Bondersbyarn 23 utkast.indd - Bondersbyn
Bondersbyarn 23 utkast.indd - Bondersbyn
Bondersbyarn 23 utkast.indd - Bondersbyn
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Övre <strong>Bondersbyn</strong>s Belysningsförening<br />
Övre <strong>Bondersbyn</strong>s belysningsförening bildades 1940 för området norr om bron på älvens östra sida inklusive<br />
Marieberg, samt Forshaga och Bondeborg på västra sidan. Ungefär samma tid bildades också belysningsföreningarna<br />
i Kamlunge och Stora Lappträsk. <strong>Bondersbyn</strong>s belysningsförening hade bildats redan<br />
1920 men distributionsområdet omfattade endast de centralare delarna av <strong>Bondersbyn</strong>.<br />
Antalet medlemmar var vid starten 29.<br />
Första styrelsen bestod av: Herman Fors,<br />
Verner Nilsson, Nils Olof Johansson, Gustaf<br />
Hansson och Gustaf Carlsson. Revisorer<br />
var Einar Frimodig och Karl August<br />
Nilsson. Dessa var revisorer fram till1945<br />
men då övertogs Karl Augusts uppdrag<br />
av Greta Enström som sedan tillsammans<br />
med Einar Frimodig var revisorer ändå till<br />
föreningens upphörande 1952.<br />
5000 kr lånades i Nederkalix Sparbank<br />
till 5,5 % ränta. Ett tiotal medlemmar gick<br />
i personlig borgen för lånet som skulle<br />
återbetalas med 250 kr plus ränta två<br />
gånger per år. När lånet skulle amorteras<br />
uttaxerades pengar av medlemmarna.<br />
Anläggningen av lågspänningsnätet<br />
Material inköptes, de medlemmar som<br />
hade lämplig skog fick leverera stolpar.<br />
En 12 meter lång stolpe betalades med 7<br />
kr. Ledningsbygget utfördes till största delen<br />
av medlemmarna själva. Betalningen<br />
till dem varierade mellan 60 och 80 öre<br />
per timme. Totalt arbetade medlemmarna<br />
1878 timmar till en kostnad av 1311 kr.<br />
4 <strong>Bondersbyarn</strong><br />
Dessutom var fyra personer till sysselsatta<br />
med bygget till en kostnad av 147 kr. Det<br />
var troligen elmontörer som gjorde inkopplingar<br />
och annat som fordrade elbehörighet.<br />
Ledningens längd var på älvens<br />
östra sida 2283 meter och på västra sidan<br />
5054 meter (Längderna kan vara omkastade,<br />
ledningsnätet på östra sidan borde<br />
vara längst). Totalt uppsattes 7337 meter<br />
kraftledning. Antalet stolpar bör ha varit<br />
när-mare 200. Totala kostnaden för anläggningen<br />
av lågspänningsnätet var 9267<br />
kr. Sedan lånet och insatskapitalet på 1120<br />
kr nyttjats återstod en skuld på 3142 kr.<br />
För att täcka detta utdebiterades 151 kr av<br />
varje medlem.<br />
Till fastigheterna var endast enfasström dragen. Denna uppställning<br />
visar till vilken fas de olika fastigheterna var anslutna och deras<br />
strömförbrukning under 1947.<br />
Ett problem var att koppartråd till ledningarna<br />
p.g.a. krigstiden inte var så lätt att få<br />
tag på. Man fick delvis använda järntråd<br />
vilket väl inte fungerade så bra. Järn leder<br />
ström sämre än koppar. Nolledningen<br />
drogs med järntråd<br />
Lågspänningsnätet hade tre faser men<br />
man drog nog bara en fas till varje fastighet.<br />
Fastigheterna fördelades på de tre fa-<br />
serna så att belastningen blev ungefär lika<br />
på alla faser. Trefasuttag uppsattes längs<br />
kraftledningen där man räknade med att<br />
ström till motordrift behövdes. Dessa uttag<br />
var inte kopplade över fastigheternas<br />
säkringar eller elmätare. Om man behövde<br />
trefasström, för t.ex. tröskning eller<br />
vedkapning, där det inte fanns ett uttag i<br />
närheten, kunde man koppla in sig direkt<br />
på kraftledningen. Detta gick till så att<br />
stänger försedda med krokar hängdes upp<br />
på kraftledningens trådar och anslöts till<br />
motorns ledningskabel.<br />
Nu var det inte så att man stal strömmen<br />
eller fick den gratis av belysningsföreningen.<br />
Elmotorn som var samägd av<br />
flera, var liksom en egen abonnent med<br />
egen elmätare och eget säkringsskåp som<br />
var inmonterad i samma låda som motorn.<br />
Man avläste mätaren innan man började<br />
använda motorn och antecknade mätarställningen<br />
på en lista som medföljde motorn<br />
och gjorde likadant när arbetet var<br />
klart.<br />
Sedan i samband med den ordinarie mätaravläsningen<br />
avlästes också motorns mätare<br />
och de som använt motorn fick betala<br />
efter vad de förbrukat. Motorn debiterades<br />
också en egen årlig grundavgift som vilken<br />
som helst annan abonnent.<br />
Forshaga, Bondeborg, Pataudden, Salkostudden<br />
och Marieberg hade var sin<br />
motor. Alla på 7,5 hästkrafter.<br />
Elpriserna<br />
Kraftleverantören till belysningsföreningen<br />
var Pålänge Elektriska Kraft AB. Bolaget<br />
hade ingen egen elproduktion längre<br />
utan var ett rent distributionsbolag. Kraftproduktionen<br />
las ner redan 1936.<br />
Belysningsföreningen betalade, dels en<br />
grundavgift, lika stor som medlemmarnas<br />
sammanlagda grundavgifter, dels för hur<br />
många kW/h som förbrukats. 1941 betalade<br />
föreningen 9 öre per kW men under<br />
Gustaf Karlsson i Varpudden hemställer<br />
att få trefasström dragen till högst<br />
80 meter från hans gård för att kunna<br />
använda Bondeborgs elmotor.
Change language