OSKARSHAMN - Högskolan i Kalmar
OSKARSHAMN - Högskolan i Kalmar OSKARSHAMN - Högskolan i Kalmar
Inne i staden däremot kan man se olika stilar och epoker samsas sida vid sida, alltifrån oskariansk arkitektur med tinnar och torn till 1940-50-talens komplexliknande Domushus fram till dagens moderna byggande av gallerior och liknande.(bild27,28,29) bild 27. bild 28. bild 29. Oskariansk arkitektur. Domus, Innerstaden. Flanaden, med Domus, bank, mm. 5. ANALYS Efter att studerat den svenska stadsutvecklingen från mitten av 1800-talet och jämfört den med hur staden Oskarshamn har vuxit fram från stadsbildningen 1856, kan man se hur de två följer varandra. Jag har använt mig av Rådbergs bok Svenska stadstyper, där han pekar på olika epoker i stadsbyggandet som är betydelsefulla. I mitten och slutet av 1800-talet byggdes det järnvägar i stora delar av landet, och det var en begynnande industrialisering på gång. Inflyttningen till städerna var stor, och befolkningen ökade snabbt. Oskarshamn fick sin järnväg 1874 och det fanns flera industrier förutom de som tillhörde själva skeppsbyggeriet. Staden ökade sin folkmängd med det dubbla under åren 1856 till 1875. I industrialismens spår blev det nya uppgifter för stadsbyggandet förutom järnvägar, ångbåtshamnar och nya större kajer, uppfördes det industrianläggningar och offentliga byggnader. Det byggdes även banker och kontorshus. Oskarshamn som sedan långt tillbaka varit en skeppsbyggar- och hamnstad hade redan på 1860-talet en stadsmässig karaktär med rådhus, tullhus, fattighus läroverk och folkskola. I den byggnadsstadga för rikets städer som kom 1874 skulle alla städer ha en byggnadsordning, vilket Oskarshamn fick 1875. I och med industrialiseringen, den ökande urbaniseringen och en växande arbetarbefolkning blev det bostadsbrist i städerna, och det växte upp enkla förstäder i städernas utkanter. Oskarshamn hade under åren 1875 – 80 en stor folkökning i staden, vilket ledde till bostadsbrist och ett oreglerat byggande utanför stadsgränsen. I slutet på 1880-talet började det byggas stenstäder istället för den låga trähusbebyggelse som funnits tidigare. Efter en brand i Oskarshamns stadskärna 1881 blev det även här en förändring från trästad till stenstad. Många av de husen finns fortfarande kvar. 19
Vid sekelskiftet började det komma förstäder i städernas ytterområden, det kan man se också i Oskarshamn, där det finns typiska kvarter med hus från den tiden. På 1930-talet kom funktionalismen, det skulle byggas ljust, luftigt och ändamålsenligt. Det skiljdes på arbete, boende och centrumfunktioner, de bands istället ihop med trafikleder. Oskarshamn fick egnahems- och villaområden med trädgårdar. Efterkrigstiden präglades av den snabba urbaniseringen, och det blev tvunget att bygga bort bostadsbrist och trångboddhet. Det bildades bostadsföretag, och vägnätet fortsatte byggas ut. Under 1950-talet förändrades även citykärnorna i städerna, de sanerades och det byggdes nytt. Slagorden var utveckling och att modernisera, det byggdes varuhus, affärskedjor och parkeringsplatser, och den ökande privatbilismen och utökade kollektivtrafiken krävde förändringar och utrymme. I Oskarshamn ökade bostadsbyggandet efter andra världskriget och den moderna staden började ta form. På 1950-talet planerades det för ett stort antal lägenheter och nya bostadsområden. I innerstaden anlades parkeringsplatser, och bland annat byggdes det ett nytt konsumhus. Den förnyelse som börjat på 1950-talet tog slut under 1970-talet, och det blev istället viktigt att bevara gamla befintliga miljöer igen. 1978 gjordes det en centrumplan i Oskarshamn, den gamla bebyggelsen inventerades och vissa områden blev kulturhistoriska. 1965 påbörjades miljonprogrammet i hela landet, det innebar att på tio år skulle bostadsbristen byggas bort. Det byggdes täta bostadsområden med flerfamiljshus, och i Oskarshamn byggdes bland annat områdena Kristineberg och Norrtorn upp. Oskarshamn hade på 1970-talet en kraftig befolkningstillväxt. På slutet av 1980-talet började det byggas bostäder, affärs- och kontorskomplex i gammal industri- och hamnmiljö. Inglasningar och byggnader som är speciella, eller utmärkande för staden tillhör den senaste trenden i stadsbyggandet. Oskarshamn har förnyat en del gamla byggnader till nya användningsområden, bland annat har det som idag är stadshus varit transitomagasin och tullhus. Staden har även gallerior och i hamnen har det byggts ett ”båtliknande” hus som inrymmer både restaurang och kontor. Detta ”båthus” får representera den nya tidens bebyggelse i Oskarshamn. 5. SAMMANFATTNING Den här uppsatsen har tagit upp om det går att med dagens Oskarshamn som utgångspunkt se spår bakåt i tiden. Frågorna jag ställde mig var vilka gamla byggnader som finns kvar, och vilka nya som har tillkommit. Jag ville också titta på den storleks- och ytmässiga förändringen som staden genomgått, och hur bilismen påverkat den förändringen. Vidare var jag nyfiken på 20
- Page 1 and 2: OSKARSHAMN En stad växer fram Anne
- Page 3 and 4: 1. INLEDNING Hur många gånger van
- Page 5 and 6: Oskarshamn blir stad Oskarshamn fic
- Page 7 and 8: Industrier 1862 fanns det 11 fabrik
- Page 9 and 10: 1967 ökade både folkmängden och
- Page 11 and 12: ätlinjiga, tättbebyggda staden, m
- Page 13 and 14: yggande. 36 Det är också viktigt
- Page 15 and 16: Går man över Skeppsbroleden upp m
- Page 17 and 18: Går man ut en bit från själva st
- Page 19: stadens utkanter, där redan etable
- Page 23: KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING A
Vid sekelskiftet började det komma förstäder i städernas ytterområden, det kan man se också<br />
i Oskarshamn, där det finns typiska kvarter med hus från den tiden. På 1930-talet kom<br />
funktionalismen, det skulle byggas ljust, luftigt och ändamålsenligt. Det skiljdes på arbete,<br />
boende och centrumfunktioner, de bands istället ihop med trafikleder. Oskarshamn fick<br />
egnahems- och villaområden med trädgårdar.<br />
Efterkrigstiden präglades av den snabba urbaniseringen, och det blev tvunget att bygga bort<br />
bostadsbrist och trångboddhet. Det bildades bostadsföretag, och vägnätet fortsatte byggas ut.<br />
Under 1950-talet förändrades även citykärnorna i städerna, de sanerades och det byggdes nytt.<br />
Slagorden var utveckling och att modernisera, det byggdes varuhus, affärskedjor och<br />
parkeringsplatser, och den ökande privatbilismen och utökade kollektivtrafiken krävde<br />
förändringar och utrymme. I Oskarshamn ökade bostadsbyggandet efter andra världskriget<br />
och den moderna staden började ta form. På 1950-talet planerades det för ett stort antal<br />
lägenheter och nya bostadsområden. I innerstaden anlades parkeringsplatser, och bland annat<br />
byggdes det ett nytt konsumhus.<br />
Den förnyelse som börjat på 1950-talet tog slut under 1970-talet, och det blev istället viktigt<br />
att bevara gamla befintliga miljöer igen. 1978 gjordes det en centrumplan i Oskarshamn, den<br />
gamla bebyggelsen inventerades och vissa områden blev kulturhistoriska.<br />
1965 påbörjades miljonprogrammet i hela landet, det innebar att på tio år skulle<br />
bostadsbristen byggas bort. Det byggdes täta bostadsområden med flerfamiljshus, och i<br />
Oskarshamn byggdes bland annat områdena Kristineberg och Norrtorn upp. Oskarshamn<br />
hade på 1970-talet en kraftig befolkningstillväxt.<br />
På slutet av 1980-talet började det byggas bostäder, affärs- och kontorskomplex i gammal<br />
industri- och hamnmiljö. Inglasningar och byggnader som är speciella, eller utmärkande för<br />
staden tillhör den senaste trenden i stadsbyggandet. Oskarshamn har förnyat en del gamla<br />
byggnader till nya användningsområden, bland annat har det som idag är stadshus varit<br />
transitomagasin och tullhus. Staden har även gallerior och i hamnen har det byggts ett<br />
”båtliknande” hus som inrymmer både restaurang och kontor. Detta ”båthus” får representera<br />
den nya tidens bebyggelse i Oskarshamn.<br />
5. SAMMANFATTNING<br />
Den här uppsatsen har tagit upp om det går att med dagens Oskarshamn som utgångspunkt se<br />
spår bakåt i tiden. Frågorna jag ställde mig var vilka gamla byggnader som finns kvar, och<br />
vilka nya som har tillkommit. Jag ville också titta på den storleks- och ytmässiga förändringen<br />
som staden genomgått, och hur bilismen påverkat den förändringen. Vidare var jag nyfiken på<br />
20
Change language