OSKARSHAMN - Högskolan i Kalmar
OSKARSHAMN - Högskolan i Kalmar OSKARSHAMN - Högskolan i Kalmar
1960-talet. Det kom igång en liten varvsrörelse i slutet av 1960-talet igen och har sedan dess fortsatt i mindre omfattning. 7 Kommunikationer Kustsjöfarten var betydelsefull när det moderna samhället växte fram. Det blev en övergång från segelfartyg till ångfartyg omkring 1880-talet. Når ångtrafiken tog över ökade trafiken, och fasta linjer mellan Oskarshamn – Kalmar och Oskarshamn – Västervik inrättades. Det var framförallt gods, men även passagerartrafik förekom. Den här trafiken minskade och försvann i och med vägnätets utbyggnad. Mellan Oskarshamn – Öland har det sedan långt tillbaka i tiden förekommit segel- och ångbåtstrafik, den fortsatte fram till 1940-talet. Under senare år har det till och från förekommit turisttrafik mellan Oskarshamn och Byxelkrok, och sommaren 2004 startar trafiken igen efter att ha varit förflyttad till Mönsterås – Borgholm ett antal år. Daglig färjetrafik året runt förekommer mellan Oskarshamn och Gotland. 8 (bild 6, 7) På 1850-talet lades det ett förslag om en järnvägsförbindelse från hamnen i Oskarshamn västerut inåt Småland. Efter avslag ett flertal gånger lyckades de drivande till slut intressera utländskt kapital, men även kapital från allmänheten och kommunen bidrog till att det i april 1869 började sprängas för järnvägsbyggandet, som var färdigt att invigas 1874. Under samma tid som järnvägsbyggandet började, var det svår nöd i hela länet med missväxt och arbetslöshet som följd. Järnvägen gav arbeten, och när järnvägstrafiken kom igång kunde skogen och andra naturresurser utnyttjas bättre, detta tillsammans med att förädlingsindustrin utvecklades gjorde att järnvägsbyggandet blev lyckat. På 1920-talet öppnades flera busslinjer till Oskarshamn från orter runtomkring, bland annat från Hultsfred, Mönsterås och Ålem med anslutning för tåg till Kalmar. Busstrafiken fick stor betydelse för utvecklingen av kommunikationerna. 9 På 1970-talet fick Oskarshamn en flygplats. I en utredning om regionens möjligheter till bättre kommunikationer finns en vision om att skapa en kustjärnväg i samma sträckning som E22:an, och att framtidens färjetrafik till/från Oskarshamn utvecklas med linjer till länder runt Östersjön. Järnvägen Oskarshamn – Nässjö, och Oskarshamns hamn är också riksintresseområden. 10 7 Kulturmiljöprogram för Oskarshamns Kommun, 1993, 74-75, 88-90 8 Kulturmiljöprogram för Oskarshamns Kommun, 1993, 92 9 Kulturmiljöprogram för Oskarshamns Kommun, 1993, 103,105 10 Översiktsplan 2000, CD-ROM, 39, 73, 76 5
Industrier 1862 fanns det 11 fabriker i staden. Förutom de nämnda tillhörande sjöfarten fanns det för att nämna några ett bayerskt bryggeri, en cigarrfabrik, färgeri och vagnsfabriker. 1869 kom det en tändsticksfabrik till staden, och några år senare ytterligare en. Det fanns många företag som kom och försvann till exempel Sveriges första cigarettfabrik, en terrakottafabrik och en fabrik som tillverkade parfym och skrivbläck. 11 Vid första världskriget började Oskarshamn förvandlas till den industristad den är idag. Redan befintliga industrier byggdes ut, och nya tillkom. Det var först och främst områdena runt Brädholmen som utnyttjades som industrimark. 12 Det kom några storindustrier till staden under det första världskriget. Det var AB Oskarshamns Kopparverk som var en tung kemisk- teknisk industri, och som lades ner i slutet av 1960-talet. Den andra var Svenska Ackumulator AB Jungner, och den industrin finns fortfarande kvar under namnet SAFT AB.(bild 15) Det investerades också i Finsjö Kraftverk i Emån som en förberedelse för industriell expansion i början på 1900-talet. Det såldes senare till Sydkraft (1919) för att säkra tillgången på el. 13 Under andra världskriget blev Oskarshamn definitivt en industristad. Sjöfart och handel sysselsatte allt färre än det gjort tidigare. 14 På 1940-talet startade Be-Ge Persson gengaskoltillverkning vid Södra Fabriksgatan. När kriget tog slut började en tillverkning av hytter i stål till lastbilar. Det hela växte och på slutet av 1960-talet tog Saab Scania över hyttfabriken, den har nu utvecklats till länets största tillverkningsföretag. 15 (bild 16)Under 1960-talet när varvet, som var länets största arbetsplats, var på väg att läggas ned etablerades industrier som till exempel L M Ericsson, numera nedlagt, och Liljeholmens, som fortfarande finns kvar, i staden. Företag som Press- och Plåt, Saab-Scania och Jungnerbolagen byggde ut. 16 I Oskarshamns kommun finns ett kärnkraftverk, som ligger cirka två mil från centralorten. Det finns få stora företag vilket gör att kommunen är beroende av dem, och det kan också leda till snabba förändringar. Att stärka lokala näringslivet och ha en väl utbyggd infrastruktur är viktigt. Utvecklingen runt Östersjön är också viktig för kommunens näringslivsutveckling. 17 11 Kulturmiljöprogram för Oskarshamns Kommun, 1993, 75 12 Adriansson, 1980, 4 13 Kulturmiljöprogram för Oskarshamns Kommun, 1993, 75 14 Adriansson, 1980, 4 15 Kulturmiljöprogram för Oskarshamns Kommun, 1993, 75-76 16 Din Kommun, 1981, 51 17 Översiktsplan 2000, CD ROM, 12, 14 6
- Page 1 and 2: OSKARSHAMN En stad växer fram Anne
- Page 3 and 4: 1. INLEDNING Hur många gånger van
- Page 5: Oskarshamn blir stad Oskarshamn fic
- Page 9 and 10: 1967 ökade både folkmängden och
- Page 11 and 12: ätlinjiga, tättbebyggda staden, m
- Page 13 and 14: yggande. 36 Det är också viktigt
- Page 15 and 16: Går man över Skeppsbroleden upp m
- Page 17 and 18: Går man ut en bit från själva st
- Page 19 and 20: stadens utkanter, där redan etable
- Page 21 and 22: Vid sekelskiftet började det komma
- Page 23: KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING A
Industrier<br />
1862 fanns det 11 fabriker i staden. Förutom de nämnda tillhörande sjöfarten fanns det för att<br />
nämna några ett bayerskt bryggeri, en cigarrfabrik, färgeri och vagnsfabriker. 1869 kom det<br />
en tändsticksfabrik till staden, och några år senare ytterligare en. Det fanns många företag<br />
som kom och försvann till exempel Sveriges första cigarettfabrik, en terrakottafabrik och en<br />
fabrik som tillverkade parfym och skrivbläck. 11<br />
Vid första världskriget började Oskarshamn förvandlas till den industristad den är idag.<br />
Redan befintliga industrier byggdes ut, och nya tillkom. Det var först och främst områdena<br />
runt Brädholmen som utnyttjades som industrimark. 12 Det kom några storindustrier till staden<br />
under det första världskriget. Det var AB Oskarshamns Kopparverk som var en tung kemisk-<br />
teknisk industri, och som lades ner i slutet av 1960-talet. Den andra var Svenska Ackumulator<br />
AB Jungner, och den industrin finns fortfarande kvar under namnet SAFT AB.(bild 15) Det<br />
investerades också i Finsjö Kraftverk i Emån som en förberedelse för industriell expansion i<br />
början på 1900-talet. Det såldes senare till Sydkraft (1919) för att säkra tillgången på el. 13<br />
Under andra världskriget blev Oskarshamn definitivt en industristad. Sjöfart och handel<br />
sysselsatte allt färre än det gjort tidigare. 14 På 1940-talet startade Be-Ge Persson<br />
gengaskoltillverkning vid Södra Fabriksgatan. När kriget tog slut började en tillverkning av<br />
hytter i stål till lastbilar. Det hela växte och på slutet av 1960-talet tog Saab Scania över<br />
hyttfabriken, den har nu utvecklats till länets största tillverkningsföretag. 15 (bild 16)Under<br />
1960-talet när varvet, som var länets största arbetsplats, var på väg att läggas ned etablerades<br />
industrier som till exempel L M Ericsson, numera nedlagt, och Liljeholmens, som fortfarande<br />
finns kvar, i staden. Företag som Press- och Plåt, Saab-Scania och Jungnerbolagen byggde ut.<br />
16 I Oskarshamns kommun finns ett kärnkraftverk, som ligger cirka två mil från centralorten.<br />
Det finns få stora företag vilket gör att kommunen är beroende av dem, och det kan också<br />
leda till snabba förändringar. Att stärka lokala näringslivet och ha en väl utbyggd infrastruktur<br />
är viktigt. Utvecklingen runt Östersjön är också viktig för kommunens<br />
näringslivsutveckling. 17<br />
11<br />
Kulturmiljöprogram för Oskarshamns Kommun, 1993, 75<br />
12<br />
Adriansson, 1980, 4<br />
13<br />
Kulturmiljöprogram för Oskarshamns Kommun, 1993, 75<br />
14<br />
Adriansson, 1980, 4<br />
15<br />
Kulturmiljöprogram för Oskarshamns Kommun, 1993, 75-76<br />
16<br />
Din Kommun, 1981, 51<br />
17<br />
Översiktsplan 2000, CD ROM, 12, 14<br />
6
Change language