MAGNESIUM - Svensk Mjölk

MAGNESIUM
MINERAL
Inledning
Kroppen innehåller en förhållandevis liten mängd magnesium, ca 25 gram.
Magnesium förekommer i kroppen som en tvåvärd katjon.
Av kroppens magnesium är 60–65 procent bundet till skelettet. En tredjedel är
utbytbart och fungerar som en magnesiumreserv för att upprätthålla kroppens
fysiologiska jämvikt. En tredjedel av kroppens magnesium finns i musklerna.
Endast en procent beräknas finnas extracellulärt i blodets plasma där en tredjedel
finns proteinbundet och två tredjedelar utgörs av fria magnesiumjoner
(Mg2+) som utgör den biologiskt aktiva formen i blodet.
De mekanismer som styr kroppens magnesiumbalans är ofullständigt kända.
Vid olika sjukdomsprocesser som ger förändringar av kroppens pH-nivåer
sker förskjutningar mellan extra- och intracellulärt magnesium. Vid ökad surhet,
acidos, som uppkommer vid syrebrist, sker ett utflöde av magnesium från
cellerna till serum och förlusterna ökar därmed.
Funktion
Magnesium är viktigt för många av cellernas grundläggande funktioner och
deltar som en kofaktor i över 300 enzymsystem. Magnesium är speciellt viktigt
för överföringen av energirika fosfatgrupper och är nödvändigt både för
anaerob och aerob energiproduktion. Vid tillväxt och bildning av nya celler
behövs magnesium för syntes av nukleinsyrorna DNA och RNA. Nerv- och
muskelcellernas funktioner är också avhängiga av magnesium.
Magnesium har kallats stressmineralet i och med att omsättningen ökar
påtagligt vid stress.
Kostens magnesiuminnehåll, och därmed cellnivåerna, har betydelse för
muskelcellernas svar vid hårt fysiskt arbete.
Magnesium påverkar direkt flödet av kalcium och kalium över cellmembranet och
dess reglering av kalciumnivåerna i cellerna har betydelse för hjärtfunktionen.
Magnesium är också nödvändigt för natrium-kalium-ATP-aktiviteten, vilken
är ansvarig för den aktiva transporten av kalium över cellväggen. För att
de höga magnesiumnivåerna ska kunna upprätthållas intracellulärt krävs
olika ”pumpsystem”. Dessa för mineralerna in i cellen genom membranet.
Samtidigt pumpas kalcium respektive natrium ut ur cellerna. Denna process
är energikrävande.
Upptag och utsöndring
Upptaget av magnesium sker både passivt och aktivt i hela mag-tarmkanalen
och är omvänt proportionellt mot mängden intaget magnesium.
Upptaget är ca 100 mg per dygn. Dessutom ökar upptaget vid ökat behov
i cellerna som vid ökad omsättning eller brist. Upptaget kan variera från
10–70 procent. Vid en normal kost är upptaget ca 50 procent men varierar
mycket beroende på typen av föda.
Magnesium konkurrerar delvis om samma transportsystem i tarmen som
Sidan 61 av 76

fosfor och kalcium. Vid en kost med mycket högt innehåll av fosfor minskar
magnesiumupptaget. Vid normala till höga intag av kalcium (2 000 mg) tycks
dock inte magnesiumbalansen påverkas. Vid intag över 2 500 mg har man
visat att magnesiumbalansen kan påverkas.
Kostens innehåll av protein påverkar också upptaget av magnesium. Vid proteinbrist
kan därför en uttalad magnesiumbrist uppkomma.
Ökad vätska i tarmen gynnar upptaget liksom laktos och höga halter vitamin D.
Högt intag av fiberrika grönsaker, frukt och spannmål (fytinsyra) minskar
upptaget.
Via reglering av upptaget i mag-tarmkanalen samt via njurarnas viktiga
reabsorption, hålls dock normalt magnesiumnivåerna stabila trots varierat
intag av magnesium.
Det är främst njurarna som reglerar magnesiumomsättningen och vid brist återupptas
en stor del magnesium. Vid magnesiumbrist återupptas hela 99 procent.
Behov
Hos friska personer kan balans upprätthållas med ett intag av 200 mg per dag.
Variationen är dock stor och beror bland annat på muskelmassans storlek.
Det tycks föreligga en viss adaptation till låga intag.
Rekommendation
Rekommenderat intag för män är 350 mg per dag och för kvinnor 280 mg per
dag.
Brist
Mag-tarmsjukdomar med dåligt upptag i mag-tarmkanalen, exempelvis glutenintolerans,
anses vara den vanligaste orsaken till magnesiumbrist. Vid
diarréer ökar förlusterna genom att magnesium bildar olösliga föreningar med
fett i tarmen. Vid neuromuskulära och hjärtkärlsjukdomar, diabetes, hyperparathyreodism,
tyreotoxicos ökar magnesiumförlusterna. Insulin fungerar
som ett magnesiumsparande hormon i njurarna. I vissa studier har det visats
att magnesiumbrist försämrar insulinkänsligheten och därmed blodsockerkontrollen
hos diabetiker.
Vid stora vävnadsskador, som brännskador och stora trauma, är magnesiumförlusterna
extremt stora.
Vid såväl mental som fysisk stress ökar förlusterna av magnesium via njurarna
och svett och kan leda till låga magnesiumdepåer.
Med åldern tenderar magnesiumupptaget minska samt njurarnas utsöndring
öka. Därför utgör den äldre populationen en speciellt utsatt riskgrupp vad
gäller magnesium. En annan riskgrupp är de som har ett intag på gränsen till
behovet och samtidig ökad magnesiumförlust på grund av diuretikabehandling,
hög alkoholkonsumtion eller stress.
Tidiga symtom på magnesiumbrist kommer ofta från nervsystemet och musklerna
som muskelsvaghet, muskelryckningar, kramper och tremor. Irritation,
trötthet, aggressivitet, koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter och
depression har också beskrivits vid magnesiumbrist. Många äldre lider av
benkramper, vilket ofta är ett första tecken på magnesiumbrist. Vadkramp
under graviditet förbättras med magnesiumtillskott.
Vid låga magnesiumkoncentrationer i hjärtat uppkommer en försämrad för-
Sidan 62 av 76

måga att motstå stressituationer. Det uppstår även störningar i de viktiga signalerna
mellan nervernas retledningsystem och hjärtmuskeln med rytmrubbningar
som följd. Magnesiumbrist anses även orsaka hjärtmuskelsjukdomen
kardiomyopati som leder till hjärtsvikt.
Vid det kroniska trötthetssyndromet (chronic fatigue syndrome) är magnesiumförlusterna
stora med låga magnesiumnivåer i de röda blodkropparna.
Vid behandling måste man använda mycket höga doser av magnesium intravenöst
för att kunna normalisera magnesiumnivåerna.
Magnesium har stor betydelse för kalciumomsättningen. Vid magnesiumbrist
ökar de intracellulära nivåerna av kalcium. Magnesium har därför kallats den
fysiologiska ”kalcium-blockaren”.
Vid samtidig kalcium- och magnesiumbrist fungerar inte vitamin D och risken
är därmed stor för urkalkning av skelettet. Magnesiumbrist har visats leda till
försämrad mineralisering av benvävnaden med minskad osteoblastaktivitet
och bentillväxt. Östrogenbehandling till kvinnor med osteoporos har visats
leda till ökad magnesiuminlagring i benvävnaden. Tillskott av magnesium
kombinerat med kalcium och östrogen har givit ökad bentäthet hos kvinnor
med osteoporos efter klimakteriet. Vid osteoporos rekommenderas kalciumtillskott
på 1 000 mg extra per dag. Det leder till att förhållanden mellan kalcium
och magnesium förändras till ca 4 till 1 mot rekommenderat 2 till 1. Detta ökar
risken för ytterligare försämrat magnesiumupptag med ökad demineralisering
och försämrad bennybildning.
Vid konstaterad magnesiumbrist orsakad av diuretika utgör magnesiumtillskott
ett effektivt sätt att sänka blodtrycket.
Överskott
Mycket få biverkningar ses vid höga doser under lång tid tack vare att
magnesiumnivåerna i kroppen är mycket välreglerade via njurarna.
Tillskott över 350 mg kan ibland orsaka diarrébesvär. För de allra flesta
behövs betydligt högre doser (10 gånger) för att symtom ska uppkomma. Vid
njurskador kan överskott uppkomma som ger problem främst från musklerna
och nerverna när man varit oförsiktig med magnesiumtillförseln.
Källor
Mjölk innehåller ca 120 mg magnesium per liter. I Sverige utgör mjölkprodukter
en mycket viktig magnesiumkälla. Även bröd, potatis och kött är viktiga
källor.
I Sverige når man idag i medel upp till de rekommenderade nivåerna i respektive
grupp. För kvinnor är medelintaget 290 mg per dag och för män 355
mg per dag.
Kosten i de nordiska länderna innehåller 340–430 mg/10 MJ.
Magnesium i mjölk och mjölkprodukter
Mjölkens vattenfas innehåller 89–100 procent av mjölkens magnesium. Av
mjölkens magnesium är 65 procent i löslig form och 35 procent bundet till
kaseinmicellerna.
Magnesiumhalten i mjölk påverkas inte av utfodring.
Halva mängden magnesium i kasein är kopplat till kolloidalt kalciumfosfat och
andra hälften bundet till kaseinets fosforgrupper.
Sidan 63 av 76

Magnesiumhalten i mellanmjölk är 12 mg per 100 g.
I Sverige bidrar mjölkprodukter ca 16 procent av vuxnas och ca 25 procent av
barns magnesiumintag.
Sidan 64 av 76