inställd effekt och temperatur. 

Den här kopplingsprincipen höjer inte returtemperaturen till fjärrvärmenätet p.g.a. att 

uppvärmningen sker i tre steg. För fjärrvärmeleverantören minskar leveranserna 

under hela året och kan bli obefintliga sommartid. Värmepumpen har förutsättningar 

för god värmefaktor då den inte arbetar mot den högsta temperaturnivån. Eftersom 

tappvarmvattnet inte lagras i en förrådsberedare ökas inte risken för bakterietillväxt. 

Det som talar emot lösningen är att den innehåller många komponenter och därmed 

innebär hög investering. Dock är den ändå inte speciellt komplicerad eftersom 

värmepump och fjärrvärme i stort sett kan styras oberoende av varandra. 

Eftersom investeringskostnaden riskerar att bli hög kan den här lösningen i första 

hand rekommenderas där energianvändning och energikostnad är höga, så att man har 

möjlighet att spara in startkostnaden. Den kan också vara användbar för en äldre 

byggnad där det finns befintliga komponenter som kan återanvändas på ett lämpligt 

sätt. Att använda värmepump för både värme och varmvatten lönar sig bäst där 

skillnaden mellan el- och fjärrvärmepris är liten. 

VV 

KV 

Figur 1. Värme och varmvatten parallellt, båda producerade i tre steg med fjärrvärme som 

för- och eftervärmare samt värmepump i ett mellansteg. 

VP 

FV 

FV 

17 

ACK 



4.1.2 Värme med FV och VP parallellt samt varmvatten med FV – 

VP – FV 

Ett liknande alternativ som ovan visas i Figur 2 (Selinder et al. 2003). Som i 

föregående exempel används fjärrvärme för att för- och eftervärma varmvatten medan 

värmepump används till en mellannivå. Värmepumpen arbetar inte mot 

ackumulatortank här men använder en slingberedartank för varmvatten. På 

värmesidan skiljer lösningarna sig åt genom att fjärrvärme och värmepump här 

används parallellt. Även här används värmepumpen i första hand och styrventilerna 

för fjärrvärme öppnar när effekt- och temperaturbehov inte uppfylls av enbart 

värmepumpen. 

Fjärrvärmens returtemperatur påverkas normalt inte negativt av värmepumpen. Det 

förutsätter att värmepumpen kan leverera tillräckligt hög temperatur för byggnadens 

värmesystem så att inte fjärrvärmeväxlaren behöver kompensera med en högre 

temperatur. Leveranserna för fjärrvärmebolaget minskar här på samma sätt som i 

föregående lösning. Värmepumpens värmefaktor blir antagligen något lägre med den 

här kopplingsprincipen än den föregående, då värmepumpen behöver leverera högre 

temperatur till värmesystemet. Jämfört med föregående lösning kräver den här färre 

komponenter, en ackumulatortank och en värmeväxlare mindre. Enligt (Selinder et al. 

2003) är dock regleringen något mer komplicerad. 

Kopplingsprincipen har fördelar vid ungefär samma förutsättningar som den 

föregående, när skillnaden mellan el- och fjärrvärmepris är liten. Eftersom mängden 

komponenter är mindre blir investeringen mindre när inga befintliga komponenter är 

installerade sedan tidigare. 

VV 

KV 

FV 

FV 

VP 

Figur 2. Varmvatten producerat i tre steg med fjärrvärme som för- och eftervärmare samt 

värmepump i ett mellansteg. Värme med fjärrvärme och värmepump parallellt. 

18 



Värme med FV och VP parallellt samt varmvatten i flera steg och ackumulering 

Flera av deltagarna i referensgruppen har i sina fjärrvärmenät en lösning från JM i 

samarbete med IVT och SWEP, som illustreras i Figur 3. På värmesidan är 

kopplingsprincipen i stort sett likadan som den föregående, d.v.s. parallellkopplad. 

Värmepump används i första hand och fjärrvärme används när värmepumpen inte ger 

tillräcklig framledningstemperatur. På varmvattensidan är den betydligt mer 

komplicerad. Där finns en slingberedare där vatten värms från värmepumpskretsen, 

fjärrvärmeväxlare i två steg samt ackumulator på varmvattensidan. Kopplingarna 

mellan dessa är många. Värmepumpen används när temperaturen i slingberedaren 

ligger under 45-50 °C. Fjärrvärmen kompletterar kapaciteten och höjer temperaturen. 

Den första fjärrvärmeväxlaren används i grunden delvis före eller parallellt med 

slingberedaren från värmepump. Den tar in en blandning av kallvatten och vatten från 

botten av ackumulatortanken. Slingberedaren tar in en blandning av kallvatten, vatten 

från varmvattencirkulation, vatten från ackumulatortanken och i vissa fall vatten från 

den första fjärrvärmeväxlaren. Detta inträffar när temperaturen hos blandningen från 

ackumulatortanken och kallvatten understiger ett börvärde (t.ex. 25-30 °C). Till den 

andra fjärrvärmeväxlaren blandas vatten från den första fjärrvärmeväxlaren, 

slingberedaren och vvc. Det varmvatten som inte används direkt lagras i 

ackumulatortanken. 

Den här lösningen är den mest komplicerade som beskrivs i den här rapporten, med 

många och svåröverblickbara kopplingar på varmvattensidan. Det bekräftar också de 

referensgruppsdeltagare som har erfarenhet av den i sina nät. Med noggrann 

injustering och underhåll finns förutsättningar för god funktion. De många 

komponenterna och den komplicerade regleringen kan dock ge en hög 

investeringskostnad och komplicerat/kostsamt underhåll samt risk att det inte 

fungerar som tänkt. 

Returtemperaturen till fjärrvärmenätet kan bli något högre än i de två föregående 

lösningarna p.g.a. att värmepumpen och den första fjärrvärmeväxlaren på 

varmvattensidan är delvis parallella och att ett delflöde från ackumulatortanken tas in 

i den växlaren. Fjärrvärmeleveranserna minskar mest under sommarhalvåret då 

värmepumpen kan täcka det mesta av värmebehovet. Dock behöver fjärrvärme 

antagligen användas även sommartid för att ge tillräcklig temperatur till varmvatten. 

Värmepumpen bör ha goda förutsättningar till hög värmefaktor då den inte arbetar 

mot den högsta varmvattentemperaturen. Konstruktionen med ackumulering av 

varmvatten kan ge förhöjd risk för bakterietillväxt. 

19 



VV 

VVC 

KV 

ACK 

Figur 3. Varmvatten producerat i flera steg med fjärrvärme och värmepump samt 

ackumulering. Värme med fjärrvärme och värmepump parallellt. 

20 

FV 

VP 

FV 



4.2 Värmepump endast till värme 

Enklare och billigare inkopplingar kan väljas om värmepumpen bara används till 

värme och inte till varmvatten. Då blir nyttjandetiden av värmepumpen kortare medan 

fjärrvärmeleveranserna sommartid kvarstår. Variationerna över året i levererad 

fjärrvärmeeffekt minskar därmed. 

4.2.1 Värme med parallellt FV/VP förvärmare och FV eftervärmare 

Ett sätt att kombinera fjärrvärme och värmepump bara för värme visas i Figur 4 

Värmepumpen används som primär energikälla och kompletteras när den är 

otillräcklig med fjärrvärme. I ett första steg används fjärrvärme och värmepump 

parallellt. En andra värmeväxlare används för eftervärmning med fjärrvärme. 

Returtemperaturen till fjärrvärmenätet riskerar att påverkas negativt när 

värmepumpen tar ett delflöde från fjärrvärmeförvärmaren. Positivt för 

fjärrvärmeleverantören är att variationer mellan laster sommar- och vintertid minskar 

genom att man levererar varmvatten året runt. Eftersom värmepumpen är kopplad till 

den lägsta temperaturnivån får den förutsättningar för hög värmefaktor. 

Kopplingsprincipen är enkel och innebär lägre investeringskostnad i jämförelse med 

de två föregående då värmepumpen inte används till varmvatten. 

Den här kopplingsprincipen har fördelar när fjärrvärmepriset, speciellt sommartid, är 

betydligt lägre än elpriset. Är elpriset högt är det också extra viktigt att värmepumpen 

kan ge en hög värmefaktor. 

FV 

Figur 4. Värmepump endast till värme. Värmepump parallellt med fjärrvärme i ett första 

steg och en andra fjärrvärmeväxlare som eftervärmare. 

21 

VP 



4.2.2 Värme med FV och VP parallellt 

En något förenklad variant av ovanstående princip fås om eftervärmaren elimineras så 

att bara en fjärrvärmeväxlare används parallellt med värmepumpen, Figur 5. 

Fjärrvärmereturen riskerar då inte att höjas såvida värmepumpen inte kan ge 

tillräcklig temperatur till värmesystemet. Värmepumpen ger däremot en lägre 

värmefaktor då den får arbeta mot högre temperatur. 

I ett lågtemperatursystem (golvvärme eller lågtemperaturradiatorer) bör den här 

lösningen fungera bra då både fjärrvärmeväxlare och värmepump får arbeta mot låga 

temperaturer. I övrigt ger den fastighetsägaren fördelar under liknande förutsättningar 

som ovanstående, när fjärrvärmepriset är betydligt lägre än elpriset. 

FV 

Figur 5. Värmepump endast till värme. Fjärrvärme och värmepump parallellkopplade. 

22 

VP 



4.2.3 Värme med VP före FV 

I rapporten (Selinder et al. 2003) diskuteras en annan förenklad variant av 

ovanstående princip 4.2.1, där den första fjärrvärmeväxlaren saknas och istället har 

ersatts av en rörbit för att ta ett delflöde genom värmepumpen och ett delflöde förbi, 

Figur 6. En del av vattnet i värmesystemet värms alltså först av värmepumpen. Resten 

går förbi och dessa båda delflöden eftervärms av fjärrvärme. 

Den varianten innebär en förhöjd returtemperatur och är på det sättet mindre lämplig 

ur fjärrvärmeperspektiv. Fördelar är förutsättningar för hög värmefaktor samt förstås 

att principen är enkel och innebär en lägre investeringskostnad. 

Om varmvattenbehovet är stort i förhållande till värmebehovet får den försämrade 

avkylningen på värmesidan mindre betydelse och lösningen skulle möjligen kunna 

vara acceptabel. 

FV 

Figur 6. Värmepump endast till värme. Värmepump i serie före fjärrvärme. 

23 

VP 



4.2.4 Värme med VP före FV och tvåstegskopplat varmvatten 

En liknande princip men med tvåstegskoppling för varmvattensidans 

fjärrvärmeväxlare, Figur 7, finns i en fastighet bland Norrenergis kunder enligt 

referensgruppens Peter Larsson. 

På värmesidan är lösningen likadan som i föregående exempel. Tvåstegskopplingen 

innebär att fjärrvärmesidans retur från värmedelen används för att förvärma 

inkommande kallvatten i den första delen av fjärrvärmeväxlaren. Varmvattnet värms 

sedan till rätt temperatur i den andra delen av värmeväxlaren, där också vatten från 

vvc-kretsen kommer in. 

Förvärmningen av kallvattnet gör att returen från värmedelen, och därmed den totala 

returen till fjärrvärmenätet, sänks. Värmepumpens värmefaktor är god som i 

föregående lösning. 

Den aktuella fastigheten rymmer lägenheter och en restaurang och har därmed ett 

stort varmvattenbehov. Andelen värme från värmepumpen är i det här fallet också 

liten (

4.3 Jämförelse av kopplingsprinciper för 

flerbostadshus 

De kopplingsprinciper som beskrivits i avsnitt 4.1-4.2 har bedömts med avseende på 

hur de påverkar: 

Returtemperaturen till fjärrvärmenätet 

Mängden energi som fjärrvärmebolaget får leverera och hur lasten varierar 

över året 

Värmepumpens värmefaktor 

Varmvatten – eventuell ökad risk för fel temperatur, instabil temperatur eller 

bakterietillväxt 

Hur komplicerad kopplingsprincipen är och om den innehåller många 

komponenter, vilket påverkar investeringskostnad och praktisk drift 

En sammanställning av bedömningen visas i Tabell 2. Jämförelse har inte gjorts mot 

ren fjärrvärmelösning eller någon annan fast referens, utan de olika principerna har 

jämförts mot varandra för de olika parametrarna. En relativt bra lösning har värderats 

med ”+”, en sämre med ”-” och en medelmåttig med ”0”. Plus- eller minustecken i 

parantes betyder att det kan finnas en tendens åt ena hållet beroende på 

förutsättningar. Bedömningen kan inte summeras till en total vinnare då olika 

tendenser är olika starka och olika faktorer har olika relativ betydelse beroende på 

aktuella förutsättningar (se vidare i följande avsnitt). 

Tabell 2. Jämförelse av kopplingsprinciper för flerbostadshus (+ bra, - dåligt). 

Princip (numrering 

enligt kapitel) 

4.1.1 FV-VP-FV/FV-VP- 

FV 

Returtemp. 

FVleverans 

25 

VP värmefaktor 

Varmvatten 


F R Å N L U F T S V Ä R M E P U M P I K O M B I N A T I ON 

Enkel 

+ - + 0 0 

4.1.2 FV&VP/FV-VP-FV + - 0 0 0 

0 FV&VP/FV,VP, ack (+) - + - - 

4.2.1 FV&VP-FV/FV (-) + + 0 (+) 

4.2.2 FV&VP/FV + + - 0 + 

4.2.3 VP-FV/FV - + + 0 + 

4.2.4 VP-FV/FV 

(2-stegs) 

0 + + 0 (+)

4.4 Vägledning för val av kombinationslösningar till 

flerbostadshus 

Tabell 3 ger vägledning utifrån förutsättningar avseende energipris, typ av byggnad 

och om det redan finns ett värmesystem samt hur behoven av värme och varmvatten 

ser ut. Beskrivningarna av förutsättningar och kombinationer av dem är förenklingar 

och de givna förslagen måste ses som en vägledning kring vad man bör tänka på, men 

där det finns gränsfall och fall där någon annan lösning är lämpligare på grund av 

andra faktorer. 

Tabell 3. Vägledning för val av kopplingsprinciper i flerbostadshus beroende på 

förutsättningar. 

Energipris Befintligt system? 

(nytt/gammalt…) 

Liten skillnad mellan 

el och FV 



FV-pris betydligt 

lägre än elpris 



Ja, en del för 

ombyggnad 

användbar utrustning 

finns 

26 

Värme- och 

varmvattenbehov 

Stor fastighet / stort 

värme- och 


Ny byggnad Genomsnittligt 


varmvattenbehov / 

kostnad 

Ja, en del för 

ombyggnad 

användbar utrustning 

finns 

Stor fastighet / stort 



Ny byggnad Stort 

varmvattenbehov i 

förhållande till 

värmebehov 

Förslag 



FV och VP till både 

värme och VV. 

Princip 4.1.1 (FV-VP- 

FV/FV-VP-FV). 



Princip 4.1.2 

(FV&VP/FV-VP-FV). 

VP endast till värme. 

Princip 4.2.1 

(FV&VP-FV/FV). 


Princip 4.2.2 

(FV&VP/FV) eller 

4.2.4 (VP-FV/FV(2stegs)).

5 KOMBINATIONER I SMÅHUS 

Förutsättningarna för kombinationer i småhus skiljer mot flerbostadshus genom att 

värmebehoven är mindre och kompetensen för att sköta systemen oftast är lägre. Det 

innebär att en låg installationskostnad blir viktigare i förhållande till sparad energi 

och att det är desto viktigare att systemet är enkelt. Allmänt blir kombinationer också 

mindre fördelaktigt. 

Det finns ett par färdiga lösningar på marknaden för kombination av fjärrvärme och 

frånluftsvärmepump till småhus. Färdiga lösningar har fördelarna att de kan 

produceras effektivare och därmed bli billigare och att det kan finnas kompetens att 

installera och erbjuda service. 

Beskrivning av några exempel på kopplingsprinciper ges i det följande. Precis som i 

föregående kapitel är inte alla lösningarna rekommendationer bara för att de återges 

här. I slutet av kapitlet sammanfattas fördelar och nackdelar med olika alternativ. 

Vägledning vid olika förutsättningar ges också. 

27 



5.1 Både fjärrvärme och värmepump till både värme 

och varmvatten 

5.1.1 Dubbelmantlad varmvattenberedare kopplad till FV och VP 

Den kombinationslösning som tidigare var dominerande för småhus är en variant av 

frånluftsvärmepump med dubbelmantlad varmvattenberedare där fjärrvärme på ett 

mycket enkelt sätt ersätter elpatron (som vanligen används för spetslast till 

värmepump) genom att koppla den direkt till dubbelmanteln (Selinder et al. 2003), se 

Figur 8. Två stora värmepumpstillverkare, Nibe och IVT, har salufört snarlika 

lösningar. Värmepumpen används i första hand och värmer vattnet i en 

dubbelmantlad beredare. Därifrån tas vatten till värmesystem och värmer tappvatten i 

den inbyggda varmvattenberedaren. Fjärrvärme kopplas in och spetsar temperaturen i 

dubbelmanteln när värmepumpen är otillräcklig. 

Med den här kopplingsprincipen höjs returtemperaturen till fjärrvärmenätet (jämfört 

med om enbart fjärrvärme används). Värmepumpen levererar ungefär lika mycket 

värme och varmvatten under hela året tills behovet understiger kapaciteten. 

Fjärrvärmeanvändningen minskas då med en jämn nivå, utom under den varmaste 

tiden då troligen ingen fjärrvärme alls levereras. Värmepumpens värmefaktor blir 

relativt låg då den måste hålla temperaturen i beredaren tillräckligt hög för 

varmvatten. Med varmvattenberedare kan det också finnas en förhöjd risk för 

bakterietillväxt, om vatten blir stillastående, jämfört med genomströmningsberedning. 

Dock finns ofta en funktion för bakterieavdödning genom att regelbundet (t.ex. en 

gång per vecka) höja temperaturen i beredaren. 

Den här kopplingsprincipen påverkar fjärrvärmenätet negativt och är inte heller 

speciellt effektiv för värmepumpen. Den har använts för att det är en enkel lösning. 

VV 

KV 

Figur 8. Värmepump och fjärrvärme parallellkopplade till dubbelmantlad beredare 

för värme och varmvatten. 

VVB 

28 

VP 

FV 



5.1.2 Värme respektive varmvatten med FV och VP parallellt 

Istället för att koppla fjärrvärme direkt till en dubbelmantlad beredare, kan den 

kopplas in parallellt till värmesystem respektive varmvatten (Nibe FJVM 220), se 

Figur 9. Värmepumpen värmer även här en dubbelmantlad beredare, som i sin tur ger 

värme till värmesystemet och värmer tappvarmvatten i en beredare. Fjärrvärme 

kopplas in när värmepumpen inte räcker till, för att spetsa värme och/eller 

varmvatten. Det görs via värmeväxlare parallellt med värmepumpskretsarna. 

Detta kräver lite fler komponenter, bl.a. en extra värmeväxlare, men ger den viktiga 

fördelen att värmepumpen inte påverkar fjärrvärmens returtemperatur, så länge 

värmesystemet inte kräver högre temperatur än värmepumpen kan leverera. 

Användningen av fjärrvärme minskar på samma sätt som med föregående 

kopplingsprincip. Parallellt med både fjärrvärmeväxlaren och 

värmepumpsinkopplingen på värmekretsen finns en förbikoppling. Detta ger 

värmepumpen möjlighet att hålla ett högt flöde och mindre temperaturskillnad (utan 

att påverka värmesystemet eller fjärrvärmen) vilket gynnar värmefaktorn. Jämfört 

med föregående lösning gynnas dessutom värmefaktorn av att spetsvärme från 

fjärrvärme inte höjer temperaturen inuti dubbelmanteln. På samma sätt som ovan kan 

det finnas en ökad risk för bakterietillväxt om vattnet i beredaren blir stillastående, 

men risken minskas normalt av att temperaturen regelbundet höjs. 

Den här kopplingsprincipen är mer lämplig för fjärrvärmenätet och ger förutsättningar 

för högre värmefaktor jämfört med den föregående. Den bör därför hellre användas 

där både fjärrvärme och värmepump kopplas in till både värme och varmvatten. I ett 

hus med hög användning av värme och varmvatten och där skillnaden mellan 

fjärrvärme- och elpris är litet kan det vara lönsamt för husägaren. 

VV 

KV 

VVB 

Figur 9. Värmepump med dubbelmantlad beredare parallellkopplad med fjärrvärme, 

separat för värme respektive varmvatten. 

29 

VP 

FV 

FV 



5.2 Fjärrvärme endast till värme 

En kombinationslösning med färre komponenter kan fås om inte båda värmekällorna 

används till både värme och varmvatten. För småhus finns färdiga lösningar där 

värmepump används för både värme och varmvatten medan fjärrvärme bara används 

till att spetsa värme. 

30 



5.2.1 Värme med FV och VP parallellt och varmvatten med VP 

Både Nibe (FJVM 120) och IVT (IVT 633) (2008) erbjuder färdiga likartade 

kombinationer enligt Figur 10. Som i princip 5.1.2 är fjärrvärme och värmepump 

parallellkopplade och fjärrvärme används som spets när värmepumpen inte kan 

producera tillräcklig värme. Däremot finns här inte möjligheten att spetsa varmvattnet 

med fjärrvärme. 

Fjärrvärmereturen påverkas inte negativt av värmepumpen för värmeleveranserna. 

Däremot kan returen totalt sett i genomsnitt bli något högre p.g.a. att ingen energi 

levereras till varmvatten (vilket normalt ger lägre returtemperatur). Är andelen 

varmvatten liten i förhållande till värmebehovet har det mindre betydelse om 

fjärrvärme producerar varmvatten eller inte. Mängden fjärrvärme som används 

påverkas knappast av att fjärrvärme bara spetsar värmesystemet eftersom 

värmepumpen troligen klarar hela energibehovet under tider när det bara krävs till 

varmvatten. Vad gäller värmepumpens värmefaktor bör den vara relativt låg, med 

liknande förutsättningar som princip 5.1.1 där värmepumpen höjer temperaturen till 

varmvattennivå. Som i de två ovanstående lösningarna används varmvattenberedare, 

vilket kan öka risken för bakterietillväxt, men som tidigare nämnts ska det normalt 

inte vara något problem eftersom temperaturen brukar höjas då och då. 

Om varmvattenbehovet är litet i förhållande till värmebehovet kan det vara mer 

rimligt att använda denna lösning än den föregående då det minskar antalet 

komponenter och komplexiteten för varmvattenproduktion. Som för den föregående 

principen är chansen till en lönsam installation för husägaren större där skillnaden 

mellan el- och fjärrvärmepris är liten. 

VV 

KV 

VVB 

Figur 10. Fjärrvärme endast till värme. Värmepump med dubbelmantlad beredare, för 

värme parallellkopplad med fjärrvärme. 

VP 

31 

FV 

FV 



5.3 Värmepump endast till värme 

Ur fjärrvärmeleverantörens perspektiv skulle det vara bättre om värmepumpen bara 

används till värme. Då skulle lastvariationer under året utjämnas och 

fjärrvärmeleveranser kunna ske även sommartid. 

5.3.1 Värme med FV och VP parallellt och varmvatten med FV 

I Figur 11 visas en variant liknande den föregående med den skillnaden att 

varmvatten från värmepumpen har tagits bort. Varmvattnet levereras här istället av 

fjärrvärme, parallellkopplat med värmen. 

Vinsterna med den här kopplingsprincipen jämfört med de föregående, ur 

fjärrvärmeleverantörens perspektiv, är leveranser även sommartid och lägre 

returtemperatur till fjärrvärmenätet. Jämfört med om bara fjärrvärme används kapas 

här fjärrvärmeleveranserna och effekttopparna under de kallare årstiderna medan 

leveranserna för sommartid kvarstår och utjämnar årsvariationer. Eftersom 

värmepumpen inte producerar varmvatten får den kortare användningstid, men den 

får förutsättningar till högre värmefaktor och längre livslängd eftersom den inte 

behöver ge lika hög temperatur. Därför behöver inte den totala minskningen i tillförd 

värme från värmepumpen vara särskilt stor. Risken för bakterietillväxt i varmvattnet 

är här mindre eftersom vattnet inte lagras i en beredartank. (Detta skulle förstås kunna 

undvikas också i de andra alternativen genom att byta ut förrådsberedaren mot en 

slingberedare.) 

Här används mer fjärrvärme och mer energi totalt, men mindre el jämfört med om 

värmepumpen också producerar varmvatten. Med nuvarande byggregler är det därför 

svårare att komma ner till gränserna för energianvändning med denna lösning. Ändras 

reglerna så att el räknas högre än fjärrvärme ändras dock förutsättningarna till fördel 

för varmvattenproduktion med fjärrvärme. 

Bortsett från energikrav; för att husägaren ska välja en sådan här variant istället för att 

producera varmvatten med värmepump krävs att fjärrvärmepriset, speciellt 

sommartid, är tillräckligt mycket lägre än elpriset. Om avkylningen har stor betydelse 

i fjärrvärmepriset gynnas varianten jämfört med andra kombinationslösningar. 

Jämfört med ren fjärrvärme är den här lösningen främst attraktiv för husägaren när 

värmebehovet är någorlunda stort, så att investeringen i värmepump lönar sig (trots 

att fjärrvärmepriset är lågt) alternativt att värmepumpen är nödvändig för att uppfylla 

gällande krav på energianvändning. Inget exempel har hittats på att den här 

kopplingsprincipen marknadsförs som färdig standardlösning (vilket naturligtvis inte 

innebär att den inte existerar någonstans) men bedömningen är att den bör vara 

gynnsam under rätt förutsättningar. 

32 



VV 

KV 

VP 

Figur 11. Värmepump endast till värme. Fjärrvärme och värmepump parallellkopplade. 

33 

FV 

FV 



5.4 Jämförelse av kopplingsprinciper för småhus 

På samma sätt som kopplingsprinciperna för flerbostadshus i tidigare kapitel, har 

lösningarna för småhus som beskrivits i avsnitt 5.1-5.3 bedömts med avseende på hur 

de påverkar: 

Returtemperaturen till fjärrvärmenätet 

Mängden energi som fjärrvärmebolaget får leverera och hur lasten varierar 

över året 

Värmepumpens värmefaktor 

Varmvatten – eventuell ökad risk för fel temperatur, instabil temperatur eller 

bakterietillväxt 

Hur komplicerad kopplingsprincipen är och om den innehåller många 

komponenter, vilket påverkar investeringskostnad och praktisk drift 

En sammanställning av bedömningen visas i Tabell 4. Jämförelse har inte gjorts mot 

ren fjärrvärme eller mot någon annan fast referens, utan de olika principerna har 

jämförts mot varandra för de olika parametrarna. En relativt bra lösning har värderats 

med ”+”, en sämre med ”-” och en medelmåttig med ”0”. Plus- eller minustecken i 

parantes betyder att det kan finnas en tendens åt ena hållet beroende på 

förutsättningar. Bedömningen kan inte summeras till en total vinnare då olika 

tendenser är olika starka och olika faktorer har olika relativ betydelse beroende på 

aktuella förutsättningar (se vidare i följande avsnitt). 

Tabell 4. Jämförelse av kopplingsprinciper för småhus (+ bra, - dåligt). 

Princip (numrering enligt 

kapitel) 

Returtemp. 

FVleverans 

34 

VP 

värmefaktor 

Varmvatten 



Enkel 

5.1.1 FV&VP,VVB - - - (-) + 

5.1.2 FV&VP/FV&VP (+) - 0 (-) - 

5.2.1 FV&VP/VP 0 - - (-) + 

5.3.1 FV&VP/FV + + + 0 +

5.5 Vägledning för val av kombinationslösningar till 

småhus 

Tabell 5 ger vägledning för kopplingsprinciper utifrån förutsättningar avseende 

energipris, huruvida fjärrvärme redan är framdraget i området samt hur stora behoven 

av värme och varmvatten är. Beskrivningarna av förutsättningar och kombinationer 

av dem är förenklingar och de givna förslagen måste ses som en vägledning kring vad 

man bör tänka på, men där det finns gränsfall och fall där någon annan lösning är 

lämpligare på grund av andra faktorer. 

Tabell 5. Vägledning för val av kopplingsprinciper i småhus beroende på 

förutsättningar. 

Energipris Fjärrvärme 

framdraget i 

området? 











35 

Värme- och 


Ja/nej Stort värme- och 


Ja Stort eller 

genomsnittligt 

värmebehov, litet 

varmvattenbehov. 

Nej Litet värme- och 


Ja/nej Stort eller 

genomsnittligt 

värmebehov 

Ja Litet värme- och 


Förslag 





Princip 5.1.2 

FV&VP/FV&VP. 

FV bara till värme. 

Princip 5.2.1 

FV&VP/VP. 

Bara VP. (Antagligen 

inte lönsamt att dra 

fram fjärrvärme.) 


Princip 5.3.1 

FV&VP/FV. 

Bara FV. 

(Värmeåtervinning 

kan ev. ske med FTX 

istället.)

6 DISKUSSION 

Om och hur fjärrvärme och frånluftsvärmepump bör kombineras varierar kraftigt med 

förutsättningar såsom storlek på fastighet, energianvändning, energipriser och 

(framförallt för nya byggnader) energikrav. I kapitel 4.4 och 5.5 har vägledning för att 

välja teknisk lösning getts för flerbostadshus respektive småhus. Fjärrvärmeleverantören 

kan till viss del påverka vad fastighetsägaren väljer genom sin 

prismodell och genom var nya fjärrvärmeledningar dras. 

Många i fjärrvärmebranschen är oroliga för frånluftsvärmepumpars negativa påverkan 

på nätet. Tas hänsyn till vägledning i den här rapporten kommer returtemperaturen att 

påverkas mycket mindre negativt än med en del andra lösningar som förekommer. 

Variation i fjärrvärmelaster över året kan vara problematiskt, speciellt i nät med stor 

andel spillvärme eller avfallsförbränning. Dessa variationer är antagligen svårare att 

påverka genom rekommendationer, då olika kopplingsprinciper kan ge stora 

kostnadsskillnader. För att påverka fastighetsägare att använda lösningar som ger 

mindre variationer är det viktigt att fjärrvärmepriset är tillräckligt mycket lägre än 

elpriset, främst sommartid, så att varmvatten kan levereras året runt (jämför med 

kapitel 4.4 och 5.5). Hur krav på energianvändning från Boverket och andra aktörer 

utvecklas har också stor betydelse, speciellt i ny bebyggelse. Som elvärme och annan 

värme värderas i nuläget är det oftast lättare att klara kraven med värmepump 

inkopplad till både värme och varmvatten (se även kapitel 2.1.3). 

Vid Göteborg Energi (Gunnar Nilsson) har Inspecta identifierat en säkerhetsmässig 

risk vid kombinationer av värmesystem. Om ventiler i fjärrvärmeledningarna stängs 

(t.ex. för underhåll) kan dessa värmas ”bakvägen” av värmepumpen (eller annan 

värmekälla) så att trycket stiger okontrollerat. Någon form av avsäkring behövs för att 

säkerställa att detta inte sker. 

Det som främst har diskuterats i rapporten är principerna för hur fjärrvärme och 

frånluftsvärmepump kopplas rörmässigt. I och med att priser (och krav) förändras kan 

det ibland vara lönsamt att reglera utrustningen på ett annat sätt än vad som var tänkt 

från början, vanligen att värmepumpen används i första hand och fjärrvärme går in 

när behovet är större. Vid differentierat vinter/sommar-pris på fjärrvärmen och en 

ekonomiskt optimal styrning kanske inte värmepumpen ska starta förrän vinterpris 

införs, vilket skulle kunna vara gynnsamt både för fastighetsägaren och för 

fjärrvärmeleverantören. Däremot motverkas en sådan driftsoptimering av 

energikraven i nuvarande byggregler (BBR19) och energideklarationernas 

utformning. Vid ett framtida scenario med rörliga och tidvis mycket höga elpriser kan 

det också vara olönsamt att köra värmepumpen, så att fjärrvärmen kopplas in istället. 

Det ger avlastning för elnätet men är inte lika positivt för fjärrvärmenätet då detta 

normalt inträffar när efterfrågan även på fjärrvärme är som störst. Ett fjärrvärmepris 

36 



som mer följer elprisets variationer skulle minska risken för denna typ av 

suboptimering. 

En helt annan variant på kombination av fjärrvärme och värmepump, som vi valt att 

inte ta upp i huvudkapitlen därför att det är långt ifrån någon standardlösning och för 

att förutsättningarna skiljer kraftigt mot det ”normala”, skulle kunna användas i ett 

lågtempererat fjärrvärmenät (t.ex. sekundärnät, returvärmenät). Låg temperatur skulle 

ge fjärrvärmeleverantören många fördelar (högre verkningsgrad och elutbyte i 

produktion, mindre värmeförluster, billigare komponenter och om temperaturskillnaden 

blir större, mindre pumparbete och större kapacitet). Räcker temperaturen 

då inte till för varmvatten skulle värmepump kunna användas för att spetsa detta. 

Tanken är då att fjärrvärme används som huvudsaklig värmekälla och att 

värmepumpen bara går in när det behövs. 

37 



7 BETECKNINGAR OCH 

SYMBOLER 

Atemp Uppvärmd area 

FC Fjärrvärmecentral 

FV Fjärrvärme 

FVP Frånluftsvärmepump 

KV Kallvatten 

VP Värmepump, syftar i denna rapport allmänt på frånluftsvärmepump 

VV Varmvatten 

VVC Varmvattencirkulation 

VP 

ACK 

Värmesystem (radiatorer etc.) 

Värmeväxlare 

Slingberedare för varmvatten 

(Frånlufts)värmepump 

Ackumulatortank 

Pump 

Ventil 

Fjärrvärmekrets 

Värmepumpskrets 

Värmekrets 

Tappvattenkrets 

38 



8 REFERENSER 

"Fjärrvärmemodul FJVM 220 - produktblad", NIBE AB. 

"M10569 – FIGHTER 310P/360P med fjärrvärmemodul FJVM 120 - 

principschema", NIBE AB. 

"IVT 633 Användarhandledning", IVT Industrier AB. 2008. 

"Fjärrvärmecentralen Kopplingsprinciper". 2009:3, Svensk Fjärrvärme. 2009. 

Boverket: "Regelsamling för byggande, BBR 2012/BBR 19, BFS 2011:6 med 

ändringar t.o.m. BFS 2011:26". 2011. 

Selinder, P., H. Wallentun och H. Zinko: "Kopplingsprinciper för fjärrvärmecentral 

och frånluftsvärmepump". FOU 2003:94, ZW Energiteknik. 2003. 

Svensk Fjärrvärme: "Fjärrvärmecentralen. Utförande och installation". Tekniska 

bestämmelser F:101. 2008. 

Sveriges centrum för nollenergihus: "Kravspecifikation för nollenergihus, passivhus 

och minienergihus Bostäder". 2012. 

39 



Forskning som stärker fjärrvärme och fjärrkyla, uppmuntrar konkurrenskraftig affärs- och 

teknikutveckling och skapar resurseffektiva lösningar för framtidens hållbara energisystem. 

Kunskap från Fjärrsyn är till nytta för fjärrvärmebranschen, kunderna, miljön och samhället i 

stort. Programmet finansieras av Energi myndigheten tillsammans med fjärrvärmebranschen 

och omsätter cirka 19 miljoner kronor om året. Mer information finns på www.fjarrsyn.se 

fjärrvärmecentral och 

frånluftsvärmepump i 

kombination 

Det har blivit allt vanligare att fjärrvärme kombineras med en frånluftsvärmepump 

för att minska mängden köpt energi i större fastigheter, och på 

senare år har det också blivit vanligare i småhus. 

Här beskrivs olika tekniska lösningar och diskuteras under vilka förutsättningar 

det kan vara lämpligt att kombinera fjärrvärme och värmepump 

sett ur fastighetsägarens och fjärrvärmeleverantörens perspektiv med tanke 

på ekonomi och eventuella energibesparingar. De viktigaste parametrarna 

handlar om påverkan på returtemperatur, variation i last på fjärrvärmenätet 

under olika delar av året, värmepumpens värmefaktor och lösningens komplexitet 

kopplad till funktion och kostnader. 

I slutet av rapporten ges en vägledning för flerbostadshus respektive småhus. 

Vilken lösning som är mest ekonomisk för fastighetsägaren beror på de 

aktuella förutsättningarna. Det kan till exempel handla om vilket energibehov 

fastigheten har och relationen mellan priset på el och fjärrvärme. 

Svensk Fjärrvärme • 101 53 Stockholm • Telefon 08-677 25 50 • Fax 08-677 25 55 

Besöksadress: Olof Palmes gata 31, 6 tr. • E-post fjarrsyn@svenskfjarrvarme.se • www.fjarrsyn.se

Fjärrvärmecentral och frånluftsvärmepump.pdf - Svensk Fjärrvärme

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?