Sirenen nr 4 2008 - Tjugofyra7
Sirenen nr 4 2008 - Tjugofyra7
Sirenen nr 4 2008 - Tjugofyra7
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Räddningsverkets tidning Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Slitigt i Slitesidan<br />
Slitesidan<br />
Syd lägger<br />
om kursen<br />
sidan 4<br />
20<br />
Vem vågar följa<br />
efter Merseyside?<br />
sidan 12
2 inledaren<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
<strong>Sirenen</strong><br />
Räddningsverkets tidning<br />
Cheferna måste<br />
gå i bräschen för<br />
mångfalden<br />
I<br />
min första Inledare i år tog jag upp den<br />
mycket aktuella frågan om jämställdhet<br />
och mångfald i svensk räddningstjänst. Jag<br />
gjorde det efter att ha mött bristerna på dessa<br />
områden så många gånger vid besök runt om i<br />
landet och i andra sammanhang. Min Inledare<br />
drog igång en intensiv debatt i <strong>Sirenen</strong> och på<br />
andra ställen. Jag fick uppmuntrande tillrop<br />
från vissa och mer eller mindre idiotförklarades<br />
av andra. De skiftande uppfattningarna<br />
är naturligtvis ett bevis så gott som något på<br />
att frågan om jämställdhet och mångfald är i<br />
behov av akut behandling. Erfarenheten pekar<br />
entydigt på att ökad jämställdhet och mångfald<br />
leder till bättre prestationer.<br />
Samtidigt som debatten varit välgörande ur<br />
flera aspekter tycker jag mig kunna se en viss<br />
ljusning i inställningarna. Det är flera faktorer<br />
som fått mig att ana en mera positiv atmosfär.<br />
Räddningsverket anordnade i slutet av april<br />
ett tvådagars seminarium i Linköping om<br />
ämnet. Det var mycket glädjande att också de<br />
tre storstädernas räddningschefer fanns på<br />
plats tillsammans med 20-talet kolleger från<br />
hela landet. Jag vidhåller att cheferna måste<br />
gå i bräschen och uttala sin vilja att ha båda<br />
könen representerade bland de anställda och<br />
därmed också ta ett tydligt ansvar för rekryteringen.<br />
Jag är övertygad om att chefernas<br />
inställning och uthålliga arbete är avgörande<br />
för att vi ska nå framgång på det här området.<br />
Vår målsättning med mötet i Linköping var<br />
– och är – att i samverkan med kommunernas<br />
företrädare få ett underlag till Räddningsverkets<br />
handlingsplan för att stödja kommunerna<br />
i arbetet med jämställdhet och mångfald.<br />
Vi måste kunna peka på konkreta åtgärder när<br />
vi för regeringen redovisar resultatet av det<br />
uppdrag vi fått. Och de åtgärderna måste hitta<br />
grogrund ute i kommunerna för att verkligen<br />
slå rot. Nu siktar vi på att före midsommar<br />
presentera en skiss för arbetet och en färdig<br />
nationell plan om ett år.<br />
I slutet av maj arrangerades Brand <strong>2008</strong>.<br />
Ett av alla de angelägna ämnen som fanns<br />
på dagordningen vid sidan av jämställdhet<br />
och mångfald var frågan om förnyelse och<br />
förändring av verksamheten. <strong>Sirenen</strong> har flera<br />
gånger haft reportage från Merseyside County<br />
i engelska Liverpool. Räddningstjänsten i<br />
<strong>Sirenen</strong> bevakar utvecklingen inom Räddningsverkets<br />
ansvarsområden och ska<br />
stimulera till debatt i dessa frågor. Enbart<br />
Inledaren på sidan 2 är att betrakta som<br />
Räddningsverkets officiella linje.<br />
Ansvarig utgivare: Stig Dahlén.<br />
Adress: <strong>Sirenen</strong>, L 257, 651 80 Karlstad.<br />
E-post: sirenen@srv.se<br />
Webb: http://sirenen.srv.se<br />
Prenumeration är gratis. Beställes skriftligt<br />
genom att skicka in prenumerationstalongen<br />
som finns i slutet av varje nummer.<br />
Merseyside har verkligen radikaliserat arbetet<br />
med säkerheten. Personalen gör hembesök,<br />
antalet döda och skadade i bränder minskar<br />
påtagligt.<br />
Merseysides presentation på Brand <strong>2008</strong> imponerade<br />
på konferensdeltagarna. Det stora<br />
och annorlunda grepp Merseyside tagit borde<br />
i vissa delar kunna överföras till våra förhållanden<br />
– utan många och långa utredningar<br />
om det är praktiskt genomförbart.<br />
Är till exempel Räddningstjänsten Syd på<br />
rätt väg? Politiker och tjänstemän har satt upp<br />
nya mål för verksamheten. Varje anställd ska<br />
under 20 procent av sin arbetstid ägna sig åt<br />
nya uppgifter. Kulturförändringen kräver attitydförändring<br />
och det är därför Räddningstjänsten<br />
Syds initiativ är så intressant och<br />
välkommet.<br />
Sista veckan i maj Räddningsverket politiker<br />
och tjänstemän från alla nivåer, företrädare<br />
för frivilligorganisationer och samarbetspartners<br />
till en så kallad kunddag. Den kundundersökning<br />
vi gjorde tidigare i år visade goda<br />
värden men också möjliga förbättringsområden,<br />
som att på ett tydligare sätt driva säkerhetsfrågorna.<br />
Genom att låta våra intressenter<br />
vara med i denna process skapar vi goda förutsättningar<br />
för arbetet mot ett säkrare samhälle.<br />
Resultatet ska användas för att på kort sikt<br />
utveckla verksamheten vid Räddningsverket<br />
och senare vid Myndigheten för samhällskydd<br />
och beredskap, MSB.<br />
Jag kan bara hoppas att slutorden på Brand<br />
<strong>2008</strong> – ”det känns som att vi är på väg mot något<br />
nytt och bredare”<br />
– inte är läpparnas<br />
bekännelse utan leder<br />
till säkerhetsarbete,<br />
som gör oss redo att<br />
möta framtidens krav.<br />
Det här är min sista<br />
Inledare i <strong>Sirenen</strong>. Tiden<br />
på Räddningsverket<br />
har varit mycket<br />
bra. Jag ber att få tacka<br />
alla jag haft förmånen<br />
att möta under mina<br />
drygt två år som generaldirektör.<br />
GÖRAN GUNNARSSON<br />
Generaldirektör,<br />
Räddningsverket<br />
Upplaga: 32 000 exemplar.<br />
Adressändring görs via epost, på webbplatsen<br />
eller genom talongen som finns i slutet<br />
av varje nummer. Talongen skickas till: Prenumeration,<br />
<strong>Sirenen</strong>, L 257, 651 80 Karlstad.<br />
Kom ihåg att uppge gamla adressen vid<br />
adressändring.<br />
Tryck: V-TAB, Västerås.<br />
Tryckt på miljövänligt papper.<br />
Tryckdag detta nummer: 3 Juni.<br />
Nästa nummer trycks 15 augusti<br />
Redaktion<br />
Stig Dahlén<br />
Chefredaktör<br />
och ansvarig utgivare<br />
054–13 51 04<br />
070-243 33 85<br />
stig.dahlen@srv.se<br />
Gunno Ivansson<br />
Journalist<br />
054–13 51 06<br />
070-364 33 45<br />
gunno.ivansson@srv.se<br />
INNEHÅLL<br />
nyheter<br />
Syd ger nya uppgifter – till alla …………………4-5<br />
Drastiska sparförslag på utbildningen ………… 6<br />
Sotningen vill inte till Revinge ……………………7<br />
Lär av misstagen – spara liv …………………… 8<br />
Döm först – förlåt sen …………………………… 9<br />
Inget generellt krav på bostadssprinkler ……… 24<br />
Dubblar insatsen – det ska Mälardalen vinna på 25<br />
Bara var fjärde har aktuellt handlingsprogram 26<br />
Räddningstjänsten inte snabbt på plats ……… 29<br />
Nu lär Leif ut trafikvett …………………………… 31<br />
reportage<br />
Dykare trots motgångar ………………………… 10<br />
Brand <strong>2008</strong><br />
Se inte problem – gör jobbet …………………… 12<br />
En brandman måste kunna att prata med folk … 13<br />
”Politikerna för mesiga” ………………………… 14<br />
Ett larm stör verksamheten ……………………… 15<br />
Det bästa är utbildningen ……………………… 16<br />
Höjd kompetens när verksamheter möts i MSB 16<br />
Effektivt med defibrillatorer …………………… 17<br />
skolbränder<br />
Kräver hårdare tag mot skolbränder …………… 18<br />
Begär sänkt taxeringsvärde för närhet till skola 19<br />
oljeskydd<br />
Samverkan räddade Slites badstränder ………… 21<br />
mångfald<br />
Dags ta mångfald på allvar? …………………… 28<br />
ordet fritt<br />
Klarar testerna men får inte chansen till jobb …30<br />
Det är de tre procenten som räknas …………… 31<br />
erfarenheter<br />
Klämlampa föll ner – kunde gått illa …………… 32<br />
Batteriet exploderade …………………………… 34<br />
Omslagsbilden<br />
Foto: Gunno Ivansson<br />
I mitten av maj samövade<br />
för första gången<br />
Kustbevakningen<br />
och Räddningsverket<br />
i strandnära område.<br />
Förutsättningarna<br />
var ett fingerat oljeutsläpp<br />
utanför Slite på<br />
Gotland.<br />
Per Larsson<br />
Journalist<br />
054–13 51 02<br />
070-287 22 75<br />
per.larsson@srv.se<br />
Katarina Sellius<br />
Journalist<br />
054–13 52 58<br />
070-374 22 90<br />
katarina.sellius@srv.se
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> nyheter<br />
Ny föreskrift stoppar räddningstjänsten<br />
Otillåtet sätta halskrage<br />
I framtiden får räddningstjänsten<br />
inte använda<br />
halskragar och ryggbrädor<br />
vid IVPA-larm. Räddningstjänsten<br />
får bara vidta enkla,<br />
livräddande åtgärder som inte<br />
kräver några hjälpmedel.<br />
I sitt kommande förslag till föreskrifter<br />
om ambulanssjukvård<br />
reglerar Socialstyrelsen IVPAverksamheten.<br />
Om förslaget går<br />
igenom får det konsekvenser för<br />
räddningstjänsten. I förslaget till<br />
föreskrift sägs det bland annat<br />
ett IVPA-avtal ”får endast omfatta<br />
och reglera enkla åtgärder<br />
utan hjälpmedel som omedelbart<br />
måste vidtas för att rädda<br />
liv (första hjälpen) samt behandling<br />
med medicinsk oxygen och<br />
defibrillator. Vid ett konstaterat<br />
hjärtstopp får enkla hjälpmedel<br />
användas, t.ex. andningsmask av<br />
typen pocketmask.”<br />
Trots att föreskriften ännu inte<br />
trätt i kraft har den redan fått<br />
konsekvenser. I februari drog<br />
ambulansöverläkaren i Skaraborg<br />
in halskragarna för räddningstjänsterna.<br />
Sylvia Myrsell, som förberett<br />
föreskriften, men som numera<br />
arbetar på SOS Alarm, förklarar<br />
bakgrunden till formuleringen:<br />
– Räddningstjänsten ska inte<br />
bedriva sjukvård, de ska bedriva<br />
bra första hjälpen vilket är det<br />
viktigaste vid ett IVPA-larm. De<br />
har inte kompetens att göra<br />
medicinska bedömningar och<br />
vidta åtgärder utifrån det.<br />
Om räddningstjänsten har delegering<br />
blir det fortsatt tillåtet<br />
att ge syrgas och defibrillera vid<br />
hjärtstopp. Men det är knappast<br />
en sjukvårdsåtgärd enligt Sylvia<br />
Myrsell.<br />
LUND. 24 unga invandrare ska<br />
projektanställas under ett år.<br />
Räddningstjänsten Syd hoppas<br />
att åtta-tio av dem ska bli<br />
brandmän.<br />
Mångfald<br />
– Lyckas vi inte med mångfalden<br />
lyckas vi heller inte med uppdraget,<br />
säger förbundsdirektör Per<br />
Widlundh.<br />
40 procent av Malmös befolkning<br />
har invandrarbakgrund, i<br />
Räddningstjänsten Syd är andelen<br />
1-2 procent. Per Widlundh<br />
uppskattar att 60 procent i åldern<br />
22-30 år, där man rekryterar<br />
brandmän, är invandrare.<br />
– Resten är 20 procent svenska<br />
kvinnor och 20 procent svens-<br />
Förbjuden åtgärd? Socialstyrelsen är på väg att ge ut nya föreskrifter för IVPAlarm. Enligt förslaget<br />
tillåts räddningstjänsten endast utföra enkla åtgärder utan hjälpmedel. Halskrage och ryggbrädor får<br />
inte användas av räddningstjänsten. Foto: Gunno Ivansson<br />
– Det är mer en första hjälpenåtgärd<br />
tycker jag, den uppgiften<br />
finns inte reglerad någonstans.<br />
Räddningsverket och Socialstyrelsen<br />
har olika uppfattningar<br />
om definitionen av enklare<br />
hjälpmedel.<br />
– Halskrage är inte ett enklare<br />
hjälpmedel. En stor missuppfattning<br />
inom räddningstjänsten är<br />
att man tror att sätter man på en<br />
nackkrage är nacken stabiliserad,<br />
vilket är helt fel.<br />
– Nackkragen stabiliserar som<br />
ka män. Och det är mot de sistnämnda<br />
vi är fokuserade. Vi behöver<br />
speeda upp arbetet med<br />
mångfalden en del.<br />
Därför startas nu ett projekt<br />
där räddningstjänsten anställer<br />
24 personer med utomnordisk<br />
bakgrund. De ska få inblick och<br />
viss utbildning i jobbet.<br />
Förhoppningen är att åtta-tio<br />
av dem blir intresserade och vill<br />
gå vidare.<br />
– Vi vill då skicka dem på SMOutbildning.<br />
Menar Räddningsverket<br />
något med mångfalden<br />
så hoppas jag verket ser till så att<br />
de får utbildningen, säger Linus<br />
Eriksson.<br />
Han efterlyser alltså en särskild<br />
behandling. Om inte det<br />
skulle gå?<br />
bäst 15-20 procent. Därför har vi<br />
resonerat så att bedömer man att<br />
det finns risk för en nackskada,<br />
då får man stabilisera med sina<br />
egna händer. Uttagningshjälpmedel,<br />
som ryggbrädor, kan i<br />
vissa fall vara mer till skada än<br />
nytta.<br />
I sitt remissvar anser Räddningsverket<br />
att räddningstjänsten<br />
ska få använda enklare hjälpmedel<br />
och föreslår bland annat<br />
följande tillägg: ”Med enkla<br />
– Då får vi skicka dem på utbildning<br />
i räddningsinsats och<br />
ge dem SMO-tänket själva. Något<br />
måste göras. Ska vi fortsätta att<br />
enbart anställa brandmän som<br />
tagit sig in vanliga vägen på SMO<br />
– då är jag pensionär innan vi har<br />
en acceptabel andel invandrare<br />
i vår kår.<br />
Som en tänkbar arbetsuppgift<br />
lanseras begreppet närbrandmän.<br />
– Vi vill att personerna ska vara<br />
aktiva i bostadsområden. Mycket<br />
handlar om information. Tanken<br />
är att de med stöd av handledare<br />
ska verka som närbrandmän under<br />
utbildningen, säger utvecklingsledaren<br />
Gunilla Jansson.<br />
De som förhoppningsvis fattar<br />
tycke för yrket ligger bra till<br />
hjälpmedel menas exempelvis<br />
förbandsmaterial, hypotermimaterial,<br />
brännskadematerial,<br />
enkel fixeringsutrustning och<br />
lyfthjälpmedel.”<br />
Pontus Albertsson, medicine<br />
doktor och ämneskoordinator<br />
på Räddningsverket i Sandö, anser<br />
att förändringen kan skapa<br />
förvirring eftersom räddningstjänsten<br />
har möjlighet att använda<br />
enkla hjälpmedel, exempelvis<br />
sätta halskrage vid en<br />
vanlig räddningsinsats, men inte<br />
för anställning, de kan bli både<br />
närbrandmän eller hamna i utryckningsstyrka.<br />
Var ska de placeras?<br />
– De ska spridas i våra kommuner.<br />
Utanförskapet har främst<br />
varit ett Malmöproblem, men<br />
vi har det i andra kommuner<br />
också, säger Gunilla Jansson.<br />
Räddningstjänstens projekt<br />
är kostnadsberäknat till dryga<br />
nio miljoner kronor. EU-medel<br />
täcker en tredjedel, Malmö<br />
stad och Arbetsförmedlingen<br />
satsar också resurser. De personer<br />
räddningstjänsten söker till<br />
projekt ska vara 18-30 år och ha<br />
gymnasieutbildning.<br />
PER LARSSON<br />
3<br />
i samband med ett IVPA-larm,<br />
om Socialstyrelsen får sin vilja<br />
igenom.<br />
– Lagen om skydd mot olyckor<br />
säger att räddningstjänsten ska<br />
hindra och begränsa skador på<br />
människor egendom eller miljön.<br />
Vi anser att det är rimligt<br />
att räddningstjänsten ges förutsättningar<br />
att kunna leva upp<br />
till detta.<br />
Att sätta halskrage och andra<br />
enklare åtgärder ligger enligt<br />
Räddningsverket inom ramen<br />
för första hjälpen-åtgärder, men<br />
att det krävs utbildning.<br />
– Efter genomgången utbildning<br />
anser vi dock att det är förknippat<br />
med minimala risker för<br />
den drabbade. Det finns risker<br />
med att inte göra någonting också,<br />
säger Pontus Albertsson.<br />
Yvonne Näsman, utvecklingsansvarig<br />
och PHTLS-koordinator<br />
vid Räddningsverket Sandö,<br />
påpekar att Räddningsverkets<br />
utbildningar bygger på PHTLSkonceptet.<br />
– I den senaste upplagan av<br />
PHTLS-boken sägs att halskragen<br />
ger ett 90 procentigt stöd<br />
för fram och bakåtrörelser och<br />
begränsar sidoböjning och rotation<br />
med 50 procent. Och att<br />
en nackkrage alltid ska användas<br />
tillsammans med manuell stabilisering.<br />
Det är detta vi lär ut till<br />
våra elever.<br />
Socialstyrelsen ska ta ställning<br />
till remissvaren i början av juni<br />
och någon gång i höst beräknas<br />
den nya föreskriften ges ut.<br />
GUNNO IvANSSON<br />
Fotnot: PHTLS (Prehospital<br />
Trauma Life Support) är ett amerikanskt<br />
utbildningskoncept för<br />
akut prehospitalt omhändertagande<br />
av traumapatienter.<br />
Malmö vill anställa 24 invandrare Särbehandling<br />
olagligt<br />
Räddningsverkets jämställdhetsstrateg<br />
Dennis Kullman<br />
säger att räddningstjänsten Syd<br />
inte kan få öronmärkta platser<br />
för personer med utomnordisk<br />
bakgrund på SMO-utbildning.<br />
Positiv etnisk särbehandling är<br />
olagligt.<br />
– Konskevensen skulle vara att<br />
andra missgynnas. Det finns ett<br />
utslag i Högsta domstolen som<br />
fällde Uppsala universitet för<br />
att de vikt 30 platser åt sökande<br />
med utländsk bakgrund.<br />
– Däremot kan man tänka sig<br />
att de får ett försteg meritmässigt<br />
genom att de deltar i<br />
projektet, och om det behövs<br />
kanske det går att göra specialinsatser<br />
för att öka möjligheten<br />
att bli antagen till SMO.
4 nyheter<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Syd ger nya uppgifte<br />
LUND. Offensiva enheter<br />
ska klara 75-80 procent av<br />
larmen.<br />
Alla anställda får nya uppgifter<br />
för att bredda kompetensen<br />
och höja effektiviteten.<br />
Räddningstjänsten Syd har<br />
gjort vägval.<br />
– Vi har haft vår omställningsperiod,<br />
nu ska vi börja visa resultat,<br />
säger förbundsdirektör<br />
Per Widlundh.<br />
Förbundet i syd föddes 2006.<br />
Det var ingen smärtfri förlossning.<br />
Drygt två år senare anser<br />
ledningen att det är dags att<br />
börja röra sig framåt.<br />
Tjänstemän och politiker har<br />
gemensamt formulerat fyra<br />
mål som går ut på att färre ska<br />
skadas, allmänhetens<br />
kunskap<br />
att förebygga<br />
och hantera<br />
skador ska öka<br />
och att skadade<br />
snabbare ska få<br />
hjälp.<br />
Samtidigt förändrasorganisa-<br />
Per Björkman<br />
tionen.Traditionell avdelningsstruktur är borta.<br />
Nu pratar ledningen processtyrning<br />
och processägare.<br />
– Det blir lite smurfspråk.<br />
Egentligen gör vi inget nytt, men<br />
vi försöker göra det smartare och<br />
mer strukturerat, säger verksamhetsstrateg<br />
Per Björkman.<br />
– I slutänden handlar det om<br />
lust och engagemang. Vi vill individualisera<br />
de anställda, lyfta<br />
upp dem, säger kommunikationsstrateg<br />
Charlotte Sjövall.<br />
Det är effektivitet som jagas,<br />
att göra rätt saker. Med det nya<br />
arbetssättet ”80-20” ska personalen<br />
jobba 20 procent av sin tid<br />
med nya uppgifter.<br />
– Vi står inför en kultur- och<br />
attitydförändring. Rädsla och<br />
oro hos personalen måste vi<br />
förstå. Men vi får inte stoppa<br />
utvecklingen. 80-20 tar bättre<br />
LUND. Kejsarens nya kläder, eller?<br />
Bland brandmännen i Lund finns<br />
en skepsis mot omorganisationen i<br />
förbundet.<br />
– Så vissa dagar ska vi inte åka på larm<br />
utan vara i verkstaden. Men det gjorde vi<br />
ju förut också. Det här är inget nytt, det<br />
bara heter något nytt, säger brandman<br />
Per-Axel Svensson.<br />
Det flera av brandmännen som <strong>Sirenen</strong><br />
pratat med vänder sig mot är att man inte<br />
anser sig fått vara delaktiga.<br />
– Vi är inte medarbetare utan arbetare.<br />
Jag tror på förbundet. Men när man bildar<br />
ett förbund kan man göra det med eller<br />
utan bedövning, här var det utan bedövning,<br />
säger Jonas Borg.<br />
tillvara de resurser vi har, säger<br />
Björkman.<br />
Brandmän har vant sig vid att<br />
de ska göra mer än rycka ut på<br />
olyckor. Hembesök, utbildning<br />
och information är vanliga uppgifter.<br />
De finns med hos Räddningstjänsten<br />
Syd också. Men<br />
här ska även dagtidspersonal<br />
välja en ny uppgift.<br />
Om vi drar tankesättet till sin<br />
spets innebär det att många jobbar<br />
med förebyggande uppgifter<br />
i olika former så länge det<br />
inte är larm. När det är larm ska<br />
i princip alla kunna ha en operativ<br />
uppgift om krisen blir riktigt<br />
stor.<br />
Pendeln ska kunna slå extremt<br />
åt båda hållen. I vardagsläget<br />
handlar effektiviteten om fördelning<br />
och bredd i<br />
uppgifterna.<br />
Det är lätt att<br />
säga tulipanaros,<br />
men för Per<br />
Widlundh finns<br />
inget annat alternativ<br />
än att<br />
kliva på framåt.<br />
Även om hans<br />
förbund har besparingskrav<br />
på sig även i år så<br />
anses ekonomin på fötter. Och<br />
det var första kravet från politikerna<br />
när förbundet bildades.<br />
– Nästa steg är samhällsnyttan.<br />
Vi vill ge mer än lagen föreskriver,<br />
och skattebetalarna som ger<br />
oss en miljard på fyra år har rätt<br />
att kräva det, säger Widlundh.<br />
Han välkomnar en större politisk<br />
styrning, och därmed större<br />
krav utifrån.<br />
– När lagen om skydd mot<br />
olyckor presenterades sa dåvarande<br />
försvarsministern Leni<br />
Björklund att olyckorna inte får<br />
kosta så mycket. Men var hamnade<br />
det kravet, jo i knät på räddningschefen.<br />
Det är viktigt att<br />
vi gör allvar av lagen om skydd<br />
mot olyckor, jag tycker kanske<br />
inte att räddningstjänst-Sverige<br />
har gjort det.<br />
Han tycker att ledningen inte lyssnar på<br />
förslag från golvet. Någon annan konstaterar<br />
att det bildats grupper där brandmännen<br />
fått medverka för syns skull, konceptet<br />
har ändå redan varit färdigt.<br />
– När vi för några år sedan skulle hämta<br />
idéer från andra håll ville jag åka till<br />
Alingsås. Men det var inte aktuellt. Nu ska<br />
vi plötsligt börja jobba som Alingsås, säger<br />
Jonas Borg.<br />
Brandmännen tror inte på offensiva enheter<br />
som en bra lösning, åtminstone inte<br />
i Lund där de jobbar. De anser att olycksbilden<br />
talar emot det.<br />
För några veckor sedan inträffade en<br />
lägenhetsbrand i Lund där det från allmänhet<br />
luftades kritik mot att styrkan<br />
Efter förbundsbildandet anser chefen Per Widlundh att det nu är dags för Räddningstjänsten Syd att<br />
visa vad den verkligen kan.<br />
Ett av räddningstjänstens mål<br />
är att en första skadebegränsande<br />
åtgärd ska genomföras<br />
inom två minuter från det att<br />
en olycka inträffat.<br />
– Det innebär att vi måste lära<br />
folk hur de utför åtgärder, säger<br />
Per Widlundh.<br />
En annan konsekvens är<br />
nämnda effektivitet hos räddningstjänsten.<br />
Syd tänker satsa<br />
mer på offensiva enheter.<br />
Per Widlundh tror att mindre<br />
enheter kan klara 75-80 procent<br />
av larmen.<br />
– Vi når fram snabbare, kan<br />
oftast bryta olycksförloppet tidigare.<br />
Räddningstjänsten är<br />
som kom till branden var för liten. Lunds<br />
styrka var på en containerbrand när det<br />
andra larmet kom. En insatsledare skickades<br />
ensam till branden och backades senare<br />
upp av kåren i Löddeköpinge.<br />
– Det var inte frågan om utan när det<br />
skulle ske. Vår oro ligger i bemanningsfrågan.<br />
Vi i Lund och Malmö upplever hög<br />
belastning, i Eslöv och Löddeköpinge drar<br />
man ner dramatiskt. Hur ska vardagen te<br />
sig? undrar facklige representanten Martin<br />
Lundquist.<br />
Det pratas från ledningen mycket om<br />
individen och att bryta gruppmentaliteten.<br />
– Att ge den enskilde möjligheter att<br />
utvecklas är väl bra. Individualiseringen<br />
uppbunden till 1+4, inte till<br />
vad vi faktiskt gör. Våra politiker<br />
har sagt att det är bättre att<br />
vi snabbt kan påbörja insats och<br />
vänta på avancerade resurser än<br />
att komma senare med alla resurser<br />
på en gång.<br />
”Inget nytt, det bara heter något nytt<br />
är en samhällsutveckling vi inte rår över.<br />
Men vi påstår också med en åsnas envishet<br />
att det är viktigt med gruppdynamik för<br />
att klara svåra insatser, säger Lundquist.<br />
Operative chefen Linus Eriksson konstaterar<br />
angående branden i Lund:<br />
– Det är inget nytt att vi får problem<br />
med beredskapen vid två samtida larm,<br />
så var det redan innan förbundet bildades.<br />
Vi blev nio minuter senare på grund<br />
av containerbranden. I detta fall verkar<br />
det som att det inte hade avgörande betydelse.<br />
Väl på plats gjordes en bra insats,<br />
branden hölls inom startlägenheten. Det<br />
man kan diskutera är hur vi larmar ut våra<br />
styrkor och här ser man vad anlagda bränder<br />
kan ställa till med.
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> nyheter<br />
r – till alla<br />
LUND. Process är modeordet.<br />
Räddningstjänsten Syds nya<br />
organisation innebär att nästan<br />
alla ska jobba i processer<br />
20 procent av sin arbetstid.<br />
Mer dagtid för brandmän<br />
innebär färre personer i utryckningsstyrkorna.<br />
Verksamheten får sex processer<br />
och två stödprocesser. Processerna<br />
är marknadsföring, information<br />
och utbildning, lära och<br />
utvärdera, genomföra insatser<br />
samt reducera risk. De två stödprocesserna<br />
är drift/underhåll<br />
och säkra insatsförmåga.<br />
Samtliga anställda, utom deltidsbrandmän<br />
och administration,<br />
har fått välja inom vilken<br />
process de vill jobba 20 procent<br />
av sin tid. En form av ”fritt valt<br />
arbete”.<br />
– Alla jobbar redan med någon<br />
av uppgifterna. I princip alla fick<br />
den uppgift de valde, säger HRstrategen<br />
Stina Blix.<br />
Några få gjorde inget val och<br />
har placerats i de processer där<br />
det fanns lediga platser.<br />
– Alla ska kunna<br />
användas operativt<br />
MALMÖ. Ida Texell tvekade<br />
inte när hon skulle välja i<strong>nr</strong>iktning<br />
för 50 procent av arbetstiden.<br />
Det blev operativa<br />
insatser.<br />
– En spännande uppgift.<br />
Vi får möta människor som<br />
vi kan hjälpa. Det är det som<br />
driver oss, säger hon.<br />
Brandingenjör Ida Texell är<br />
ansvarig för området ”genomföra<br />
insatser”.<br />
I dag jobbar Ida i huvudsak<br />
förebyggande, har befälsjour<br />
två gånger i veckan samt beredskap<br />
var femte helg. I den nya<br />
organisationen ska hon ägna 50<br />
procent av sin tid åt att utveckla<br />
räddningstjänstens operativa<br />
förmåga.<br />
Räddningstjänsten Syds nya<br />
organisation syftar till flexibilitet.<br />
Det pratas ofta om att alla<br />
måste jobba förebyggande. Här<br />
poängteras också att alla förebyggare<br />
kan behövas operativt.<br />
– Vid behov ska hela organisationen<br />
kunna användas operativt.<br />
Det handlar bara om att<br />
vi har tydliga uppgifter, säger<br />
Ida Texell.<br />
– Det härliga i min process är<br />
att personalen tycker det är väldigt<br />
kul att vara brandman, de<br />
vill verkligen hjälpa folk.<br />
Hon ler med hela ansiktet och<br />
verkar bara vänta på att få trycka<br />
på startknappen.<br />
– Vi kan utveckla mycket. Vi<br />
kan bli bättre på att analysera<br />
våra insatser, det är viktigt att<br />
vi blir medvetna om vad vi gör.<br />
Text och foto: PER LARSSON<br />
Omorganisationen<br />
Mer dagtidsarbete<br />
Vad gör att vi får effekt och vad<br />
är effekt?<br />
Utveckling handlar om att<br />
staka ut vägar för jobbet, lägga<br />
fram beslutsunderlag.<br />
– Vi pratar om ”från larm till<br />
insiktsfull drabbad”. Vi måste<br />
möta drabbade på ett bra sätt,<br />
våra tjänster ska skapa ett mervärde<br />
för dem.<br />
Hur är befälsstrukturen, hur<br />
fungerar samverkan på strategisk<br />
nivå, hur proffsigt hanterar<br />
man dödsfall vid olyckor när<br />
det gäller media och egen personal?<br />
Det är frågor Ida Texell<br />
vill ta upp.<br />
– Det vi måste göra är att synka<br />
visionen genom de egna leden.<br />
Om detta ska fungera måste vi<br />
få förankring och förståelse, ha<br />
hög grad av delaktighet.<br />
Stina Blix<br />
Det nya arbetssättet innebär<br />
ett förändrat schema för skiftpersonalen.<br />
20 procent av arbetstiden,<br />
tiden i processer, är<br />
förvandlad till ren dagtid.<br />
Det innebär fyra dagskift under<br />
en femveckorsperiod. Det<br />
nya schemat ger mindre helgtjänstgöring,<br />
nu jobbar skiftpersonal<br />
två helger av fem i stället<br />
för varannan.<br />
Martin Lundquist, facklig representant<br />
för Kommunal, har inget<br />
emot det nya skiftschemat.<br />
– Arbetstidsmodellen tror jag<br />
kan vara bra, vitaliserande. Sen<br />
vet vi inte vad det kommer att ge.<br />
Vi har besparingskrav och samtidigt<br />
ska vi utveckla. Jag kan vara<br />
5<br />
lite orolig för att det inte finns<br />
nog med kraft för utveckling.<br />
2005, året innan förbundet<br />
bildades, fanns det ständigt<br />
80 brandmän i beredskap i de<br />
fem kommunerna. Det har nu<br />
minskat med 19 personer. Heltiden<br />
har minskat från 44 till 34<br />
brandmän i beredskap.<br />
– Vi kommer också att ha 34<br />
personer som jobbar dagtid,<br />
och det är lika många som på<br />
vår före detta förebyggandeavdelning,<br />
säger operative chefen<br />
Linus Eriksson.<br />
Minskning av beredskapen beror<br />
delvis på att kärnkraftsverket<br />
i Barsebäck stängts. Beredskap<br />
på heltid i Kävlinge, Löddeköpinge<br />
och Eslöv går från 1+4 till<br />
1+2. Deltiden i Löberöd och Revinge<br />
har vardera haft 1+4, nu<br />
ska stationerna dela den bemanningen,<br />
två på varje ort och gemensam<br />
styrkeledare.<br />
– Styrkeledaren är förstainsatsperson<br />
på båda orterna, sedan<br />
fyller man på från aktuell ort.<br />
Ida Texell tar ansvar för processen som kallas genomföra insatser.
6 nyheter<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Om det måste sparas 50 miljoner på utbildningen:<br />
Drastiska konsekvenser<br />
Vad händer med utbildningen<br />
inom skydd mot olyckor om<br />
anslaget minskas med 30 eller<br />
50 miljoner kronor per år?<br />
Det vill kommittén som<br />
formar den nya myndigheten<br />
MSB veta.<br />
Svaret är att det kan få<br />
drastiska konsekvenser.<br />
Myndigheten för samhällsskydd<br />
och beredskap (MSB) bildas 1<br />
januari 2009. Några av många<br />
uppdrag som MSB-kommittén<br />
delat ut för snabbutredning<br />
handlar om utbildningen av<br />
räddningstjänstens personal.<br />
Två av Räddningsverkets fyra<br />
skolor, Rosersberg och Skövde,<br />
kommer inte att ingå i MSB.<br />
I ett första uppdrag redovisade<br />
CRS (Räddningsverkets centrum<br />
för risk- och säkerhetsutbildning)<br />
utbildningsbehoven för<br />
åren 2009-2011 på de två kvarvarande<br />
skolorna, Sandö och<br />
Revinge.<br />
– Samhällets behov av den avgiftsfinansieradeuppdragsutbildningen<br />
ökar de kommande<br />
tre åren. Vi bedömer att en fjärdedel<br />
av denna utbildning kan<br />
bedrivas i Revinge och Sandö,<br />
resten får läggas ut på andra<br />
aktörer, säger CRS-chefen Stefan<br />
Lundqvist.<br />
För utbildningen av deltidsbrandmän,<br />
SMO-utbildningen<br />
och författningsreglerad utbildning<br />
uppmanades CRS att räkna<br />
på tre dimensioneringsalternativ<br />
för Sandö och Revinge – att<br />
90, 70 respektive 50 procent av<br />
denna utbildning genomförs på<br />
skolorna (och resterande läggs<br />
ut på andra aktörer).<br />
– Att lägga ut på andra aktörer<br />
Hur ska skolorna i Skövde<br />
och Rosersberg klara inbokad<br />
utbildning resten av året? De<br />
kommer ju inte att ingå i nya<br />
myndigheten, lärare med flera<br />
har börjat söka andra jobb.<br />
– Självklart ska vi klara<br />
utbildningen, säger Mona-Lena<br />
Beckman, skolchef i Skövde.<br />
Där har hittills enbart några få lärare<br />
lämnat skolan senaste halvåret.<br />
I Rosersberg, med en hetare<br />
arbetsmarknad runtomkring, ser<br />
det värre ut för skolan.<br />
– Ett tiotal lärare har lämnat<br />
Rosersberg sedan propositionen<br />
kom i mars, lika många försvann<br />
efter Mats Sjöstrands utredning i<br />
maj förra året, säger skolchefen<br />
Kennie Thörn.<br />
Hur ska ni klara inplanerad<br />
utbildning hösten <strong>2008</strong>?<br />
– Det blir tufft, men förutsatt<br />
Deltidsbrandmän på utbildning. Hittills har staten stått för merparten av kostnaderna. Men om den<br />
nya myndigheten MSB måste spara 30 eller 50 miljoner på utbildningen jämfört med Räddningsverkets<br />
utbildningsbudget för <strong>2008</strong> kan kostnader vältras över på kommunerna. Foto: Per Westergård<br />
blir dyrare de närmaste åren eftersom<br />
det finns en startkostnad för<br />
MSB:s skolor oavsett utbildningsvolym,<br />
säger Stefan Lundqvist.<br />
– Dyraste alternativet blir om 50<br />
procent läggs ut på andra aktörer<br />
eftersom detta ska finansieras av<br />
MSB. Jag hoppas att kundens behov<br />
är i fokus, inte att disponibel<br />
ekonomisk ram får avgöra.<br />
Efter att detta uppdrag redovisats<br />
kom nästan som ett brev<br />
på posten ett nytt uppdrag från<br />
att vi inte tappar många medarbetare<br />
samt att vi vid behov kan<br />
få stöttning från Sandö och Revinge<br />
inom vissa områden ska det<br />
kunna gå. Men jag kan givetvis<br />
inte garantera något.<br />
– Gränssättande är att vi kan<br />
upprätthålla dels säkerheten för<br />
personal och elever, dels en godtagbar<br />
kvalitet på utbildningen,<br />
säger Kennie Thörn.<br />
Regeringen har,
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> nyheter<br />
Vill inte<br />
flytta till<br />
Revinge<br />
Sveriges Skorstensfejaremästares<br />
Riksförbund (SSR) slåss<br />
för att sotningsutbildningen<br />
blir kvar i Rosersberg. Om<br />
den ska läggas ut på en extern<br />
aktör vill förbundet bli denna<br />
aktör.<br />
När förslaget kom att Räddningsverkets<br />
skolor i Rosersberg och<br />
Skövde bör avvecklas sades att<br />
sotningsutbildningen kan flyttas<br />
från Rosersberg till skolan i<br />
Revinge i Skåne. Revinge och<br />
skolan i Sandö utanför Kramfors<br />
blir kvar inom Myndigheten för<br />
samhällsskydd och beredskap<br />
(MSB).<br />
– Det vore extremt dåligt och<br />
olyckligt att skrota den moderna<br />
anläggningen på Rosersberg och<br />
bygga upp en ny i Revinge. De<br />
investeringar som gjorts senaste<br />
fem åren på 20 miljoner skulle<br />
vara bortkastade, dessutom<br />
skulle det ta tid att bygga upp<br />
en lärarkader till motsvarande<br />
nivå som nu finns på Rosersberg,<br />
säger Ulf Lindén, vd i SSR.<br />
Han lägger till ytterligare ett<br />
skäl:<br />
– Som skåning värnar jag om<br />
Skåne, men när det gäller lokaliseringen<br />
av en enda skola för sotningsverksamheten<br />
i landet inser<br />
jag att Rosersberg geografiskt är<br />
ett överlägset alternativ.<br />
SSR diskuterade frågan på ett<br />
styrelsemöte den 22 maj. Lindén<br />
ser två realistiska möjligheter.<br />
– Den ena är att skolan blir<br />
kvar i Rosersberg och organisatoriskt<br />
drivs vidare inom ramen<br />
för MSB, exempelvis från skolan<br />
i Revinge. Den andra innebär att<br />
en annan aktör tar över, och då<br />
är vi i Skorstensfejarmästarnas<br />
Riksförbund intresserade.<br />
Styrelsemötet uppdrog förbundets<br />
verkställande utskott<br />
att kontakta landshövding Sven<br />
Lindgren, som av regeringen<br />
utsetts att undersöka möjligheterna<br />
för andra aktörer att<br />
från 2009 ta över delar av Räddningsverkets<br />
nuvarande utbildningar.<br />
STIG DAHLÉN<br />
Riksdagen<br />
tog beslut<br />
Riksdagen röstade den 20 maj,<br />
som väntat, ja till regeringens<br />
proposition ”Stärkt krisberedskap<br />
– för säkerhets skull”.<br />
Ett antal motioner hade kommit<br />
in, men samtliga avstyrktes i<br />
försvarsutskottets betänkande.<br />
Riksdagsbeslutet blev det slutliga<br />
politiska ställningstagandet<br />
att Räddningsverket, Krisberedskapsmyndigheten<br />
och Styrelsen<br />
för psykologiskt försvar läggs ner<br />
vid kommande årsskifte.<br />
Hjälp med att rena<br />
vatten i Burma<br />
I slutet av maj skickade<br />
Räddningsverket vatte<strong>nr</strong>eningsutrustning<br />
och tre<br />
vatte<strong>nr</strong>eningsexperter till<br />
det översvämningsdrabbade<br />
Burma.<br />
Det handlar om tre utrustningar<br />
för massvatte<strong>nr</strong>ening. Två personer<br />
från Räddningsverket åkte<br />
till Rangoon en vecka tidigare<br />
för att förbereda insatsen.<br />
– Utrustningen doneras till<br />
Rädda Barnen och våra experter<br />
ska utbilda lokal personal i hur<br />
vatte<strong>nr</strong>eningsutrustningen används,<br />
säger projektledaren Lina<br />
Eliasson, Räddningsverket.<br />
Räddningsverket har tidigare<br />
i omgångar haft personal i Burma,<br />
på uppdrag både av EU och<br />
FN, för att förbereda insatser och<br />
samla information om situationen.<br />
Dessutom finns en logistiker<br />
på flygplatsen i Bangkok.<br />
Utbildningen i att hantera vatte<strong>nr</strong>eningsutrustningen<br />
tar någ-<br />
– Det enda negativa är att<br />
drömjobbet inte varade mer<br />
än drygt två år.<br />
Säger Göran Gunnarsson<br />
som gör i juni sin sista månad<br />
som generaldirektör för Räddningsverket.<br />
Han lämnar myndigheten utan<br />
att ha ett nytt jobb att gå till.<br />
Om han accepterat det sex-årsförordnande<br />
han erbjöds hade<br />
han fått andra arbetsuppgifter<br />
av regeringen. Trots det har Göran<br />
Gunnarsson enbart positiva<br />
minnen från sin tid på Räddningsverket.<br />
– Jag kom inte till Räddningsverket<br />
för att det var vilket jobb<br />
som helst. Det var precis det jobb<br />
jag ville ha och jag har trivts från<br />
första dagen. Räddningsverket<br />
har en otroligt engagerad personal<br />
och är – som jag själv – väldigt<br />
uppgiftsfokuserad.<br />
Han tillträdde 1 mars 2006 och<br />
ägnade de första månaderna<br />
till att lära sig den interna verksamheten.<br />
Vissa saker klarnade<br />
snabbt andra tog lite längre<br />
tid.<br />
– I många delar har det handlat<br />
om att fortsätta utveckla och<br />
driva på arbeten som redan var<br />
igång. Räddningsverket var<br />
Räddningsverkets experter genomförde i slutet av maj den första<br />
utbildningen av lokal personal i Rangoon hur man hanterar vatte<strong>nr</strong>eningsutrustningen.<br />
Foto: Räddningsverket<br />
ra dagar men insatsen beräknas<br />
pågå i en månad.<br />
– Det kan behövas stöd om det<br />
skulle uppstå problem med utrustningen.<br />
Dessutom kan det<br />
bli lättnader i restriktionerna för<br />
Gunnarsson-passning till MSB<br />
Kvalitén i utbildningen<br />
måste vårdas ömt<br />
Vid halvårsskiftet tackar Göran Gunnarsson för sig efter två år<br />
som chef för Räddningsverket. Foto: Gunno Ivansson<br />
långt framme i processutvecklingen.<br />
Med denna grund var<br />
det naturligt att vidareutveckla<br />
verksamhetsstyrningen mot en<br />
tydlig ”kundfokusering”.<br />
En viktig fråga var att få fram<br />
resurser för den framtida utvecklingen<br />
av skolorna.<br />
– Genom att anpassa en för<br />
stor utbildningsorganisation<br />
har vi frigjort resurser för den<br />
utveckling av utbildningen som<br />
nu ska genomföras.<br />
Bedömningen av vad han<br />
åstadkommit under sin tid på<br />
Räddningsverket överlämnar<br />
han åt andra. Han vill dock fram-<br />
utländsk hjälppersonal och då<br />
kan våra medarbetare följa med<br />
ut till de drabbade områdena.<br />
Det kan också bli fråga om ytterligare<br />
insatser.<br />
– FNs matprogram planerar<br />
hålla den omfattande framtidsstudie<br />
Räddningsverket genomfört.<br />
– Det är oerhört viktigt att den<br />
får ligga till grund för den framtida<br />
utvecklingen.<br />
Eftersom han beslutat sig för<br />
att avgå vill han inte ge organisationskommittén<br />
för den nya<br />
myndigheten några råd men<br />
säger:<br />
– Det talas mycket om krishantering,<br />
men vi kan inte fortsätta<br />
leva i ett samhälle där 3 000<br />
människor dör i olyckor varje<br />
år.<br />
7<br />
för en omfattande insats i Burma<br />
och om det blir verklighet kan<br />
det finnas behov av fältkontor,<br />
säger enhetschef Lars Johansson,<br />
Räddningsverket.<br />
Räddningsverket gör också en<br />
insats för det jordbävningsdrabbade<br />
Kina. Bidraget består av<br />
3 700 tält och 17 000 filtar.<br />
1 300 tält är en donation från<br />
Lions, men den den stora delen<br />
är svenska militärtält, 2 000 sjukvårds-,<br />
förråds- och 12/20-mannatält.<br />
Nästan alla tält sys numera<br />
i Kina och drygt 1 000 av<br />
tälten är inneliggande order<br />
som i stället för att levereras till<br />
Europa går direkt till de drabbade<br />
provinserna.<br />
Kinesiska Röda Korset står som<br />
mottagare. Stödet är ett svar på<br />
begäran om hjälp både från den<br />
kinesiska regeringen och internationella<br />
Röda Korset.<br />
En person från Räddningsverket<br />
finns på plats i Kina för att<br />
följa upp leveransen.<br />
– Utbildningskvalitén måste<br />
vårdas ömt. För en kompetensorganisation<br />
är utbildning ett<br />
effektivt och snabbt sätt att nå<br />
ut med sina kunskaper.<br />
Räddningsverket läggs inte ner<br />
förrän vid årsskiftet och Göran<br />
Gunnarsson tycker inte att han<br />
sviker genom att gå i förtid.<br />
– Räddningsverket har en balanserad<br />
och målstyrd verksamhet.<br />
Bitarna i arbetet inför den<br />
nya myndigheten ligger på plats.<br />
Det finns en organisationskommitté,<br />
en avvecklingskommitté<br />
och en utredningsman för skolorna<br />
har tillsatts.<br />
– Det var inget lätt beslut, men<br />
för mig är chefsjobbet förknippat<br />
med utmaningar. Med allt<br />
på plats finns inget att utveckla,<br />
inget jag kan bidra med. Svika,<br />
det hade varit att lämna när jag<br />
fortfarande hade möjlighet att<br />
påverka.<br />
Vad han ska syssla med efter en<br />
sommar i fritidsbåten är oklart.<br />
Kanske kommer han att dra en<br />
och annan vals.<br />
– Jag vet inte vad jag ska göra,<br />
men jag har köpt mig ett dragspel,<br />
säger Göran Gunnarsson,<br />
och skrattar.<br />
GUNNO IvANSSON
8 nyheter<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Lär av misstagen – spar<br />
KARLSTAD. – Det gäller att<br />
skapa en vilja att lära av misstagen.<br />
Men hur?<br />
Frågan ställdes av Räddningsverkets<br />
generaldirektör Göran<br />
Gunnarsson.<br />
Det triggade till en bred<br />
debatt om skuld, straff, ansvar<br />
och lärande.<br />
Vems var felet? Det är ofta frågan<br />
som ställs när en olycka inträffat.<br />
Någon ska ställas till svars. Men<br />
hur kommer vi steget längre?<br />
Det diskuterades på Räddningsverkets<br />
konferens ”Lära<br />
av misstag eller upprepa<br />
dem?”.<br />
– På Räddningsverket<br />
har vi att göra med hela<br />
skalan av olyckor, allt<br />
från vardagsolyckor till<br />
katastrofer som tsuna-<br />
min, sa Göran Gunnarsson.<br />
3 000 människor dör<br />
varje år i olyckor. På<br />
tio år betyder det att<br />
två medelstora svenska<br />
samhällen utplånas i<br />
sånt som ofta bara blir<br />
notiser i tidningarna.<br />
– Lägger man till alla<br />
svårt skadade, blir det<br />
uppenbart att vi måste<br />
lära oss av såväl tillbud<br />
som vardagsolyckor, stora<br />
olyckor och katastrofer.<br />
Lena Svenaeus, chefsjurist på<br />
Akademikerförbundet SSR, lyfte<br />
fram sjukvården som exempel<br />
på hur en dålig säkerhetskultur<br />
förhindrar att man lär av inträffade<br />
olyckor. I stället för att rätta<br />
till fel i rutiner, går det ut på att<br />
hitta syndabockar.<br />
– Man måste våga berätta om<br />
egna och andras misstag, men<br />
den som riskerar straff berättar<br />
inte, sa hon.<br />
Lena Svenaus var försvarare<br />
för den sjuksköterska som fick<br />
bära ansvaret för dialysolyckan<br />
på regionsjukhuset i Linköping<br />
1983.<br />
– All skuld lades på sjuksköterskan,<br />
varför ställde man aldrig<br />
– När ska man straffas för ett<br />
misstag? Sverige har en stark<br />
syndabockskultur som bland<br />
annat tar sig uttryck i att man<br />
alltför snabbt frågar efter vems<br />
fel det är att en olycka inträffat.<br />
(Lars Harms-Ringdahl, professor<br />
i riskhantering)<br />
Göran Gunnarsson<br />
– Att jaga syndabockar är den<br />
lates sätt att jobba med säkerhetsfrågor,<br />
för det är enkelt.<br />
Ett annat perspektiv kräver ett<br />
mycket större engagemang. Att<br />
skada en patient, är ett straff i<br />
sig.<br />
Lena Svenaeus<br />
frågan om det var något fel i systemet?<br />
frågade hon sig.<br />
Hanteringen upprepades 2002<br />
i Kalmar då en sjuksköterska<br />
dömdes för att ha orsakat ett<br />
litet barns död efter en läkemedelsförväxling.<br />
Lena Svenaeus<br />
föreslår att Haverikommissionen<br />
bör utreda allvarliga olyckor<br />
inom vården.<br />
Chefsläkare Carina Forsberg<br />
från Varberg har jämfört säkerhetstänkandet<br />
inom sjukvården<br />
med kärnkraften. Skillnaderna i<br />
arbetet med olyckor gör<br />
henne frustrerad. I kärnkraftsindustrin<br />
råder öppenhet<br />
och varje incident<br />
rapporteras för att<br />
förebygga olyckor. Bara<br />
på Ringhals rapporteras<br />
200 händelser per år.<br />
På sjukhuset är motsvarande<br />
siffra – rapporter i<br />
enlighet med lex Maria –<br />
omkring fem per år.<br />
– Det innebär en enorm<br />
skillnad i möjligheter<br />
att granska arbetsprocessen.<br />
Vi måste skapa<br />
en miljö där människor<br />
vågar rapportera.<br />
Enligt henne ligger<br />
vården 20-30 år efter i<br />
säkerhetstänkandet.<br />
– Man uppskattar att<br />
mellan 2 000 och 4 000 personer<br />
dör av svensk sjukvård varje<br />
år. På grund av misstag, olyckor<br />
och felbehandlingar, säger Carina<br />
Forsberg.<br />
I höst kommer kommer Socialstyrelsen<br />
med en sammanställning.<br />
Det är första gången denna<br />
typ av siffror tas fram specifikt<br />
för Sverige.<br />
Inom industrin tänker man annorlunda.<br />
I alla fall på Akzo Nobel<br />
Surfactants, där man tillverkar<br />
tensider och hanterar riskfyllda<br />
råvaror som exempelvis<br />
ammoniak.<br />
Agneta Gerdner är produktionsansvarig:<br />
– I vår verksamhet lönar det<br />
(Carina Forsberg, chefsläkare)<br />
– Hierarkin är stark. En undersköterska<br />
som ser att en läkare<br />
gör fel skulle aldrig påpeka det.<br />
(Carina Forsberg, chefsläkare)<br />
– Vi bör skapa en säkerhetskultur<br />
där man vågar berätta om<br />
andras och egna misstag. Den<br />
som riskerar straff, är tyst.<br />
(Lena Svenaeus, chefsjurist<br />
Akademikerförbundet SSR)<br />
– Olyckor kostar, både i mänskligt<br />
lidande och pengar. Det<br />
Möte mellan två helt olika säkerhetskulturer. Sjukvården versus kemindustrin. Carina Forsberg är chefsläkare<br />
vind för en ökad patientsäkerhet. Agneta Gerdner, produktionschef på Akzo Nobel, har en annan situation. I henn<br />
brister.<br />
sig att påpeka säkerhetsrisker<br />
och vi uppmuntrar tillbudsrapportering.<br />
Det är nödvändigt för<br />
att vi ska hitta risker och kunna<br />
åtgärda. Det belönas i form av<br />
kolletiv bonus. Att någon skulle<br />
straffas för att ha gjort fel händer<br />
inte, säger hon.<br />
Hon framhåller att säkerheten<br />
är viktigare än leveranserna och<br />
har själv varit med om att stoppa<br />
produktion av säkerhetsskäl.<br />
Det straffrättsliga ansvaret diskuterades<br />
utifrån nödvändigheten<br />
att söka felet hos systemet i<br />
stället för hos individen. Är det<br />
möjligt att ha en mer förlåtade<br />
inställning?<br />
politiska ansvaret måste stärkas.<br />
Bara denna vecka dör 50 människor<br />
i olyckor i Sverige, 12 000<br />
hamnar på akuten och 20 000<br />
uppsöker primärvården.<br />
(Johan Pehrson, gruppledare<br />
för Folkpartiet liberalerna om<br />
siffror från NCO)<br />
– Det finns bara ett sätt att få<br />
människor att aldrig göra fel<br />
– bygga bort problemet och<br />
bygga in människan i systemet.<br />
Säkerhet är inte en individfråga.<br />
(Claes Tingvall, trafiksäkerhetsdirektör<br />
vägverket)<br />
Överåklagare<br />
Sven-Erik<br />
Alhem anser<br />
att de båda<br />
dömda sjuksköterskorna<br />
visar att chefer<br />
och läkare<br />
Sven-Erik kommit allde-<br />
Alhem les för lindrigt<br />
undan:<br />
– Vid en olycka måste straffansvaret<br />
sökas så högt upp i hierarkin<br />
som man bara kan.<br />
Juristen Sverker Jönsson, doktor<br />
i straffrätt, framhöll dock det<br />
nödvändiga i att i vissa fall straffa<br />
den som orsakat en olycka.<br />
– Ska vi sluta straffa misstag i<br />
Sagt på konferensen Lära av misstag eller upprepa dem? Fria eller fälla?<br />
– Vi pratar inte om brott och<br />
straff i vår vardag. Vi pratar om<br />
att folk inte ska göra sig illa när<br />
de är på jobbet, och om att vi<br />
måste lära oss även från små<br />
tillbud.<br />
(Eva Mörk Månsson, Eka<br />
Chemicals)<br />
– Det är svårt att peka ut vem<br />
som är ansvarig om systemperspektivet<br />
får dominera. Problemet<br />
är att organisationer i dag<br />
är så komplicerade. Risken är<br />
att ansvaret svävar fritt. Alla kan<br />
tjänsten, är det ett argument för<br />
allmän avkriminalisering. Vår<br />
fängelsepopulation består av<br />
unga killar utan utbildning, oftast<br />
med mycket svåra uppväxtförhållanden.<br />
Det är fullt möjligt<br />
att beskriva deras brott som<br />
systemets fel. Om människor ursäktas<br />
vid ett tillfälle, måste de<br />
göra det även vid andra brott.<br />
Räddningsverkets generaldirektör<br />
Göran Gunnarsson är<br />
angelägen om att fortsätta diskussionen<br />
om hur samhället ska<br />
lära av misstag. Men han påpekade<br />
även att lärande sker, men<br />
att det inte alltid lyfts fram. Efter<br />
tsunamin byggdes den stödstyr-<br />
säga att de bara gjorde sitt jobb,<br />
sa han.<br />
(Sverker Jönsson, doktor i<br />
straffrätt, Lunds universitet)<br />
– Varför ingen reagerar särskilt<br />
mycket över att så många<br />
dör till följd av misstag inom<br />
sjukvården, beror på att man<br />
inte ser storleken på problemet.<br />
Men om ett helt flygplan<br />
går i marken med hundratals<br />
omkomna, får det naturligtvis<br />
uppmärksamhet.<br />
(Carina Forsberg, chefsläkare)
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> nyheter<br />
a liv<br />
vid Varbergs sjukhus och jobbar i motes<br />
värld belönas de som påpekar fel och<br />
Foto: Katarina Sellius<br />
ka upp som numera står redo att<br />
snabbt undsätta svenskar i krissituationer.<br />
– När Libanonkrisen bröt ut<br />
sommaren 2006 fanns 8 000<br />
svenskar i området. Sverige hade<br />
lärt av tsunamin, inget annat<br />
land hjälpte hem som många<br />
av sina medborgare så snabbt<br />
som vi gjorde. Men det talar vi<br />
inte om – är det av blygsamhet?<br />
Vi måste vara tydliga med att lärande<br />
ger effekt, säger han.<br />
KATARINA SELLIUS<br />
Stora förändringar är att<br />
vänta inom hälso- och sjukvården<br />
– en annan syn på vem<br />
som bär ansvar för patienternas<br />
säkerhet.<br />
Det avslöjade Per-Anders Sunesson,<br />
huvudsekreterare i den pågåendepatientsäkerhetsutredningen,<br />
på Räddningsverkets<br />
konferens.<br />
– Patientsäkerheten måste öka.<br />
KARLSTAD. – Jag har förlåtit<br />
killarna. Men inte det de<br />
gjorde.<br />
Det säger Ann-Britt Söderberg,<br />
mamma till Johanna<br />
som dog i brandkatastrofen.<br />
Det är snart tio år sedan hon förlorade<br />
sin 17-åriga dotter i diskoteksbranden<br />
i Göteborg den<br />
30 oktober 1998. 63 unga människor<br />
dog när fyra killar tände<br />
eld i trapphuset till en festlokal<br />
för att de inte fick komma in.<br />
Sheila de Vaughns 15-åriga<br />
dotter överlevde men chockades<br />
svårt.<br />
– En smågalen, livsglad och<br />
odödlig tjej ena dagen. Nästa<br />
dag en främling. Hon kom hem<br />
lortig, sotig och med tom blick.<br />
Det första hon sa var ”rör mig<br />
inte, jag är äcklig”.<br />
Dottern mådde psykiskt mycket<br />
dåligt och bar på en vrede och<br />
ett hat som hon länge riktades<br />
mot alla i sin omgivning.<br />
– Såväl mot henne själv som<br />
mot mig, som låtit henne gå på<br />
discot. Det var en fruktansvärd<br />
tid, det tog tre år att ”få tillbaka”<br />
henne. Då först kunde jag börja<br />
bearbeta min egen sorg, förklarar<br />
Sheila de Vaughn.<br />
För henne var det nödvändigt<br />
att först känna hat, vrede och<br />
hämndbegär. Ett måste var att<br />
få veta sanningen och att straffa<br />
de skyldiga.<br />
Rättegången, ett år efter branden,<br />
blev början till försoning.<br />
I rättegångssalen satt de fyra<br />
killarna tillsammans med sina<br />
försvarsadvokater. Bakom dem<br />
stod åtta tomma stolar.<br />
– Vi hade förväntat oss monster,<br />
men där satt fyra unga, förtvivlade,<br />
rädda och övergivna<br />
killar. Helt utan stöttning från<br />
anhöriga, säger Ann-Britt Söderberg.<br />
De åtta stolarna, avsedda för<br />
föräldrarna, förblev tomma resten<br />
av rättegången.<br />
– Inom mig vaknade moderskänslorna<br />
och med det en förståelse,<br />
förklarar hon.<br />
Och med förståelsen kom så<br />
småningom också förlåtelse.<br />
– Även om jag inte kan förlåta<br />
deras handlingar så har jag<br />
”Samma misstag upprepas gång på gång”<br />
Den gagnas inte av att man jagar<br />
enskilda syndabockar som gjort<br />
fel. Vi kommer med all sannolikhet<br />
att föreslå att vårdgivaren,<br />
den som förestår och bedriver<br />
verksamheten, ska få ett tydligare<br />
ansvar. Lagstiftningen säger<br />
i dag att när något går snett<br />
är det den enskildes ansvar, sa<br />
Sunesson, som även är jurist vid<br />
Socialstyrelsen.<br />
Känslor av hat, hämnd och skuld är till en början ofta nödvändiga för anhöriga efter svåra olyckor.<br />
Biskop Esbjörn Hagberg i samtal med Sheila de Vaughn och AnnBritt Söderberg, aktiva i föreningen<br />
Brandoffrens anhöriga. Foto: Katarina Sellius<br />
Offer för brandkatastrofen<br />
Döm först<br />
– förlåt sen<br />
förlåtit dem. Det gjorde att jag<br />
själv kunde komma vidare med<br />
mitt liv.<br />
Killarna dömdes till fängelse,<br />
mellan två till åtta år.<br />
– Men de anhöriga som fortfarande<br />
inte börjat förlåta mår inte<br />
bra, säger Sheila de Vaughn.<br />
– Jag valde ljus i stället för mörker.<br />
Då kunde jag till slut förlåta<br />
mig själv för att jag lät min dotter<br />
gå på discot.<br />
Biskop Esbjörn Hagberg framhåller<br />
att förlåtelse är en process<br />
som ofta kräver en dom, att någon<br />
får skulden:<br />
– Den som förlåter säger: jag<br />
är beredd att lägga ner mina<br />
anklagelser. Men man måste<br />
döma för att kunna förlåta. Att<br />
förlåta är inte samma som att ur-<br />
Utredningen, som lägger fram<br />
sitt resultat för regeringen i december,<br />
lyfter fram flyget och<br />
kärnkraften som bra exempel<br />
på säkerhetskulturer.<br />
– Där jobbar man sedan länge<br />
med ett systematiskt säkerhetsarbete.<br />
Där redovisar alla vilka<br />
misstag som begås och man tänker<br />
ut vad som kan göras bättre.<br />
Inom vården ser vi att samma<br />
misstag upprepas gång på gång,<br />
säkta, att säga ”äh, det var inte så<br />
farligt”, säger han.<br />
Både Ann-Britt Söderberg och<br />
Sheila de Vaughn är aktiva i föreningen<br />
Brandoffrens anhöriga,<br />
Boa, som bildades efter katastrofen.<br />
Stödet de fått av andra anhöriga<br />
i samma situation, har varit<br />
ovärderligt.<br />
Ann-Britt Söderberg känner en<br />
stor frustration över att anlagda<br />
bränder fortfarande är ett stort<br />
problem i samhället.<br />
Därför vill hon hålla berättelsen<br />
om brandkatastrofen<br />
levande.<br />
– Det kan hända igen. Vi måste<br />
tidigt få barn och ungdomar<br />
att förstå vad konsekvenserna av<br />
en brand kan leda till. Vi får inte<br />
glömma att berätta.<br />
säger Per-Anders Sunesson, utredningens<br />
huvudsekreterare.<br />
Det kan handla om läkemedelsförväxlingar<br />
eller fallolyckor<br />
som återkommer utan att man<br />
lär sig.<br />
Sjukvården är en högriskverksamhet<br />
med högt tempo, snabba<br />
beslut och komplicerade vårdkedjor.<br />
Felaktigheter inom vården ska<br />
rapporteras till sjukhusledning-<br />
9<br />
Själv har hon träffat hundratals<br />
skolelever genom åren och<br />
försökt påverka. Hon leder ofta<br />
rundvandringar i brandlokalen<br />
– som i dag är minneslokal – för<br />
skolklasser från hela landet och<br />
berättar om katastrofen.<br />
Hur orkar man gå vidare när<br />
man mist ett barn?<br />
– Min tröst var att vi hade en<br />
bra relation, vi var inte osams<br />
när vi skildes. Sommaren innan<br />
hade vi rett ut en del saker, hon<br />
hade gett bort urväxta favorit-tshirtar<br />
till sin lillebror. Hon var<br />
harmonisk. Under det sista samtalet<br />
vi hade på natten sa hon<br />
”mamma, jag älskar dig” innan<br />
hon lade på, berättar Ann-Britt<br />
Söderberg.<br />
KATARINA SELLIUS<br />
en. Men rädsla för disciplinåtgärder<br />
gör att få fall rapporteras.<br />
I LYHS (Lagen om yrkesverksamhet<br />
på hälso- och sjukvårdsområdet)<br />
finns bara bestämmelser<br />
om enskildas ansvar.<br />
– Vi planerar att föreslå ett nytt<br />
kapitel som handlar om vårdgivarens<br />
ansvar samt ett Nationellt<br />
råd för patientsäkerhet, berättar<br />
Sunesson.
10 reportage<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Dykare trots motgå<br />
GÖTEBORG. Hon kuggades i dykutbildningen<br />
i Stockholm och blev av med<br />
brandmannajobbet.<br />
Men att ge upp ligger inte för Therese<br />
Dahlberg.<br />
Nu är hon en av landets få kvinnliga<br />
räddningsdykare.<br />
Räddningsdykning<br />
Plus fyra grader, dyigt och gammal bråte<br />
på åtta meters djup. Noll sikt, de två dykarna<br />
famlar i blindo och söker av bottnen<br />
i två halvcirklar. De letar efter personbilen<br />
som setts fara över kanten.<br />
Efter en halvtimme tar sig räddningsdykare<br />
Therese Dahlberg upp på kajkanten,<br />
sliten och drypande våt. Tillsammans<br />
med dykkamraten John Bergholz har hon<br />
just bärgat den Mercedes som hamnat på<br />
bottnen i frihamnen i Göteborg. Dockan<br />
i bilen är redan räddad.<br />
Det är sista dyket på utbildningen vid<br />
Färjenäs Dykarskola.<br />
Sen är hon och de andra nio dykeleverna<br />
färdiga räddningsdykare med certifikat<br />
A och dykbok.<br />
– Det känns otroligt skönt, det här har<br />
jag verkligen kämpat för, säger hon.<br />
För ett och ett halvt år sedan blev Therese<br />
Dahlberg Trelleborgs första kvinnliga<br />
brandman på heltid. Men för att få fast<br />
jobb krävs att nya brandmän dessutom<br />
går in i dykorganisationen inom ett år.<br />
Under våren påbörjade hon därför dykutbildningen<br />
i Stockholm, men fick hoppa<br />
av efter fem veckor på grund av sjukdom.<br />
Återkom till höstens utbildning och fick<br />
en kalldusch veckan innan examen.<br />
– Jag hade fått godkänt i de moment jag<br />
hade gjort, när jag plötsligt fick beskedet<br />
att jag måste lämna utbildningen.<br />
Hon fick förklaringen att hon hade svårt<br />
att arbeta under stress.<br />
Besvikelsen var stor, att bli kuggad i<br />
slutskedet är ovanligt.<br />
– Det stämmer att det var väldigt jobbigt,<br />
men inte dykmomenten lika mycket<br />
som den hårda attityden på utbildningen.<br />
För mig var det helt enkelt inget positivt<br />
läroklimat.<br />
Det var inget hon mött tidigare, varken<br />
som brandman inom räddningstjänstens<br />
rökdykarövningar eller på SMO-utbild-<br />
Therese Dahlberg<br />
Ålder: 25<br />
Bor: Ronneby, men kommer från Sveg<br />
i Härjedalen<br />
Jobbar: Flygplatsbrandman F17 Blekinge<br />
flygflottilj<br />
Utbildning: 2-årig SMO-utbildning<br />
(Skydd mot olyckor) i Sandö, Räddningsverket,<br />
räddningsdykare<br />
Fritid: Tränar styrketräning, cykling,<br />
simning och löpning<br />
Drömjobb: Polis eller dykare Kustbevakningen<br />
ningen.<br />
– 90 sekunder och larmstress är en sak.<br />
Att bli stressad för att man är rädd att göra<br />
fel är en helt annan sak, menar hon.<br />
– Självklart måste en räddningsdykare<br />
vara vältränad och ha ett starkt psyke. Det<br />
är kallt och bråttom och dykarens säkerhet<br />
är alltid viktigast, säger hon.<br />
– Men man ska inte behöva bli provocerad<br />
eller vara rädd för att ställa frågor,<br />
som jag upplevt det. Eller vara skräckslagen<br />
redan när man kommer till utbildningen.<br />
Jag undrar om man verkligen<br />
måste ha sådana metoder för att få fram<br />
bra räddningsdykare?<br />
Kuggningen ledde dessutom till arbetslöshet,<br />
eftersom hon inte fick behålla jobbet<br />
som brandman i Trelleborg.<br />
Nyligen har Therese fått nytt jobb, nu<br />
som flygplatsbrandman. Men satsningen<br />
på räddningsdykningen har levt vidare.<br />
Hon gavs en ny chans på Färjenäs Dykarskola<br />
i Göteborg som var villiga att<br />
värdera hennes kunskaper i räddningsdykning<br />
under de två sista veckorna på<br />
sin vårutbildning.<br />
Den här gången fungerade det bättre.<br />
– Framför allt har det varit en öppen<br />
dialog mellan instruktörer och elever,<br />
ett klimat och en modell som antagligen<br />
passar mig bättre, förklarar Therese,<br />
som är lite seg i kroppen efter gårdagens<br />
”hemsim”.<br />
– Vi klev i kanalen vid Liseberg och simmade<br />
fyra kilometer i torrdräkt med 35<br />
kilo utrustning. Det tog två timmar och<br />
tjugo minuter, men det gick riktigt bra.<br />
Patrick Wennebäck är en av fyra instruktörer<br />
på dykskolan. Han har själva jobbat<br />
som räddningsdykare<br />
vid Räddningstjänsten<br />
Storgöteborg under<br />
flera år.<br />
– Målet är att utbilda<br />
självgående räddningsdykare,<br />
vi ger eleverna<br />
Patrik<br />
Wennebäck<br />
stort ansvar från dag<br />
ett, berättar han.<br />
– Att tänka själv och<br />
ta initiativ är viktiga<br />
egenskaper. Lös uppgiften ihop, säger<br />
vi, med den kunskap ni fått. Man måste<br />
tillåtas att göra misstag för att man ska<br />
lära sig. Samtidigt är disciplinen hård när<br />
det gäller säkerhet, då måste allt vara solklart.<br />
Utbildningen är på åtta veckor och det<br />
märks tidigt om någon inte håller måttet.<br />
Avhoppen sker i regel under de två första<br />
– och benhårda – bassängveckorna.<br />
Erik Flink,
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> reportage<br />
ngar<br />
t som ses som en utmaning för en brandman och som få tjejer gett sig i kast med. Det tog<br />
Foto: Katarina Sellius<br />
Fotnot: Räddningsdykning finns i dag<br />
vid 18 räddningstjänster. Totalt finns<br />
omkring 350 aktiva räddningsdykare i<br />
landet.<br />
Färjenäs Dykarskola<br />
Är en del av Utbildningsavdelningen,<br />
Räddningstjänsten Storgöteborg.<br />
n Utbildar anläggningsdykare, räddningsdykare,<br />
dykarledare, forskningsdykare<br />
och tryckkammaroperatörer.<br />
n Samarbetar med KY-Akademien/<br />
Studium, Chalmers Tekniska högskola,<br />
Östra Sjukhuset, branschföretag,<br />
Polisen Västra Götaland, Kustbevakningen<br />
och Röjdykardivisionen/Försvarsmakten.<br />
n Utbildar 20 räddningsdykare/år,<br />
de första 25 anläggningsdykarna tog<br />
examen efter 2 års KY-utbildning, juni<br />
2007.<br />
n Utbildning av en räddningsdykare<br />
kostar 86 000 kronor<br />
n Fullvärdig medlem av ISDA (International<br />
Diving School Association).<br />
Utfärdar internationella dykcertifikat,<br />
till examinerade elever.<br />
18 nya räddningsdykare<br />
Examen Stockholm:<br />
Fredrik Eriksson, Västerås<br />
Towa Lindh , Västerås<br />
Christer Weiberth , Falun<br />
Christer Skytt, Falun<br />
Peter Hansson, Falun<br />
Lars Jönsson, Faun<br />
Peter Johansson, Linköping<br />
Björn Gustafsson, Linköping<br />
Examen Göteborg:<br />
Jonas Svensson, Helsingborg<br />
Björn Nordström, Helsingborg<br />
Andréas Johansson, Helsingborg<br />
John Bergholtz, Kalmar<br />
Olof Mjöfors, Trelleborg<br />
Jimmy Olsson, Trelleborg<br />
Christian Särnbäck, SÄRF/Borås<br />
Joakim Karlsson, SÄRF/Borås<br />
Terese Dahlberg, Ronneby<br />
Erik Flink, Västervik<br />
– Rätt inställning krävs<br />
Det finns bara fyra utbildade kvinnliga<br />
räddningsdykare i landet.<br />
Ytterligare en tjej hade påbörjat utbildningen<br />
i Stockholm, men hoppat av.<br />
Varför är tjejerna så få?<br />
Janne Ström – som genom åren<br />
utbildat fler än 300 räddningsdykare<br />
vid Räddningsdykarskolan i<br />
Stockholm – ser inga hinder för<br />
att också tjejer ska kunna arbeta<br />
som räddningsdykare.<br />
– Det är egentligen inte mer<br />
krävande att vara räddningsdykare<br />
än att vara brandman i utryckningstjänst.<br />
De fysiska förutsättningar<br />
är i stort sett de samma, säger<br />
han.<br />
– Däremot anses räddningsdykning vara<br />
en spetskompetens och en utmaning för<br />
många. Kanske är det så att tjejer nöjer sig<br />
med att bli brandmän, vilket kan vara en<br />
utmaning för dem.<br />
Enligt Janne Ström finns ändå en markant<br />
skillnad:<br />
– Marginalerna skiljer. Som rökdykare<br />
finns ett visst utrymme om något går<br />
snett. Men går något fel under vatten,<br />
riskerar du att drunkna, säger han.<br />
– Av den anledningen kräver vi också<br />
mycket av våra elever.<br />
Hallå där!<br />
Towa Lindh, 28, nybliven räddningsdykare<br />
vid Räddningsdykarskolan<br />
i Stockholm.<br />
Var det en utmaning?<br />
Janne Ström<br />
– Jag hade aldrig dykt tidigare, så hela<br />
den här utbildningen har varit en stor utmaning<br />
för mig. Det känns som en seger<br />
att ha klarat det.<br />
– Nu går jag in i dykorganisationen<br />
hemma på räddningstjänsten, det blir<br />
en hel del nya rutiner att sätta sig in i, säger<br />
Towa Lindh, som började jobba som<br />
deltidsbrandman i Åre för nio år sedan.<br />
Numera är hon heltidsbrandman i Västerås.<br />
Förväntningarna innan?<br />
– Nervöst. Dels att vara ensam tjej, hur<br />
skulle man tas emot och komma in i gruppen?<br />
Dels vet man att många misslyckas.<br />
Folk hemma på stationen hade ju berättat<br />
en hel del, så man hade byggt upp en<br />
nervositet. Man är osäker och lite rädd för<br />
att man ska misslyckas, att det ska vara för<br />
tufft. Men det viktigaste är ändå att man<br />
verkligen vill klara det.<br />
– Och det är ju en tuff utbildning, både<br />
fysiskt och psykiskt. Jag var mest oroad<br />
inför de två första veckorna i bassängen<br />
med hård vattenfys. Men det har gått riktigt<br />
bra alltihop.<br />
Utbildningen är åtta veckor lång. Towa<br />
Lindh och kollegan Fredrik Eriksson har<br />
väntat några år på att få gå. Räddningstjänsten<br />
i Västerås har som krav att de<br />
flesta brandmän i organisationen också<br />
ska vara räddningsdykare.<br />
– Bara två per år skickas, nu var det vår<br />
tur.<br />
11<br />
Utbildningen bygger på grundprinciper<br />
med disciplin, ordning och reda. Det<br />
grundar sig i att säkerheten för dykaren<br />
är det viktigaste.<br />
– Att dyka är inte särskilt svårt. Men att<br />
hantera situationer som går fel, kräver<br />
att man är utbildad och psykiskt<br />
stark. Jobbet innebär oplanerade<br />
dyk, du kan ligga och sova för att<br />
några minuter senare befinna dig<br />
under vatten.<br />
– Det är möjligt att utbildningen<br />
av en del uppfattas som tuff, men<br />
det är denna nivå vi måste ha. Sen<br />
kanske det inte passar alla.<br />
Lång ifrån alla blir godkända.<br />
Det är oftast någon eller några i varje kurs<br />
som hoppar av eller ombeds åka hem på<br />
grund av att de inte håller måttet. Men det<br />
kan också handla om att man blir sjuk,<br />
en enkel förkylning räcker eftersom det<br />
innebär problem med att tryckutjämna<br />
under vatten.<br />
– Av cirka 40 genomförda utbildningar<br />
är det kanske ett tiotal kurser där samtliga<br />
gått igenom felfritt, konstaterar Janne<br />
Ström.<br />
– Man måste ha rätt inställning och vara<br />
trygg i sitt kunnande och lita på sig själv.<br />
Det mesta sitter inne i huvudet.<br />
Så när visste du att du var godkänd?<br />
– Jag vågade nog inte tro att jag klarat<br />
det förrän sista dagen och hemsimmet<br />
var gjort. Även om allt kännts bra under<br />
utbildningen.<br />
Du är en av fyra utbildade kvinnliga<br />
räddningsdykare, varför är ni så få?<br />
– Det är redan tufft för tjejer att komma<br />
in vid brandkåren, och detta blir ett steg<br />
till. Men det kommer nog fler tjejer framöver,<br />
tror jag.<br />
Positivt från utbildningen?<br />
– Gemenskapen, vi har varit en bra<br />
grupp som stöttat varandra när det varit<br />
tufft. Ingen halkade efter. Men att fridyka<br />
i tanken i Karlskrona, eller dyka i skärgården<br />
med bra sikt har också varit häftigt.<br />
– Inte lika kul att dyka i skitigt vatten<br />
med noll sikt.<br />
Som hemma i Svartån, då.<br />
Towa Lindh<br />
Foto: Janne Ström<br />
Ålder: 28<br />
Bor: Västerås<br />
Jobbar: Brandman Mälardalens Brand<br />
och räddningsförbund<br />
Utbildning: Räddningsdykarskolan<br />
Stockholm, Räddningsinsats Sandö<br />
2003, Brandmannautbildning vid Södertörns<br />
Brandförsvarsförbund 2005,<br />
Fritid: Träning samt tävlar med egna<br />
hunden – holländsk herdehund
12 Brand <strong>2008</strong><br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Politisk styrning,<br />
mångfald, flexibla<br />
organisationer som<br />
i Öckerö, ledarskap i<br />
förändring.<br />
Det var några av<br />
ämnena på Brand<br />
<strong>2008</strong> i Karlstad som<br />
blev en av de mest<br />
välbesökta konferenserna<br />
någonsin med<br />
529 deltagare.<br />
Men det stora<br />
dragplåstret var Merseyside<br />
Fire & Rescue<br />
från Liverpool som<br />
berättade om sitt<br />
samhällsarbete. Alla<br />
var överens om att<br />
den brittiska modellen<br />
är imponerande.<br />
Men alla vara inte lika<br />
övertygade om att<br />
de själva skulle börja<br />
jobba på samma sätt.<br />
Läs om Brand <strong>2008</strong><br />
på sidorna 12-17.<br />
Merseyside<br />
svarar på frågor<br />
Många var nyfikna, många ville ha<br />
svar. Representanter från Merseyside<br />
fick många frågor av åhörarna<br />
under Brandkonferensen.<br />
En av de mer återkommande<br />
var hur man fick med brandmännen<br />
när kursen lades om och<br />
Merseyside började knacka dörr<br />
för att öka säkerheten i hemmen.<br />
– Det fanns inget val. Och i dag<br />
kan ingen brandman säga att det<br />
var en dålig idé. Vi har ju resultaten,<br />
säger Tony Harland, chef<br />
för Community Fire Safety. Här är<br />
några av frågorna och svaren:<br />
Se inte problem<br />
KARLSTAD. Merseyside är en<br />
föregångare och vågar sticka<br />
ut hakan.<br />
Vågar någon i Sverige följa<br />
efter?<br />
– Vi måste sluta teoretisera<br />
och börja göra jobbet, säger<br />
Peter Löthman, räddningschef<br />
i Sundsvall-Timrå.<br />
Räddningstjänstens offensiva<br />
arbete i Merseyside betalar sig.<br />
Man besöker 9 000 hushåll i<br />
månaden och antalet döda och<br />
skadade i bränder minskar samtidigt<br />
remarkabelt.<br />
Räddningstjänsten har belönats<br />
för sitt arbete och jobbar<br />
numera även för ett friskare Liverpool.<br />
Fattigdom och ohälsa<br />
ska bekämpas.<br />
Den brittiska uppvisningen på<br />
Brand <strong>2008</strong> var imponerande,<br />
det höll alla med om.<br />
Men.<br />
Som så ofta dök det upp ett<br />
men. Exempelvis: vi kan inte<br />
jämföra deras miljö med vår, vi<br />
har inte så stora problem här.<br />
Fel.<br />
I Merseyside county bor cirka<br />
1,5 miljoner. Det är jämförbart<br />
med de områden räddningstjänsterna<br />
Södra Roslagen,<br />
Stockholm och Södertörn<br />
täcker.<br />
Merseyside hade 2006 färre<br />
döda i bränder än de jämförbara<br />
svenska räddningstjänsterna.<br />
De tre svenska räddningstjänsterna<br />
hade 832 utryckningar till<br />
bostadsbränder. 11 personer<br />
dog och 161 skadades i bränderna.<br />
Under samma period hade<br />
Merseyside 1 326 utryckningar<br />
till bostadsbränder, där dog 9<br />
och 126 skadades.<br />
Det sades också att socialtjänstlagen<br />
inte tillåter att vi<br />
jobbar som Merseyside gör. Men<br />
britterna går inte förbi sekretess<br />
Hur startade ni er verksamhet, testade<br />
på en station eller körde på alla?<br />
– Alla. Vi hade ingen pilotverksamhet. Vi<br />
hade då 1 200 brandmän, det var många<br />
brandmän att påverka.<br />
Hur var tanken med hembesök från<br />
början?<br />
– När vi började hade vi inga mål, vi<br />
bara drog igång. Nu ska varje skift på en<br />
tvåfordonsstation göra 110 hembesök i<br />
månaden, skiften på enfordonsstation ska<br />
göra 55 besök.<br />
Om någon frågade varför ni skulle göra<br />
detta?<br />
– Då bad vi dem tala om varför vi inte<br />
skulle göra det. Vi förändrade brandmännens<br />
sätt att tänka. Det finns säkert någon<br />
inom socialförvaltning och sjukvård,<br />
de samarbetar. Och nu, när<br />
resultaten är oomtvistliga, är det<br />
sjukvården som vill utöka samarbetet.<br />
För att komma dit krävs arbete.<br />
Merseyside började med att sätta<br />
upp brandvarnare i hemmen.<br />
– Tidigare var brandstationen<br />
vår borg. Vi fick larm och åkte<br />
ut och ”räddade” döda kroppar<br />
överallt. Vi sa att någon borde<br />
göra något åt det, till slut insåg<br />
vi att det var vi själva som skulle<br />
göra det, säger ställföreträdande<br />
räddningschef Michael Hagen.<br />
Sagt och gjort, eller?<br />
Michael Hagen insåg att det<br />
fanns hinder på vägen. De som<br />
säger nej utan att säga nej.<br />
– När du kommer med en idé<br />
och får svaret: bra, men först<br />
måste vi analysera nyttan. Eller<br />
vi måste utbilda personalen.<br />
Merseyside lyssnade inte på<br />
outtalade nej. De körde igång.<br />
– Vi fick ta en del svåra beslut.<br />
Men vi är i ”rädda livet-branschen”,<br />
det går inte att ifrågasätta<br />
om vi ska göra det här.<br />
Åhörare på konferensen svarade<br />
unisont att Merseyside sätt att<br />
arbeta är en bra idé, men bara<br />
30-70 procent ansåg det överförbart<br />
till Sverige.<br />
Alltså bra, men...<br />
Och i efterföljande diskussion<br />
om det brittiska arbetssättet var<br />
möjligt i Sverige dök dessa nej<br />
utan att säga nej upp.<br />
Exempelvis:<br />
– Visst, men det måste vara<br />
kommunalbrett.<br />
– Vi behöver ett tydligt politiskt<br />
uppdrag.<br />
– Vad är det för åtgärder som<br />
ger resultat? Vi saknar fakta.<br />
Peter Löthman tröttnade på<br />
alla ”men”:<br />
– Sluta problematisera. Ut och<br />
gör jobbet, ge mig mer verkstad,<br />
Merseyside gör jobbet, och till Karlstad kom just de som gör jobbet.<br />
Sagal Jama är somalisk invandrare och jobbar som brobyggare<br />
gentemot somalier, Claire Sunter är döv och brobyggare mot döva,<br />
sa han.<br />
Han konstaterade att vi vet vad<br />
vi behöver göra, ändå babblar vi<br />
om att vi ska veta mer.<br />
– Jag är trött på att man hela<br />
tiden hittar saker att ifrågasätta.<br />
Det som Merseyside inspirerar<br />
– En brandman måste va<br />
som fortfarande tycker att vi inte borde<br />
göra det.<br />
Hur visste ni var problemen fanns?<br />
– Vi frågade brandmännen, de är ju ute<br />
och ser verkligheten. I början handlade<br />
det bara om att komma in i folks hus och<br />
få upp brandvarnare.<br />
Hur reagerar folk, släpper de in er?<br />
– Vi är välkomna in i husen. Det är polisen<br />
de slänger igen dörren framför.<br />
Hur såg brandmännen på det när ni<br />
började organisera hembesök?<br />
– De hade ursäkter, måste öva. Men det<br />
fanns mycket tid. På vilket annat jobb kan<br />
man läsa tidningen och äta frukost på arbetstid.<br />
Vi måste ändra oss.<br />
mest med är att de lyckats förstå<br />
vem de är till för, sen försöker de<br />
hjälpa dem.<br />
Peter Löthman efterlyser att<br />
svensk räddningstjänst vågar<br />
prova utan att ha både hängslen<br />
och livrem.<br />
Vad sa ni till de som ansåg att de tagit<br />
jobbet för att släcka bränder?<br />
– De tog inte jobbet för att släcka bränder,<br />
de tog jobbet för att rädda liv, och det<br />
var det vi skulle göra nu.<br />
Hur motiverar ni brandmännen att<br />
göra hembesök? Det är en viktig fråga<br />
för oss.<br />
– Starkt ledarskap, vision hos chefer och<br />
politiker. Sen förs det ner till oss. Min roll<br />
är att motivera styrkan. Kan jag inte det<br />
ska jag inte vara stationschef.<br />
Har brandmännen fått specialutbildning<br />
för att klara de nya uppgifterna,<br />
exempelvis hur man informerar?<br />
– Nej. En brandman måste vara kapabel<br />
att prata med folk. Vi presenterade
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> Brand <strong>2008</strong><br />
– gör jobbet<br />
Tony Harland är chef för Community Fire Safety, Jennifer Welsh brobyggare mot flyktingar, Michael<br />
Tolond mot missbrukare och Catherine Owens mot äldre. Principen är att alla ska ha rätt till samma<br />
service, brobyggare har anställts för att nå grupper som kan vara svåra att komma i kontakt med.<br />
Foto: Per Larsson<br />
– När vi åker på larm har vi bara<br />
fokus på lösningar. Det gäller att<br />
välja det förhållningssättet även<br />
i alla andra situationer.<br />
–Vad är det värsta som kan<br />
hända om vi knackar dörr hos<br />
folk, att de öppnar dörren och<br />
varför vi skulle göra det och visade ny<br />
utrustning.<br />
Är brandmän positiva i dag?<br />
– De har accepterat. Majoriteten av de<br />
brandmän jag känner personligen tycker<br />
att kontrollen av säkerhet i hemmen är<br />
bra. De är mer motiverade i yrket.<br />
Hur går besök till?<br />
– En släckbil med fyra man åker ut,<br />
brandmännen jobbar parvis i bostäderna.<br />
Ett besök tar cirka 20 minuter. De<br />
kontrollerar brandsäkerhet och fyller i<br />
en lista. Om styrkan inte har några bokningar<br />
knackar de dörr i särskilt utsatta<br />
områden. För brandmännen är det väldigt<br />
organiserade dagar. Det är slut på de långtråkiga<br />
dagarna och de får ansvar.<br />
säger stick? undrar Löthman.<br />
Gör ni något i Sundsvall-<br />
Timrå?<br />
– Vi har ett samverkansforum<br />
där de som vet mest om olyckor<br />
är med, exempelvis hemtjänsten<br />
och sjukvården, och har gjort<br />
Lyckas ni alltid få tag i människorna?<br />
– En del är svåra att komma i kontakt<br />
med. Det hände mig en gång att vi försökte<br />
nå fram i tolv månader, och till slut<br />
lyckades vi.<br />
Hos utsatta personer, jobbar ni med<br />
sprinkler i hemmen där?<br />
– Vi har gjort, men det är ganska dyrt.<br />
Vi hade en höft-opererad sängrökare. Hos<br />
honom ställde vi in en flyttbar sprinkler<br />
så länge han hade svårt att röra sig. När<br />
han kvicknade till flyttades sprinklern till<br />
någon annan.<br />
Hur löste ni eventuellt motstånd från<br />
socialen och sjukvården?<br />
– Vi upptäckte andra problem vid hembesöken<br />
och de förmedlade vi, med per-<br />
punktinsatser. Men Merseysides<br />
breda anslag har vi inte.<br />
PER LARSSON<br />
ra kapabel att prata med folk<br />
sonens godkännande, vidare till socialen<br />
och sjukvården. De såg fördelarna. Det<br />
har aldrig varit något riktigt motstånd.<br />
Våra partner är nöjda, vi gör ju jobb åt<br />
dem. Och själva partnerskapet är nyckeln<br />
till framgång.<br />
Något som var hinder?<br />
– Största hindret var hur vi skulle ha tillgång<br />
till varandras datauppgifter. Men<br />
det löste sig. Nu har vi tillgång till vilka<br />
personerna är som behöver hjälp. Om en<br />
viss kategori är drabbad av dödsbränder<br />
visste vi förut inte vilka de människorna<br />
var, det vet vi nu.<br />
Vad säger de ni besöker om ni för vidare<br />
uppgifter till socialen?<br />
– Det gör vi inte utan deras godkännan-<br />
Merseyside i <strong>Sirenen</strong><br />
<strong>Sirenen</strong> har haft flera reportage från Merseyside<br />
vilket väckt svenskt intresse för hur räddningstjänsten<br />
i Liverpool jobbar. Det senaste<br />
reportaget hade vi i <strong>nr</strong> 2 <strong>2008</strong>. Sidorna finns att<br />
ladda ner från vårt arkiv på http://sirenen.srv.se<br />
skriv sökordet Merseyside<br />
13<br />
Vid larm är vi fokuserade på lösningar, svensk räddningstjänst<br />
borde ha samma förhållningssätt i alla andra situationer också,<br />
anser Peter Löthman, räddningschef i SundsvallTimrå.<br />
Foto: Katarina Sellius<br />
de. När vi ser att det finns risker i hemmet<br />
säger vi till personen att denne behöver<br />
hjälp och erbjuder oss att prata med socialen.<br />
Det godkänner personen med en<br />
underskrift.<br />
Vad är det ni förmedlar vidare efter ett<br />
hembesök?<br />
– Det kan vara att det allmänna tillståndet<br />
inte är bra, att personen helt enkelt<br />
behöver hjälp med vardagslivet. Men det<br />
kan också vara att en handikappad bor på<br />
andra våningen utan hiss. Hur klarar en<br />
sån person en utrymning?<br />
– När problem rättats till är det viktigt<br />
att det når tillbaka till brandmännen.<br />
Då får de ett kvitto på att deras jobb gör<br />
nytta, eftersom det är de som uppmärksammat<br />
problemet.
14 Brand <strong>2008</strong><br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Lokal- och rikspolitiker<br />
debatterade politisk styrning<br />
av skydd mot olyckor<br />
på Brand <strong>2008</strong>. Bland<br />
annat om det är möjligt<br />
att föra över konceptet<br />
från räddningstjänsten<br />
i Liverpool till svenska<br />
förhållanden. Från<br />
vänster: Leni Björklund(s),<br />
Erik Ullenhag (fp), Nina<br />
Larsson (fp), Lena Melesjö<br />
Windahl (s) och Acko<br />
Ankarberg (kd).<br />
Debatt förbund vs förvaltning<br />
”Politikerna för mesiga”<br />
Politikerna måste greppa<br />
rodret och styra räddningstjänsten.<br />
Mer målstyrning –<br />
förbund eller förvaltning kan<br />
kvitta.<br />
Så skulle debatten Förbund vs<br />
förvaltning sammanfattas. Åke<br />
Jacobsson, tidigare räddningschef<br />
för Storgöteborg, numera<br />
kommundirektör, var nära att<br />
torpedera debatten direkt.<br />
– Förbund eller förvaltning?<br />
Det är typiskt räddningstjänst<br />
att vara så metodstyrd. Det är<br />
som att få frågan: Hur bra är en<br />
såg? Ja, den är bra om man ska<br />
såga, men värdelös om man ska<br />
slå i en spik. Organisationsformen<br />
måste tonas ner till förmån<br />
för målstyrning.<br />
Meddebattörerna höll i stort<br />
med honom, men organisationsformer<br />
blev trots allt diskuterade.<br />
Anne Carlsson, direktions-<br />
Hur ska vi plocka russinen ur<br />
kakan, som bakats i Liverpool?<br />
En fråga som engagerade<br />
politikerna på Brand <strong>2008</strong>.<br />
– Självklart ska vi låta oss inspireras,<br />
men vi kan inte ta modellen<br />
rakt av, sa Leni Björklund, tidigare<br />
försvarsminster.<br />
Hon förordar ett breddat och<br />
tvärsektoriellt arbetssätt, men<br />
manar till viss återhållsamhet:<br />
– Vi vill att räddningstjänsten<br />
ordförande för Karlstadsregionens<br />
räddningstjänstförbund,<br />
är nöjd med förbundet.<br />
– Vi kan göra väligt mycket<br />
mer för samma pengar. På investeringssidan<br />
kan vi utnyttja våra<br />
resurser på ett helt annat sätt.<br />
Kjell Wahlbeck, chef för Södra<br />
Älvsborgs räddningstjänstförbund,<br />
skulle välja en annan organisationsform<br />
om det vore<br />
aktuellt i dag.<br />
– Jag skulle gärna se ett stort<br />
operativt samarbete i västra Sverige<br />
och sen hitta lösningar för<br />
att komma närmare in i kommunerna<br />
med krishantering, säkerhets-<br />
och skyddsarbete. Det är en<br />
av svårigheterna i ett förbund att<br />
man gärna hamnar utanför de<br />
här frågorna.<br />
Räddningstjänsten i Jönköping<br />
är en förvaltning inom<br />
kommunen och räddningschef<br />
Bengt Martinsson vill inte byta.<br />
ska vara urbra på att släcka bränder,<br />
och socialtjänsten ska vara<br />
urbra på sociala frågor. Meningen<br />
är att de ska hitta varandra<br />
och samverka, det är det svåra.<br />
Det är inte meningen att brandmän<br />
ska vara socialarbetare, sa<br />
hon.<br />
– Bristen på tydlighet är ett bekymmer,<br />
sa Anne Carlsson (s),<br />
ordförande i direktionen för<br />
Räddningsrjänsten Karlstadsregionen.<br />
– Vad skulle jag sakna om vi<br />
blev ett förbund? Som Kjell<br />
Wahlbeck tror jag att ett län eller<br />
landskap mycket väl skulle<br />
kunna vara område för ett operativ<br />
räddningstjänst. Men jag<br />
skulle kämpa för jättehårt för att<br />
få behålla den andra biten i den<br />
kommunala familjen, närheten<br />
till förvaltningarna och möjligheten<br />
att jobba i samklang med<br />
skola, social och tekniska.<br />
I Göteborg är förbund ingen<br />
självklarhet, formerna för verksamheterna<br />
prövas ständigt.<br />
– Just nu är vi oerhört nöjda<br />
från stadens sida, men vi kan<br />
bli bättre på att styra räddningstjänstfrågorna.Räddningstjänsten<br />
har väldigt stor frihet, säger<br />
Åke Jacobsson.<br />
Därmed gled debatten in på<br />
frågan om, eller snarare bristen<br />
på politiskt styrning.<br />
– Arbetet med handlingspro-<br />
– Det är en bakläxa till dagens<br />
politiker, att vi inte är tillräckligt<br />
tydliga i det politiska uppdraget.<br />
Vi måste fatta besluten om hur vi<br />
ska jobba och med vad. Helst ska<br />
det vara uppföljbara uppdrag.<br />
Anti Avsan (m)
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> Brand <strong>2008</strong><br />
– Ett larm stör<br />
verksamheten<br />
I dag är larm ett störande<br />
inslag i vår verksamhet.<br />
Det säger Kenneth Ericson,<br />
räddningschef på Öckerö, som<br />
tagit ett samlat grepp kring<br />
hälsa och trygghet.<br />
På Öckerö har räddningstjänsten<br />
bytt namn till Riskhanteringsenheten<br />
och arbetar numera inom<br />
tre ansvarsområden: folkhälsa,<br />
säkerhetssamorning och räddningstjänst.<br />
– Det har lyft taket på vår<br />
verksamhet, vi har fått en annan<br />
status. Vi ser det som om<br />
våra uppgifter vidareutvecklas.<br />
Vår personal har byggt upp en<br />
förmåga att hantera andra saker<br />
än tidigare. Stämningen är god<br />
och vi har massor att göra, säger<br />
Kenneth Ericson.<br />
Öckerömodellen infördes 1999<br />
och bygger på att politikerna<br />
målstyr utvecklingen genom att<br />
dela ut uppdrag till förvaltningarna.<br />
Tjänstemännen utför och<br />
får de ekonomiska resurser som<br />
krävs för uppgiften.<br />
Kenneth Ericson medger att<br />
han till en början var skeptisk<br />
till målstyrd räddningstjänst.<br />
Men det gick, numera finns mål<br />
för både trygghet och säkerhet<br />
i kommunen.<br />
Olyckor slår inte blint. Ofta<br />
har de sina orsaker i sociala<br />
förhållanden.<br />
Med rätt bild av läget kan<br />
kommunerna se sambanden<br />
och planera för framtiden.<br />
– Och det är inte krångligt!<br />
Det hävdade de bägge brandingenjörerna<br />
Ulf Lago och Fredric<br />
Jonsson som berättade om hur<br />
underlag tas fram i Norrköping<br />
respektive Jönköping.<br />
– För att ta rätt strategiska<br />
beslut i arbetet med skydd mot<br />
olyckor, behövs ett vederhäftigt<br />
underlag. Underlag är viktigt för<br />
trovärdigheten, även om man<br />
har en magkänsla för vad man<br />
tror är rätt bedömning. Man ska<br />
inte bygga verksamheten på gissningar,<br />
säger Fredric Jonsson.<br />
– Folk tror att det är så krångligt<br />
att få fram underlag. Men vi<br />
menar att ganska enkla underlag<br />
räcker för att vi ska kunna fatta<br />
de rätta besluten på strategisk<br />
nivå, säger Ulf Lago.<br />
I Norrköping och Jönköping har<br />
man i stort sett använt fyra typer<br />
av underlag för sina strategiska<br />
beslut inom skydd mot olyckor:<br />
övergripande riskanalys (inkl<br />
Kenneth<br />
Ericson<br />
– Riskerna ligger<br />
till grund<br />
för vilka uppdrag<br />
som ska<br />
utföras. Vi tittade<br />
på vilka<br />
uppdrag som<br />
var vanligast,<br />
det visade<br />
sig vara villa-<br />
brand och trafikolycka.<br />
Öckerö har 100 räddningstjänstinsatser<br />
och 150 IVPAinsatser<br />
per år.<br />
Varje uppdrag har en prislapp,<br />
vilket gör det möjligt att beräkna<br />
hur mycket exempelvis stegresning<br />
kostar på ett år. Ett stort<br />
larm kostar 4 500 kr, en IVPAinsats<br />
1 100 kronor.<br />
– Det betyder att vi kan precisera<br />
för politiken exakt vad verksamheten<br />
kostar, det är ett sätt<br />
att släppa in politikerna, säger<br />
Ericson.<br />
Arne Lernhag (m) är kommunstyrelsens<br />
ordförande i Öckerö<br />
kommun:<br />
– Jag visste egentligen inget<br />
om räddningstjänst, mer än at<br />
de var ute och åkte med blåljus.<br />
Förr när det krävdes mer pengar<br />
och man sa nej, kunde vi få höra<br />
att ”annars får vi lägga på tre minuter<br />
på insatstiden”. Ja, då fick<br />
Lätt hitta underlag för<br />
olycksförebyggande<br />
omvärldsanalys), skyddsanalys,<br />
jämför med andra kommuner<br />
(benchmarking) och fråga vad<br />
kommuninvånarna tycker (brukarundersökningar).<br />
Ett tillräckligt bra underlag<br />
plockas fram på ett par dagar.<br />
Verktygen finns redan. Några<br />
exempel:<br />
l I Räddningsverkets webbaserade<br />
system IDA (indikatorer,<br />
data och analys) kan kommuner<br />
hämta statistik, analysera skyddet<br />
och jämföra sig med andra.<br />
l Hur en skyddsanalys kan se<br />
ut går att se på Jönköping kommuns<br />
hemsida. www.jonkoping.<br />
se<br />
l Omvärldsanalys? Ta hjälp av<br />
Räddningsverkets framtidsstudie,<br />
www.raddningsverket.se<br />
de ju sina pengar. Och det var<br />
bara för att vi inte var insatta i<br />
verksamheten.<br />
Kenneth Ericson lägger ner<br />
mycket arbete på underlagen<br />
för att politikerna ska ha den<br />
kunskap som krävs när beslut<br />
ska fattas. Hittills har han lämnat<br />
136 förslag och inte fått nej<br />
på ett enda.<br />
– Det handlar om förtroende<br />
och att vara tydlig, anser han.<br />
– Det viktigaste är att vi vet vad<br />
vi beslutar om numera, konstaterar<br />
Arne Lernhag.<br />
Inom folkhälsoarbetet väntar<br />
nya arbetsuppgifter. Ett exempel<br />
är ett treårigt projekt om<br />
mopedåkande och risker som<br />
nyligen avslutats.<br />
– I folkhälsoarbetet har vi även<br />
väckt liv i gamla fina traditioner.<br />
Frivilliga i olika organisationer<br />
är engagerade som hemfixare<br />
hos gamla människor, säger<br />
Kenneth Ericson.<br />
De kommande tre målen för<br />
folkhälsoarbetet är föräldrastöd,<br />
barns psykiska ohälsa och drogförebyggande.<br />
Fredric Jonsson, Jönköping och Ulf Lago, Norrköping<br />
KATARINA SELLIUS<br />
Fredric Jonsson ger exempel<br />
på riktade insatser som blivit<br />
verklighet sedan man tagit fram<br />
underlag. För några år sedan visade<br />
statistiken att det brann<br />
allra mest i ett av Jönköpings<br />
miljonprogramområden.<br />
– Vi kunde till och med se i<br />
vilka trappuppgångar och vilka<br />
brandorsakerna var.<br />
Genom att anställa två kvinnliga<br />
informatörer som behärskade<br />
sex olika språk såg de till att de<br />
boende fick brandvarnare och<br />
en kort utbildning.<br />
– Skadorna minskade och tjejerna<br />
fick fast jobb i bostadsbolaget,<br />
säger Fredric Jonsson.<br />
KATARINA SELLIUS<br />
När räddningstjänsten i<br />
Alingsås var körd i botten<br />
startades ett förändringsarbete<br />
för att på djupet<br />
förändra attityderna.<br />
Alingsås hade en deltidskår där<br />
det enligt en arbetsmiljöundersökning<br />
rådde misstroende,<br />
likgiltighet och det var murar<br />
mellan lag och individer.<br />
– Men bränderna släcktes<br />
– det märktes inte utåt, säger<br />
Per Andersson, som fick i uppgift<br />
att lösa problemen när han<br />
tillträdde som räddningschef<br />
2001.<br />
Han tog ett helhetsgrepp,<br />
från politiker ner till brandmän.<br />
Han tvingade politikerna<br />
att ta sitt ansvar, bland annat<br />
för räddningstjänstplanen.<br />
Parallellt började han jobba<br />
med attityderna på stationen.<br />
Alla stenar skulle lyftas på. Hur<br />
skulle den nya brandmannen<br />
se ut?<br />
– Vi har hög status, men är vi<br />
så fantastiska; är vi hjältar eller<br />
är den en myt?<br />
Även allmänhetens åsikt<br />
hämtades in genom att alla<br />
brandmän fick dela ut fem enkäter<br />
till vänner och bekanta,<br />
inte familjen. Enkäterna gav en<br />
del intressanta svar.<br />
15<br />
Alingsås lyfte<br />
på alla stenar<br />
Vi har inte ett brandsäkert<br />
boende i Sverige. Det hävdar<br />
Krister Ejeros, räddningschef<br />
i Leksand, som tog till storsläggan<br />
mot såväl den egna<br />
organisationen som Boverket<br />
och Räddningsverket.<br />
Ska vårt boende kunna sägas<br />
vara brandsäkert krävs att<br />
byggreglerna ställer krav, att<br />
det systematiska brandskyddsarbetet<br />
fungerar och att räddningstjänsten<br />
kan klara en utrymning.<br />
Inte en enda av de tre<br />
punkterna är uppfyllda enligt<br />
Krister Ejeros.<br />
– Tittar man på byggreglernas<br />
utveckling de senaste 40 åren<br />
kan man se att Boverket inte bedrivit<br />
någon raketforskning.<br />
– Och hur ska man få ett<br />
brandsäkert boende när vi har<br />
så dålig nationell målsättning<br />
som har i dag. Räddningsverket<br />
säger att färre ska dö, färre ska<br />
skadas och att vi ska ha ett antal<br />
bränder. Vi kan lika gärna säga<br />
att i snitt ska 80 människor dö<br />
per år i bostadsbränder och att<br />
500 ska skadas.<br />
Konkretisera målen och gör<br />
dem mätbara. Plan- och bygglagens<br />
egenkontroll ger han<br />
inte mycket för.<br />
– De förväntar<br />
sig att vi kommer<br />
snabbt<br />
med rätt utrustning,<br />
men<br />
också att vi<br />
ska förmedla<br />
tillbaka vad vi<br />
Per Andersson kan.<br />
Han tittade på<br />
arbetstiderna och fann att två<br />
tredjedelar bestod av vila och<br />
så kallad disponibel tid, det<br />
vill säga när man kunde meka<br />
med bilen. En tredjedel var arbetstid.<br />
– Med såna tider kan vi inte<br />
kalla oss hjältar.<br />
Per Andersson satte upp ett antal<br />
mål som räddningstjänsten<br />
skulle klara. Han fick med sig<br />
politikerna och resultatet blev<br />
att Alingsås inte bara gick upp<br />
till heltid, styrkan utökades<br />
med en man. För att bättre utnyttja<br />
arbetstiden i<strong>nr</strong>ättades ett<br />
femte skift, en dagstyrka.<br />
När han började fanns det<br />
uppfattningar som: ”vi är här<br />
för att släcka bränder”. Av såna<br />
attityder syns inte mycket i<br />
dag.<br />
– Nu kommer drivkraften helt<br />
och hållet underifrån, säger Per<br />
Andersson.<br />
Våra bostäder är<br />
inte brandsäkra<br />
– En pappersprodukt<br />
av<br />
värsta slag.<br />
En bra idé<br />
när den kom<br />
1994, men se<br />
till att reformera<br />
den, för<br />
Krister Ejeros det fungerar<br />
inte. Och där<br />
har jag Sveriges alla byggnadsinspektörer<br />
bakom mig.<br />
Byggreglerna är under revidering<br />
och de nya beräknas<br />
komma 2010.<br />
– Vad tror ni brandchefen<br />
svarar när byggherren säger:<br />
jag vill inte bygga ett brandsäkert<br />
trapphus för åtta miljoner,<br />
du får en ny stege för tre miljoner?<br />
Mitt råd till revideringen<br />
av byggnormen: ta bort möjligheten<br />
till schabloniserad alternativ<br />
utrymningsväg med räddningstjänstens<br />
utrustning.<br />
Mette Lindahl-Olsson, Räddningsverket<br />
avslöjade att det<br />
förs diskussioner med Boverket.<br />
– I vissa fall ska man kunna<br />
räkna med räddningstjänstens<br />
resurser, men det ska inte vara<br />
självklart att det är andra utrymningsvägen.
16 Brand <strong>2008</strong><br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
–Höjd kompetens när<br />
verksamheter möts i MSB<br />
– Om vi inte lär oss av olyckor<br />
och kriser och vad som hände,<br />
då sker ingen utveckling och<br />
samhället blir otryggare.<br />
Det sa Helena Lindberg i sitt<br />
första stora möte med svensk<br />
räddningstjänst.<br />
Helena Lindberg leder den kommitté<br />
som just nu formar Myndigheten<br />
för samhällsskydd och<br />
beredskap (MSB) och från 1 januari<br />
blir hon dess chef.<br />
I sitt anförande på Brand <strong>2008</strong><br />
såg Helena Lindberg framför<br />
allt tre samhällsbehov som den<br />
nya myndigheten ska svara upp<br />
mot:<br />
• Globalisering och en föränderlig<br />
värld leder till nya hot-<br />
och riskbilder. Det kan handla<br />
om att rusta sig mot pandemier<br />
eller hur man klarar ökad sårbarhet<br />
inom el, tele och IT.<br />
• Vardagsolyckorna. Olyckor<br />
i hemmet, i trafiken, drunkning<br />
och bränder orsakar 3 000 dödsfall<br />
varje år. En viktig uppgift för<br />
MSB blir att förebygga dessa<br />
olyckor.<br />
• Behovet av en verktygslåda<br />
med många olika verktyg.<br />
– Verktygslådan kanske är den<br />
viktigaste uppgiften för MSB.<br />
Här ska vi ju samla och utveckla<br />
verktygen för att klara allt från<br />
vardagsolyckan till den internationella<br />
biståndsinsatsen eller<br />
en stor kris i Sverige, sa Helena<br />
Lindberg och tillade:<br />
– MSB blir en minst sagt mångfacetterad<br />
myndighet. Där finns<br />
en utvecklingsmöjlighet. När lik-<br />
artade verksamheter från olika<br />
håll möts blir den samlade förmågan<br />
och kompetensen högre.<br />
MSB-kommittén har lindrigt uttryckt<br />
hektiska veckor före sommaren.<br />
Ett 20-tal uppdrag lades i<br />
april och maj ut på myndigheter<br />
och konsulter.<br />
– Det är snabba puckar. Vi<br />
kommer inte längre att kasta<br />
upp en massa nya bollar, nu gäller<br />
det att fånga och analysera<br />
innehållet i materialet vi fått in,<br />
sa kommitténs huvudsekreterare<br />
Thord Eriksson till <strong>Sirenen</strong><br />
under Brand <strong>2008</strong>.<br />
Hittills arbetar MSB-kommittén<br />
övergripande, detaljerna ska<br />
det borras i under hösten.<br />
Före midsommar kommer<br />
besked om MSB:s organisation<br />
i stort och på vilka orter myndigheten<br />
ska bedriva verksamhet.<br />
Stockholm och Karlstad samt<br />
skolorna i Sandö och Revinge<br />
är självskrivna. De anställda vid<br />
nuvarande myndigheter i Sollefteå,<br />
Karlskoga och Kristinehamn<br />
väntar med spänning på<br />
besked vad som ska hända med<br />
verksamheterna där.<br />
Senast 4 augusti ska kommittén<br />
lämna förslag till regeringen om<br />
verksamhetsmål, verksamhetsplan<br />
och budgetunderlag för<br />
2009-2011.<br />
– MSB startar 1 januari, men det<br />
kan vara på sin plats att påminna<br />
om att allt inte kommer att vara<br />
klart då. Det vi gör nu och fram<br />
till årsskiftet är framför allt att<br />
Det är snabba puckar för MSBkommittén, vars ordförande Helena Lindberg presenterade arbetet med<br />
att organisera den nya myndigheten. Projicerat i bakgrunden är kommitténs sekretariat. Foto: Stig Dahlén<br />
förbereda för den nya myndigheten,<br />
säger Thord Eriksson.<br />
– Skulle precis allt vara klart<br />
vid årsskiftet skulle det inte bli<br />
bra. Själva i<strong>nr</strong>edningen av MSB<br />
kommer senare, verksamheten<br />
Räddningsverkets 22 år<br />
– Det bästa är utbildningen<br />
Brand <strong>2008</strong> i Karlstad avslutades<br />
med en exposé över<br />
Räddningsverkets 22 år.<br />
– Utbildningen är det<br />
största avtrycket verket gjort,<br />
sa Göran Schnell, vd i Brandskyddsföreningen.<br />
Tillsammans med Peter Löthman,<br />
räddningschef i Sundsvall-<br />
Timrå och ny ordförande i Svenska<br />
Brandbefälets Riksförbund,<br />
mindes Göran Schnell tillbaka.<br />
När Räddningsverket endast<br />
var två år (1988) fanns ingen beredskap<br />
för räddningsinsatser<br />
utomlands. Då inträffade en svår<br />
jordbävning i dåvarande Sovjetrepubliken<br />
Armenien. Sverige<br />
och Räddningsverket fick en<br />
förfrågan om att skicka en sök-<br />
och räddningsstyrka.<br />
Göran Schnell:<br />
– Dåvarande SRV-chefen Lennart<br />
Myhlback ringde sent en<br />
fredagskväll i december till<br />
brandchefen i Stockholm Lars<br />
He<strong>nr</strong>icsson och sa: ”Jag behöver<br />
50 man på Arlanda klockan åtta<br />
i morgon bitti för avfärd till Armenien.<br />
Kan ni åka – eller ska jag<br />
ringa Göteborg och fråga om de<br />
kan åka från Landvetter?”<br />
– Planet lyfte nästa dag, från Arlanda.<br />
Det var Myhlback och Räddningsverket<br />
i ett nötskal. Mycket<br />
handlingskraftigt, sa Schnell.<br />
Myhlback själv hade inte möjlighet<br />
att närvara på Brand <strong>2008</strong>,<br />
men det hade hans två efterträdare<br />
som generaldirektörer på<br />
Räddningsverket, Christina Salomonson<br />
och Göran Gunnarsson.<br />
Salomonson, som numera<br />
är chefstjänsteman på den nationellakrisledningsfunktionen<br />
i regeringskansliet, var<br />
Räddningsverkets chef åren<br />
2000-2005. Hon gjorde några<br />
reflektioner utifrån sina personliga<br />
erfarenheter, bland annat<br />
flodvågskatastrofen då hon<br />
Räddningsverkets 22 år sammanfattades under Brand <strong>2008</strong> av<br />
Göran Schnell (till vänster) och Peter Löthman. Schnell berömde<br />
särskilt handlingskraften under verkets första år samt utbildningen.<br />
som chef för Räddningsverket<br />
försökte påskynda en svensk insats<br />
i Thailand.<br />
I andra chefsuppdrag var hon<br />
berörd av diskoteksbranden i<br />
Göteborg och flygplansolyckan<br />
där fyra personer från Kustbevakningen<br />
omkom.<br />
– Medias roll är oerhört väsentlig<br />
i sådana här sammanhang.<br />
byggs ju med hjälp av medarbetarna.<br />
STIG DAHLÉN<br />
Därför måste man se till att fortlöpande<br />
och snabbt komma ut<br />
med så korrekt information som<br />
möjligt. Tsunamin lärde mig<br />
också att man måste våga börja<br />
planera åtgärder tidigt även om<br />
man inte har hela bilden klar för<br />
sig, sa Christina Salomonson.<br />
Det hon annars mindes mest<br />
från sin tid som chef för Räddningsverket<br />
var förändringarna<br />
på utbildningsområdet:<br />
– Det var en stor förändring,<br />
plötsligt fick vi ett stort antal<br />
elever som själva sökte sig till<br />
Räddningsverket för att utbilda<br />
sig till brandmän. Utbildningen<br />
breddades samtidigt.<br />
– Ett annan nyhet under min<br />
tid som chef och som i hög grad<br />
påverkade Räddningsverket var<br />
arbetet med och införandet av<br />
Lagen om skydd mot olyckor, sa<br />
Salomonson.<br />
STIG DAHLÉN
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> Brand <strong>2008</strong><br />
<strong>Sirenen</strong>-enkät på Brand <strong>2008</strong>:<br />
”Får inte bli hemmagjorda utbildningar<br />
på brandstationernas bakgårdar”<br />
Två av Räddningsverkets skolor läggs ned.<br />
Hur löser ni ert behov av utbildning i framtiden?<br />
Leif Andrén<br />
insatsledare, Göteborg<br />
– Jag tror att vi till viss del bygger<br />
ut vår egen utbildningsverksamhet<br />
och kanske även säljer<br />
en del, men vi arrangerar nog<br />
inte hela kurser. Vi förväntar oss<br />
också att de som är utbildade i<br />
SMO har mer med sig i bagaget<br />
och kanske kan vi på hemmaplan lösa deras behov<br />
av kompletterande kurser. Jag tror vi kommer att<br />
undvika resor till Revinge och Sandö, det är för<br />
långt bort.<br />
Tommy Ekstrand<br />
räddningschef, Uppsala<br />
– Det mesta av fortbildning av<br />
egen personal klarar vi, liksom tidigare,<br />
att utföra själva. För vidareutbildning<br />
måste vi skicka folk<br />
längre bort än Rosersberg och det<br />
blir förstås dyrare.<br />
– Att andra aktörer ska ta över i Rosersberg kan jag<br />
ju hoppas på, men jag tror inte det blir kommuner<br />
som blir aktörerna. Någon form av utbildning blir<br />
det säkert i Rosersberg, området är attraktivt och<br />
ligger bra till för många kunder.<br />
Cecilia Uneram<br />
räddningschef<br />
västra Sörmland<br />
– Det här skapar nya möjligheter.<br />
Det blir viktigt för nya myndigheten<br />
att vara tydlig med sina olika<br />
roller, dels som kravställare, det vill<br />
säga vad utbildningen ska innehålla,<br />
dels att följa upp hur det fungerar. Det blir bra.<br />
– Jag tror att andra aktörer kommer, dels på nuvarande<br />
skolor i Skövde och Rosersberg, dels nya som<br />
kommuner eller regioner. Vi i Västra Sörmland kan<br />
själva tänka oss att bli en utbildningsaktör.<br />
Anders Sigfridsson<br />
räddningschef, Åre<br />
– Det kommer att dyka upp andra<br />
aktörer, men inte på en gång, när<br />
de som bäst behövs. Jag befarar<br />
att det blir ett besvärande glapp<br />
när två skolor lagts ner och innan<br />
nya aktörer kommit igång.<br />
– För vår del hoppas jag att Sandös utbildningsutbud<br />
för vidarebildning blir lika brett som i Revinge.<br />
Det skulle kosta för mycket för oss att skicka elever<br />
till Skåne.<br />
Jan Sjöstedt<br />
räddningschef, varberg<br />
– Vi kommer använda de kvarvarande<br />
skolorna för att få SMObrandmän<br />
samt utbildade befäl<br />
och deltidsbrandmän. Farhågan är<br />
att nedläggningen går för snabbt,<br />
att det blir problem att få utbildad<br />
personal i den utsträckning vi behöver.<br />
– När det gäller ledarskap har vi tittat på andra lösningar<br />
för att täcka upp behovet. Styrkeledare har vi<br />
börjat utbilda vid IRL (Institutet för Räddningstjänstens<br />
ledarskapsutveckling). Våra avdelningschefer<br />
utbildas i chefsprogram inom vår egen kommun.<br />
Pär Kjellin<br />
operativ chef,<br />
Räddningstjänsten Dala Mitt<br />
– Farhågor finns. Vi har fyra fina<br />
skolor inom Räddningsverket som<br />
lyft statusen på brandmanna- och<br />
befälsutbildningen. Branschen<br />
och skolorna har pratat samma<br />
språk och det har fungerat jättebra.<br />
– Å ena sidan är jag orolig för att det ska spreta<br />
iväg, å andra sidan kanske det finns andra aktörer<br />
som kan ta över. Men det får inte bli hemmagjorda<br />
utbildningar på brandstationernas bakgårdar.<br />
Kenneth Ericson<br />
räddningschef, Riskhan-<br />
teringsenheten, Öckerö<br />
– Det är väldigt oklart. För oss är<br />
utbildningsbehovet ett glesbygdsproblem.<br />
Vi bygger våra styrkor på<br />
deltidsbrandmän och är beroende<br />
av utbildningen. Men vi anser att<br />
Räddningsverkets utbildning är stelbent. Vi har exempelvis<br />
gått ifrån rökdykning på två av våra tio öar,<br />
men det erbjuds ingen utbildning för deltidare utan<br />
inslag av rökdykning. Och vi vill inte skicka brandmän<br />
på kurs om de tvingas stå över vissa moment.<br />
– I Göteborgsregionen har vi inom ramen för gränslös<br />
räddningstjänst skapat ett utbildningsråd som<br />
ska se över utbildningsbehovet framöver.<br />
Glenn Borgkvist<br />
enhetschef, Helsingborg<br />
– Vi som jobbat ett tag är stöpta<br />
i samma form, har samma<br />
ledarskap. Jag tror framtidens<br />
utbildning blir mer specifik<br />
och jag tror vi kommer att genomföra<br />
utbildning själva. Men<br />
jag tror ingen annan i Skåne<br />
kommer att erbjuda de utbildningar som Revinge<br />
redan har.<br />
Gunnarsson blickade framåt<br />
Räddningsverkets siste ordinarie<br />
generaldirektör Göran<br />
Gunnarsson blickade i sitt<br />
anförande inte bakåt utan in i<br />
framtiden.<br />
Konferensdeltagarna fick en<br />
dragning av Räddningsverkets<br />
framtidsstudie (som <strong>Sirenen</strong> beskrivit<br />
i flera tidigare nummer).<br />
Gunnarsson betonade särskilt:<br />
– Det behövs tydligare nationella<br />
mål för säkerhetsarbetet.<br />
Varför ska man inte kunna ha exempelvis<br />
tio eller 16 nationella<br />
mål för säkerhet, när man har<br />
motsvarande inom flera andra<br />
områden.<br />
– Öka mångfalden och jämställdheten<br />
inom räddningstjänsten.<br />
Det är en självklarhet<br />
att alla verksamheter som finansieras<br />
med skattemedel ska<br />
spegla samhället.<br />
Inför alla företrädare för räddningstjänsten<br />
på Brand <strong>2008</strong> sa<br />
Göran Gunnarsson också:<br />
– Räddningstjänsten kommer<br />
att vara en av de tyngsta aktö-<br />
rerna inom skydd och beredskap<br />
även i framtiden, inte bara vid<br />
vardagsolyckor utan även vid<br />
större kriser.<br />
Avslutningsvis skickade Gunnarsson<br />
en passning till Helena<br />
Lindberg, blivande chef för Myndigheten<br />
för samhällsskydd och<br />
beredskap (MSB):<br />
– 400 personer från olika sektorer<br />
i samhället har bidragit till<br />
Framtidsstudien. Den är därför<br />
ett viktigt dokument som jag<br />
hoppas att MSB tar till sig.<br />
Effektivt<br />
med defi-<br />
brillatorer<br />
Fler defibrillatorer hos räddningstjänsten<br />
räddar liv – och<br />
sparar pengar.<br />
Det konstaterade Björn<br />
Sund på Brand <strong>2008</strong> i Karlstad.<br />
Björn Sund vid Örebro universitet<br />
forskar kring kostnad-nyttaeffekter<br />
och har bland annat undersökt<br />
vinsterna med snabbare<br />
insatser genom sambruk.<br />
De händelser han tittat på är<br />
hjärtstopp, blixthalka, drunkningstillbud,<br />
hot om självmord<br />
och vattenskador i byggnader.<br />
Att försöka hindra olyckorna<br />
vid blixthalka är sannolikt olönsamt.<br />
Väg- och gatunät att alltför<br />
stora för att räddningstjänst och<br />
andra jourresurser ska hinna<br />
göra något.<br />
En möjlig åtgärd för att förhindra<br />
drunkningar är bevakning<br />
av badplatser. Men inte heller<br />
det anses lönsamt eftersom de<br />
flesta drunkningar är i små sjöar,<br />
inte vid stora badplatser.<br />
Att larma räddningstjänsten<br />
vid hot om självmord är sannolikt<br />
samhällsekonomiskt lönsamt.<br />
Det är också lönsamt att utnyttja<br />
samhällets jourresurser vid<br />
plötsliga, stora vattenläckor.<br />
Den stora vinsten finns att<br />
hämta vid hjärtstopp genom fler<br />
defibrillatorer hos räddningstjänsten,<br />
inte bara vid huvudstationen<br />
utan även hos deltid<br />
och kanske värn.<br />
Dala Mitt tar över<br />
– Tack Karlstad och välkommen<br />
till oss i Dala Mitt om ett år, sa<br />
Leif Andersson, förbundschef<br />
i Räddningstjänsten Dala Mitt<br />
som avslutning på Brand <strong>2008</strong>.<br />
Iförd ”dalafrisyr” (bilden)<br />
vände sig masen Leif Andersson<br />
till alla, inte minst sin kollega i<br />
Karlstad, Stefan Bergström.<br />
Leif Andersson sammanfattade<br />
Brand <strong>2008</strong> så här:<br />
– Tack Karlstad! Nu är det<br />
rätt tidpunkt att börja jobba i<br />
17<br />
Beräkningarna är gjorda för<br />
Jönköpings kommun och visar<br />
att en sån åtgärd skulle rädda<br />
0,83 liv per år. Om man dessutom<br />
sätter in en så kallad första<br />
insatsperson, med en anspänningstid<br />
på 90 sekunder, räddas<br />
1,9 liv per år. Beräkningarna<br />
bygger på att ett statistiskt liv<br />
värderas till drygt 18 miljoner<br />
kronor och kostnad/nytta kvoten<br />
är omkring 50 i båda fallen.<br />
Det vill säga åtgärderna ger 50<br />
gånger mer än de kostar.<br />
Egentligen ger de ännu mer<br />
eftersom Björn Sunds forskning<br />
visar att vi värderar ett räddat<br />
liv vid hjärtstopp högt. 18 miljoner<br />
är den värdering Vägverket<br />
använder och som gäller en<br />
30-35-årig människa.<br />
Medianåldern för en hjärtstoppspatient<br />
är 70 år och beräknas<br />
leva 6-7 år om han eller<br />
hon överlever stoppet. Trots det<br />
värderas ett räddat liv vid hjärtstopp<br />
högre än inom vägtrafiken<br />
i en färsk undersökning.<br />
– Det är överraskande, men<br />
en förklaring kan vara att man<br />
anses mer utsatt, att det kan<br />
drabba vem som helst var som<br />
helst, säger Björn Sund.<br />
En effekt av forskningen är<br />
att Vägverket preliminärt höjer<br />
värdet av ett statistiskt liv till 22<br />
miljoner kronor.<br />
GUNNO IvANSSON<br />
termer som de gör i Merseyside.<br />
Smid medans järnet är varmt.<br />
Inget blir komplett direkt, men<br />
det är viktigt att vi drar igång.<br />
Dala Mitt arrangerar nästa års<br />
konferens 26-29 maj. Efter att<br />
ha lyssnat på Leif Andersson<br />
ligger det nära till hands att tro<br />
att en programpunkt på Brand<br />
2009 blir:<br />
”Merseyside-modellen, hur<br />
har vi förvaltat den?”
18 skolbränder<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Kräver hårdare tag<br />
De som är folkvalda<br />
måste sätta normer, tala<br />
om vad vi inte accepterar.<br />
MALMÖ. Lagen om skydd mot olyckor är<br />
bra, men betecknas ibland ändå som ett<br />
fiasko.<br />
Orsak?<br />
Den används inte.<br />
skolbränder<br />
Sedan lagen om skydd mot olyckor infördes<br />
2003 har antalet anlagda skolbränder<br />
skjutit i höjden.<br />
– 350 bränder om året har blivit 500. Det<br />
har givetvis inte med lagen att göra. Men<br />
staten har ett stort ansvar för att lagen inte<br />
slagit igenom. Jag vill närmast betrakta det<br />
som en flopp, säger Göran Schnell, Brandskyddsföreningens<br />
vd.<br />
Under en konferens i Malmö kring anlagda<br />
bränder ställdes frågan om politikerna tar<br />
för lätt på problemet med skolbränder.<br />
– Skolministern har ofta varit i debatten,<br />
men jag har inte en enda gång hört honom<br />
prata om skolbränder, sade Göran Schnell.<br />
Eva Ljungqvist, ställföreträdande räddningschef<br />
i Sydöstra Skåne, tycker inte politikerna<br />
MALMÖ. Skolan – ett nav i samhället.<br />
Det anser nog de flesta, men<br />
för en del tycks den vara ett<br />
nödvändigt ont.<br />
– Det har gått så långt att husägare<br />
begär sänkning av taxeringsvärdet<br />
för att de bor nära en skola. Vad ger<br />
det för signaler? Är skolan viktig?<br />
Nej, den är till besvär. Vi behöver<br />
står i första ledet. Lagen pekar på den enskildes<br />
ansvar, låt oss då ställa den enskilde till<br />
svars, anser hon.<br />
– Vi har en lag som inte används. Individen<br />
inser inte sitt ansvar. Och vi är dåliga på att<br />
plocka ut konsekvenserna i det lilla sammanhanget.<br />
Vi skapar det samhälle vi förtjänar.<br />
Vi måste tillbaka till konsekvenser för tilltag.<br />
Lagen är bra, låt oss använda den, sade hon<br />
och fick dagens spontana applåd.<br />
Hans Frank, skadechef på Länsförsäkringar,<br />
höll med om att man kanske är för snäll<br />
mot den enskilde kunden ibland.<br />
– Vi driver nog inte frågan om systematiskt<br />
brandskyddsarbete tillräckligt hårt. Har inte<br />
brandskyddet skötts ska försäkringstagaren<br />
stå för en del av skadekostnaderna. Här är vi<br />
inte nog hårda.<br />
Göran Schnell sa inte emot hårdare krav på<br />
den enskilde, men vill skjuta in sig på ett<br />
högre plan.<br />
– De som är folkvalda måste sätta normer,<br />
tala om vad vi inte accepterar. Politikerna<br />
måste kliva fram och sätta värdena i samhället.<br />
en attitydförändring om skolans<br />
värde, det behövs civilkurage, sade<br />
Ulrika Burman, rektor i Höllviken,<br />
på konferensen ”Attack mot anlagd<br />
brand” i Malmö.<br />
Hur når man föräldrarna när det<br />
är problem på skolan? var en fråga<br />
som ställdes.<br />
Ulrika Burman ansåg att man inte<br />
bara kan lita på skolan och lärarna.<br />
Vi måste tillbaka till<br />
konsekvenser för tilltag.<br />
Lagen är bra, låt oss<br />
använda den.<br />
Brandskyddsföreningen har uppvaktat<br />
Försvarsdepartementet. Ett huvudfel enligt<br />
föreningen är att staten enbart kommunicerat<br />
lagen med Räddningsverket och de kommunala<br />
räddningstjänsterna. Därför känner<br />
alldeles för få till vilket ansvar de har.<br />
Fler måste prata om lagen och den enskildes<br />
ansvar. Det borde exempelvis vara Skolverkets<br />
uppgift att se till att skolorna förstår vad<br />
lagen kräver, Socialstyrelsen att informera<br />
till vårdanläggningar och Boverket till fastighetsägare,<br />
anser Brandskyddsföreningen.<br />
– Dessa myndigheter måste börja jobba<br />
med frågorna, men det står inte en rad om<br />
brandskydd i dessa myndigheters regleringsbrev.<br />
När det gäller miljöfrågor och mångfald<br />
går kraven ut på bred front, så borde det<br />
vara med den enskildes ansvar mot olyckor<br />
också, säger Göran Schnell och fortsätter:<br />
– Varje vecka har vi 12 000 olycksfall som<br />
renderar sjukhusbesök och samtidigt vet färre<br />
än tio procent av befolkningen att de har<br />
ett eget ansvar. Det är dags att göra något.<br />
PER LARSSON<br />
– Husägare begär sänkning av taxerin<br />
Ulrika Burman<br />
Göran Schnell Eva Ljungqvist<br />
Hon gav ett räkneexempel: När en<br />
elev går ur nionde klass har denne<br />
varit 6 665 timmar i skolan. Räknas<br />
all dagar från 0-16 år innebär det<br />
att man haft eleven 1,15 minuter<br />
per dag.<br />
– Det hörs ofta att ”det måste<br />
skolan göra”. Vi gör mycket, men<br />
vi kan inte göra allt, sa Burman.<br />
Gert Åkesson är rektor på Sundsgymnasiet<br />
i Vellinge som till stor<br />
del förstördes av en brand anlagd<br />
i en papperskorg.<br />
8 000 böcker i biblioteket gick<br />
upp i rök, likaså läromedelsförråd,<br />
referensmaterial, dator, möbler och<br />
andra inventarier.<br />
Mycket var jobbigt, men en del positivt<br />
hade branden också med sig.<br />
Den stärkte banden mellan elever<br />
och lärare. Faktum är att skolan
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> skolbränder<br />
mot skolbränder<br />
Anlagda skolbränder är ett samhällsproblem. I Malmö krävde<br />
förespråkare att myndigheterna, inte bara räddningstjänsterna,<br />
börjar använda lagen och tuffare tag mot de som anlägger bränder.<br />
Foto: Peter Lundgren<br />
som nu delvis lever i provisoriska<br />
lokaler har fått fler sökande till<br />
kommande läsår.<br />
De flesta skolbränder sker dagtid,<br />
men det här var en kvällshändelse.<br />
Vilket fick Åkesson att reflektera<br />
över sina första skolår på en<br />
byskola.<br />
– Där bodde någon på skolan,<br />
kanske var det vaktmästaren eller<br />
någon lärare. Det är kanske en<br />
lösning i framtiden när vi bygger<br />
skolor, att någon bor i en lägenhet<br />
på skolan. Det löser inte grundproblemet<br />
med anlagda skolbränder,<br />
men det minskar risken kvällstid.<br />
Hans Frank, skadechef på Länsförsäkringar,<br />
blev engagerad i<br />
försäkringsarbetet efter branden i<br />
Vellinge. Han konstaterar att skolan<br />
hade en bra organisation för<br />
Sex frågor<br />
till ministern<br />
n Är utbildningsministern medveten om<br />
problemet med anlagda bränder?<br />
n Känner du till att det brinner mer än en<br />
skola per dag och att skadekostnaderna är<br />
en halv miljard per år?<br />
n Hur ska vi få en skola där elever trivs, är<br />
trygga och inte förstör för sig själva och<br />
andra?<br />
Är utbildningsminister Jan<br />
Björklund medveten om problemet<br />
med anlagda bränder?<br />
<strong>Sirenen</strong> hade en rad frågor.<br />
Tyvärr fick vi inga svar.<br />
Antalet anlagda skolbränder har<br />
fördubblats de senaste tio åren.<br />
Numera är mer än hälften av<br />
skolbränderna anlagda.<br />
Skolbränder totalt beräknas<br />
kosta 500 miljoner om året, det<br />
motsvarar ungefär 1 000 lärartjänster.<br />
Är ansvariga politiker medvetna<br />
om detta?<br />
<strong>Sirenen</strong> försökte få en intervju<br />
med utbildningsministern. Vi<br />
försökte också skicka över ett antal<br />
frågor. Men vi fick inga svar.<br />
– Utbildningsministern är<br />
medveten om att skolbränder<br />
är ett stort problem, säger hans<br />
pressekreterare Anna Neuman.<br />
Här ovan är de frågor <strong>Sirenen</strong><br />
skulle vilja att utbildningsministern<br />
svarar på. Nu hoppas vi på<br />
svar till nästa nummer trycks 15<br />
augusti.<br />
gsvärdet för att de bor nära en skola<br />
att hantera krisen och snabbt få<br />
igång utbildning igen. Det handlade<br />
om 350 elever som behövde<br />
skollokaler.<br />
– Verksamheten är A och O, byggnaden<br />
finns bara för att verksamheten<br />
behöver den, sade han.<br />
Anlagda bränder kostar försäkringsbolagen<br />
stora pengar, och det<br />
får försäkringstagarna vara med<br />
och betala. Hur mycket påverkar<br />
det premien? Hans Frank uppskattar<br />
att företagen betalar 1 700 kronor<br />
per år och privatpersoner 110<br />
kronor per år för att täcka anlagda<br />
bränder.<br />
PER LARSSON<br />
Gert Åkesson<br />
19<br />
n Måste vi få en skolbrand där människor<br />
omkommer innan det händer något?<br />
n Vad anser du att man ska göra åt problemet<br />
med anlagda skolbränder?<br />
n Är du beredd att ta några initiativ för att<br />
vända trenden med skolbränder?<br />
Hur ser utbildningsminister Jan Björklund på problemet med anlagda<br />
skolbränder. Ministern får en ny chans att svara på <strong>Sirenen</strong>s<br />
frågor. Foto: Mikael Lundgren
20 oljeskydd<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Kustbevakningen och räddningstjänsten samövade<br />
Tillsammans räddade<br />
– Så tajt har vi aldrig jobbat förut. För första gången har jag lånat ut en radio till Kustbevakningen för att vi ska<br />
kunna kommunicera. Jag har jobbat med oljeskydd i 15 år och det är första gången jag talat med Kustbevakningen<br />
under en övning. I alla fall ett fall framåt, säger insatsledaren Per Anders Zachrisson, Vänersborg. Till höger Anders<br />
Svensson, räddningstjänsten Östra Blekinge.<br />
Övningsledningen Ulf Jonasson, räddningstjänsten<br />
Gotland, Jan Fälteke, Kustbevakningen och Eva<br />
Ljungqvist, räddningstjänsten Ystad, var missnöjda<br />
med samverkan och beslöt göra ett nytt inspel.<br />
Att skruva ihop 15-meterslängderna av länsorna<br />
tog lång tid. De borde ligga i färdiga 300meterslängder<br />
ansåg insatsledaren Per Anders Zachrisson,<br />
efter övningen.<br />
SLITE. – Vi ska rädda ön.<br />
10 000 ton olja hotade ömtåliga Gotlänska stränder<br />
– och trots att det var första samarbetet med<br />
Kustbevakningen, tvivlade inte insatsledaren Per<br />
Anders Zachrisson om utgången: oljan skulle inte<br />
nå land.<br />
Även om utläggningen av länsor blev ett utdraget kämpande<br />
talar mycket för den självsäkra målsättningen<br />
höll; både fågelskyddsområden och badstränder klarade<br />
sig.<br />
Lyckligtvis var det inte olja den här gången utan två<br />
kubikmeter osaltade popcorn som ”läckt” ut i Östersjön<br />
utanför Slite.<br />
– Med kraftigt ökande oljetransporter på Östersjön<br />
är det snarast frågan när och inte om vi får en stor oljeolycka,<br />
säger Karl-Erik Kulander, Räddningsverket.<br />
Det var den första gången räddningstjänst och Kustbevakning<br />
övade tillsammans i strandnära område.<br />
Strikt sett har Kustbevakningen ansvaret ända fram till<br />
stranden, men eftersom det är så mycket lättare och billigare<br />
att ta upp oljan ute till havs än att sanera stränder<br />
vinner samhället på ett obyråkratisk samarbete.<br />
Förutsättningen var att en oljetanker kolliderat 20<br />
distansminuter ost om Slite och att 10 000 ton olja<br />
läckte ut. Det blåste hård ostlig vind.<br />
Vid övningen deltog personal från Räddningsverkets<br />
samtliga fem oljeskyddsförråd i Umeå, Vänersborg,<br />
Karlskrona, Botkyrka och Visby. Kustbevakningen deltog<br />
med sitt stora miljöbevakningsfartyg 181 och två<br />
arbetsbåtar för oljeupptagningen i vattnet.<br />
Kustbevakningens On Scene Commander (OSC) skötte<br />
sin uppgift från båten en bit ut medan Per Anders<br />
Zachrisson styrde på land. Länsstyrelsen bidrog med<br />
miljöexperter som informerade om särskilt känsliga<br />
områden.<br />
Till att börja med gick det lite trögt. Kustbevakningens<br />
arbetsbåtar zick-zackade runt och tog upp ”olja”<br />
och strandskyddsdukarna kom på plats, men länsorna<br />
dröjde. De kommer från oljeskyddscontai<strong>nr</strong>arna i<br />
15-meters längder att skruva ihop dem till längder på<br />
flera hundra meter tog för lång tid.<br />
I övningsledningen var man heller inte helt nöjd med<br />
samverkan. Eva Ljungqvist, räddningstjänsten Ystad,<br />
som lånats in av Räddningsverket för övningsupplägget<br />
och som observatör beslöt tillsammans med Jan Fälteke,<br />
Kustbevakningen, att göra ett nytt inspel.<br />
– Båda organisationerna är stolta och duktiga på sitt<br />
område. Vi såg att de ”samverkade” var och en på sitt<br />
håll och ville tvinga dem att blanda besättningarna och<br />
lösa uppgiften tillsammans, säger Jan Fälteke.<br />
De ändrade förutsättningarna bestod i en vindkantring<br />
som ledde till att ett nytt strandområde hotades.<br />
De gavs också en deadline för att lösa uppgiften.<br />
Och den här gången kom inte bara stranddukarna<br />
snabbt på plats utan även länsorna.<br />
– Tekniken kan killarna, men samverkan och kommunikation<br />
kan förbättras. Inledningsvis var det trevande<br />
och synkroniseringen mellan arbetsuppgifterna<br />
– prioriteringen av strandduk kontra länsor – fungerade<br />
inte. När man plockade folk från strandskyddet för att<br />
få ihop länsorna gick det dubbelt så snabbt. Man kan<br />
också utveckla samverkansbefälets roll och betydelse,<br />
säger Eva Ljungqvist, som trots vissa invändningar ger<br />
övningen godkänt:<br />
– De har kommit långt när det gäller samarbetet och<br />
kan vara nöjda, men det finns områden som kan bli<br />
bättre.<br />
Jan Fälteke håller med:<br />
– Jag tycker vi kommit en bra bit på väg. Vi vill jobba<br />
ihop och förstår varandra bra. Sker en stor olycka som<br />
leder till resursbrist måste vi kanske jobba lite tajtare<br />
än i dag. Visst har vi resurser, men inte tillräckliga för<br />
ett stort utsläpp. Efter en vecka har vi ”förbrukat” personalen.<br />
Text och foto: GUNNO IvANSSON
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> oljeskydd<br />
de Slites badstränder<br />
Kustbevakningens strandbekämpare och Räddningsverkets oljeupptagare Cirkus plockade effektivt upp ”oljan” (popcornen).<br />
Strandduken kom snabbt på plats, men utläggningen fick kritik från observatörerna för att den hamnade för långt upp på land.<br />
21<br />
Daniel Romehed och<br />
Örjan Sandblom, On<br />
Scene Commander,<br />
skötte ledningen från<br />
båten. – Vi har fem olika<br />
kommunikationssystem,<br />
sex om jag ska ropa.<br />
Men det har fungerat<br />
bra. Jag ser från sjön och<br />
in, räddningstjänstens<br />
insatsledare utåt.
22 nyheter<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Räddningsverket startar<br />
webbutbildning<br />
Trenden i datavärlden är att<br />
allt fler program blir webbaserade.<br />
Så även Rib som tar<br />
första steget med en webbutbildning<br />
i farliga ämnen.<br />
Utbildningen togs ursprungligen<br />
fram för räddningstjänsten i<br />
Stockholm där det fanns ett stort<br />
antal brandmän som inte fått<br />
någon uppdatering på farliga<br />
ämnen de senaste 10-12 åren.<br />
– Vad på brandbilen kan användas<br />
vid en olycka med farliga<br />
ämnen? Nästan alltid är det närmaste<br />
stationen som kommer<br />
först fram till en olycka, det är<br />
sällan specialisterna och då måste<br />
man ha en grundkunskap, säger<br />
Susanna Ekströmer Lövgren,<br />
nätpedagog, som byggde en<br />
webbversion av utbildningen.<br />
Den blev klar i april förra året<br />
och efterhand har andra räddningstjänster<br />
visat intresse för<br />
utbildningen. Stockholm tog då<br />
kontakt med Räddningsverket,<br />
dels för få en kvalitetssäkring,<br />
dels för att Räddningsverket<br />
skulle ta över utveckling och<br />
förvaltning av utbildningsverktyget.<br />
– Vi såg hur det kunde användas<br />
och har gjort det till vårt<br />
verktyg för interaktiva utbildningar,<br />
säger enhetschef Monica<br />
Rhodiner, Räddningsverket.<br />
Även Socialstyrelsen och Rikspolisstyrelsen<br />
var intresserade<br />
och lösningen blev att Räddningsverket<br />
köpte verktyget och<br />
står för stöd och support.<br />
– Eftersom vi har många gemensamma<br />
uppdrag med Socialstyrelsen<br />
och Rikspolisstyrelsen<br />
kan vi göra gemensamma delar<br />
av en utbildning. Varje organisation<br />
kan sedan fortsätta med<br />
egna fördjupningar.<br />
Utöver utbildningen i farliga<br />
ämnen har man redan hittat en<br />
ny utbildning anpassad för alla<br />
blåljusmyndigheter, den nya<br />
skadeplatsorganisationen som<br />
kommer i höst.<br />
– Vi tittar även på personsanering<br />
och indikering. Och fler<br />
myndigheter har visat intresse<br />
för verktyget, säger Monica Rhodiner.<br />
På Räddningsverket har verktyget<br />
hamnat hos Rib-enheten<br />
(Integrerat beslutsstöd för skydd<br />
mot olyckor).<br />
– Utbildningen passar bra in i<br />
Rib-konceptet, vi har även Hazmat<br />
training som bygger på interaktiv<br />
utbildning. Vi ser det<br />
som en första satsning på Webb-<br />
Rib, säger Jan-Anders Holmlund,<br />
projektledare på Rib.<br />
Utbildningen består av tio<br />
delar som ska tas i turordning,<br />
det går inte att till exempel börja<br />
med avsnitt sju och sen gå tillbaka<br />
till avsnitt fyra.<br />
Räddningsverket har övertagit det webbutbildningskoncept som<br />
togs fram av räddningstjänsten i Stockholm för utbildning i farliga<br />
ämnen. Verktyget är tillgängligt för alla blåljusmyndigheter<br />
– Utbildningen följer ett<br />
olycksförlopp och hoppar man<br />
omkring får man inget sammanhang,<br />
säger Susanna Ekströmer<br />
Lövgren.<br />
Att den består av kortare avsnitt<br />
är en anpassning till en<br />
brandmans vardag, om det<br />
kommer ett larm är det bara att<br />
avbryta. Vid nästa inloggning<br />
startar programmet där man<br />
avslutade.<br />
– Det tar 2-4 timmar att gå<br />
igenom och är ganska svårt på<br />
sina ställen, säger Susanna Ekströmer<br />
Lövgren, som nu arbetar<br />
åt Räddningsverket med att<br />
utveckla nästa steg, den nya skadeplatsorganisationen.<br />
GUNNO IvANSSON<br />
I höst kommer en gemensam<br />
webbutbildning för alla<br />
blåljusmyndigheter i den nya<br />
skadeplatsorganisationen.<br />
En utbildning i farliga ämnen<br />
finns redan på Räddningsverkets<br />
webbplats<br />
www.raddningsverket.se
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> nyheter<br />
Till den nya modulen Spridning luft följer det med kartor för hela landet. Modulen hämtar automatiskt<br />
väderdata från SMHI. Olika scenarier kan snbbt och enkelt projiceras på en karta.<br />
Ny modul för<br />
spridning i luft<br />
Förra hösten ansåg Haverikommission<br />
att Räddningsverket<br />
borde ta fram ett verktyg<br />
för att beräkna spridning av<br />
farliga ämnen i luft. Nu finns<br />
verktyget som en ny modul i<br />
Rib, Integrerat beslutsstöd för<br />
skydd mot olyckor.<br />
Rekommendationen från Haverikommissionen<br />
kom i rapporten<br />
efter olyckan utanför<br />
Kungsbacka 2005 då ett tåg<br />
med tolv klorvagnar spårade<br />
ur. Räddningstjänsten använde<br />
Rib under insatsen för att göra<br />
bedömningar av riskområdet. I<br />
dåvarande version av verktyget<br />
fanns ingen möjlighet att automatiskt<br />
hämta in väderdata<br />
vilket Haverikommissionen rekommenderadeRäddningsverket<br />
att utveckla.<br />
Inom ramen för EU-projektet<br />
Preview (Prevention, Infor-<br />
Skadeutfall. Genom<br />
att föra markören<br />
över utsläppsplymen<br />
kan man se inte<br />
bara ämnets koncentrationer<br />
utan<br />
också vilka områden<br />
som har skadliga<br />
eller dödliga koncentrationer. <br />
mation and Early Warning for<br />
European Civil Protection) har<br />
Räddningsverket under ett par<br />
års tid arbetat med en Rib-modul<br />
för spridningsberäkningar<br />
av farliga ämnen i luft. I den nu<br />
färdiga modulen med namnet<br />
Spridning luft kopplas väderdata<br />
från SMHI till en karta.<br />
– Hela spridningsmodellen är<br />
ny. Tidigare var det mycket dyrt<br />
att koppla kartor till programmet,<br />
nu följer kartor över hela<br />
Sverige med, säger Tore Eriksson,<br />
chef för Räddningsverkets<br />
Rib-enhet.<br />
Olika scenarier kan projiceras<br />
på kartan. Genom att föra markören<br />
över utsläppsplymen kan<br />
man se inte bara ämnets koncentrationer<br />
utan också vilka områden<br />
som har skadliga eller dödliga<br />
koncentrationer. Alla data om<br />
ämnet finns lätt tillgängliga.<br />
– Om man i tidigare versioner<br />
ville se effekterna av en vindkantring<br />
var man tvungen att skriva<br />
in vindriktningen i grader. Det<br />
var inte alltid lätt och nya versionen<br />
har en kompassnål som<br />
vrids till önskad riktning.<br />
Sedan tidigare finns ett samarbete<br />
med Luft i väst och räddningstjänster<br />
i den regionen kan<br />
välja att i stället hämta väderdata<br />
från deras system Alarm.<br />
Rib har kommit att innehålla<br />
allt fler moduler som utvecklats<br />
för andra miljöer. Ett starkt önskemål<br />
från användarna att man<br />
ska kunna arbeta med det mesta<br />
utifrån sin karta.<br />
– Nästa fas blir att integrera<br />
alla verktyg så man arbetar i en<br />
och samma miljö, säger Tore Eriksson.<br />
GUNNO IvANSSON<br />
Fortsatt många sökande till SMO<br />
23<br />
1 001 personer sökte till Utbildningen i skydd mot olyckor<br />
(SMO) inför höstterminen, varav 107 är kvinnor (10,7 procent).<br />
Förra våren sökte totalt 1 050 personer varav 104 kvinnor (9,9<br />
procent). Det är med andra ord ett fortsatt stabilt söktryck till<br />
SMO, vilket också omfattar det nyare distans-alternativet.<br />
Inom Centrum för risk- och säkerhetsutbildning(CRS) hade<br />
man förväntat sig att söktrycket skulle bli lägre den här omgången<br />
än tidigare, med tanke på att skolorna i Rosersberg och<br />
Skövde försvinner i statlig regi vid årsskiftet.<br />
– Kanske känner man inte till att skolorna är under förändring<br />
eller så vet man om det och litar på att det löser sig på ett bra<br />
sätt, säger Ann-Kristin Berghel, marknadsförare på CRS.<br />
282 sökte till Revinge, 214 till Rosersberg, 158 till Skövde och<br />
136 sökte till Sandö. Intressant är att det är 211 förstahandssökande<br />
till distansutbildningen, vilket teoretiskt gör den till den<br />
tredje populäraste ”skolan”.<br />
53 döda i bränder under januari-maj<br />
Vid 50 bränder omkom 53 personer under årets fem första<br />
månader. Det pekar mot en årssiffra på fler än 100 döda, vilket<br />
skulle bli ett bakslag på en nedåtgående trend de senaste fyra<br />
åren. 2004-2007 omkom i snitt 87 personer i bränder i Sverige.<br />
Sommaren brukar vara mera befriad från allvarliga bränder<br />
jämfört med vintermånaderna. Men i år började också juni illa,<br />
när två personer omkom i en båtbrand på Käringön.<br />
Tonårstjejer krävs på 32 miljoner<br />
Länsförsäkringar kräver tre tonårstjejer på 32 miljoner kronor.<br />
Orsak: de anlade en brand som förstörde badhuset i Brunflo.<br />
Det var för ett år sedan som badhuset förstördes i brand.<br />
Vid tingsrätten i Östersund dömdes en 16-årig tjej till 150 timmars<br />
ungdomstjänst för allmänfarlig vårdslöshet. De övriga två<br />
som var inblandade var för unga för att dömas.<br />
Länsförsäkringar ställer skadestånd på 32 miljoner kronor på<br />
de tre tonårstjejerna. Man överlåter åt tingsrätten att ta ställning<br />
till om summan är skälig och räknar med att summan kommer<br />
att jämkas. Men 32 miljoner är vad skadan kommer att kosta<br />
bolaget och dess försäkringstagare.<br />
– Å ena sidan vill vi inte spoliera unga människors liv med krav<br />
som skulle knäcka dem helt. Å andra sidan är det viktigt att markera<br />
att alla har ansvar för sina handlingar, säger skadechef Kent<br />
Jönsson till Östersunds-Posten.<br />
Östersunds kommun har ställt krav på 400 000 kronor i skadestånd,<br />
vilket är det samma som kommunens självrisk.<br />
Extremt torrt i skog och mark<br />
Vid pressläggningen av detta nummer av <strong>Sirenen</strong> var det väldigt<br />
torrt i skog och mark. Skogsbränder rasade i norra Hälsingland<br />
och brandrisken var en sexa på den sexgradiga skalan i södra<br />
Sverige och en bit upp i mellan-Sverige. I flera län infördes eldningsförbud.<br />
På Räddningsverkets hemsida finns skogsbrandriskkartor,<br />
som kontinuerligt uppdateras. www.raddningsverket.se<br />
Första brandingenjörerna i Luleå<br />
De första brandingenjörerna har tagit examen från Luleå tekniska<br />
universitet. Utbildningen är het. Utbildningen har 30 platser<br />
och det går tre sökande på varje plats. När utbildningen startade<br />
fanns bara åtta platser, och det är de som nu tagit examen.<br />
Strömstad bäst på krisberedskap<br />
Civilförsvarsförbundets hedersutmärkelse ”Årets krisberedskapskommun”<br />
går i år till Strömstad.<br />
För att få priset ska man bland annat ha en plan för hur enskilda<br />
och frivilliga resurser kan tas tillvara i samband med kris.<br />
Dessutom ska man ha minst en person i kommunen som arbetar<br />
med beredskaps- och säkerhetsfrågor.<br />
Ny webbportal för krisinformation<br />
Sedan 29 april finns en nationell webbportal för krisinformation,<br />
Krisinformation.se Den riktar sig i första hand till allmänhet och<br />
media med information om samhällets krisberedskap och vilka<br />
myndigheter som har ansvar vid olika kriser. Portalen drivs av<br />
Krisberedskapsmyndigheten.<br />
Förtydligande om jämställdhetsstrateg<br />
I förra numret av <strong>Sirenen</strong> hade vi en intervju med Räddningsverkets<br />
jämställdhetsstrateg Dennis Kullman. Av artikeln framgick<br />
att Kullman redan skulle vara anställd även i Myndigheten för<br />
samhällsskydd och beredskap (MSB). Enligt uppgifter till <strong>Sirenen</strong><br />
hade Kullman i samband med anställningen i Räddningsverket<br />
utlovats fortsatt tjänst efter årsskiftet i MSB. Detta stämmer inte<br />
meddelas från kommittén som organiserar MSB. Det är hittills<br />
enbart generaldirektören Helena Lindberg, utnämnd av regeringen,<br />
som formellt är anställd i MSB.
24 nyheter<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Inget generellt krav<br />
på bostadssprinkler<br />
STOCKHOLM. Räddningsverket<br />
driver inget generellt<br />
krav på sprinkler i bostäder.<br />
Däremot har man sedan 2002<br />
arbetat för krav på sprinkler<br />
i äldreboenden. Räddningsverket<br />
tror också på vattendimma.<br />
Det berättade Mette Lindahl Olsson,<br />
Räddningsverket, när hon<br />
under Sprinkler-seminariet i<br />
slutet av april redogjorde för<br />
myndighetens syn på sprinkler.<br />
Hon slog inledningsvis fast var<br />
ansvaret ligger enligt lagen om<br />
skydd mot olyckor.<br />
– Brandskydd är inte räddningstjänstens<br />
ansvar. Det är<br />
ägaren eller nyttjanderättshavaren.<br />
Det ska vi aldrig glömma<br />
bort. Det innebär också att vägen<br />
dit måste få se lite olika ut.<br />
I bland är branschen själv största<br />
hindret för förändringar.<br />
Det sista var en passning åt<br />
sprinklerbranschen för motståndet<br />
mot vattendimma och den<br />
portabla släckutrustning som<br />
Räddningsverket tror på.<br />
– Fördelen med vattendimma<br />
är att systemen är lättare att efterinstallera,<br />
rören är tunnare<br />
och det går åt mindre vatten,<br />
säger Björn Albinson, Räddningsverket.<br />
Räddningsverket satsar framförallt<br />
på att olika former av boenden<br />
för äldre och funktionshindrade<br />
ska sprinklas.<br />
– Det talas ofta om funktionshindrades<br />
tillgång till byggnader,<br />
men inte alltid om frångänglighet.<br />
Räddningsverket ställer upp<br />
tre kriterier för brandskyddet<br />
inom äldreboenden. Om de<br />
boende själva förväntas kunna<br />
uppmärksamma larm och<br />
utrymma inom tre minuter<br />
räcker det med brandvarnare.<br />
Under många år har det<br />
funnits ett motstånd mot att<br />
sprinkla vägtunnlar. Ny forskning<br />
och teknik har på senare<br />
år ökat intresset.<br />
– Fullskaleförsöken vi genomförde<br />
i norska Runehammar<br />
2003 gav chockerande siffror<br />
på brandeffekt från en enda<br />
långtradare, berättade Magnus<br />
Arvidson, SP.<br />
Dessutom har ett antal tunnelbränder<br />
visat på dramatiska<br />
Räddningsverket satsar framförallt på att olika former av boenden för äldre och funktionshindrade<br />
ska sprinklas. Om de boende inte får hjälp med utrymningen inom tre minuter ska boendet sprinklas.<br />
– Det är inte rimligt att utrymningen ska klaras via fönster och trapphus för människor som inte själva<br />
kan gå, säger Mette Lindahl Olsson, Räddningsverket.<br />
Om de boende inte klarar detta<br />
själva, men kan få hjälp av utbildad<br />
personal inom tre minuter<br />
räcker det med rökdetekterande<br />
automatiskt brandlarm i bostaden.<br />
Uppfylls inget av dessa två<br />
kriterier är det boendesprinkler<br />
som gäller.<br />
Enligt byggreglerna ska det<br />
Fler vägtunnlar sprinklas<br />
konsekvenser. Han jämförde<br />
följderna av två tunnelbränder<br />
från förra året. Den ena i Santa<br />
Clarita Tunnel i USA, den andra<br />
i Burnley Tunnel i Australien.<br />
Santa Clarita är 165 meter lång<br />
och osprinklad.<br />
När en långtradare fattade eld<br />
omkom tre människor, minst tio<br />
skadades. Det slog ut flammor<br />
från båda mynningarna, tunneln<br />
skadades svårt och var avstängd i<br />
en månad. De direkta kostnader-<br />
normalt finnas två av varandra<br />
oberoende utrymningsväger.<br />
Den ena får utgöras av fönster<br />
och med hjälp av räddningstjänstens<br />
stegresurser eller ganska<br />
vanligt, två trapphus.<br />
– Det är inte rimligt att utrymningen<br />
ska klaras via fönster och<br />
trapphus för människor som<br />
na uppskattades till över motsvarande<br />
100 miljoner kronor.<br />
I den sprinklade Burnley-tunneln<br />
uppstod brand efter en<br />
trafikolycka som involverade<br />
tre lastbilar och fyra personbilar.<br />
Tre omkom och två blev lätt<br />
skadade. Sprinklersystemet kontrollerade<br />
och släckte branden<br />
på en timme. Tunneln öppnades<br />
delvis för trafik efter fem timmar<br />
och de direkta kostnaderna beräknades<br />
till motsvarande åtta<br />
inte själva kan gå. I byggreglerna<br />
borde man inte få tillgodoräkna<br />
sig räddningstjänstens resurser<br />
för utrymning. Ska vi acceptera<br />
såna lösningar när det egentligen<br />
borde lösas i byggkonstruktionen?<br />
Storbranden på Rud i Karlstad<br />
för ett antal år sedan orsakades<br />
miljoner kronor.<br />
I Västvärlden är få tunnlar<br />
sprinklade medan det är vanligt<br />
i Japan. Förklaringen är att Piarc<br />
(World Road Association), en<br />
sammanslutning av nationella<br />
Vägverk, direkt har avrått från<br />
att installera sprinkler i tunnlar.<br />
– Piarc bygger delvis på försök i<br />
Schweiz, men det känns som om<br />
det är mycket tyckande, mycket<br />
okunskap och kanske lite politik,<br />
säger Magnus Arvidson.<br />
av att en äldre storrökare tappat<br />
en cigarett. Hemtjänsten hade<br />
tidigare noterat brännmärken<br />
efter cigaretter i golvmattan<br />
men visste inte hur man skulle<br />
hantera saken.<br />
– För den här typen av riskpersoner<br />
och äldre som inte klarar<br />
sig själva rekommenderar Räddningsverket<br />
lätt monterbara automatiska<br />
släcksystem.<br />
Boverkets byggregler är under<br />
revidering och kommer preliminärt<br />
i en ny version 2010. Trots<br />
Räddningsverkets uppvaktningar<br />
är det tveksamt om krav på<br />
sprinkler i äldreboenden finns<br />
med i den nya utgåvan.<br />
– Vår inställning är att sprinkler<br />
är bra, men vi är tveksamma<br />
till att sätta det som en miniminivå;<br />
att vi då får en för<br />
hög lägstanivå, säger Staffan<br />
Abrahamsson, brandingenjör<br />
på Boverket.<br />
Enligt Staffan Abrahamsson<br />
finns ingen politisk opinion för<br />
sprinklerkrav.<br />
– Ska man inte få bygga utan<br />
sprinkler blir det dyrare och<br />
signalerna från politikerna är<br />
snarare att vi inte får fördyra<br />
byggandet.<br />
Boverket skulle hellre se att<br />
Räddningsverket driver sprinklerfrågan<br />
rättsligt enligt Lagen<br />
om skydd mot olyckor.<br />
– Då kan man peka ut enskilda<br />
byggnader där brandskyddet<br />
verkligen är dåligt. Det är kanske<br />
inte i nybyggen vi har det sämsta<br />
brandskyddet. Nybyggen står för<br />
1-2 procent per år av byggnadsbeståndet<br />
vilket innebär att vi<br />
fortfarande inte kommer åt de<br />
befintliga 98 procenten.<br />
GUNNO IvANSSON<br />
Piarc har numera tonat ned<br />
argumenten mot sprinkler och<br />
sprinklerkostnader vägs nu mot<br />
kostnader och konsekvenser av<br />
en brand.<br />
– Försök och praktik har visat<br />
att sprinkler kan förhindra konsekvenserna<br />
av en brand. Brand i<br />
en långtradare får inte bli brand<br />
i 20 fordon. Därför ska vi sprinkla<br />
tunnlar.<br />
GUNNO IvANSSON
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> nyheter<br />
Dubbel förstainsatsperson. Deltidsförman Gunnar Johansson kör släckenheten, deltidsbrandman He<strong>nr</strong>ik Nordin räddningsenheten. De har med fordonen dygnet runt under<br />
beredskap. Det gör att räddningstjänsten snabbt har två personer på skadeplats. Övriga tre i styrkan hämtar släckbilen på stationen. Foto: Per Larsson<br />
VÄSTERÅS. Förstainsatsperson blir allt<br />
vanligare.<br />
Mälardalen har valt två förstainsatspersoner<br />
per insatsstyrka.<br />
– Vi kommer att ha rysligt mycket<br />
fordon, men jag tror vi blir effektivare,<br />
säger ställföreträdande räddningschef<br />
Per Vikner.<br />
Mälardalens brand- och räddningsförbund<br />
har i beredskap två förstainsatspersoner<br />
vardera i Hallstahammar, Surahammar,<br />
Kolbäck och Virsbo.<br />
Det innebär att när larmet går sticker<br />
två personer direkt till olycksplatsen i varsin<br />
bil, övriga tre åker till stationen och<br />
kommer efter med släckbilen.<br />
Varför två bilar?<br />
– Dels är det en trygghetsaspekt. Det<br />
fanns en oro för att vara ensam på olycksplatsen.<br />
Dels tror vi att vi blir effektivare.<br />
Jobbar två personer tillsammans går det<br />
ofta tre gånger så fort som om man är ensam,<br />
säger Vikner.<br />
Mälardalen har köpt in fem VW Caddy<br />
till förstainsatspersonerna, en del kvarvarande<br />
folkabussar byts ut efterhand.<br />
De två bilarna på varje station har olika<br />
utrustning:<br />
n Förstainsatsfordon med släckenhet<br />
(Fire Express). Högtrycksaggregatet har<br />
180 liter i tanken och förbrukar 35 liter<br />
i minuten. Styrkeledaren kör släckenheten.<br />
n Förstainsatsfordon med räddningsenhet.<br />
Är försedd med sjukvårdsutrustning<br />
SURAHAMMAR. Effektivare, men<br />
också mer utsatta i tjänsten.<br />
Så ser brandmän i Surahammar<br />
på uppgiften som förstainsatsperson.<br />
– Vi är definitivt snabbare på plats,<br />
snittiden är nog tre-fyra minuter<br />
snabbare, säger He<strong>nr</strong>ik Nordin,<br />
deltidsbrandman.<br />
Surahammar har kört med två<br />
förstainsatspersoner sedan september.<br />
Stationen har både heltids-<br />
och deltidsbrandmän. Den<br />
bil som är utrustad för släckning<br />
bemannas alltid av en deltidsförman.<br />
Räddningsenheten bemannas<br />
måndag-torsdag av heltidsstyrkan,<br />
fredag-söndag ligger uppgiften på<br />
deltiden.<br />
– Vi hade livliga diskussioner i<br />
början. Men jag tycker fördelarna<br />
Dubblar insatsen<br />
– det ska Mälardalen vinna på<br />
och ytlivbräda. Övriga i skiftstyrkan<br />
roterar som förstainsatsperson<br />
på fordonet.<br />
Det var ur diskussioner kring<br />
kostnad och nytta som Mälardalen<br />
började fundera på att<br />
satsa på förstainsatsperson. En<br />
utredning visade att de skulle<br />
göra mest nytta på deltidsstationerna.<br />
Merkostnaden för de åtta fordonen är<br />
runt 400 000 kronor per år. Under första<br />
kvartalet i år beräknades intjänad samhällsnytta<br />
till 200 000 kronor.<br />
– Det är tidsfaktorns betydelse som beräknas.<br />
Men siffran är låg, vilket beror<br />
på bristfälliga rapporter. Just nu gissar<br />
vi tider.<br />
Därför ska effekten av förstainsatsperson<br />
beräknas mer noggrant. Räddningsverket<br />
är med och bidrar till djupgående<br />
kontroll av insatserna. Det innebär att<br />
avancerade GPS-mottagare installeras<br />
i varje fordon. Räddningstjänsten får<br />
överväger. De flesta som omkommer<br />
i trafikolycka gör det på grund<br />
av ofri luftväg. Det kan vi oftare åtgärda<br />
om vi är snabbare på plats.<br />
Dessutom har befälen mer tid för<br />
lägesbedömning, säger He<strong>nr</strong>ik<br />
Nordin.<br />
– Jag tror det är bra om förmannen<br />
är på plats tidigt. Nackdelen<br />
kan vara när det är rökdykning på<br />
gång. När vi åkte alla fem i en bil<br />
kunde vi kolla av varandra så vi var<br />
redo när vi kom fram. Det är inte<br />
längre möjligt när vi åker i olika<br />
fordon, säger Jan-Erik Tingström,<br />
heltidsbrandman.<br />
Brandmännen konstaterar också<br />
att man blir mer utsatt som förstainsatsperson,<br />
man kan tvingas att<br />
ta chanser i stället för att vänta in<br />
styrkan.<br />
Per Vikner<br />
– I snitt tre-fyra minuter snabbare<br />
automatiskt alla tider för start,<br />
ankomst, avslutad insats, och så<br />
vidare.<br />
– Med säkrare tider tror vi att<br />
den ökade samhällsnyttan kommer<br />
att visa sig vara sex miljoner<br />
kronor om året.<br />
Och ökad samhällsnytta är till<br />
viss del det samma som minskat<br />
mänskligt lidande.<br />
– Nu får faktiskt deltiden avsevärt<br />
större möjligt att vara avgörande<br />
mellan liv och död. Inte varje gång, men<br />
någon gång kommer man att rädda liv.<br />
Är styrkeledaren först på platsen hinner<br />
denne orientera sig och planera insatsen.<br />
Med högtrycksaggregatet kan viss släckning<br />
göras. Vattnet räcker drygt fem minuter,<br />
och när det är slut bör släckbilen<br />
vara framme.<br />
Den senaste månaden har, enligt Vikner,<br />
förstainsatspersoner lyckats begränsa<br />
brand i en lastbil med sågat virke från<br />
totalskada till enbart skador på hytt och<br />
– En nackdel kan också vara att<br />
vi blir många bilar. Vi kan med<br />
stöd från Hallstahammar vara sex<br />
bilar. Kommer dessutom förstärkning<br />
från Västerås, polisen och ambulansen;<br />
då blir det trångt. Och<br />
allmänheten kanske undrar om vi<br />
slösar med resurser, säger Jan-Erik<br />
Tingström.<br />
Brandmännen i Surahammar<br />
känner nu att de behöver övningar<br />
som är anpassade till deras nya sätt<br />
att jobba.<br />
– Vi måste övas efter vår verklighet.<br />
Där har vi en del att göra inom<br />
förbundet, fortfarande har vi övningar<br />
som inte stämmer med hur<br />
vi är organiserade, säger Jan-Erik<br />
Tingström.<br />
PER LARSSON<br />
25<br />
motorrum, samt släckt en husvagn på en<br />
garageuppfart som vid framkomst precis<br />
var på väg att sprida sig vidare in i det<br />
intilliggande boningshuset.<br />
– Jag är helt övertygad om att detta är<br />
rätt väg att gå.<br />
Mälardalen började med förstainsatsperson<br />
på prov 2006. Nu ska verksamheten<br />
rulla på i åtminstone två år innan den<br />
utvärderas.<br />
Per Vikner ser också andra möjligheter<br />
för förstainsatsperson. I Kvicksund, mittemellan<br />
Västerås och Eskilstuna, bor runt<br />
1 000 personer. Där finns ingen brandstation.<br />
Men varför inte en förstainsatsperson<br />
som har utryckningsfordon med sig<br />
dygnet runt?<br />
– Men då säger en del att man måste ju<br />
ha brandstation också.<br />
Måste man det?<br />
– Ja, måste man det?<br />
PER LARSSON<br />
Alla tider ska mätas<br />
Snabbare bilar som snabbare är på plats.<br />
Men vilken nytta gör de? Det ska Räddningsverket ta<br />
reda på.<br />
– Vi ska mäta tid som sparas, vad räddningstjänsten gör<br />
snabbare och vilken nytta den gör, säger brandingenjör<br />
Anders Axelsson.<br />
Räddningsverket köper helt enkelt insatsdata av Mälardalens<br />
brand- och räddningsförbund. Och ska sedan ta<br />
fram fördjupad statistik.<br />
– Vi kommer att få fram alla tider. Skillnaden i tid mellan<br />
förstainsatsfordon och släckbil är viktig, totaltiden för<br />
insatsen likaså. Insatsstyrkorna ska dessutom skriva utförligare<br />
insatsrapporter.<br />
Räddningsverket betalar närmare 300 000 kronor för<br />
statistikunderlag under två år<br />
– Det här är ser vi som ett sätt att stödja de som vill utveckla<br />
räddningstjänsten, säger Anders Axelsson.<br />
Efter två år det meningen att man ska få en värdering<br />
av den organisationsform som Mälardalen valt. Sannolikt<br />
kommer forskare att granska vad förväntad tidsvinst<br />
betyder ekonomiskt.
26 nyheter<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Bara var fjärde kommun har<br />
aktuellt handlingsprogram<br />
Kommunerna lever inte upp<br />
till väsentliga delar av Lagen<br />
om skydd mot olyckor (LSO).<br />
Endast var fjärde kommun<br />
har ett aktuellt handlingsprogram<br />
och det är stora<br />
eftersläpningar i de viktiga<br />
brandskyddskontrollerna.<br />
Lagen om skydd mot<br />
olyckor<br />
Detta framgår av Räddningsverkets<br />
återkommande uppföljning<br />
av kommunerna och hur väl de<br />
lever upp till lagen.<br />
I handlingsprogrammet för<br />
skydd mot olyckor beskriver<br />
kommunen sin ambitionsnivå.<br />
Det är ett politiskt styrdokument<br />
som ska antas för varje ny mandatperiod.<br />
För den nu gällande perioden,<br />
2007-2010, hade i november<br />
2007 endast 10 procent av<br />
kommunerna beslutat om handlingsprogram.<br />
I mars <strong>2008</strong> hade<br />
siffran stigit till knappt 20 procent.<br />
Fyra av fem kommuner hade<br />
alltså inget aktuellt handlingsprogram,<br />
lite på nåder kör de<br />
vidare med det program som<br />
antogs för mandatperioden<br />
före 2007.<br />
Vid senaste avstämningen (mitten<br />
av maj i år) hade 45 av 202<br />
(22 procent) räddningstjänstkommuner<br />
antagit handlingsprogram<br />
för förebyggande och<br />
räddningstjänst.<br />
– Vi var nog lite naiva när vi<br />
trodde att de flesta skulle vara<br />
klara hösten 2007. Jag befarar att<br />
en del kommer att dröja ända till<br />
2009, säger Björn Johansson på<br />
centrala tillsynsmyndigheten<br />
Räddningsverket.<br />
Kommer alla att ha antagit<br />
handlingsprogram innan mandatperioden<br />
är slut 2010?<br />
– Jag skulle bli förvånad om<br />
det inte blir någon som slirar<br />
så länge.<br />
I Norrbottens och Kalmar län<br />
har ännu ingen kommun antagit<br />
handlingsprogram.<br />
Kommunerna tycks alltså delvis<br />
strunta i lagen. Regionala<br />
myndigheter (länsstyrelserna)<br />
och den centrala (Räddningsverket)<br />
tycks inte kunna göra<br />
något.<br />
Har staten tappat kontrollen<br />
över sin tillsyn av hur kommunerna<br />
hanterar LSO?<br />
– Nej, men det finns en risk att<br />
handlingsprogrammen blir för<br />
gamla och därmed inte är de<br />
styrdokument de vara tänkta att<br />
vara. De blir i praktiken hyllvärmare,<br />
säger Björn Johansson.<br />
Har staten några sanktionsmöjligheter?<br />
– Egentligen inte. Länsstyrelsen<br />
kan förvisso vända sig till<br />
Räddningsverket och vi därefter<br />
gå vidare till regeringen om<br />
vi tycker att kommunens ambitionsnivå<br />
är för låg. Men det har<br />
Fördjupade olycksundersökningar<br />
Fördjupade olycksundersökningar<br />
görs för att lära från<br />
olyckor, men det är inget som<br />
majoriteten kommuner tycks<br />
prioritera.<br />
Räddningstjänsterna genomförde<br />
förra året 1 200 sådana<br />
undersökningar.<br />
Av de 1 200 undersökningarna<br />
har inte mindre än 400<br />
genomförts av Jönköping och<br />
400 är traditionella brandorsaksutredningar<br />
som funnits i<br />
många år. Återstår gör 400 renodlade<br />
olycksundersökningar,<br />
Brandskyddskontrollerna utförs inte i den omfattning som krävs. Det handlar om kontroll av bland annat<br />
vedeldade anläggningar och skorstenar, alltså sådant som har stor betydelse för brandsäkerheten.<br />
ett mycket magert facit.<br />
Jönköping har infört ett mellansteg<br />
mellan traditionell<br />
insatsrapport och fördjupad<br />
olycksundersökning, en tilläggsdel<br />
till insatsrapporten. Dessa<br />
har räknats in i statistiken och<br />
därför står Jönköping i en klass<br />
för sig.<br />
Tio-i-topp i övrigt: Räddningstjänsten<br />
Syd 57, Nerike 48, Västra<br />
Blekinge 34, Landskrona 31,<br />
Storgöteborg 25, Södra Älvsborg<br />
23, Ängeholm 21, Bergslagen<br />
och Habo 20.<br />
I många andra kommuner och<br />
hittills bara hänt en gång.<br />
Även när det gäller brandskyddskontroller<br />
ligger kommunerna<br />
på efterkälken, särskilt de<br />
tvååriga fristerna. Kommunen<br />
ska förutom rengöring (sotning)<br />
ansvara för att bland annat skorstenar<br />
och tak kontrolleras ur<br />
brandskyddssynpunkt, brandskyddskontroll.<br />
Dessa kontroller<br />
ska utföras med olika intervall,<br />
två, fyra eller åtta år.<br />
– Kontrollerna vartannat år<br />
omfattar riskfyllda objekt som<br />
vedeldade anläggningar, ja även<br />
braskaminer som används ofta.<br />
Där genomförde kommunerna<br />
förra året bara 65 procent av de<br />
kontroller de borde ha klarat av,<br />
säger Björn Johansson.<br />
Det har sagts att det är brist på<br />
kontrollanter och Räddningsverket<br />
har fått kritik för att inte<br />
utbilda tillräckligt många. Sam-<br />
förbund är resultatet mycket<br />
sämre. Här några exempel:<br />
Stockholm 10, Södra Roslagen<br />
3, Mälardalen 3, Dala Mitt<br />
2, Attunda 1.<br />
Inte mindre än 81 kommuner/<br />
förbund har rapporterat att de<br />
inte utförde en enda olycksundersökning<br />
under 2007, däribland<br />
Nacka, Västra Sörmland,<br />
Kristianstad, Varberg, Norra<br />
Älvsborg, Ale, Höga Kusten och<br />
Sundsvall-Timrå.<br />
– Uppenbarligen finns det<br />
många kommuner som tycker<br />
tidigt fylls inte de kurser som<br />
verket anordnar.<br />
Ulf Lindén, vd för Skorstenfejarmästarnas<br />
Riksförbund,<br />
säger:<br />
– Det finns kontrollanter, problemet<br />
är att de är ojämt fördelade<br />
över landet. En annan förklaring<br />
till att alla kontroller inte<br />
genomförs är att det hela tiden<br />
tillkommer nya objekt med tvåårsfrist.<br />
Han tillägger:<br />
– Men visst, jag kan hålla med<br />
om att fristuppfyllnaden borde<br />
ha varit högre. Ytterst är det upp<br />
till kommunerna att prioritera.<br />
Det är kommunerna som är beställare<br />
och jag har en känsla av<br />
de är för dåliga att följa upp det<br />
de beställt. Vi ser gärna ett ökat<br />
engagemang från kommunernas<br />
sida.<br />
STIG DAHLÉN<br />
att olycksundersökningar inte<br />
är viktigt. Det är förvånande,<br />
säger Björn Johansson, brand-<br />
ingenjör på Räddningsverkets<br />
tillsynsavdelning.<br />
Bland flera exempel på större<br />
organisationer som inte genomförde<br />
en enda undersökning<br />
2007 finns alltså Sundsvall-Timrå.<br />
Anser ni inte att det är viktigt<br />
att lära från olyckor?<br />
Så här svarar räddningschefen<br />
Peter Löthman:<br />
– Självklart är detta viktigt, så<br />
jag är missnöjd med tillsynssta-<br />
Fler siffror ur<br />
uppföljningen<br />
n Kommunerna genomförde<br />
förra året 16 902 tillsynsbesök,<br />
samma nivå som 2006 (men en<br />
40-procentig minskning jämfört<br />
med den tidigare brandsynen).<br />
Tillsynen av ”Hotell och andra<br />
tillfälliga boenden” ökade kraftigt<br />
2007. Många tror att det är<br />
en följd av dödsbranden i Hotell<br />
Borgholm för några år sedan och<br />
de brister som uppdagades där.<br />
Detta anses också avspegla sig<br />
i antalet förelägganden, som<br />
ökat kraftigt de senaste åren,<br />
424 (2005), 776 (2006) och<br />
1 085 (2007). Ölands Kommunalförbund<br />
hade 25 förelägganden<br />
förra året. Södertörnförbundet<br />
toppade den ”ligan”<br />
med 142 förelägganden, före<br />
Leksand och Uppsala, båda 120.<br />
n Kommunen kan medge att<br />
fastighetsägare själva svarar för<br />
sotning på den egna fastigheten.<br />
2006 kom 13 500 sådana<br />
ansökningar, 300 avslogs. I fjol<br />
sökte 17 200 och nästan 600 fick<br />
avslag.<br />
n Vid årsskiftet 2007/08 fanns<br />
det 60 heltidsanställda kvinnliga<br />
brandmän, en ökning med tre<br />
sedan föregående årsskifte.<br />
n Uppföljningen av deltidsanställd<br />
räddningstjänstpersonal<br />
(inom parentes siffran för 2006):<br />
189 kommuner hade deltidsanställd<br />
personal (193).<br />
Deltidspersonal fanns på 642<br />
brandstationsorter (637). 139<br />
kommuner uppgav att de hade<br />
svårt med rekrytering (130).<br />
n Ett 40-tal kommuner saknar<br />
avtal om gränslös samverkan<br />
med sina grannkommuner.<br />
n 55 procent av räddningstjänstkommunerna<br />
bedrev 2007<br />
IVPA (I väntan på ambulans).<br />
Vill inte kommunerna lära från olyckor?<br />
tistiken. Vi var på gång tidigare<br />
med en utredningsmodell. Men<br />
den blev inte bra, därför gjorde<br />
vi omtag förra året. Vi hade heller<br />
ingen organisation som kunde<br />
förvalta resultaten.<br />
– Hösten 2007 tog vi fram en<br />
ny modell och rekryterar just nu<br />
en person som under två år ska<br />
jobba med detta, förhoppningsvis<br />
med start efter sommaren. Vi<br />
har också utbildat fler ur personalen<br />
på olyckundersökningar.<br />
Hittills i år har vi gjort två undersökningar,<br />
säger Löthman.
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> nyheter<br />
Säkerhetsguiden<br />
Guide till<br />
säkrare<br />
konserter<br />
Sommar betyder ofta stora<br />
konserter.<br />
Lagom till utomhussäsongen<br />
presenterar Räddningsverket<br />
en ”Säkerhetsguide<br />
för evenemang”.<br />
Det är en gedigen sammanställning<br />
på 228 sidor i A4format.<br />
Arbetet har pågått<br />
sedan 2002 och två år senare<br />
kom ett regeringsuppdrag till<br />
Räddningsverket och Rikspolisstyrelsen.<br />
Musikbranschen har deltagit<br />
aktivt i framtagandet av<br />
guiden. Ett tiotal myndigheter<br />
deltog (inom sina respektive<br />
ansvarsområden) i den slutliga<br />
granskningen av guiden.<br />
Den riktar sig till arrangörer,<br />
myndigheter och andra<br />
intressenter.<br />
Guiden är en vägledning för<br />
hur man planerar ett säkert<br />
evenemang. Den presenterar<br />
inte bara gällande regler, utan<br />
syftar också till att skapa en<br />
samsyn när det gäller säkerhetsbegrepp.<br />
– Jag hoppas att arrangörer<br />
och berörda myndigheter med<br />
hjälp av guiden får lättare att<br />
tala med varandra och att den<br />
leder till att man tillsammans<br />
gör en tidig planering av ett<br />
evenemang, säger projektledaren<br />
Margareta Nisser-Larsson<br />
vid Räddningsverket.<br />
Säkerhetsguiden har 18 kapitel,<br />
som täcker in allt från<br />
planering till genomförande<br />
och avveckling av ett evenemang.<br />
Även säkerhet vid camping<br />
samt ljud- och specialeffekter<br />
har fått egna kapitel.<br />
Upplagan är 2 000 exemplar<br />
och guiden har kostat 3,5 miljoner<br />
kronor att producera<br />
(förutom arbetskostnad på<br />
berörda myndigheter).<br />
Beställning kan ske från<br />
Räddningsverkets publikationsservice.<br />
Priset är 250<br />
kronor.<br />
Guiden finns även som pdf<br />
på Räddningsverkets hemsida,<br />
www.raddningsverket.se (gå<br />
in under ”Förebyggande” och<br />
”Evenemang”).<br />
Räddningen är kvalitetssäkrad. Räddningsverkets sök och räddningsstyrkor blev klassificerade av experter under en övning i Skövde.<br />
Bilden är från Skanskas dagbrott i Skövde, JanOlov Nyman och Peter Eriksson letar efter överlevande. Foto: Thomas Johansson<br />
Sök– och räddningsövning<br />
Hjälpens kvalité säkrad<br />
Räddningsverkets sök- och räddningsstyrka<br />
har klassificerats.<br />
– Det innebär att den hjälp vi kan<br />
erbjuda är kvalitetssäkrad, säger David<br />
Norlin, Räddningsverket.<br />
Det finns tio sök- och räddningsstyrkor i världen<br />
som är klassificerade, eller kvalitetssäkrade.<br />
De två senaste blev det i Skövde sista<br />
veckan i maj.<br />
Det var Räddningsverkets sök- och räddningsstyrka<br />
med 78 personer och tolv hundar<br />
samt en norsk styrka.<br />
– Klassificeringen gäller i fem år. Därefter<br />
måste vi omklassificeras, säger övningsledaren<br />
Jan-Olof Säll.<br />
Om styrkan genomför en insats kan man<br />
slippa krav på omklassificering.<br />
Det är Insarag, FNs rådgivande grupp för<br />
internationella sök- och räddningsgrupper,<br />
som vill kvalitetssäkra de styrkor som<br />
finns.<br />
Experter från Nya Zeeland, England, Polen,<br />
Finland, Holland, USA, Sydafrika och Singa-<br />
Jan Wisén, Stockholms brandförsvar, Cecilia Uneram, Räddningstjänsten<br />
Västra Sörmland och Stefan Bergström, Karlstadregionens<br />
räddningstjänstförbund diskuterade under överinseende av Helena<br />
Lindberg, MSBkommittén, kundundersökningen och framtidsfrågorna<br />
på Räddningsverkets kunddag i Stockholm. Foto: Åke Svensson<br />
pore granskade de svenska och norska styrkorna<br />
som övade i fem dagar.<br />
– Det är inte bara räddningsarbetet de granskar,<br />
experterna kollar allt. Hur vi förbereder<br />
oss, hur vi dokumenterar, vilka medicinska<br />
resurser vi har, med mera, säger Säll.<br />
Sök- och räddningsstyrkan samlades måndag<br />
morgon i Kristinehamn, övade hela<br />
veckan i Skövde och återställde material i<br />
Kristinehamn på fredagen.<br />
Lars-Göran Uddholm, Södertörn, var insatschef<br />
för den svenska gruppen som fick<br />
kryss i alla rutor hos experterna och därmed<br />
godkändes.<br />
Klassificeringen innebär att Sverige kan<br />
erbjuda kvalitetssäkrad hjälp.<br />
Vilken betydelse har det för landet som<br />
har behov av hjälp?<br />
– I jordbävningssituationer dyker det upp<br />
alla möjliga grupper. Det är inte alltid bara<br />
hjälp, utan även en belastning för berörda<br />
länder att hantera alla som vill hjälpa till. Nu<br />
vet man vad vi kan och därmed hur vi kan<br />
användas, det underlättar koordineringsarbetet<br />
av insatser i ett jordbävningsområde,<br />
Ett 30-tal av Räddningsverkets<br />
kunder samlades den 29 maj<br />
till en kunddag på Stockholm<br />
City Conference Centre vid<br />
Norra Bantorget.<br />
Under kunddagen presenterades<br />
och diskuterades resultaten<br />
från verkets Nöjd-Kund-undersökning<br />
och från studien Framtidens<br />
risker och säkerhetsarbete.<br />
Dagens avslutades med att<br />
Räddningsverkets avgående generaldirektör<br />
Göran Gunnarsson<br />
summerade dagen med att sända<br />
en förhoppning om att det styr-<br />
27<br />
säger David Norlin.<br />
Han tror att det i framtiden kan bli så att<br />
drabbade länder bara begär hjälp av klassificerade<br />
styrkor.<br />
Men om det inträffar en jordbävning är<br />
det inte säkert att Sverige skickar just de<br />
78 personer som nu var med och blev klassificerade?<br />
– Nej, men det är inte personerna utan<br />
styrkan som är klassificerad. Det är hur vi<br />
är organiserade och jobbar som styrka som<br />
bedömts, säger Norlin.<br />
Några andra fördelar med övningen än<br />
att styrkan blev godkänd?<br />
– Vi har genomfört saker vi aldrig gjort förut<br />
och därmed höjt kompetensen. Övningen<br />
i sig gav stora vinster.<br />
Sedan tidigare fanns fem klassificerade<br />
styrkor i Europa, två i USA och en i Asien. Den<br />
senaste gången svenska sök- och räddningsstyrkan<br />
skickades på uppdrag var i samband<br />
med jordbävningen i Algeriet 2003.<br />
Kunddag med<br />
Räddningsverket<br />
PER LARSSON<br />
system som införts i Räddningsverket<br />
också ska förvaltas i den<br />
kommande myndigheten. Det<br />
handlar om kundfokusering och<br />
återkommande omvärldsstudier<br />
med dialogen som redskap<br />
MSB-kommitténs ordförande<br />
Helena Lindberg, som deltog<br />
under hela kunddagen, avslutade<br />
med att ge sina intryck av<br />
diskussionerna och lovade att<br />
MSB ska förvalta och utveckla de<br />
goda omdömen som kunderna<br />
gett Räddningsverket. Hon gav<br />
också ett halvt löfte om en ny<br />
kunddag inom ett till två år.
28 mångfald<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Räddningsverket kräver krafttag<br />
Dags ta mångfald på allvar?<br />
En SMO-brandman borde vara klar för<br />
anställning direkt efter utbildningen.<br />
Det är ett förslag för att få fler kvinnor<br />
i yrket. Räddningsverket skissar<br />
nu på en handlingsplan för att stödja<br />
landets räddningstjänster i arbetet<br />
med jämställdhet och mångfald.<br />
1997 fick Räddningsverket i uppdrag av<br />
regeringen att utreda hur fler kvinnor ska<br />
kunna rekryteras till räddningstjänsten.<br />
Elva år senare finns 60 kvinnliga heltidsbrandmän<br />
och 339 på deltid.<br />
– Det får anses som ett misslyckande<br />
från vår sida. Det är bara att konstatera att<br />
få räddningstjänster i landet har försökt<br />
på allvar, säger Håkan Axelsson, Räddningsverket.<br />
När statistiken dessutom visade att bara<br />
hälften av de kvinnliga SMO-eleverna fick<br />
jobb som brandmän, bjöd Räddningsverket<br />
in ett tjugotal räddningschefer till diskussion.<br />
Syftet var att bena ut problemet och<br />
skapa en samsyn om hur det ska lösas.<br />
– Ett dilemma är att frågan om rekrytering<br />
och mångfald inte plockats upp till<br />
chefens bord. Inte heller har det varit en<br />
viktig politisk fråga, säger Axelsson.<br />
– Sen gör verket egna tabbar, utan att<br />
reflektera över det. Vi har satt målet att få<br />
20 procent kvinnor på SMO-utbildningen,<br />
när lagen i själva verket kräver minst 40<br />
procent av endera könet i alla yrkeskategorier.<br />
Det borde varit tillräcklig varningsklocka<br />
för oss att vi inte kommer att lyckas<br />
i rimlig tid, säger Håkan Axelsson.<br />
Han anser att en SMO-brandman på sikt<br />
borde vara klar för anställning direkt efter<br />
utbildningen.<br />
En utgångspunkt var att angripa frågan<br />
på ett högre plan och titta på vilka<br />
uppdrag räddningstjänsten ska lösa i<br />
framtiden och vilka kompetenser som<br />
det kräver.<br />
Man enades om att en bredare rekryteringsbas<br />
måste till för att klara att rekrytera<br />
brandmän till morgondagens<br />
utmaningar.<br />
– En slutsats är att omotiverat höga krav<br />
på fysisk förmåga utgör ett hinder för en<br />
utveckling mot nya metoder och lättare<br />
verktyg.<br />
Göteborg anställer sin första<br />
kvinnliga heltidsbrandman.<br />
– Nu har vi brutit vallen,<br />
säger Per Hassling, personalhandläggare<br />
vid räddningstjänsten<br />
Storgöteborg.<br />
Det är det senaste kvinnoprojektet<br />
som gett resultat. Under<br />
våren har fyra tjejer med SMOutbildning<br />
praktiserat som<br />
brandmän i Storgöteborg.<br />
De har coachats av fystränare<br />
och mentorer, med målet att<br />
klara de fystester som krävs för<br />
att få anställning som brandman<br />
i Göteborg, enligt den så kallade<br />
Storstadsmodellen.<br />
– Två av tjejerna har klarat<br />
testerna och båda har erbjudits<br />
anställning. En av dem börjar i<br />
Endast hälften av de kvinnliga SMOeleverna får jobb som brandmän. Det har satt<br />
mångfaldsfrågorna i fokus. Arkivbild: Johan Eklund<br />
Det har pratats mångfald länge nu,<br />
varför ska man lyckas denna gång?<br />
<strong>Sirenen</strong> ställde frågan till tre kommunala<br />
räddningstjänster:<br />
Norrköping:<br />
Mötet följs upp i mitten av juni då en<br />
handlingsplan sätts samman.<br />
– Det är mycket bra. Nu är det viktigt att<br />
det händer något, att det inte bara blir<br />
prat, säger Päivi Havlund-Rozenbachs,<br />
förvaltningschef.<br />
I Norrköping finns två kvinnliga brandmän<br />
på heltid, fyra på deltid samt två<br />
kvinnliga brandingenjörer.<br />
– Vårt största problem är att få tjejer söker,<br />
vid en av de senaste rekryteringarna<br />
var endast två av 92 sökande tjejer.<br />
I Norrköping har jämställdhetsombud<br />
utsetts bland brandmännen, det jobbas<br />
med dialoger och värdegrund och man<br />
tillämpar positiv särbehandling vid rekrytering.<br />
– Det innebär att det räcker att uppnå<br />
”lägsta ribban” i fystesterna för att godkännas,<br />
man måste inte vara bäst.<br />
– Det krävs ett tydligt ledarskap, vikten<br />
av mångfald måste präntas in i oss höga<br />
chefer som ska gå i bräschen. Det finns<br />
inget alternativ.<br />
Första kvinnliga brandmannen i Göteborg<br />
sommar, säger Per Hassling.<br />
– De har tränat med kvalitet<br />
och tränat rätt saker. Tjejer<br />
väger mindre och har mindre<br />
muskelmassa, därför är det ännu<br />
viktigare för dem att bli tekniskt<br />
skickliga. Det här är ett bevis på<br />
att även kvinnor, med rätt träning,<br />
klarar storstadstestet.<br />
Storgöteborg har låtit genomföra<br />
en studie inom ramen för sitt<br />
mångfaldsarbete med frågeställningen<br />
”Varför söker så få kvinnor<br />
tjänst som utryckningspersonal<br />
inom Räddningstjänsten<br />
Storgöteborg?”. Undersökningen<br />
genomfördes av studenter vid<br />
Psykologiska institutionen vid<br />
Göteborgs universitet.<br />
– Vi var oroliga att det fanns<br />
ett motstånd att söka till storstäderna<br />
i allmänhet, och till Göteborg<br />
i synnerhet. Vi ville ta reda<br />
på om det är så att vi har dåligt<br />
rykte, om det anses vara en hård<br />
miljö? säger Per Hassling.<br />
En enkät gick ut till 132 kvinnliga<br />
studenter som går eller genomgått<br />
SMO-utbildningen. 62<br />
svarade och ytterligare nio deltog<br />
i djupintervjuer.<br />
Studien visade att den främsta<br />
anledningen är att få av kvinnorna<br />
kommer från regionen.<br />
– Det finns alltså inget generellt<br />
motstånd mot just Göteborg,<br />
urvalet är helt enkelt för<br />
smalt.<br />
En annan anledning är att tjejerna<br />
känner en uppgivenhet in-<br />
Hon förespråkar att nationella riktlinjer<br />
tas fram gällande de krav som bör ställas<br />
på en brandman.<br />
Gästrike:<br />
Vid Gästrike räddningstjänstförbund<br />
finns en kvinnlig brandman på heltid<br />
samt två vikarier, tre på deltid samt en<br />
kvinnlig brandingenjör.<br />
– Det är ynkligt, konstaterar räddningschefen<br />
Mats Granat, som jobbat med frågorna<br />
under en längre tid.<br />
– Jämo har dock sett till att vi skapat<br />
praktiska förutsättningar, genom att<br />
ordna med duschrum på alla stationer.<br />
Men han är medveten om att problemet<br />
inte enbart är en duschrumsfråga.<br />
– Det handlar om inställningen i samhället,<br />
små tjejer ska redan på dagis kunna<br />
förstå att de också kan växa upp och<br />
bli brandmän.<br />
– Det pratas för mycket fyskrav hit och<br />
dit. Det ska räcka med en godkänd nivå<br />
och den ska gälla för alla räddningstjänster<br />
i Sverige.<br />
– Redan när man börjar på SMO-utbildningen<br />
ska man ha klart för sig vilka fysiska<br />
krav som ställs för att få arbete efter<br />
utbildningen.<br />
– Men det kommer alltid att krävas<br />
för fystesterna. Även negativa attityder<br />
mot kvinnor inom räddningstjänst<br />
uppges som orsak.<br />
– De tycker att testerna är för<br />
tuffa och vet att de inte kommer<br />
att klara det. Då vill man<br />
inte komma hit och visa upp<br />
sig och misslyckas. Och det är<br />
förståeligt.<br />
Undersökningen visar också att<br />
intresset för att bli brandman<br />
sjunker bland de kvinnliga studenterna<br />
under utbildningstiden.<br />
30 procent anger att de i<br />
slutet av utbildningen tappat<br />
motivation att bli brandmän.<br />
– Det är en signal till Räddningsverket<br />
att något är fel. Vad<br />
händer på vägen? Vart tog lusten<br />
och motivationen vägen för<br />
en viss fysisk förmåga för att lösa räddningstjänstens<br />
uppgifter, rökdykning<br />
kommer vi inte ifrån. Men nivån måste<br />
diskuteras.<br />
– Vi arbetar mycket med att påverka attityden<br />
internt. En del känner ett hot när<br />
det kommer andra sorts människor. Men<br />
det krävs mycket arbete, denna utveckling<br />
går inte av sig självt, säger Granat.<br />
Stockholm:<br />
Här finns inte en enda kvinnlig brandman.<br />
– Vi har insett att det inte håller längre,<br />
flera satsningar är på gång.<br />
Det säger Stefan Anering, kommunikationsstrateg<br />
vid räddningstjänsten<br />
i Stockholm. Tillsammans med mång-<br />
faldshandläggaren Muhammed Alazzawie<br />
besöker han i sommar arbetslagen på<br />
alla nio brandstationer och pratar mångfald,<br />
värderingar och attityder.<br />
– Det här är en hundraprocentigt mansdominerad<br />
värld. När vi tar in kvinnor<br />
måste vi vara redo för det, det är vi inte<br />
i dag.<br />
Den vanligaste oron de möter är att<br />
fyskraven för brandmannajobbet ska<br />
sänkas.<br />
I senaste rekryteringen var fem av 179<br />
sökande kvinnor. Ingen av dem klarade<br />
fyskraven. Stockholm använder den så<br />
kallade Storstadsmodellen vid nyrekrytering.<br />
När får vi se första kvinnliga brandmannen<br />
i Stockholm?<br />
– Det ska inte dröja, det finns förutsättningar<br />
för att lyckas. Det är ledningens<br />
absoluta budskap, att nu är det mångfald<br />
som gäller. Det har varit en avgörande<br />
faktor för att lyckas inom polisen, säger<br />
Anering, som tidigare jobbat med frågorna<br />
inom polisen.<br />
– Sen tror jag vi är mogna, samhället har<br />
förändrats och de flesta inser att också<br />
brandkåren måste öppna upp för förändringar.<br />
Räddningstjänsten i Stockholms kommer<br />
synas mer ute bland folk framöver.<br />
– Vi är med på Pride-festivalen, ”Ung 08”<br />
och gymnasiemässor. Vi vill att många<br />
fler, både kvinnor och män, ska vilja bli<br />
brandmän, säger Stefan Anering.<br />
KATARINA SELLIUS<br />
tjejerna som vid starten ville bli<br />
brandman? Hur ser man till att<br />
hålla engagemanget uppe? Här<br />
finns mycket att göra, anser Per<br />
Hassling.<br />
Han riktar kritik mot att skolorna<br />
inte har en gemensam fyspolicy<br />
på SMO-utbildningen.<br />
– Fysträning bör ingå i undervisningen,<br />
nu måste det ske efter<br />
skoltid. Det krävs att man tränar<br />
regelbundet och med kvalitet<br />
och kunskap.<br />
Han anser inte att skolorna<br />
i tillräckligt hög grad gett de<br />
kvinnliga eleverna rätt stöd och<br />
förutsättningar.<br />
KATARINA SELLIUS
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> nyheter<br />
Räddningstjänsten<br />
inte snabbt på plats<br />
Det var rena turen att ingen<br />
människa skadades allvarligt<br />
vid Kemira-olyckan 2005.<br />
Räddningstjänsten var sent på<br />
plats och allmänheten varnades<br />
inte förrän faran var över.<br />
Haverikommissionens undersökning<br />
visar att mycket inte<br />
fungerade natten till 4 februari<br />
när en cistern med svavelsyra<br />
kollapsade. På mindre än fyra<br />
minuter forsade 8 900 kubikmeter<br />
svavelsyra ut i invallningen.<br />
Orsaken var att en 60 centimeter<br />
grov kylvattenledning med<br />
havsvatten hade brustit. Vattnet<br />
underminerade marken, cisternens<br />
bottenplatta gav vika och<br />
cisternen rämnade.<br />
Svavelsyran reagerade häftigt<br />
med saltvattnet och ett 70 meter<br />
högt klorvätemoln bildades.<br />
Åtta personer befann sig i området<br />
varav två blev tvungna att<br />
springa genom molnet. Trots det<br />
blev ingen allvarligt skadad.<br />
Enligt beräkningar som Totalförsvaretsforskningsinstitut<br />
gjort fanns det stor risk för<br />
allvarliga personskador inom<br />
området.<br />
Kemiras eget gaslarm drog<br />
igång omgående men tystnade<br />
efter ett par signaler på grund<br />
av det strömavbrott olyckan orsakade.<br />
Hos räddningstjänsten fungerade<br />
inte larmrutinerna och det<br />
tog elva minuter innan larmet<br />
vidarebefordrades från räddningstjänstens<br />
egen larm- och<br />
ledningscentral till SOS Alarm.<br />
Första insatsstyrkan var på plats<br />
först 24 minuter efter larmet.<br />
Enligt Haverikommissionen<br />
Räddningstjänsten var<br />
oförberedd på svavelsyrans<br />
reaktion med saltvatten. Att<br />
det skulle bildas ett giftigt<br />
gasmoln överraskade till och<br />
med Kemira.<br />
Detta ledde till att flera beslut<br />
under insatsen får kritik från<br />
Haverikommisionen. Helsingsborgs<br />
räddningstjänst har gjort<br />
en egen utredning som kommer<br />
fram till ungefärer samma slutsatser<br />
som Haverikommissonen.<br />
– Det blev en oerhörd press<br />
i vår larmcentral när gaslarmet<br />
kom in. Det är så många<br />
resurser, så mycket som skulle<br />
Att svavelsyran skulle reagera så häftigt med havsvattnet och bilda ett giftigt gasmoln var ett okänt fenomen för olyckan på Kemira.<br />
Gynnsamma vindar gjorde att gasmolnet drev ut över vattnet och ingen människa skadades allvarligt. Olyckan orsakades av att en brusten<br />
kylvattenledning underminerade marken, en cistern rämnade och 8 900 kubikmeter svavelsyra rann ut.<br />
var räddningstjänsten väl försiktig<br />
och aldrig närmare olyckplatsen<br />
än 300 meter den första<br />
timmen. Då var två personer rapporterade<br />
saknade och räddningsledaren<br />
bedömde att om<br />
de inte hunnit sätta sig i säkerhet<br />
själva var de förlorade. Eftersom<br />
räddningsledaren befann sig så<br />
långt från olyckplatsen och inte<br />
gjort någon rekognocering in i<br />
området hade han inte tillräckliga<br />
grunder för att göra en sån<br />
hanteras och larmas ut enligt<br />
larmplanen. Vi har nu lagt över<br />
både in- och utlarmning på SOS<br />
Alarm, säger Jonas Nylén, chef<br />
för riskenheten vid Helsingborgs<br />
räddningstjänst.<br />
Haverikommissionen menar<br />
att när räddningsledaren gjort<br />
bedömningen att det var ett gasmoln<br />
skulle han agerat utifrån<br />
det och beordrat VMA.<br />
Att man inte drog VMA-larmet<br />
direkt har flera förklaringar.<br />
– Tittar man i Rib och all annan<br />
litteratur är riskzonen för<br />
svavelsyrautsläpp 50 meter till<br />
spillkant. Därför drar man normalt<br />
inte VMA på svavelsyra.<br />
bedömning enligt Haverikommissionen.<br />
Tack vare gynnsamma vindförhållanden<br />
hade gasmolnet,<br />
som inledningsvis innehöll tiotals<br />
ton klorväte, förflyttat sig<br />
utöver vattnet och norrut längs<br />
kusten.<br />
Först efter 1 timme och 15 minuter<br />
gick räddningstjänsten<br />
genom lokalradion ut med ett<br />
meddelande till allmänheten.<br />
– Det blev en oerhörd press<br />
Änå hade man ingående diskussioner<br />
kring VMA-frågan.<br />
– Vilken effekt får man om<br />
man drar ett VMA klockan fem<br />
på morgonen? Folk är redan inomhus,<br />
ska vi dra nu eller vänta?<br />
Kanske väcka hela stan och ställa<br />
till problem.<br />
– Om det till exempel varit<br />
svaveldioxid hade inte det här<br />
problemet uppstått, då hade vi<br />
dragit VMA direkt.<br />
En förklaring till att det under<br />
den första timmen inte gjordes<br />
någon rekognocering i området<br />
är att olyckan skedde mitt i natten<br />
i februari.<br />
– Det var tidigt på morgonen<br />
Då var gasmolnet mer än en<br />
mil bort och hade nått ofarliga<br />
koncentrationer. Och efter två<br />
timmar utlöstes tyfonerna med<br />
VMA-signalen, alldeles för sent<br />
enligt Haverikommissionen.<br />
För sent kom även signalen faran<br />
över som sändes ut efter två<br />
och ett halvt dygn.<br />
Haverikommissionen ger<br />
Räddningsverket en rad rekommendationer<br />
efter olyckan,<br />
bland annat att de till kom-<br />
och mörkt på grund av strömavbrottet,<br />
man såg inget. Vi<br />
hade bara handlampor och det<br />
bedömdes riskfyllt att ge sig in<br />
i området. Utsläppet kunde ha<br />
spolat bort brunnslock och risken<br />
fanns att man kunde trampa<br />
rakt ner i en brunn.<br />
Först efter två timmar kom<br />
VMA-larmet, då var faran redan<br />
över enligt Haverikommissionen.<br />
– Under morgonen kom indikationer<br />
från staden att man<br />
kände stickande lukt. När vi fått<br />
in antal indikationer beslöt man<br />
sig för att dra VMA.<br />
Haverikommissionen rekom-<br />
29<br />
muner omgående drar VMAsignalen<br />
vid den här typen av<br />
olyckor.<br />
Arbetsmiljöverket rekommenderas<br />
att komplettera sina föreskrifter<br />
så att de omfattar kylvattensystem<br />
av betong, samt att<br />
varningssystemen inom industrianläggningar<br />
har tillräcklig<br />
driftsäkerhet.<br />
GUNNO IvANSSON<br />
menderar Räddningsverket att<br />
prida kunskapen om svavelsyrans<br />
reaktion med havsvatten.<br />
Det har Helsingborgs räddningstjänst<br />
redan gjort.<br />
– Vid kemolyckor är det viktigt<br />
att beakta risken för sidoeffekter.<br />
Vi har jobbat för att sprida<br />
kunskapen genom att vi 2006<br />
startade Kemkonferensen. Vi har<br />
varit runt om i landet och pratat<br />
om olyckan vid ett 30-tal tillfällen,<br />
säger Jonas Nylén.<br />
GUNNO IvANSSON
30 ordet fritt<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Många som klarar testerna<br />
får inte chansen till jobb<br />
När studietiden på SMO<br />
i Skövde är över planerar<br />
jag att jobba som<br />
brandman. Något som stör<br />
mig är all hysteri om mångfald<br />
inom räddningstjänsten. Varför<br />
denna hysteri och ska det<br />
verkligen få gå så långt som till<br />
kvotering? Nej för tusan.<br />
Det måste bli ett stopp på<br />
detta eftersom det snart förmodligen<br />
kommer att handla<br />
om ren särbehandling (om<br />
det inte redan gör det). Det<br />
förs till och med diskussioner<br />
huruvida man kan kalla de<br />
kvinnliga brandmännen för<br />
”brandkvinnor”.<br />
Jobbar jag som man på lasarettet<br />
kallas jag sjuksköterska,<br />
inget annat. Jag vill poängtera<br />
att jag absolut inte har några<br />
som helst problem med vare<br />
sig kvinnor, homosexuella<br />
eller personer med utländsk<br />
härkomst inom räddningstjänsten,<br />
det är enbart positivt<br />
med en blandning.<br />
Det talas om att sänka kraven<br />
och att räddningscheferna<br />
måste göra något för att visa<br />
sitt intresse ”på riktigt” för<br />
mångfalden. Varför? Har man<br />
tänkt på att det kanske inte är<br />
lika många kvinnor som dras<br />
till detta yrke? Tjejer har inte<br />
samma grundfysik som killar<br />
och ska man då sänka anställningskraven<br />
för att fler kvinnor<br />
ska kunna bli brandmän?<br />
Vi beklagar att insändarskribenten<br />
känner sig förbigången<br />
då denne inte har blivit kallad<br />
till nyanställningstester hos<br />
oss. Vi har glädjande nog fått<br />
många sökande till de utlysta<br />
tjänsterna och nästan alla<br />
sökande uppfyller de krav för<br />
tjänsterna som vi har.<br />
Tyvärr har vi inte de resurser<br />
som krävs för att kalla samtliga<br />
kvalificerade till nyanställningstester,<br />
men vi har ändå<br />
kallat över 40 personer till första<br />
delen. En majoritet av dessa<br />
Detta kan jag till viss del<br />
förstå att man diskuterar i<br />
och med att man mer och mer<br />
börjar jobba förebyggande<br />
och mer ute på fältet i icke<br />
utryckningstjänst. Men man<br />
kan inte blanda ihop dessa<br />
tjänster (kombi, pool, flex och<br />
liknande) med tjänsten som<br />
brandman.<br />
I och för sig finns det i dag<br />
ingen sådan tjänst som bara<br />
riktar sig till utbildning och<br />
liknande där man helt tagit<br />
bort utryckningsbiten, utan<br />
ofta består utbildningsbiten av<br />
runt 25 procent av tjänsten och<br />
resten är utryckningstjänst.<br />
Här måste man på något sätt<br />
särskilja dessa tjänster och<br />
varför inte ha två olika rekryteringsformer<br />
för de specifika<br />
tjänsterna? Man har en gång<br />
i tiden satt upp vissa krav för<br />
vad som fysiskt krävs för att<br />
kunna jobba som brandman.<br />
Förr i tiden ville man helst<br />
ha elitidrottare och folk med<br />
hantverkarbakgrund, men så<br />
är det inte längre. Ändå har<br />
man i princip kvar samma tester<br />
som förr, vilket jag tycker<br />
tyder på att det fortfarande<br />
krävs den fysiken för att kunna<br />
jobba som brandman. Eller?<br />
Jag vill gärna inte att man<br />
börjar tumma på dessa krav på<br />
grund av att man vill ha in tjejer<br />
i kårerna. Skulle jag bli kvar<br />
i ett brinnande hus och en tjej<br />
(85 procent) har erfarenhet<br />
från brandmannayrket.<br />
Vi satsar på att öka mångfalden<br />
inom vår organisation för<br />
att ta tillvara på de positiva<br />
effekter som uppstår när olika<br />
personer med olika bakgrund,<br />
kön, ålder med mera arbetar<br />
tillsammans. Dessutom ser vi<br />
en stor vinst med en mångfald<br />
bland våra anställda då vi tror<br />
att vi kan förbättra våra förutsättningar<br />
för att bemöta alla<br />
våra samhällsmedborgare på<br />
ett så bra sätt som möjligt.<br />
Våra kommuninvånare och<br />
tillfälliga gäster skildrar det<br />
moderna samhällets mångfald<br />
i stort. Tyvärr motsvarar<br />
de flesta räddningstjänster i<br />
Sverige inte detta spektrum av<br />
människor, vilket vi alltså för<br />
vår del vill förbättra.<br />
Samtidigt har vi ett specifikt<br />
och mycket viktigt uppdrag<br />
inom räddningstjänsten och<br />
kvaliteten på detta arbete vill<br />
vi absolut inte tumma på. Därför<br />
har vi sedan några år tillbaka<br />
tagit ett formellt beslut<br />
att till exempel inte kvotera<br />
in kvinnor, eller för den delen<br />
inte skulle klara av att få ut mig<br />
på grund av att hon inte har<br />
den fysik som krävs (på grund<br />
av att man sänkt kraven) skulle<br />
någon annan grupp heller. Det<br />
innebär att samtliga som söker<br />
sig till oss ställs inför samma<br />
nyanställningstester och krav.<br />
Vi har noga övervägt vår<br />
modell med arbetsanpassade<br />
tester kontra ”storstadsmodellen”<br />
och kommit fram till att vi<br />
kommer att fortsätta med vår<br />
modell även framöver.<br />
De tester vi har utarbetat<br />
syftar till att vi som arbetsgivare<br />
ska få en uppfattning om den<br />
sökandes mentala och fysiska<br />
förutsättningar att klara av arbetet<br />
som brandman. Samtidigt<br />
ska den sökande kunna få insikt<br />
i vad yrket innebär i praktiken<br />
och utifrån detta själv kunna<br />
bedöma sina förutsättningar.<br />
Samtliga sökande som kallas<br />
för nyanställningstester<br />
hos oss genomför följande<br />
moment: personlig intervju,<br />
yrkesrelaterad momentövning<br />
i övningshus, test i stegar,<br />
vattentest, samt ett praktiskt<br />
hantverkstest. Dessutom har<br />
vi ett krav på att samtliga testpersoner<br />
ska kunna visa upp<br />
ett aktuellt och godkänt rullbandstestintyg<br />
på 250 W (5,6<br />
km/h med 8 graders lutning i<br />
det helt plötsligt bli stora skriverier<br />
i media eller så skulle<br />
man inte våga erkänna det och<br />
skylla på något annat. Måste<br />
sex minuter)<br />
på testdagen.<br />
Därefter gör<br />
vi en sammantagen<br />
bedömning<br />
av respektive<br />
insats<br />
som base-<br />
Hans Ekberg<br />
ras dels på<br />
det faktiska<br />
resultat i testen, men även på<br />
hur personen genomförde de<br />
olika momenten, det vill säga<br />
uppfinningsrikedom, vilja,<br />
med mera.<br />
De nya tjänster som ligger<br />
till grund för det stora antal<br />
brandmän vi nu sökt, och som<br />
insändaren refererar till, har<br />
sin grund i att vi ska vara snabbare<br />
på plats vid ett räddningsuppdrag<br />
i den västra regionen<br />
av vår kommun.<br />
Den nya offensiva enhet som<br />
vi därför kommer att starta<br />
under 2009 ska självklart<br />
bestå av brandmän i utryckning.<br />
Annars missar vi syftet<br />
med satsningen. Då den lilla<br />
offensiva enheten inte åker på<br />
samtliga larm i hela kommunen<br />
räknar vi med att de på tid<br />
vi riskera detta som en följd av<br />
hysterin kring att få in kvinnor<br />
i räddningstjänsten?<br />
Halmstad sökte nyligen 12-15<br />
heltidsbrandmän. Jag med<br />
flera med en hel del erfarenhet<br />
i bagaget sökte. Vi blev inte antagna<br />
på grund av att det fanns<br />
andra som var ”mer kvalificerade”.<br />
Man ville ha ”helt nya och<br />
fräscha” med i princip ingen<br />
erfarenhet från yrket samt slutligen<br />
också en del som tidigare<br />
jobbat som brandmän.<br />
Detta upplägg kan jag förstå,<br />
däremot inte hur man kan<br />
strunta i att kräva ett intyg på<br />
att man klarat ett rullbandstest<br />
(och då givetvis det för<br />
nyanställning – 5,6 km/tim, 8<br />
graders lutning i 6 min, och<br />
inte lägsta kravet för att över<br />
huvud taget få rök-/kemdyka –<br />
4,5km/tim, 8 graders lutning i<br />
6 min)?<br />
Risken här är att upp emot<br />
hälften av de som blivit antagna<br />
till tester inte klarar<br />
rullbandstestet och kommer<br />
att sållas bort. Kontentan av<br />
det blir att många av oss som<br />
faktiskt klarar det och inte<br />
gick vidare till tester missar<br />
chansen/möjligheten att få en<br />
anställning.<br />
Är detta rätt? Jag tycker i alla<br />
fall inte det!<br />
Upprörd SMO-elev<br />
Räddningschefen: ”Vi ser en stor vinst med mångfald”<br />
Tyck till – du också!<br />
Alla är lika välkomna att delta<br />
i debatten. Skriv maximalt<br />
3 500 tecken på datorn, inklusive<br />
mellanslag. Saknar du<br />
dator, skriv max 30 rader på<br />
skrivmaskin.<br />
Redaktionen förbehåller sig<br />
rätten att korta ner insändare<br />
som är längre.<br />
Adress: ”Ordet fritt”, <strong>Sirenen</strong>,<br />
L 257, 651 80 Karlstad<br />
Skicka gärna på e-post:<br />
stig.dahlen@srv.se<br />
Manusstopp för <strong>nr</strong> 5-08 är<br />
27 juli. Välkommen!<br />
Många som skulle klara ett rullbandstest sållas bort, skriver signaturen<br />
”Upprörd SMOelev” och tycker att rekryteringen blir orättvis.<br />
Personen på bilden har ingen koppling till texterna på denna sida.<br />
mellan larm ska kunna stärka<br />
vår organisation i vårt förebyggandearbete.<br />
Helt i linje med<br />
de riktlinjer som finns från<br />
Räddningsverket för en effektivare<br />
och mer förebyggande<br />
räddningstjänst.<br />
Tanken som insändarskribenten<br />
har med att i<strong>nr</strong>ätta olika<br />
tjänster, där vissa anställda är<br />
brandmän i utryckning, medan<br />
andra brandmän arbetar med<br />
utåtriktat arbete utan att ingå i<br />
utryckningsstyrkan, är en realitet<br />
hos oss redan i dag.<br />
Det kan bli fler sådana tjänster i<br />
framtiden, men i vår nuvarande<br />
situation är det inte aktuellt. Det<br />
finns även en vinst med att en<br />
brandman som har egen erfarenhet<br />
av vad larm innebär, delger<br />
sina erfarenheter och kunskaper<br />
till samhället. Vi tror att det ger<br />
större tyngd till budskapet och<br />
stärker våra samhällsmedborgares<br />
förtroende för oss.<br />
Hans Ekberg<br />
räddningschef<br />
Halmstad
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Det är de tre<br />
procenten<br />
som räknas<br />
I<br />
<strong>Sirenen</strong> <strong>nr</strong> 3/08 sägs i ett<br />
reportage att det är orimligt<br />
med samma fysiska krav på<br />
både kvinnor och män inom<br />
polisen. Underförstått är att<br />
räddningstjänsten borde ha<br />
samma synsätt. Då glömmer<br />
man att det finns viktiga skillnader<br />
mellan de båda jobben.<br />
När räddningstjänsten kommer<br />
fram till skadeplatsen<br />
finns som regel olyckan kvar<br />
och kräver ett resolut fysiskt<br />
ingripande. Ibland handlar<br />
det om liv eller död för de<br />
olycksdrabbade. Då gäller det<br />
att alla hjälpare har hög fysisk<br />
förmåga.<br />
När polisen kommer fram till<br />
en brottsplats finns brottslingen<br />
som regel inte kvar. Det är<br />
till exempel ofta klok polistaktik<br />
att inte hinna fram till ett<br />
väpnat rån – det kan leda till<br />
skottlossning, personskador<br />
och kanske dödsfall. Bättre då<br />
att ta förövaren på sikt, när<br />
man kan göra det under säkra<br />
förhållanden.<br />
De säkra förhållandena<br />
består ofta i att man använder<br />
de särskilda insatsstyrkor som<br />
polisen fortast möjligt flyttar<br />
över hela landet för riskutsatta<br />
ingripanden. Vad jag vet finns<br />
det bara storvuxna och vältränade<br />
män i dessa särskilda<br />
styrkor – undantagandes möjligen<br />
en eller annan kvinnlig<br />
chef som väl normalt inte jobbar<br />
i själva situationen.<br />
Räddningstjänsten kan inte<br />
säga: ”Vi släcker nästa brand<br />
när vi är fler och har mer materiel”.<br />
Brandmän och befäl<br />
måste alltid försöka lösa det<br />
aktuella problemet på plats,<br />
från första stund och med de<br />
resurser som finns.<br />
Ytterligare en skillnad:<br />
Polisjobbet har många fler<br />
arbetsuppgifter än räddningstjänsten<br />
där det inte spelar<br />
någon roll om det är en man<br />
eller kvinna som gör jobbet.<br />
Trafikövervakning, eftersök,<br />
brottsplatsundersökning, avspärrning,<br />
spaning, service till<br />
allmänheten i största allmänhet<br />
kan skötas lika bra av en<br />
kvinna som av en man. I vissa<br />
sammanhang kan det vara<br />
bättre med en kvinnlig polis än<br />
en manlig.<br />
Självklart finns det också arbetsuppgifter<br />
inom räddningstjänsten<br />
som kan skötas av<br />
personal som inte har samma<br />
fysiska förutsättningar som en<br />
vältränad man. I det olycksförebyggande<br />
arbetet spelar<br />
det till exempel förstås ingen<br />
roll om det är en kvinna eller<br />
en man som gör jobbet. På<br />
skadeplatsen kan det emellertid<br />
ha stor betydelse. Ska man<br />
göra en rättvis jämförelse polis<br />
– räddningstjänst i utryckning<br />
borde man jämföra polisens<br />
insatsstyrkor med räddningstjänstens.<br />
Då får man om inte<br />
annat en mer nyanserad bild<br />
av det jämställdhetsarbete polisen<br />
ibland berömmer sig av.<br />
Det hjälper inte att konstatera<br />
att endast tre procent eller<br />
så av arbetstiden i räddningsstyrkan<br />
består av utryckning.<br />
Övriga 97 procent går det lika<br />
bra med kvinnor som med<br />
män. Det är de tre procenten<br />
som räknas. Det är då allt gäller,<br />
vad som ligger före eller<br />
efter saknar allmänt intresse.<br />
Jag tycker det är bra att<br />
räddningstjänsterna har satt<br />
ner foten och ställer höga krav<br />
på fysisk förmåga, lika för<br />
män som för kvinnor. Polisen<br />
är välkommen att tjäna som<br />
ett föredöme i jämställdhetssammanhang<br />
den dag vi får<br />
se särskilda insatsstyrkor som<br />
består av lika många kvinnor<br />
som män.<br />
Äpplen och päron<br />
Sommarerbjudande:<br />
T-shirt i byte mot insändare<br />
Insändarsidorna tillhör de mest lästa i tidningar, så även i <strong>Sirenen</strong>.<br />
Ingen annan tidning i branschen har en lika levande debatt som<br />
<strong>Sirenen</strong>. Så hoppas vi det ska bli också resten av året.<br />
Det finns hur mycket som helst att tycka till om, exempelvis:<br />
- Merseyside i England, en vägvisare för svensk räddningstjänst. Eller?<br />
- Det blir bättre – eller sämre – när nya aktörer tar över utbildning.<br />
- Vi får ett tryggare Sverige med nya myndigheten MSB. Eller?<br />
- I<strong>nr</strong>ätta en nationell elitinsatsstyrka för räddningstjänst.<br />
Om detta och mycket annat kan du skriva på dessa sidor. För att<br />
stimulera ännu fler att tycka till under ”Ordet fritt” lockar vi med<br />
<strong>Sirenen</strong>s eftertraktade T-shirt. Du som skriver och får insändaren publicerad<br />
i nästa nummer belönas med en T-tröja. Är du intresserad,<br />
uppge önskad storlek (S, M, L, XL, XXL) och adress.<br />
31<br />
”Ministern räddas.” Det var vad som hände infrastrukturminister Åsa Torstensson under en övning<br />
i Katrineholm. Hon medverkade som markör och fick nackkrage av ambulanspersonalen.<br />
Brandman fick nog av alla olyckor<br />
Nu lär Leif<br />
ut trafikvett<br />
KATRINEHOLM. Han fick nog<br />
av dödsolyckor med ungdomar<br />
som körde för fort.<br />
Sedan i höstas har brandman<br />
Leif Fredriksson träffat<br />
och utbildat 700 gymnasieelever<br />
i trafiksäkerhet.<br />
– Hastigheten dödar. Det<br />
är det jag vill få in i huvudet<br />
på ungdomarna.<br />
Leif Fredriksson är brandman<br />
vid Västra Sörmlands räddningstjänst<br />
i Katrineholm.<br />
Han tröttnade på att bara<br />
bocka av i statistiken – ännu en<br />
dödsolycka.<br />
2006 hade kommunen åtta<br />
dödsolyckor, flera med unga<br />
människor.<br />
– Många av olyckorna inträffade<br />
på 50-sträckor, det gick<br />
mode i att åka fort. Unga personer<br />
med nya bilar och starka<br />
motorer, kanske lånade av föräldrarna.<br />
Ofta var hastigheten<br />
orsaken, i vissa fall även alkohol,<br />
säger Fredriksson.<br />
I samband med att han gick<br />
utbildningen ”Säkerhet och<br />
samhälle” vid Räddningsverket<br />
i Skövde, började han fundera<br />
över hur den negativa trenden<br />
kunde stoppas.<br />
Han kontaktade Vägverket och<br />
kommunens gymnasieskolor.<br />
Stöttad av räddningscehefen<br />
Cecilia Uneram tog han fram<br />
ett utbildningsmaterial för<br />
gymnasiets årskurs två. Och<br />
skolan, liksom Vägverket, nappade<br />
på en försöksrunda och<br />
bidrog ekonomiskt.<br />
Programmet tar en förmiddag<br />
och innehåller: hur uppträder<br />
man på en olycksplats, vad<br />
händer med kroppen när man<br />
krockar, hjärt-lungräddning,<br />
första hjälpen, viltolycka, handbrandsläckare<br />
vid bilbrand och<br />
alkoholinformation.<br />
Han använder aktuella bilder<br />
från de inträffade dödsolyckorna<br />
i Katrineholm.<br />
– Det är otäcka bilder som berör.<br />
Men det är viktigt att visa<br />
vad som händer med människokroppen<br />
när man krockar i<br />
50, 70 eller 90 kilometer i timmen.<br />
Och det blir en chock för<br />
många ungdomar, berättar Leif<br />
Fredriksson.<br />
Efter varje utbildningstillfälle<br />
är det först knäpptyst. Sen kommer<br />
de spontana frågorna och<br />
kommentarerna.<br />
– Ungdomarna känner igen<br />
sig i situationerna, det kunde<br />
ha varit dem själva. Det blir bra<br />
samtal.<br />
Sedan i höstas har han träffat<br />
och utbildat sammanlagt 700<br />
gymnasieelever. Konceptet har<br />
fått mycket bra respons och får<br />
nu en fortsättning även nästa<br />
läsår.<br />
Är det räddningstjänstens<br />
uppgift att utbilda i trafiksäkerhet?<br />
– Ja, absolut. Vi åker ut på de<br />
här olyckorna hela tiden, men<br />
reagerar inte. Det är vi brandmän<br />
som tar hand om kropparna,<br />
tar loss de skadade och<br />
pratar med de som sitter fast i<br />
bilarna. Polisen kommer ofta<br />
när vi städat upp. Vi har erfarenheterna,<br />
vi åker på fler trafikolyckor<br />
än bränder och måste<br />
dela med oss av det vi ser.<br />
Västra Sörmlands räddningstjänst<br />
har fördjupat samarbetet<br />
med Vägverket regionalt på det<br />
förebyggande planet.<br />
– Det kan<br />
hända en<br />
”nästanolycka”<br />
tio<br />
gånger på<br />
samma ställe,<br />
men det<br />
utreds inte<br />
av Vägverket<br />
förrän elfte<br />
gången när<br />
någon dör.<br />
Då är det ju<br />
för sent, säger<br />
Leif Fre- Fredriksson<br />
driksson som<br />
numera för över olyckstillbud<br />
till Vägverket.<br />
– Det kan handla om att en<br />
kurva rätas ut eller att man skyltar<br />
om. Det här arbetet räddar<br />
liv, anser jag.<br />
KATARINA SELLIUS<br />
Fotnot: För mer information<br />
om Västra Sörmlands räddningstjänsts<br />
arbete med trafiksäkerhet:<br />
leif.fredriksson@vsr.<br />
katrineholm.se<br />
Fakta<br />
Döda/skadade i trafiken<br />
2006 dog 445 personer i<br />
trafikolyckor i Sverige. 60 av<br />
dem var barn och ungdomar<br />
upp till 19 år.<br />
2006 skadades 3 959 svårt<br />
i trafikolyckor. Varav 821<br />
barn och ungdomar upp<br />
till 19 år.<br />
Källa: Vägverket
32 erfarenheter<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Lär av vardagsbrände<br />
Räddningsverkets brandutredarprogram får in<br />
allt flera rapporter om bränder och brandtillbud i<br />
vardagsföremål.<br />
Ofta handlar det om felaktigt handhavande eller<br />
smärre tekniska fel som är av tillfällig natur.<br />
Men ibland beror händelsen på tillverkningstekniska<br />
brister som kan misstänkas finnas i andra<br />
produkter av samma fabrikat.<br />
Avsikten med att redovisa brandtillbuden på<br />
dessa sidor är främst att testa om det har inträffat<br />
andra händelser av motsvarande slag.<br />
Hör i så fall av dig till Brandutredarprogrammet<br />
och Ulf Erlandsson: 054-13 50 39,<br />
e-post: ulf.erlandsson@srv.se.<br />
Klämlampa föll ner – kunde gått<br />
Två unga pojkar sov i en våningssäng i<br />
ett gemensamt rum i en äldre villa.<br />
Den äldre av dem, 8 år, hade under natten<br />
gått in till föräldrarna och lagt sig. Vid<br />
5-tiden på morgonen gjorde den yngre<br />
pojken det samma. Då vaknade mamman<br />
och kände att det luktade rök, ”det var<br />
som en dimma i huset”.<br />
Hon väckte sin man och tillsammans<br />
tog de barnen med sig och gick ut och<br />
satte sig i bilen.<br />
Medan kvinnan ringde 112 gick mannen<br />
tillbaka in. Röken var fortfarande inte<br />
Pannlampa tog eld<br />
Det kom ett brev från en av<br />
<strong>Sirenen</strong>s läsare: ”I samband<br />
med en fjällvistelse ställde jag<br />
tillfälligt in min ryggsäck i stugan<br />
och gick sedan ut ett tag. När<br />
jag kom tillbaka kändes en skarp<br />
stickande plaströk som kunde<br />
lokaliseras till ryggsäcken.<br />
Efter visst letande förstod jag<br />
att lukten kom från min cirka<br />
1,5 år gamla pannlampa. Den<br />
var alldeles varm. Det gick inte<br />
ens att ta på batterierna. När jag<br />
särskilt tät. Han kunde konstatera att den<br />
kom från pojkarnas rum men kunde inte<br />
se vad som var fel. I stället stängde han<br />
alla dörrar och inväntade räddningstjänsten.<br />
Först när rökdykarna öppnade dörren<br />
till pojkrummet blev rökspridningen så<br />
kraftig att en brandvarnare som fanns i<br />
hallen utanför sovrummen utlöste.<br />
Med hjälp av en värmekamera kunde de<br />
konstatera att värmekällan fanns i sängkläderna<br />
i den övre av de båda sängarna.<br />
lyckades peta bort dem såg jag<br />
att det hade brunnit i flera av<br />
sladdarna i lampan. Vid en närmare<br />
undersökning kunde jag<br />
konstatera att det varit en kortslutning<br />
i en av lampkablarna.”<br />
Lampan är av fabrikat Black<br />
Diamond och drivs av tre batterier<br />
om vardera 1,2 volt och 1200<br />
milliamperetimmar.<br />
Rapport: Mikael Edström, föremåls-<br />
och byggnadsvårdare<br />
Klämlampan som trillade ner i de två pojkarnas rum. Runt lampskärmen av plåt syns sotiga tygrester<br />
som har fastnat på grund av värmen. Foto: Thomas Johansson<br />
Kablar hade brunnit i pannlampan.<br />
Erfarenheter<br />
Ett vanligt ficklampsbatteri<br />
kan om det kortsluts orsaka<br />
kraftig värmeutveckling.<br />
Men det är lyckligtvis mycket<br />
ovanligt att det blir en brand<br />
med öppna lågor.<br />
När de lyfte på täcket slog halvmeterhöga<br />
lågor upp. Branden var snabbt under<br />
kontroll.<br />
En enkel undersökning visar att orsaken<br />
var att en klämlampa med en tänd 25<br />
watts reflektorglödlampa hade fallit mer<br />
och hamnat under sängkläderna.<br />
Klämanordningen har mycket stark fjäder<br />
och en varningslapp visar att den inte<br />
bör fästas runt en rundstav. Så var heller<br />
inte fallet. Men föräldrarna uppgav att<br />
den äldre pojken, som hade överbädden,<br />
Effekten till en up-lightlampa<br />
500 watt kunde justeras med<br />
hjälp av en dimmer som kunde<br />
regleras med foten.<br />
På grund av något fel inne i<br />
dimmern blev den överhettad<br />
och plasthöljet började deformeras<br />
av värmen.<br />
Lyckligtvis uppmärksammade<br />
de boende lukten av bränd plast<br />
och bröt strömmen.<br />
Rapport: Torgny Ekholm, räddningstjänsten<br />
Bromölla.<br />
brukade sova oroligt och ofta ”snurrade”<br />
i sängen. Av allt att döma hade lampan<br />
hamnat i sängen när han steg upp för att<br />
gå in till föräldrarna tidigare på natten.<br />
Att den yngre pojken inte påverkades av<br />
den giftiga röken berodde förmodligen<br />
på att hans säng var närmare golvet medan<br />
den varma röken samlades vid taket.<br />
Rapport: Thomas Jonasson, Värends<br />
räddningstjänst<br />
Dimmer överhettades<br />
Erfarenheter<br />
Äldre typer av dimrar reglerar<br />
ljusstyrkan genom variation<br />
av det i<strong>nr</strong>e motståndet.<br />
Det innebär att de under<br />
vissa omständigheter kan bli<br />
mycket varma.
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> erfarenheter<br />
rna<br />
illa<br />
Erfarenheter<br />
En så kallad reflektorlampa är<br />
förhållande liten och får därför<br />
hög temperatur på ytan.<br />
Dessutom riktas det mesta<br />
av värmen åt ett och samma<br />
håll. Ur brandsynpunkt utgör<br />
en 25 watts reflektorlampa<br />
ungefär samma risk som en<br />
100 watts vanlig glödlampa.<br />
En förmiddag veckan före jul utlöste det<br />
automatiska brandlarmet på ett av Icas<br />
Kvantumvaruhus. Kunder och personal utrymde<br />
lokalerna på ett föredömligt sätt trots<br />
att julhandeln pågick för fullt.<br />
När räddningstjänsten anlände kändes en<br />
tydlig lukt av bränd plast. Svaga rökslingor<br />
kunde skönjas uppe vid taket. Men ursprunget<br />
var svårt att lokalisera.<br />
Först med hjälp av en värmekamera hittade<br />
de brandhärden. Det var en större spotlight<br />
som hade blivit överhettad. Den satt monterad<br />
på en metallskena under taket, bara nå-<br />
Sänglampa<br />
med klämfäste<br />
föll ner<br />
En äldre man bodde ensam i<br />
en lägenhet i ett flerfamiljshus.<br />
Han var svårt handikappad<br />
och oförmögen att själv ta<br />
sig ur sängen eller att kalla på<br />
hjälp. Han hade därför besök<br />
av hemtjänsten flera gånger<br />
om dagen.<br />
En morgon låg hemtjänstpersonalen<br />
för ovanlighetens skull<br />
nästan 40 minuter före i sitt<br />
schema. De var därför på plats<br />
mycket tidigare än vanligt. När<br />
de kom in i mannens sovrum<br />
brann det för fullt i hans sängkläder.<br />
Båda kvinnorna från hemtjänsten<br />
hade tidigare fått utbildning<br />
i brandskydd. Nu hjälptes de åt<br />
att slita undan de brinnande<br />
sängkläderna, släcka brandresterna<br />
samt att ringa 112.<br />
När räddningstjänsten kom<br />
fram var branden under kontroll<br />
och de rykande resterna av<br />
sängkläderna var utkastade på<br />
en balkong. Själv var mannen<br />
Erfarenheter<br />
Efter branden gjorde kommunens<br />
olycksutredare en återkoppling<br />
med ledningen för<br />
hemtjänsten. Förutom fortsatt<br />
brandskyddsutbildning till alla<br />
anställda inom vård och omsorg<br />
föreslogs att hemtjänstens<br />
personal vid sina besök i<br />
hemmen bör uppmärksamma<br />
följande:<br />
n Armaturer med klämkoppling<br />
är klart olämpliga att<br />
använda som sänglampor. Det<br />
gäller även om de är försedda<br />
Spotlight i varuhus tog eld<br />
uppskakad men utan allvarliga<br />
fysiska skador.<br />
Brandpersonalens uppdrag<br />
blev att kontrollera så att allt var<br />
släckt samt att vädra ut brandröken.<br />
Mannen berättade efteråt att<br />
branden hade uppstått då en<br />
spotlight med halogenlampa<br />
hade ramlat ner i hans säng och<br />
antänt textilierna.<br />
Lampan satt fast med ett klämfäste<br />
i en lyftställning över hans<br />
säng. När den föll ner kunde<br />
mannen, på grund av sitt handikapp,<br />
inte få undan den heta<br />
lampan. Maktlös hade han<br />
sett hur branden spred sig allt<br />
mera.<br />
Hemtjänstpersonalens tidiga<br />
ankomst och föredömliga insats<br />
och hade helt klart räddat livet<br />
på den gamle mannen.<br />
Rapport: Ken Palfelt, räddningstjänsten<br />
Sala-Heby<br />
med vanliga glödlampor.<br />
n Det är av största vikt att alla<br />
lamparmaturer är ordentligt<br />
fastsatta och att de inte kan<br />
komma i kontakt med brännbart<br />
material.<br />
n Även bords- och golvlampor<br />
som står i närheten av en säng<br />
bör beaktas så att de inte lätt<br />
kan ramla omkull och orsaka<br />
brand.<br />
n En eller flera fungerande<br />
brandvarnare är ett krav i alla<br />
bostäder.<br />
gon meter från en rökdetektor som naturligtvis<br />
hade utlöst.<br />
Vid närmare betraktande syntes att spotlighten<br />
varit ordentligt varm. Flagor av brinnande<br />
lack hade lossnat. Lyckligtvis var golvet<br />
under den av sten och elden fick inget fäste.<br />
Men i affären fanns uppskattningsvis ett<br />
50-tal liknande ljuspunkter. På många ställen<br />
satt de rakt ovanför kartonger och andra<br />
lättantändliga varor.<br />
Rapport: Tommy Broholm, Höglandets räddningstjänstförbund<br />
Oljelampa sprack<br />
med en smäll<br />
Lampan som small sönder.<br />
En granne hör hur en brandvarnare<br />
tjuter i lägenheten<br />
intill. Hon ringer på dörren men<br />
får ingen respons. När hon kikar<br />
genom ett fönster tycker hon sig<br />
se mindre eldslågor. Räddningstjänsten<br />
larmas.<br />
Väl inne i lägenheten upptäcker<br />
rökdykarna att det brinner i<br />
en belysningsramp som ligger<br />
ovanpå ett akvarium. Höljet<br />
till rampen är tillverkad helt i<br />
plast. Branden släcktes lätt men<br />
sotskadorna blev betydande.<br />
Olycksutredaren som undersökte<br />
händelsen hade erfarenhet<br />
av en egen belysningsramp<br />
av identiskt samma utförande.<br />
Erfarenheter<br />
Den vanligaste orsaken till<br />
elektriska bränder är att det<br />
uppstått glappkontakt. Det<br />
innebär lokal värmeutveckling<br />
utan att säkringarna blir<br />
överbelastade och löser ut. I<br />
det här fallet var orsaken troligen<br />
en värmekortslutning i<br />
en så kallad drossel..<br />
Erfarenheter<br />
33<br />
En man kom in på ortens<br />
brandstation och visade resterna<br />
av en oljeeldad lampa som<br />
han föregående dag hade köpt i<br />
en affär för dagligvaror.<br />
När han provade lampan för<br />
första gången, och den varit tänd<br />
en stund, sprack plötsligt lampans<br />
hals med en smäll.<br />
Två glasbitar flög iväg och den<br />
fortfarande brinnande veken<br />
blev hängande längs flaskans utsida.<br />
Lyckligtvis rann det inte ut<br />
någon olja och tillbudet kunde<br />
snabbt släckas.<br />
Rapport: Christer Holmström<br />
räddningstjänsten Ljungby<br />
Erfarenheter<br />
Värmespänning i glas kan<br />
vålla obehagliga överraskningar.<br />
Lämna aldrig ett tänt<br />
ljus obevakat.<br />
Brand i belysning<br />
till akvarium<br />
Den typ av spotlight som<br />
började brinna<br />
I denna var en drossel till ett<br />
lysrör alltför dåligt fastsatt. När<br />
man rengjorde akvariet var det<br />
lätt att rubba drosselns läge så<br />
att det blev glappkontakt och<br />
värmeledning.<br />
Rapport: Mattias Johansson,<br />
räddningstjänsten Västra Blekinge<br />
Hela lysrörsrampen till akvariet<br />
var utbränd. De markerade<br />
hålen i baksidan är inte brandskador<br />
utan urtag för elkablar.<br />
När regionens brandutredare undersökte<br />
spotlighten tillsammans med en elektriker<br />
kunde de konstatera att en så kallad reaktor<br />
blivit överhettad.<br />
Det berodde på att armaturen var alltför<br />
kompakt och dåligt ventilerad. Brandutredaren<br />
tog därför kontakt med ICA:s tekniska<br />
support i Västerås som gick ut till alla<br />
ICA-butiker och varnade för risken att ha<br />
brännbara föremål under eller intill sådana<br />
spotlights. Dessutom skickade han en kopia<br />
av sin rapport samt den brunna spotlighten<br />
till företaget som hade tillverkat den.
34 erfarenheter<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Batteriet exploderade<br />
Kalmar Museum är i<strong>nr</strong>ymt i<br />
en stor före detta industribyggnad.<br />
I huset finns också<br />
en utställning med de bärgade<br />
resterna av amiralskeppet Kronan.<br />
En förmiddag satt en av de anställda<br />
på sitt kontorsrum och<br />
arbetade. Hans nyladdade mobiltelefon<br />
låg bredvid honom på<br />
skrivbordet.<br />
Plötsligt hördes en kraftig<br />
smäll, något for iväg och det<br />
började brinna med lågor i en<br />
papperskorg som stod några<br />
meter från skrivbordet.<br />
Museitjänstemannen lyckades<br />
själv släcka branden, men<br />
det automatiska brandlarmet<br />
hade redan tillkallat räddningstjänsten.<br />
En enkel undersökning visadeatt<br />
det var en av cellerna i mobiltelefonens<br />
laddningsbara batteri<br />
som hade exploderat.<br />
Telefonen var av märke Nokia<br />
N70, men det har förmodligen<br />
inget med explosionen i batteriet<br />
att göra.<br />
Rapport: Anders Mikkelsen,<br />
räddningstjänsten Kalmar<br />
samband med städning av ho-<br />
I tellrum uppstod det plötsligt<br />
brand i en större typ av dammsugare.<br />
Personalen drog genast ur<br />
väggkontakten och släckte<br />
branden med en handbrandsläckare<br />
med skum.<br />
Men det automatiska brandlarmet<br />
hade utlöst och räddningstjänsten<br />
var strax på<br />
plats.<br />
Det hann inte uppstå vare sig<br />
brand- eller rökskador i byggnaden<br />
och räddningsledaren<br />
gav städpersonalen beröm för<br />
ett bra agerande.<br />
Dammsugaren, en Nilfisk GD<br />
939 G, hade utvändiga rök- och<br />
värmeskador på sin nedre del.<br />
När den öppnades kändes en<br />
skarp, parfymaktig lukt. Däremot<br />
fanns det inga tecken på<br />
brand inuti där dammsugarpåsen<br />
sitter.<br />
Påsen var full och ett filter var<br />
igensatt av damm. Motorn och<br />
utrymmet där den satt var helt<br />
oskadade och det syntes inga<br />
tecken på brand eller överhettning<br />
i det elektriska.<br />
Erfarenheter<br />
Tack vare ett automatiskt brandlarm och personalens<br />
rådiga ingripande kunde en brand<br />
i en elektrisk värmefläkt på Stora hotellet i Osby<br />
begränsas innan allvarliga skador uppstod.<br />
Värmefläkten, av märke Serva, stod påslagen<br />
på högsta effekt för att påskynda torkningen i<br />
ett nyrenoverat hotellrum.<br />
När det automatiska brandlarmet utlöste rusade<br />
hotellchefen in på rummet och lyckades<br />
dra ut väggkontakten och bekämpa branden.<br />
Vid laddning av batterier kan<br />
värmeutvecklingen bli så kraftig<br />
att batteriet exploderar. Under<br />
I ett utrymme inne i dammsugaren<br />
fanns tre mindre plastflaskor<br />
med olikfärgat innehåll.<br />
De var märkta med ”Noil Original”<br />
och företagsnamnet ”Jilaprodukter<br />
Sweden”.<br />
Dessutom hade flaskorna en<br />
text om att innehållet effektivt<br />
neutraliserar alla odörer.<br />
Vidare fanns en varningstext:<br />
”Innehåller denaturerad alkohol<br />
samt propyleneglykol, förvaras<br />
oåtkomligt för barn”.<br />
När underdelen av dammsugaren<br />
togs loss upptäckte<br />
brandutredaren att en tätningslist<br />
av skumgummi hade<br />
brunnit upp. Bara mindre rester<br />
fanns kvar. De doftade starkt av<br />
vätskan i flaskorna.<br />
Ett test gjordes med vätskan<br />
som fanns kvar i flaskorna. Lite<br />
av den hälldes på en bänk och<br />
en tändsticka fördes ovanför<br />
ytan. Vätskan antändes omedelbart<br />
och brann med synlig<br />
låga.<br />
En tänkbar orsak till branden<br />
är att någon av flaskorna läckt<br />
lite doftmedel som har avgett<br />
en brännbar blandning, den-<br />
na har antänts av gnistor från<br />
motorn.<br />
En annan möjlighet är att<br />
man överdoserat när medlet<br />
använts. En återförsäljare av<br />
medlet säger att det står på<br />
flaskornas förpackning att<br />
man ska ta några droppar på<br />
en papperstuss som man sedan<br />
suger upp så att den hamnar i<br />
soppåsen.<br />
Denna senare teorin motsägs<br />
av att det inte finns några spår<br />
Värmefläkt orsakade brand<br />
olyckliga omständigheter kan<br />
det uppstå brand. Erfarenheter<br />
från Räddningsverkets brandutredarprogram<br />
visar att litiumbatterier<br />
är särskilt utsatta.<br />
När räddningstjänsten kom fram var den redan<br />
under kontroll.<br />
– Tack vare att larmet fungerade var det ingen<br />
fara. Eftersom det var mitt på dagen hade vi inga<br />
gäster i byggnaden. Men det var bra att få en test<br />
på att säkerheten fungerar, säger hotellchefen<br />
Mats Andersson<br />
Rapport: Jan Persson, räddningstjänsten Osby<br />
Det förkolnade batteriet<br />
som exploderade,<br />
flög i väg några meter<br />
och startade brand i en<br />
papperskorg.<br />
Doftvätska tog eld i dammsugare<br />
De tre flaskorna<br />
med doftmedel<br />
som låg i<br />
dammsugaren.<br />
Innehållet var<br />
mycket lättantändligt<br />
visade<br />
ett test.<br />
av brand i vare sig dammpåsen<br />
eller dess dammfilter.<br />
Rapport: Thomas Jonasson,<br />
Värends räddningstjänst<br />
Erfarenheter<br />
Brandfarliga vätskor med<br />
låg flampunkt hör inte<br />
hemma i en dammsugare<br />
med oskyddad motor.<br />
Erfarenheter<br />
Ännu en gång ett bevis på<br />
värdet av ett gott förebyggande<br />
brandskydd. Utan<br />
ett fungerande automatiskt<br />
brandlarm hade branden<br />
förmodligen blivit mycket<br />
omfattande.<br />
Värmebälte<br />
började<br />
brinna<br />
En kvinna i Skåne hade köpt ett<br />
så kallat värmebälte av fabrikat<br />
Sauna Belt.<br />
Det är en sorts värmedyna som placeras<br />
över lämpliga delar av kroppen<br />
där den uppges ge en smärtare<br />
figur.<br />
En kväll somnade hon med bältet<br />
påslaget men löst liggande i sängen.<br />
Vid sextiden på morgonen vaknade<br />
hon av att det var rök i sovrummet.<br />
Kvinnan steg upp och märkte att<br />
det brann i sängen och sängkläderna.<br />
I samma ögonblick började en<br />
av lägenhetens tre brandvarnare<br />
att tjuta.<br />
När hon försökte flytta undan det<br />
brinnande bältet fick hon en elstöt<br />
i handen. Hon väckte sin son och<br />
ringde samtidigt till SOS Alarm.<br />
Innan räddningstjänsten kom<br />
fram hade de själva släckt branden<br />
med hjälp av en kastrull med vatten.<br />
Räddningstjänstens brandutredare<br />
dokumenterade händelsen<br />
och lämnade ärendet vidare till elsäkerhetsverket<br />
som köpte ett identiskt<br />
bälte och utsatte det för vissa<br />
tester. Dessa visade att det fanns risk<br />
för partiell överhettning med brand<br />
som följd.<br />
Resultatet blev att försäljningen<br />
av Sauna Belt stoppades.<br />
För några år sedan uppmärksammade<br />
Räddningsverkets brandutredarprogram<br />
ett liknande problem<br />
med så kallade bäddvärmare. Se<br />
”Erfarenheter” i <strong>Sirenen</strong> <strong>nr</strong> 1/2001<br />
samt nummer 1/2003. Orsaken var<br />
ofta att de blivit vikta eller på annat<br />
sätt använts fel.<br />
Tillverkarna tog sitt ansvar och<br />
ändrade konstruktionen så att nya<br />
värmare numera är försedda med<br />
säkring och förstärkt skydd mot<br />
överhettning.<br />
Rapport: Anders Ericsson, Räddningstjänsten<br />
Syd<br />
Erfarenheter<br />
Tyvärr finns det fortfarande<br />
många värmedynor och bäddvärmare<br />
av den gamla ”farliga”<br />
typen kvar i bruk. Har du en sådan<br />
bör du genast sluta använda<br />
den.<br />
Generellt bör elektriska<br />
produkter av kroppsnära typ<br />
kasseras senast efter tio års användning.<br />
Isolering av plast och<br />
gummi kan åldras och få skador<br />
utan att det syns utvändigt.<br />
Ulf Erlandsson,<br />
brandingenjör vid<br />
Räddningsverket,<br />
leder verkets brandutredarprogram.Erlandsson<br />
medverkar i<br />
<strong>Sirenen</strong> med sammanfatt ningar<br />
av rapporter ur brand utredarprogrammet<br />
och från fördjupade<br />
olycksundersökningar.<br />
Han tar gärna emot synpunkter<br />
och tips på tel 054-13 50 39, fax<br />
0470-208 04, epost:<br />
ulf.erlandsson@srv.se
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> platsannonser<br />
<strong>Sirenen</strong> är perfekt för dig som ska rekrytera<br />
personal inom räddningstjänst och<br />
skydd mot olyckor.<br />
Ingen tidning i branschen har sådan täckning<br />
som <strong>Sirenen</strong>.<br />
Nästa nummer trycks 15 augusti. För att<br />
vi ska hinna få med din annons vill vi att du<br />
förhandsbokar utrymme senast 1 augsuti<br />
samt lämnar färdig annons senast 8 augusti.<br />
Spaltbredder<br />
Våra spaltbredder är:<br />
1 spalt 41,4 millimeter<br />
2 spalter 87,8 mm<br />
Annonsera i <strong>Sirenen</strong> – boka senast 1 augusti<br />
3 spalter 134,2 mm<br />
4 spalter 180,6 mm<br />
5 spalter 227 mm<br />
Priser<br />
Priset är 16 kronor per spaltmillimeter för<br />
svartvita annonser, 18 kronor per spaltmillimeter<br />
för färgannonser (priserna är exklusive<br />
moms).<br />
Räkna ut priset<br />
Vad annonsen kostar räknar du ut enligt<br />
följande: antal spalter x höjden x millimeterpris.<br />
Länsstyrelsen är ett koncentrat av den svenska statsförvaltningen - med länet som arbetsfält. Med bred<br />
kompetens och helhetssyn arbetar vi för en långsiktigt hållbar utveckling i Stockholms län. Vi förenar<br />
lång tradition och ett rättssäkert arbetssätt med nytänkande, god service och öppenhet. Ett 30-tal olika<br />
yrkeskategorier arbetar med frågor som spänner över hela samhällsbredden.<br />
http://www.ab.lst.se<br />
Annonsnummer: 126172<br />
Brandingenjör/Brandmästare<br />
Arbetsuppgifter<br />
Länsstyrelsen verkar inom många olika verksamhetsområden där samhällsskydd och beredskap är<br />
ett. Länsstyrelsen har ansvar för räddningstjänst vid mer omfattande insatser och har en sammanhållande<br />
roll vid större kriser. Länsstyrelsen ska vid större kriser ge regeringen en samlad lägesbild.Inom<br />
avdelningen arbetar vi för ett tryggt och säkert län som har en god beredskap för att hantera kriser. I<br />
Stockholms län finns 26 kommuner och drygt 1,9 miljoner invånare. Riskbilden är komplex.<br />
Vi erbjuder dig att ingå i ett glatt och kunnigt gäng på 21 personer med varierande bakgrund och<br />
kompetens som arbetar med brett perspektiv på räddningstjänst och krishantering med möjlighet till<br />
fördjupning.<br />
Som brandingenjör hos oss kommer du bl.a. att arbeta med tillsyn av kommunal räddningstjänst,<br />
klassning av farlig verksamhet, anordna seminarier, genomföra utbildningar och övningar samt bistå<br />
andra avdelningar inom Länsstyrelsen med expertkunskap.<br />
Efter särskild utbildning kan du även komma att tjänstgöra i Länsstyrelsens organisation som tjänsteman<br />
i beredskap samt ingå i krishanteringsorganisationen.<br />
Kvalifikationer<br />
Du är brandingenjör, eller har motsvarande erfarenhet, gärna med erfarenhet från kommunal räddningstjänst<br />
och stabsarbete. Du är en god pedagog och kommunikatör och har förmåga att anpassa ditt<br />
sätt att uttrycka dig till olika målgrupper. Du är självständig och handlingskraftig samtidigt som du<br />
har en väl utvecklad förmåga till samarbete och samverkan.<br />
Du måste vara svensk medborgare, eftersom anställningen är placerad i säkerhetsklass.<br />
Länsstyrelsen värdesätter språkkunskaper och erfarenheter av olika kulturer. Vi fäster stor vikt vid<br />
personliga egenskaper.<br />
Anställning<br />
Anställningsform: Tillsvidare<br />
Tillträde: Under hösten, gärna tidigare<br />
Heltid. Fast lön<br />
Ansökan<br />
Sök jobbet via www.offentligajobb.se.<br />
Ansökan senast <strong>2008</strong>-06–26.<br />
Arbetsgivarens referens<strong>nr</strong>: 43271<br />
Vi vill att du söker tjänsten elektroniskt via Offentliga Jobb.<br />
Det är viktigt att du tar dig tid att fylla i ansökningsformuläret eftersom Länsstyrelsen eftersträvar att<br />
alla sökande ges samma möjligheter i ansökningsförfarandet.<br />
Kontaktpersoner<br />
Hans Spets, biträdande avdelningschef 08-785 53 14<br />
070-341 59 74<br />
Peter Svensson, brandingenjör 08-785 53 53<br />
Fackliga företrädare<br />
Christer Sävensjö, SACO 08-785 53 38<br />
Anita Tjust, ST 08-785 53 70<br />
Den artikel du just nu läser är 4 spalter<br />
bred och 61 mm hög.<br />
Priset för en annons i den här storleken är<br />
3 904 kronor (4 x 61 x 16 kr) för svartvit och<br />
färg 4 4 392 kronor (4 x 61 x 18 kr).<br />
Kontakt<br />
Ring eller e-posta till redaktionen om du vill<br />
förhandsboka eller har några frågor.<br />
Kontaktperson för annonser är i första<br />
hand Per Larsson, tel 054-13 51 02.<br />
Du kan även tala med Gunno Ivansson Stig<br />
Dahlén eller Katarina Sellius. Telefonnummer<br />
och e-post adresser finns på sidan 2.<br />
Nyutgivet från<br />
Räddningsverket<br />
Rapporter<br />
35<br />
Dödsbränder 2007<br />
Statistik och analyser av dödsbränderna. 1988 dog 121 personer<br />
i bränder, förra året 97.<br />
Best <strong>nr</strong>: I99-177/08.<br />
Framtidens risker och säkerhetsarbete – delrapport<br />
Ett utvecklingsprojekt hos Räddningsverket där man belyser och<br />
presenterar en samlad strategi för fortsatt säkerhetsarbete. Det<br />
här är en delrapport.<br />
Best <strong>nr</strong>: P21-490/08.<br />
Framtidens risker och säkerhetsarbete – slutrapport<br />
Studieprojektet Framtidens risker och säkerhetsarbete har<br />
genomförts av Räddningsverket i samarbete med Sveriges Kommuner<br />
och Landsting. I slutrapporten redovisas tolv slutsatser<br />
för framtida säkerhetsarbete.<br />
Best <strong>nr</strong>: I99-173/08.<br />
Säkerhetsarbetet 2020<br />
Idéskrift som innehåller kortfattade referat från diskussionsträffar<br />
där ett antal personer fick fundera fritt kring risker och<br />
säkerhetsarbete med sikte på 2020..<br />
Best <strong>nr</strong>: I99-169/08.<br />
Handbok<br />
Säkerhetsguide för evenemang<br />
Guiden är en vägledning för hur man planerar ett säkert evenemang.<br />
Den är riktad till arrangörer, myndigheter och andra<br />
intressenter inom musikbranschen. Rikspolisstyrelsen och<br />
Räddningsverket har tagit fram guiden.<br />
Best <strong>nr</strong>: R59-297/08. Pris: 250 kr exkl moms.<br />
Broschyr<br />
Brandsäker camping<br />
Tips och råd till campinggästen.<br />
Best <strong>nr</strong>: R59-296/08.<br />
Fire-safe camping<br />
samma broschyr som ovan på engelska.<br />
Best <strong>nr</strong>: R59-298/08.<br />
Feuersicheres Camping<br />
samma broschyr som ovan på tyska.<br />
Best <strong>nr</strong>: R59-299/08.<br />
Så här beställer du<br />
Ange beställningsnummer samt din adress.<br />
Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes.<br />
Fax: 054-13 56 05.<br />
E-post: publikationsservice@srv.se<br />
Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124,<br />
651 80 Karlstad.<br />
Annan utgivning<br />
Brandmän i TV-serie<br />
Livräddarna i SVT speglade livet<br />
på Solna brandstation.<br />
Nu är det dags för brandmännen<br />
i Visby att visa upp sig.<br />
Efter midsommar börjar Kanal<br />
5 inspelningen på Gotland där<br />
brandmännens vardag ska följas<br />
dygnet runt.<br />
– Tanken är att TV-serien ska<br />
spegla livet på brandstationen<br />
under några intensiva sommarveckor,<br />
säger Lotta Dolk på<br />
Kanal 5.<br />
Serien kommer att sändas till<br />
vintern.<br />
OBS – kan inte beställas<br />
från Räddningsverket<br />
Det kan hända dig (DVD)<br />
DVD från Informationsbolaget med sex olika inslag tänkta som<br />
motivationshöjare i samband med utbildning och information.<br />
Korta filmer om bland annat olycksutvecklingen, systematiskt<br />
brandskyddsarbete, vikten av att stänga inne röken.<br />
Pris: 675 kr exkl moms o frakt.<br />
Best: fax 040-97 40 00, e-post: info@informationsbolaget.se<br />
Evakueringen av svenskar från Libanon 2006<br />
Kamedo-rapport som fokuserar på evakueringen av svenskar.<br />
Kompletterar på flera punkter tidigare rapport efter flodvågskatastrofen<br />
i Sydostasien 2004.<br />
Pris: 110 kr inkl moms.<br />
Beställning: fax 08-779 96 67, www.socialstyrelsen se
36 platsannonser<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Vi söker<br />
säkerhets- och<br />
beredskapssamordnare<br />
Mer information om tjänsten hittar du på<br />
www.ljungby.se/jobb.<br />
KUNGÄLV/ALE RÄDDNINGSTJÄNST<br />
söker<br />
Brandingenjör/Brandinspektör<br />
Läs mer om tjänsten på<br />
www.kungalv.se/raddning<br />
RÄDDNINGSTJÄNSTEN<br />
<strong>Sirenen</strong><br />
är Räddningsverkets tidning.<br />
I den kan du följa utvecklingen<br />
inom räddningstjänsten och<br />
skydd mot olyckor. Nyheter,<br />
reportage, debatt och mycket<br />
annat.<br />
Bli prenumerant utan kostnad.<br />
Enda kravet från vår sida är<br />
att du gör en personlig anmälan.<br />
Vi kan tyvärr inte ta emot<br />
personallistor.<br />
www.ljungby.se<br />
Räddningstjänsten Dala Mitt söker<br />
Samordnare för räddningsgymnasiet<br />
och instruktör<br />
Räddningstjänsten Dala Mitt är ett kommunalförbund bestående av<br />
räddningstjänsterna i Borlänge, Falun och Säter. Tillsammans<br />
omfattar dessa kommuner ett invånarantal av ca 115 000.<br />
Förbundet har 240 anställda fördelade på 2 heltidsstationer och<br />
sju deltidsstationer.<br />
Räddningstjänsten Dala Mitt ska från hösten <strong>2008</strong> medverka i<br />
Borlänges räddningsgymnasieutbildning på Hagaskolan och<br />
behöver därför ytterligare medarbetare.<br />
Ytterligare information om tjänsterna finns på våran hemsida<br />
www.dalamitt.se<br />
Ja tack,
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> platsannonser<br />
Räddningstjänsten<br />
Östra Kronoberg<br />
söker<br />
ansvarig för drift<br />
och underhållsavdelning<br />
En av våra medarbetare har valt<br />
att sluta hos oss för nya utmaningar<br />
i en annan räddningsorganisation.<br />
Vi behöver därför Dig<br />
som kan ta över ansvaret för vår<br />
avdelning som hanterar fordon,<br />
materiel, samband, larmutrustning<br />
och larmplaner.<br />
Du skall svara för löpande underhåll<br />
och har då till Din hjälp två<br />
tekniker.<br />
Vi är övertygade om att samtliga<br />
arbetsplatser utvecklas positivt<br />
med en jämnare könsfördelning.<br />
Vi ser därför gärna kvinnliga sökande.<br />
Upplysningar<br />
Räddningschef:<br />
Per Pettersson, 0478-443 02<br />
Stf räddningschef:<br />
Mats Johansson, 0478-443 06<br />
Ansökan senast <strong>2008</strong> 06 30 till:<br />
Räddningstjänsten<br />
Östra Kronoberg<br />
Box 13<br />
360 50 LESSEBO<br />
läs mer på:<br />
www.ostrakronoberg.se<br />
Hallå där<br />
Peter Löthman<br />
räddningschef i<br />
Sundsvall-Timrå,<br />
som valdes till<br />
ny ordförande i<br />
Svenska BrandbefäletsRiksförbund,<br />
SBR.<br />
Hur känner du inför uppdraget?<br />
– Jag känner tacksamhet och<br />
ödmjukhet. Det känns gott i<br />
hjärtat att få detta förtroende.<br />
Det är ett viktigt arbete att öka<br />
kunskapen om trygghet och säkerhet<br />
i samhället.<br />
Vilken nytta gör förbundet?<br />
Örnsköldsviks kommun har cirka 55 000 invånare och består av ett flertal tätorter men också en mycket stor landsbygd. Ytan är 68 kvadratmil<br />
vilket gör Örnsköldsvik till en av de större kommunerna i Sverige. Inom kommunen finns ett flertal större företag med koncentration på skog,<br />
kemi och verkstad. Med sina omkring 2 500 företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun.<br />
Förvaltningschef till räddningstjänsten<br />
Trygghet och säkerhet prioriteras högt i kommunen vilket bl.a.<br />
visar sig i att vi har för avsikt att investera i nya lokaler- Trygghetens<br />
Hus - för räddningstjänsten där visionen är att även ambulanssjukvård,<br />
polis och kustbevakning ska finnas.<br />
Räddningstjänsten har 55 heltidsanställda och 150 deltidsanställda<br />
fördelade på 10 brandstationer. Dessutom finns ett flertal<br />
räddningsvärn inom landsbygd och skärgård.<br />
Inom räddningstjänstens organisation finns bland annat kommunens<br />
larmcentral och kommunens ansvarar för förebyggande<br />
verksamhet och säkerhet.<br />
Räddningstjänsten är organiserad som egen förvaltning direkt<br />
under kommunstyrelsen där Du med uppdraget som förvaltningschef<br />
har stort samverkansansvar med andra verksamheter<br />
inom och utanför kommunen.<br />
Som förvaltningschef har Du det fulla ansvaret att leda och<br />
– Bidrar till att bygga trygga<br />
samhällen. Det positiva med<br />
nätverk är att man får och kan<br />
ge inspiration. Fler hjärnor tänker<br />
smartare.<br />
Vilken är förbundets roll?<br />
– Vi är en ideell och icke-facklig<br />
yrkesförening och en viktig<br />
påtryckargrupp och remissin-<br />
utveckla verksamheten utifrån kommunens övergripande mål,<br />
räddningstjänstens mål och verksamhetsplan. I uppdraget ingår<br />
att utveckla och stimulera medarbetarna för att arbeta mot uppställda<br />
mål<br />
Kvalifikationer:<br />
l Du är en erfaren ledare med goda ledaregenskaper, utvecklingsi<strong>nr</strong>iktad<br />
och drivande<br />
l Du är en tydlig och strukturerad ledare med en positiv människosyn<br />
och helhetssyn<br />
l Du har lämplig eftergymnasial utbildning<br />
l Du är kunnig inom ekonomi, personalarbete och IT och har<br />
lätt för att uttrycka dig i tal och skrift<br />
För mer information om tjänsten ring:<br />
tf kommundirektör Bengt Westin, tfn 0660-881 33 eller<br />
räddningschef Lars Larsson, tfn 0660-787 52<br />
Välkommen med din ansökan senast den 18 juni <strong>2008</strong> till:<br />
Örnsköldsviks kommun, kommunledningskontoret, personal,<br />
891 88 Örnsköldsvik eller e-post platsansokningar@ornskoldsvik.se<br />
37<br />
stans för branschfrågor. Särskilt<br />
utbildningsfrågan är viktig.<br />
Peter Löthman efterträder Jan<br />
Wisén. Nya i styrelsen är även<br />
Ulf Lago, Norrköping, Kristian<br />
Hansson, Södertörn och Göran<br />
Schnell, Brandskyddsföreningen.
38 eftersläckning<br />
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Vilken är den värsta lögn du<br />
dragit till med för att skydda<br />
Räddningsverket?<br />
– Jag ljuger aldrig.<br />
Men någon vit lögn kanske?<br />
– Nej, fan. I det läget har jag<br />
inte ljugit. Men det är inte det<br />
samma som att jag alltid berättat<br />
hela sanningen. Vissa saker<br />
kan man avstå från att berätta<br />
tills någon frågar om det.<br />
Vad är det dummaste Räddningsverket<br />
gjort som du fått<br />
stå upp och försvara?<br />
– Vinförrådet i Spanien är det<br />
dummaste. Men jag försvarade<br />
det aldrig. Jag sa till journalister<br />
att jag tyckte det var ett oerhört<br />
kreativt och omdömeslöst initiativ.<br />
Det står jag fast vid. I Sverige<br />
hanterar vi inte skattemedel så.<br />
Det var inte olagligt, men däremot<br />
omoraliskt och oetiskt.<br />
Vilken har varit den trevligaste<br />
anstormningen?<br />
– Det är någon internationell<br />
insats. Det känns konstigt att<br />
säga, men efter flodvågskatastrofen<br />
kunde jag känna att vi<br />
verkligen hade gjort rätt för oss.<br />
Men trevligt var det väl inte.<br />
Vad genererar mest samtal från<br />
journalister?<br />
– Internationella insatser, tämligen<br />
utan konkurrens.<br />
Hur ska en journalist inte vara<br />
Lös <strong>Sirenen</strong>s korsord, vinn fina<br />
priser. Skicka lösningen senast<br />
1 augusti till:<br />
”Krysset”, <strong>Sirenen</strong>,<br />
Räddningsverket, L 257,<br />
651 80 Karlstad.<br />
Vilken är din värsta lögn?<br />
för att få bra svar av presschefen?<br />
– Journalisten ska inte uppfatta<br />
mig som en bromskloss,<br />
jag är ingen pr-man för Räddningsverket.<br />
Men fortfarande<br />
tror många det.<br />
Har du någon begåvad standardformulering?<br />
– Det är att avvakta kraftfullt,<br />
den är användbar i alla sammanhang.<br />
Men den uppfattas inte<br />
som seriös av alla. Jag använder<br />
formuleringen när jag tror journalisten<br />
förstår att det ligger ett<br />
stort mått av skämt i det.<br />
Ditt råd för hur man ska förhålla<br />
sig till oss journalister?<br />
– Man ska vara öppen och berätta<br />
det man kan berätta, hela<br />
tiden ha några punkter som man<br />
vill förmedla. Man ska aldrig stå<br />
oförberedd. Alla på Räddningsverket<br />
har något som känns angeläget<br />
att berätta. Har de inte<br />
det borde de inte jobba här.<br />
-krysset<br />
Mats Oscarsson<br />
presschef och ofta Räddningsverkets<br />
offentliga röst, som går i pension.<br />
Vilken är den konstigaste fråga<br />
du fått?<br />
– Den senaste jag kommer ihåg<br />
är SVT-journalisten som blev irriterad<br />
över att vi inte ville hjälpa<br />
honom att komma i kontakt<br />
med vår personal som skulle<br />
till Burma. Skälet var att vi var i<br />
känsliga visumförhandlingar för<br />
att få in personal i landet, vilket<br />
jag förklarade. När de inte tycks<br />
begripa någonting, då blir jag<br />
lätt störd.<br />
Hur hårt ansatt är du av medier?<br />
– Generellt har vi för få kontakter.<br />
Det är ett positivt bevis på<br />
att vi varit skandalbefriade, men<br />
jag anser också att det innebär<br />
att Räddningsverket inte åstadkommit<br />
tillräckligt mycket som<br />
är medialt intressant som jag<br />
skulle önska.<br />
Namn: ...............................................<br />
Adress:...............................................<br />
Postadress:...........................................<br />
PER LARSSON<br />
Oscarsson där han hör hemma – i luren. Foto: Per Larsson<br />
Brandsläckaren till Umeå<br />
Först öppnade rätta lösningen i förra krysset kom från Umeå. Vi på <strong>Sirenen</strong> säger<br />
grattis till Stellan Hallberg och övriga vinnare.<br />
1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret etc): Stellan Hallberg,<br />
Umeå.<br />
2–4:e pris (cykelhjälm): Siv Kroon, Linneryd, Ingalill Andersson, Uppsala, Knut<br />
Lavesson, Jämshög.<br />
5–8:e pris (brandvarnare): Svea o Tommy Hansson, Staffanstorp, Olivia Ednarsson,<br />
Gräsmark, Elenor Persson, Klässbol, Sten Eriksson, Fällfors.
<strong>Sirenen</strong> Nr 4 • Juni <strong>2008</strong> eftersläckning<br />
ROFFE<br />
nytt om namn<br />
u Lars Nyman slutar som<br />
räddningschef i Ånge i höst och<br />
kliver över till räddningstjänsten<br />
Norra Jämtland. Där ska<br />
han inledningsvis jobba med<br />
samlokaliseringen polis och<br />
ambulans, och därefter ta en<br />
chefsbefattning.<br />
u Göran Schnell, vd på Brandskyddsföreningen,<br />
har fått Norsk<br />
Brannbefals Landsforbunds<br />
hederspris. Han får det för ett<br />
outtröttligt arbete i branschen<br />
och för att ha satt sin prägel på<br />
arbetet inom brand- och räddningsarbete<br />
i Norden.<br />
u Niclas Åhnberg, brandingenjör,<br />
har börjat på Brandskyddslaget<br />
i Stockholm. Han<br />
har tidigare jobbat som lärare<br />
på Räddningsverket Rosersberg.<br />
u Magnus Åhman, 42, är ny<br />
räddningschef i Hylte kommun.<br />
Han efterträder Lars-Erik Brodin<br />
som gått i pension efter 33 år<br />
som räddningschef. Åhman har<br />
tidigare varit ställföreträdande<br />
räddningschef i kommunen.<br />
u Pär Kjellin har slutat som<br />
räddningschef i Mora, där han<br />
varit 32 år, och börjat som operativ<br />
chef vid Räddningstjänsten<br />
Dala Mitt. I Mora har Per-Erik<br />
Stridde utsetts till tillförordnad<br />
räddningschef.<br />
Ulla Lundbäck hyllas av räddningstjänsten<br />
i Västervik sedan hon<br />
släckt en brand.<br />
– När jag satte mig på sängkanten<br />
kändes det väldigt varmt om stjärten<br />
och samtidigt kändes brandlukt, berättar<br />
Ulla för Västerviks-Tidningen.<br />
Hon upptäckte brand i madrassen,<br />
orsaken var en elektrisk värmedyna.<br />
Blockerade utrymningsvägar, slarv med<br />
utrymningsskyltar och handbrandsläckare<br />
– de bilderna ramlar in till <strong>Sirenen</strong><br />
med jämna mella<strong>nr</strong>um.<br />
Men den här är ovanlig. Här har det<br />
installerats sex stycken genomlysande<br />
n Räddningstjänsten i Jönköping hade 30 man på plats, en<br />
mobilkran på 63 meter rekvirerades för att klara branden i<br />
Sofiakyrkans torn. 70 meter upp.<br />
Men det var ingen brand, förmodligen en knottsvärm.<br />
– Det såg ut som en läckande brand, molnet var kanske fem<br />
meter i diameter, det pulserade intill spiran. Och knottjäklarna<br />
höll på länge, säkert en timme, säger brandingenjör Fredric<br />
Jonsson.<br />
Till slut försvann rökmolnet, förlåt svärmen.<br />
– Aldrig varit med om något liknande, men jag har fått glada<br />
tillrop från kollegor runt om i landet som varit det.<br />
Av Ulf Lundkvist<br />
Nisse Larsson<br />
103-åring släckte sängbrand<br />
Ulla Lundbäck drog ur elkontakten och<br />
använde en vattenkanna för att släcka<br />
branden.<br />
Räddningstjänsten behövde bara<br />
vädra ut brandlukt och noterade en<br />
föredömlig egen insats.<br />
Insatsen blir inte sämre av att Ulla<br />
Lundbäck är 103 år.<br />
Sex upplysta skyltar om utrymningsvägar finns det i lokalen. Detta i en verkstad<br />
för en person. Foto: Daniel Rydholm<br />
Här var det skyltar – överallt<br />
utrymningsmarkeringar i verkstad för<br />
en person.<br />
– Försäljaren har lyckats. Dessutom<br />
sitter det ”panikregler” vid samtliga sex<br />
dörrar, säger Daniel Rydholm som tog<br />
bilden.<br />
n – Jag var faktiskt mobbad som liten. Det<br />
berättar Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets<br />
internationella avdelning, när han sommarpratar<br />
i radio Värmland.<br />
– Jag var en av dem som inte fick vara med,<br />
som stod bredvid och grät. Ibland träffar jag vissa<br />
av plågoandarna. Det kan vara lite intressant.<br />
Förutom uppväxten blir det en del prat om<br />
jobbet och familjen. Musik?<br />
– AC/DC, Springsteen, Eva Dahlgren, Kent med<br />
mera.<br />
39<br />
En riktig kapten lämnar en sjunkande skuta sist<br />
av alla. Krisberedskapsmyndigheten (KBM)<br />
och Räddningsverket är två sjunkande skepp,<br />
båda dukar under 31 december i år. Redan en<br />
månad efter att det stod klart att KBM skulle läggas<br />
ner blev kaptenen (Ann-Louise Eksborg) den förste<br />
att hoppa över bord och lämna besättningen åt sitt<br />
öde (1 november 2007). Det dröjde inte förrän vicekaptenen<br />
Lars Hedström följde kaptenens exempel.<br />
Jag ville tro att Räddningsverkets sjövane kapten<br />
Göran Gunnarsson skulle styra sin skuta ända till<br />
slutdestinationen.<br />
Men icke. Vid halv-<br />
årsskiftet hoppar<br />
också han av.<br />
Gunnarsson skulle<br />
kunna ha gjort<br />
det redan när regeringen<br />
plötsligt<br />
i november 2007<br />
utnämnde Helena<br />
Lindberg till den<br />
nya myndighetens chef. Han kände säkert redan<br />
då att han inte längre riktigt var med i matchen. Så<br />
det hedrar Gunnarsson att han chefat vidare i ytterligare<br />
drygt ett halvår.<br />
Samtidigt tycker jag att han kunde ha lotsat sin<br />
besättning ända in i hamn. Gunnarsson har dragit<br />
igång så mycket bra i Räddningsverket och har<br />
skapat stora förväntningar bland personalen. Han<br />
har också manat manskapet att det är viktigt att<br />
Räddningsverket fullföljer sitt uppdrag året ut. När<br />
Gunnarsson nu mönstrar av är det ingen bra signal<br />
till alla som ska segla vidare på ett osäkert hav ett<br />
halvår till och behöver kaptenen som mest. Risken<br />
finns att luften delvis går ur Räddningsverket och<br />
det känns inte bra.<br />
”Botten upp!” skålade en gång en galghumoristisk<br />
kapten med sin besättning när hans skuta<br />
sjönk. Det blir inget tillfälle att skåla med Göran<br />
Gunnarsson i december. Det skulle ha känts skönt<br />
att få göra det, speciellt som han varit den bästa<br />
chef jag någonsin haft.<br />
Contingencies – vilken tungvrickare!<br />
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap<br />
(MSB) tar över 1 januari 2009. Namnet täcker väl<br />
in vad myndigheten ska syssla med, men är väldigt<br />
långt. Nu har även det engelska namnet fastställts:<br />
Swedish Civil Contingencies Agency. ”Contingencies”<br />
– en riktig tungvrickare!<br />
SRSA (Swedish Rescue Services Agency) är Räddningsverkets<br />
engelska namn. Det är bra, igenkänt<br />
och respekterat runtom i världen. Beteckningen<br />
SRSA på den svenska myndighet som 2009 ska göra<br />
humanitära insatser utomlands fimpas nu. Onödigt,<br />
förkortningen kunde ha varit kvar och stått för<br />
exempelvis Swedish Rescue and Safety Agency.<br />
En annan ny myndighet vill uppenbarligen<br />
rida på SRSA:s internationellt<br />
goda rykte. Nya Strålsäkerhetsmyndighetens<br />
engelska namn<br />
blir: Swedish Radiation Safety<br />
Authority. Alltså SRSA! Den i<strong>nr</strong>ättas<br />
1 juli i år med den från KBM<br />
avhoppade Ann-Louise Eksborg<br />
som chef. Så andra halvåret <strong>2008</strong><br />
finns det två svenska säkerhetsmyndigheter<br />
med den<br />
engelska förkortningen<br />
SRSA. Häpnadsväckande!<br />
n n n Det här är sista<br />
vårnumret av <strong>Sirenen</strong><br />
– någonsin. Räddningsverkets<br />
och <strong>Sirenen</strong>s<br />
målgrupper blir<br />
viktiga också för MSB.<br />
Därför tycker vi som<br />
jobbar med <strong>Sirenen</strong><br />
förstås att även den<br />
nya myndigheten<br />
(MSB) behöver en<br />
tidning.<br />
Trevlig sommar!<br />
Sjunkande<br />
skepp utan<br />
kaptener<br />
Sista ordet<br />
från Stig Dahlén<br />
<strong>Sirenen</strong>s chefredaktör<br />
välkommen med synpunkter!<br />
e-post: stig.dahlen@srv.se<br />
Stig Dahlén är chefredaktör för <strong>Sirenen</strong>. De åsikter som<br />
framförs i denna kolumn är hans personliga och har<br />
inget med Räddningsverkets ståndpunkter att göra.
Posttidning B<br />
Returadress:<br />
L 257<br />
651 80 Karlstad<br />
Linnea Grahn tackade nej till jobbet<br />
som brandman i Karlstad.<br />
Något kom emellan.<br />
En expedition till Mongoliet med<br />
äventyraren Ola Skinnarmo.<br />
Nyblivna brandmannen Linnea Grahn går<br />
i dagarna ut SMO-utbildningen (Skydd<br />
mot olyckor) i Sandö. Då börjar hon på<br />
nya jobbet som professionell äventyrare.<br />
Förra sommaren jobbade hon som<br />
brandman i Karlstad och eftersom hon<br />
trivdes utmärkt, sökte hon sommarvik<br />
även i år. Jobbet var hennes – när ett annat<br />
jobb plötsligt dök upp.<br />
– Jag stortrivs som brandman, men det<br />
får ändå vänta, säger Linnea Grahn som i<br />
stället valde jobbet i Skinnarmos företag<br />
Stora och små äventyr.<br />
I sommar arrangeras en expedition till<br />
Mongoliet. Till häst och med kanot ska en<br />
grupp äventyrsresenärer ta sig in i landets<br />
orörda vildmark. Ola Skinnarmo är färdledare<br />
och Linnea Grahn ansvarar för all<br />
utrustning, logistik och packning.<br />
Själv har hon inte varit i Mongoliet tidigare,<br />
men kompanjonen Ola Skinnarmo<br />
Räddningsverkets tidning<br />
Nr 4 • Juni <strong>2008</strong><br />
Team Ola Skinnarmo och Linnea Grahn har just anlänt med Prins Albert den II av Monaco och ett hundspann till Nordpolen. Minus 16 och konstant blåst i april 2006.<br />
Yrke: äventyrare<br />
sonderade terrängen 2005 när han för<br />
TV4 reste i den mongoliske krigsherren<br />
Djingis Khans spår.<br />
Linnea Grahn lärde känna Ola Skinnarmo<br />
för fem år sedan, på en utbildning<br />
till fjäll-och vildmarksledare vid Malungs<br />
Folkhögskola.<br />
Sedan dess har de av och till varit ett<br />
team.<br />
Största expeditionen genomfördes<br />
för två år sedan,<br />
när de hjälpte Prins<br />
Albert den II av Monaco att<br />
förverkliga sin dröm – att<br />
med hundspann ta sig till<br />
Nordpolen.<br />
Även den gången ansvarade Linnea<br />
Grahn för logistik och utrustning. Expeditionen<br />
tog fyra månader att förbereda,<br />
vilket inkluderade ett träningsläger med<br />
prinsen och hans ”palats” i Jukkasjärvi.<br />
– Allt från frystorkad mat, tält och spritkök<br />
till varma kläder, hundfoder och helikoptrar<br />
skulle fixas. All utrustning trippelkollades<br />
inför turen till Nordpolen,<br />
berättar hon.<br />
Prinsens expedition hade flera syften,<br />
dels ville han sätta fokus på klimatför-<br />
Med prinsen<br />
av Monaco till<br />
Nordpolen<br />
ändringen, dels resa i sin förfaders spår,<br />
Albert den I. Han skidade till Nordpolen<br />
1906.<br />
– Allt klaffade, prinsen är en jordnära<br />
person. Men det var förstås inte en budgetresa.<br />
Linnea Grahn kommer från Östersund<br />
men någon fast bostadsadress har hon<br />
inte haft de senaste sju<br />
åren. Säsongsarbeten i<br />
fjällvärlden, som fors- och<br />
vildmarksguide, har varvats<br />
med expeditioner och<br />
utlandsresor.<br />
Hon har bestigit Kilimanjaro<br />
(5 895 möh, Afrikas<br />
högsta berg), åkt skidor i Iran och jobbat<br />
med forspaddling i Nya Zealand.<br />
– Jag gillar uteliv, natur och att röra på<br />
kroppen. Det började redan när jag var liten<br />
tjej och fjällvandrade med familjen.<br />
Efter Nordpolen började Linnea Grahn<br />
på SMO-utbildningen i Sandö, vilket gav<br />
henne en helt ny bild av jobbet som<br />
brandman.<br />
– Väldigt mycket mer än att släcka bränder.<br />
Bredare vad gäller säkerhet, förebyggande,<br />
risker och akutsjukvård, än vad jag<br />
förväntat mig.<br />
Kunskaper hon lär ha nytta av också i<br />
jobbet som äventyrare.<br />
Linnea Grahn<br />
KATARINA SELLIUS<br />
Ålder: 26<br />
Utbildning: Tvåårig<br />
eftergymnasieal<br />
utbildning i Skydd<br />
mot olyckor (SMO),<br />
Sandö, Fjäll- och<br />
vildmarksledare<br />
Aktuell: Ska tillsammans<br />
med Ola Skinnarmo<br />
leda expedition<br />
i Mongoliet.<br />
Fritid: Uteliv i fjällen; forspaddling,<br />
skidåkning, jakt, vandring. Är halvvägs<br />
genom en Svensk Klassiker. Vasa-<br />
loppet och Lidingöloppet är avklarat.<br />
Vätter<strong>nr</strong>undan och Vansbrosimmet<br />
står på tur i sommar.