Bondersbyarn 23 utkast.indd - Bondersbyn

More documents

Recommendations

Info

”Gakkaraa”, ”sisselstjit” och andra lokala fågelnamn. Gulsparv – sisselstjit Beckasin – spirilipi - himlabässen Sädesärla – gråila - takvippa Pilfink – tweint Talltita – spititita Taltrast – djyliböytt - tölosparrn Ladusvala – saxeschwölo Gråsiska – altös Bofink – twäint Gråsparv – kåorntio Gräsand – blåhårsch Lom – gakkara Berguv – beristöt Fiskgjuse – spännarn Gräsand – blåhårschn Gök – gokko Hackspett – träknorn Spillkråka – kålvkreicka Lavskrika – röolln Nötskrika – norristjir Orre – årr Orrhöna – orrve Tjäder – tjiror Tjäderhöna – röö Storspov – spovi - klyvi 10 Bondersbyarn Bondersbyns reporter Olle Björkman har läst en artikel om fågelnamn på olika dialekter skriven av Gunnar Pettersson, en gammal bybo. Då inspirerades han att skriva följande betraktelse och uppmaning till alla som vill bevara vår dialekt! På dom allra flesta fåglar vi har omkring oss finns, utöver det namn som står i fågelboken, ett namn på bondska (kalixmål). Dom namnen har vi snart glömt bort så det kanske är bra med en repetition på åtminstone några. Våra namn är väl för det mesta mer beskrivande och roligare och det vore tråkigt om dom bara försvinner. Här invid finns några namn som vi kan öva oss på och lägga på minnet tills den stora invasionen av både små och stora fåglar sätter in. Kallar ni mig ”Haraboppen”? En del fåglar bar olycka I gammal folktro var en del fåglar fefåglar. Dom kom med olycka, otur, sjukdom och död om dom höll till kring en gård. Tjädern, ugglan, ripan, korpen och göken ville man inte ha kring gården. Dom förde bara med sig elände. Sparvar och svalor förde lycka till gården och dom skulle man inte döda – dom var ju ”skickade”. Och andra kunde kalendern Göken slutade ropa när den såg den första höhässjan. Då Sel-Johan höll på med slåttern och göken fortsatte att ”gocka” hade han ropat åt den –”säij do ät hässja din f-n” – och då blev den tyst. En ”gubbe” berättade att då han var ung då räknades kråkan till flyttfåglarna. ”Vi är dummare än kråkan för den har ju vett att flytta härifrån då det börjar snöa.” Han ansåg kråkan vara den ”verkliga vårfågeln”. Var det dom kommunala soptipparna, där kråkan lätt kunde äta sig mätt, som gjorde att den blev ”stannfågel”. Eller är det klimatförändringen? Olle Björkman Jakten på ett sällsynt träd i Bondersbyn I boken Träd och Buskar i Norr rapporterar botanikern Bernt Larsson om ett intressant växtfynd i norra Bondersbyn. Det berättar om en hybrid mellan den vanliga gråalen och den betydligt sällsyntare klibbalen. Klibbalen är en relikt från tider med betydligt mildare klimat här uppe, och finns i mindre populationer ute på öarna och spridda lokaler på fastlandet. Den nordligaste växtlokalen ligger i Överkalix. Nu är det lättare sagt än gjort att reda ut var den här alhybriden växer, samt om det verkligen är en hybrid man hittar! Det finns nämligen ett par underarter till gråalen också, såsom lappalen och den mycket sällsynta karelska alen! Djupträskområdet? Efter tips från Anders Hallman, Innanbäcken, skulle hybridalen finnas vid Djupträsket eller Djupträsktjärnen. Undertecknad besökte Djupträsktjärnens nv-ända en sommardag beväpnad med kamera och öppet sinne. Och visst fanns där konstiga alar! Rundade blad med lågt antal märgpar och märkligt begärliga för älgen. Enligt floran har klibbalen 5-8 st märgpar, mot gråalens 9-12. Expertisen osäker Ett samtal med naturbruksläraren och botanikern Jan Ahlm förvirrade situationen ytterligare. Han berättade om att det fanns fynd av alhybrid vid en kallkälla i Stråkanäs, men han kände inte till något fynd i Bondersbyn. Dessutom berättade han om ett flertal nya fynd av lappal, något som kan bidraga till ytterligare förväxlingar. Svårt att urskilja hybriderna Så här säger Jan Ahlm: - Det är mycket svårt att särskilja alhybriderna även när man har alarna framför sig. Gråalar söderut har alltid spetsiga blad. Våra gråalar har ofta några rundade blad, och ibland ganska många. Lappalen har de flesta blad rundade, men inte alla. Eftersom lappalen är en gråal, som jag förmodar varit skild från den andra av t.ex inlandsisen, och fått den avvikande formen, går den säkert ihop med den vanliga Lappal eller en klibbalhybrid, vem vet? gråalen, där båda finns, och bildar ett mellanting. - Några klara tecken är: klibbal är kal på skaft, knopp och baksida. Lappal, likaså, men kan ha några få hår. Hastigt påminnande på magra marker om brakved, och på andra marker om klibbal, men har aldrig med urnupen spets. Gråal är ganska hårig till mycket hårig under, har hårigt skaft och hår på nya skott och nästan alltid hårig knopp. - Klibbal x gråal har oftast några urnupna blad, och lite hår på nervernas undersida och bladskaften. De kan också ha hår på knoppen. - Klibbal x lappal borde också finnas och blir då hårfri. Eftersom lappal är en gråal kommer hybriden ändå heta lappal x gråal. Bilden invid ser ut som lappal, men kan eventuellt vara en klibbalshybrid! Så långt Jan Ahlm. Han vill ha starkare bevis, så vi får återkomma! Lars-Erik Holmberg (alexpert?)
Vårkryss nr 23 Vårkrysset 23 Vår korsordkonstruktör Annika Gustafsson ställer nu Bondersbyns läsare på prov i Vår-Vinterkrysset 23. Lösningen skickas före 1 juni till: Annika Gustafsson, Bondersbyn 120, 95292 Kalix. Märk kuvertet med Kryss 23 De två först öppnade rätta lösningarna belönas med var sin trisslott. Lycka till! Lösningen på Vinterkrysset 22 Vi belönar de två första rätta lösningarna med trisslotter. Lotterna går till: Olga Nordin i Boden och Edith Johansson i Bondeborg Gratulerar! Bondersbyarn 11
Page 1 and 2: En tidning för Kamlunge, Bondersby
Page 3 and 4: • • • • • Vi vet: att var
Page 5 and 6: Gunnar Enström i Marieberg hemstä
Page 7 and 8: Anders ”sotarn” Karbin från Mo
Page 9: Skördeväxter Den viktigaste skör

Bondersbyarn 23 utkast.indd - Bondersbyn

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?