OSKARSHAMN - Högskolan i Kalmar

Stadsbyggandets utveckling i Oskarshamn
I den byggnadsstadga för rikets städer som kom 1874, ingick ny stadsplan, byggnadsordning
och inrättandet av en byggnadsnämnd. Oskarshamn fick 1875 en byggnadsordning för
dåtidens industriområde, och en ny brandordning kom redan 1873. Redan på 1860-talet hade
dock Oskarshamn fått en stadsmässig karaktär, då staden hade ett rådhus, tullhus, telegrafhus,
folkskola, läroverkshus och ett fattighus. Staden anskaffade även mark till kyrkogård och en
park. Under åren 1875 till 1880 var det en stor folkökning i staden, det blev problem med
bostäder och byggnadstomter, och utanför stadsgränsen uppstod en oreglerad bebyggelse. I
och med köpet av Fredriksbergsgodset 1888 som ägde marken runtom staden löste sig detta
problem. Förändringen från trästad till stenstad kom i och med branden 1881 i stadens kärna,
de nya hus som byggdes var i sten och torget i staden fick det utseende och karaktär som
sedan varit bestående.(bild 10) Typiskt för Oskarshamn var från det sena 1800-talet och en bit
in på 1900-talet de torn som byggdes till på husen, en detalj från oskariansk arkitektur .
(bild11) Ett nytt sätt att bygga i staden kom vid sekelskiftet, då nya järnvägsstationen och
vattentornet fick en stil som påminde om svensk vasatid. (bild14)
Vid tiden för det första världskriget förändrade storindustrierna Jungners, varvet och
kopparverket stadsbilden i området runt hamnen. Efter andra världskriget ökade både det
privata och offentliga byggandet, och den moderna staden började ta form, bland annat
byggdes konsumhuset. I staden anlades parkeringsplatser, då bilismen ökade. Det planerades
även för ett stort antal lägenheter under 1950-talet, och nya stadsområden växte fram eftersom
inflyttningen till staden ökade. Kännetecknande för det nya byggandet under 1930 till –50-
talet var funktionalismen, det skulle vara ljust, öppet och hygieniskt 18 När det på 1960-talet
skulle byggas nya lägenheter i det så kallade miljonprogrammet var det bland annat området i
Kristineberg som byggdes. Under 1990-talet renoverades området, det var en satsning på
nytänkande inom boendesocial synpunkt, den så kallade Oskarshamnsmodellen. 19
1978 gjordes det en centrumplan, där den gamla bebyggelse som fanns kvar inventerades
och det fastlades att området vid Skeppsbroleden/Varvsgatan och utmed Hamngatan,
Kungsgatan och Köpmangatan skulle vara ett kulurhistoriskt område värt att bevara då det
gäller miljöer och byggnader. 20
På senare år har Oskarshamn i likhet med många städer fått en galleria, och inglasade affärs-
och kontorsbyggnader. (bild 22)
18 Hofren, 1956, 104, 108, 159, 162-163, 165, 170-172
19 Oskarshamnsliv, 2000, 109
20 Kulturmiljöprogram, 1993, 108
7