OSKARSHAMN - Högskolan i Kalmar

om det går att se olika tidsepoker och byggnadsstilar tydligt och hur de är uppblandade i
staden.
Jag har i arbetet att ta reda på detta använt mig av litteratur som gett mig en inblick i svensk
stadsutveckling i stora drag för att på så sätt kunna se de generella dragen i hur svenska städer
vuxit fram. Detta har jag sedan använt mig av när jag studerat Oskarshamns historia från
stadsbildningen 1856 fram till våra dagar. Avgränsningen i tiden från 1856 fram till idag har
jag gjort med tanke på att det är den tiden som Oskarshamn haft stadsrättigheter. Jag har
också delat in tiden i grova drag enligt Rådbergs modell i boken Svenska stadstyper, där den
första urbaniseringsepoken står för tiden från 1870 fram till andra världskriget, och den sena
urbaniseringsepoken gäller efterkrigstiden.
Det jag kommit fram till är att det går att gå ut i staden, studera och fotografera och på det
viset kunna skapa sig en blick för hur staden vuxit fram. Det som krävs är lite förkunskaper i
hur svenska städer i stort utvecklats, och att känna till staden Oskarshamns historia. Har man
detta med sig i bagaget när man ger sig ut, går det att skapa sig en bild av i vilken ordning
byggnaderna och de olika områdena i staden vuxit upp. Många gamla byggnader finns kvar,
men de har oftast fått nya användningsområden än de ursprungliga. Exempelvis har en del av
de gamla hus som byggdes på 1800-talet när Oskarshamn var en stad präglad av
skeppsbyggeri blivit nöjespalats, stadshus eller bostäder. Det är intressant att se hur staden
vuxit, från det lilla området runt Brädholmen och hamnen, upp mot stadskärnan av idag och
vidare ut till de olika bostadsområden som finns. Affärer och industriområden har etablerats
längre och längre ut, vilket är tecken på att bilismen ökat, och skapat förändringar i
stadsbilden.
Tittar man noga på hur husen ser ut och var någonstans i staden de finns kan man skapa sig
en bild av hur olika tidsepoker och byggnadsstilar växlat genom tiden. Alltifrån de första små
trähusen i kvarteren Besväret och Fnyket, till de stora stenhusen i innerstaden, där det även
finns moderna nybyggen som gallerior och liknande. I de olika bostadsområden som omger
staden kan man se hur olika tidsepoker satt sina spår i bebyggelsen, från sekelskifteskvarteren
till funktionalismen och miljonprogrammets tid, fram till de villakvarter som byggdes på
1970- och 80-talen.
21