28.09.2013 Views

Bondersbyarn 23 utkast.indd - Bondersbyn

Bondersbyarn 23 utkast.indd - Bondersbyn

Bondersbyarn 23 utkast.indd - Bondersbyn

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Skördeväxter<br />

Den viktigaste skördeväxten var fräkne.<br />

Dess latinska namn är Ecuisetum fliviatile<br />

(sjöfräken). Det är den mest vattenbundna<br />

av alla fräkensorter och kan bli upp till<br />

160 cm lång. Troligtvis innebar detta att<br />

fräkenskörden kunde variera en hel del<br />

mellan olika goda växtår. Fräknen är ihålig<br />

och flyter på vattnet sedan den slagits<br />

med lie. Ofta fick fräknen torka liggande<br />

på stubben ute på träsket. Det sägs att<br />

korna älskade fräkenhöet och de mjölkade<br />

väldigt bra av denna utfodring.<br />

Volymmässigt kom nog starrskörden som<br />

god tvåa, men starr ansågs som en ganska<br />

mager föda åt korna. Den vanligaste starrarten<br />

på träsket var nog Älvstarr (carex<br />

rhynchophysa), men det skördades nog en<br />

hel del andra lågväxande starrarter också.<br />

Starrens stjälkar är trekantiga och styva.<br />

Troligtvis innehåller de mycket kisel, vilket<br />

bidrar till att den klassas som en sämre<br />

foderväxt än fräknen. Ibland berättas att<br />

kor som utfodrades hela vintern på starr,<br />

slutade mjölka och blev utmärglade. Inte<br />

undra på att man i vissa kulturer samlade<br />

björksav på våren åt korna och lät dem ”<br />

dricka märg i benen”!<br />

Kärrälting, (Triglochin maritima) eller<br />

sältingen som man kallade den, var nog en<br />

ganska bra foderväxt. Den var inte så högväxt<br />

och gav nog inte så stor skörd. Den<br />

växte nära stränderna, men nu när träsket<br />

inte längre sköts tycks sältingen vara på<br />

väg att försvinna.<br />

Dessutom förekommer uppgifter om att<br />

man slog ”häringen”, och det är lite svårt<br />

att avgöra vilken växt man avsåg. Av<br />

Fräkne i Långrå sommaren 2006. Sommaren var mycket torr, vilket missgynnade<br />

fräknen och gynnade andra arter. Exempelvis den röda kråkklövern som syns på<br />

bilden<br />

biologen Lars-Åke Janzon på Historiska<br />

Riksmuseet fick jag följande förslag att<br />

tolka namnet ”häringen”:<br />

Hära är ett namn som förr oftast användes<br />

för stagg (Nardus stricta) Stagg är<br />

ett lågt gräs, ca 20 cm, som växer i tuvor.<br />

Grågröna blad, stänglar med ett ax i tippen.<br />

Växer på mycket mager mark och<br />

ratas oftast av kreaturen. Det är mycket<br />

troligt att det var stagg som man kallade<br />

”häringen”! Jag kan också gissa att denna<br />

växt var ganska svårslagen med lie, och<br />

kanske det var den här växten som man<br />

också kallade ”sticknålen”! När man slog<br />

sticknålen tappade lien snabbt bettet, troligtvis<br />

därför att växten innehåller mucket<br />

kisel.<br />

På vissa områden växer stora bestånd av<br />

bladvass, och troligtvis slog man också<br />

detta. Ett av slåtterområdena kallades ju<br />

också för Storvasslandet.<br />

Lars-Erik Holmberg, text o foto<br />

fortsättning i nästa nummer...<br />

Stagg<br />

Havssälting<br />

Älvstarr Finnvikudden. På träsket<br />

fanns en mängd starrarter, men detta<br />

var den vanligaste.<br />

<strong>Bondersbyarn</strong> 9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!