Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN Figur 5.9. Andel artiklar (%) som stämmer med respektive organisations ståndpunkt. gYHUHQVVWlPPHU LQWH PHG VWnQGSXQNWHU gYHUHQVVWlPPHU PHG VWnQGSXQNWHU 6M|IDUWVIRUXP 6YHQVNW )O\J %XVV RFK VDPKlOOH 5DLO )RUXP 9lJI|UHQLQJHQ Not: De båda kategorierna summerar inte till 100 % eftersom artiklar som klassificerats som "Oklara" inte tagits med. Som vi ser i figuren dominerar inte dessa organisationer nyhetsrapporteringen. Mest framgångsrika tycks faktiskt Sjöfartsforum vara, men å andra sidan rör det sig för den organisationen bara om ett fåtal artiklar som överhuvudtaget direkt berör deras verksamhet. Även Svenskt Flyg får visst stöd för sina synpunkter i de artiklar vi har granskat, men samtidigt har de även en stor andel negativa skriverier som motverkar denna framgång. Detsamma gäller även Vägföreningen. Visserligen skrivs många artiklar som överensstämmer med föreningens ståndpunkter, men en stor andel går även emot dess önskemål. Deltagande i den offentliga debatten Motsättningarna inom trafikpolitiken fick en blixtbelysning i en insändardebatt i Svenska Dagbladets Brännpunkt/Näringsliv under några månader kring årsskiftet 1996–97. Vi ska här mycket kort utnyttja denna insändardebatt för att analysera hur de viktiga aktörerna inom transportpolitiken agerar när de deltar i en offentlig debatt. Anledningen till att debatten flammade upp vid denna tidpunkt var att Kommunikationskommittén (KomKom) hade presenterat förslag om förändringar av transportpolitiken. Det var nu välkänt bland de berörda aktörerna att det arbetades på en proposition inom regeringskansliet med anledning av förslagen från kommittén. 228
5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRANSPORTPOLITIKEN Diskussionen inleddes av en företrädare för miljögrupperna (Miljöförbundet Landets Vänner) som reagerade mot att Svenska Vägföreningen i en annonskampanj och i sina nyhetsbrev målat upp vad som beskrevs som obalanserade hotbilder som svar på den statliga kommunikationskommitténs förslag om att överföra en del av transporterna från väg och flyg till järnväg. Miljövännerna ansåg att vägtrafiken inte skulle tillåtas att smita från notan, utan betala de skador den åstadkommer. 347 I och med detta inlägg aktiverades hela den transportlobbying som behandlas i detta kapitel. Först ut var, inte oväntat, en företrädare för Svenska Vägföreningen, som uppfattade angreppet som ”rallarsvingar”. 348 Retoriskt frågade Vägföreningen om ett ekologiskt hållbart samhälle var ”ett samhälle där vi tar ett hundraårskliv bakåt och tackar nej till bilen och ja till järnvägen?”. Även järnvägstrafik är förknippad med miljökostnader, framhöll föreningens vd, samtidigt som han ville påminna om att bilägarna redan betalar en stor summa pengar i bilskatt. Bilen behövs ”för de finmaskiga och individuella transporter som är en stor del av vår välfärd” menade vägföreningen, som också passade på att påpeka föreningens rätt att "fortsätta sin informationsverksamhet”, bland annat genom att sprida sina budskap via annonser i dagspress. Ståndpunkterna upprepades senare i ytterligare en debattartikel. 349 Efter detta inlägg var det järnvägens förespråkare som tog plats på scenen. Rail Forum Sweden var vid denna tidpunkt ett avslutat projekt, men SJ var naturligtvis redo att försvara järnvägsintresset. SJ:s miljöchef kritiserade Vägföreningens förslag till finansieringsmodell för motorvägsbyggen. 350 Järnvägen är, betonas i artikeln, det ”mest miljövänliga transportmedlet” som med modern teknik även kommer att bli kommersiellt intressant. Han ansåg att det utfördes logiska kullerbyttor ”i den lobbyingkampanj mot KomKom som nu bedrivs av företrädare för vägtrafiken, flyget och sjöfarten”. I en senare artikel hävdar han att det inte är konstigt om dessa synpunkter framförs ”av renodlade lobbyister som till exempel Svenska Vägföreningen – trovärdighetens absoluta nollpunkt”. 351 Det är karaktäristiskt för den här typen av intressekamp hur de olika aktörerna anstränger sig för att förmedla intrycket av att de själva ägnar sig åt informationsverksamhet medan de andra bedriver lobbying. När generaldirektören för Föreningen Svenskt Flyg ville framhålla att järnvägen inte konkurrerade på lika villkor, eftersom SJ i hög utsträckning subventioneras via skattemedel, passade han på att peka ut SJ:s miljöchef som ”järnvägslobbyist”. Denne kontrade i sin tur med att kalla företrädaren för Svenskt Flyg för ”flyglobby- 229
Page 1 and 2:
Avkorporativisering och lobbyism -
Page 3 and 4:
Förord Ett av Demokratiutredningen
Page 5 and 6:
Innehåll 1. ATT PÅVERKA DEMOKRATI
Page 7 and 8:
INNEHÅLL 5. MEDBORGARNA, INTRESSEN
Page 9 and 10:
1. Att påverka demokratiska beslut
Page 11 and 12:
1. ATT PÅVERKA DEMOKRATISKA BESLUT
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
2. Den gamla modellen vittrar bort*
Page 23 and 24:
2. DEN GAMLA MODELLEN VITTRAR BORT
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
3. Näringsliv, folkrörelser och p
Page 49 and 50:
3. NÄRINGSLIV, FOLKRÖRELSER OCH P
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84:
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
Page 91 and 92:
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
Page 105 and 106:
Page 107 and 108:
Page 109 and 110:
Page 111 and 112:
Page 113 and 114:
Page 115 and 116:
4. Politisk påverkan på konsultba
Page 117 and 118:
4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 119 and 120:
Page 121 and 122:
Page 123 and 124:
Page 125 and 126:
Page 127 and 128:
Page 129 and 130:
Page 131 and 132:
Page 133 and 134:
Page 135 and 136:
Page 137 and 138:
• Samhälle/opinionsbildare. 4. P
Page 139 and 140:
Page 141 and 142:
Page 143 and 144:
Page 145 and 146:
Page 147 and 148:
Page 149 and 150:
Page 151 and 152:
Page 153 and 154:
Page 155 and 156:
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178: 4. POLITISK PÅVERKAN PÅ KONSULTBA
Page 183 and 184: Bilaga: Enkät 4. POLITISK PÅVERKA
Page 187 and 188: 5. Medborgarna, intressena och tran
Page 189 and 190: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 227: 5. MEDBORGARNA, INTRESSENA OCH TRAN
Page 239 and 240: 6. Svensk demokrati på tröskeln t
Page 241 and 242: 6. SVENSK DEMOKRATI PÅ TRÖSKELN T
Page 257 and 258: Noter 1 PISA-projektet har finansie
Page 259 and 260: NOTER samförståndskulturen. Andel
Page 261 and 262: NOTER 57 Jfr Hermansson 1993. 58 Se
Page 263 and 264: NOTER 87 Se Sundström 1999 i en av
Page 265 and 266: NOTER 114 Flera motioner har lagts
Page 267 and 268: 166 Rothstein m.fl. 1995, 22. NOTER
Page 269 and 270: NOTER absolut nödvändiga, vid tre
Page 271 and 272: NOTER 221 Se Lund 1999, 19-20 och 1
Page 273 and 274: NOTER 282 Svensk Handel 1993-05-29.
Page 275 and 276: NOTER från Svenska Vägföreningen
Page 277 and 278: Referenser Otryckta källor RIKTA K
Page 279 and 280:
Sjöfartsforum Årsredovisning Prog
Page 281 and 282:
Svensk Handel REFERENSER ”Närsj
Page 283 and 284:
REFERENSER Elster, Jon (1994) ”Ma
Page 285 and 286:
REFERENSER Jenkins, Craig J & Kland
Page 287 and 288:
REFERENSER Petersson, Olof, Hermans
Page 289 and 290:
REFERENSER Vaverka, Joakim (1995) S
Page 291 and 292:
Författarpresentationer Alla fyra
Page 293:
Demokratiutredningens forskarvolyme
show all

Avkorporativisering och lobbyism - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?