SLÖJDFORUM NR 1 -09.indd - Lärarnas Nyheter

Kan det bli något
annat än runt?
Svarvkurs, ska det vara nödvändigt? Kan det bli något annat än
runt? Synpunkterna kom upp från en kollega i ett arbetslag när
en annan ville få åka på svarvkurs.
När jag fick höra detta tyckte jag att det var ett typiskt
okunnigt och dumt uttalande om ett hantverk som
vederbörande tydligen inte kände till.
20 SLÖJDFORUM 1 • 2009
Jag ska erkänna att jag minsann visste
vad det handlade om. Men efter två dagar
bakom svarven kunde jag tillsammans med
de övriga deltagarna konstatera att det var
bara början på en vecka som vi skulle behöva
för att riktigt komma in i denna skärmetod.
Att få tillbringa hela två dagar med svarvning
var en fantastisk möjlighet och en inspiration
för framtiden. Det här var en utbildning
för slöjdlärarna i Mora, Leksand, Orsa
och Älvdalen, alltså norra delen av Dalarna,
samt en slöjdlärare från 08, alltså jag.
Vilket förarbete! Jan Sandin, slöjdlärare
på Sollerön, och Åke Landström från Lillkyrka
Örebro, svarvexpert och utbildare
med lång erfarenhet även som slöjdlärare,
hade redan innan vi dök upp gjort ett jättejobb
innan vi kom in i slöjdsalen. Detta genom
att kasta ut de flesta hyvelbänkar och
montera upp tio svarvar, som Åke hade med
sig på sin släpvagn.
Dessutom hade Åke förberett runda färska
ämnen till varje svarv och slipat alla
svarvjärn otroligt noggrant. En förutsättning
är just att svarvjärnen enligt Åke måste
slipas med exakt rätt vinkel och stor skärpa,
för att ge ett otroligt bra resultat.
Bara detta att ytan hela tiden blir så slät
och blank med ”skärmetoden” att den inte
ens behöver slipas med sandpapper efteråt
var en sensation för de flesta av oss träpedagoger.
Dammhalten var naturligtvis
mycket mindre i salen då vi inte behövde
slipning med sandpapper. Detta är annars
det stora arbetsmiljöproblemet, tillika buller-
och olycksfallsrisken.
Studier visar att det handlar om att få ner
dammkoncentrationen så mycket som möjligt
i arbetsmiljön och fånga in partiklar så
nära källan som möjligt, allt för att förebygga
ohälsa för elever och lärare. (Läs mer om

ortgångne professorn Mats Åhmans, Yr-
kesmedicin, Karolinska sjukhuset, omfat-
tande undersökning och doktorsavhand-
ling. Den omfattar 130 slöjdlärare inom
Stockholms stad).
Det är viktigt att ordna så att alla, även
överkänsliga och personer med allergi,
kan vistas i våra slöjdsalar utan problem.
Det finns i dag bra helhetslösningar, men
det ställer också stora krav på noggrannhet
varje dag med optimal funktion på allmänventilation,
processventilation, luftrenare,
städning och så vidare. Skåp monterade
mot taket, ordning och reda inga
dammfällor som man aldrig städar. Elevernas
dammsugning med processventilationen
efter varje lektionspass är också en
nödvändighet.
Olycksfallsrisken för eleverna var ett annat
samtalsämne. Enligt arbetsmiljölagen
har vi ansvar för minderåriga elever och då
är tillsynsansvaret mycket omfattande enligt
AFS Minderåriga (se av.se). I princip är
alla maskiner förbjudna enligt föreskriften,
men undantag finns för vissa maskiner om
det finns skydd som inte går att ändra på
för eleverna. Exempelvis en chuck måste
vara skyddad, men inte om man använder
två dubbar för längsgående svarvning. Naturligtvis
används ögonskydd, hårskydd,
svarvrock och processventilationens utsug.
Jan Sandin visade också en egen innovation
som inom kort kommer i produktion.
Förutom centrumdubben i dockan kan den
nya dubben som driver ämnet för längsgående
svarvning bidra till att träbiten stannar
upp om man trycker för hårt med svarvjärnet.
Svarvämnet lossnar inte i sitt fäste
och slungas inte i väg så att den förorsakar
skada. Ett bra alternativ till dyra kastskydd,
när man svarvar längsgående svarvämnen.
Skärmetoden som svarvteknik
fungerar bra om man visar
eleven (läraren bedömer lämplighet
hos elev från åk 6) och
står kvar och handleder under
tiden hur svarvjärnet ska
hanteras mot anhåll och svarvämne
med steg för steg-metoden.
Jag har också lagt märke
till att metoden är lite svår
att använda i mindre detaljer
i profilsvarvningen. Då använder
vi ofta skrapmetoden. Det
behövs mer träning om elev-
en ska kunna klara av skärsvarvning under
hela processen, men finns det tid blir
det också mer intressant och överraskande
bra resultat. Efter mer övning för intresserade
elever i exempelvis åk 8 eller åk 9 kan
de få möjligheter att svarva med skärmetoden,
till exempel skålar och gärna i färskt
lövträ. Eftersom det oftast inte finns andra
möjligheter än i skolan att få pröva på en
teknik som svarvning blir detta minnen för
hela livet.
Det gäller att vi slöjdlärare visar hela
slöjdgruppen i skolan och inspirerar till
svarvningens möjligheter till mångfald
och formgivningens möjligheter, då brukar
svarvlistan med namn därefter snabbt bli
fulltecknad.
Att få inspiration från en expert och därefter
själv få vara delaktig i en egen form-
givningsprocess blev ett lyft och en kick inför
framtida slöjdundervisning. Denna kurs
kan verkligen rekommenderas som en meningsfull
kompetensutbildning.
Text och foto: Svante Johansson
Svarvhistoria
Träsvarvning har förekommit åtminstone sedan
1300 f.Kr. I Egypten utvecklades en svarv
för två. En person roterade ämnet med hjälp
av ett rep medan svarvaren formade träet.
Romarna förbättrade konstruktionen med
en båge. Bågsvarvar har tidigt förekommit i
bland annat Tyskland, Frankrike och Storbritannien.
Under medeltiden ersatte en trampa
bågen vilket gav svarvaren möjlighet att
använda båda händerna för att föra verktyget.
Ämnet roterade växelvis medsols och
motsols.
Den äldsta kända ritningen av en svarv där
ämnet roterar åt samma håll gjordes av Leonardo
da Vinci omkring år 1500. Ett svänghjul
som fås att rotera med hjälp av en trampa.
Med el kunde varvtalet höjas. Och med
automatiserade kopiersvarvar kunde större
serier produceras utan att större ställdes krav
på yrkesskicklighet. Detta fick till följd att den
äldre svarvtekniken höll på att falla i glömska.
SLÖJDFORUM 1 • 2009
21