MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
.<br />
rekommit mellan MRCC Åbo och MRCC<br />
Stockholm. MRSC Mariehamn har ofta<br />
haft kontakt med MRCC Stockholm,<br />
främst vid sjöräddning i Ålands hav och<br />
Bottenhavets södra del.<br />
Finland och Estland<br />
Finland och Estland ingick ett preliminärt<br />
avtal om sjöräddning den 15 juni<br />
1992, enligt vilket gränsen mellan räddningsområdena<br />
är densamma som gränsen<br />
mellan respektive flyginformationsområde.<br />
Arrangemangen rörande aktivitets-<br />
och underrättelseplikt i händelse av<br />
sjöolyckor är desamma som i avtalet<br />
mellan Finland och Sverige.<br />
Utöver detta avtal undertecknade de<br />
finska och estniska gränsbevakningsmyndigheterna<br />
den 24 maj 1994 ett protokoll<br />
om samverkan vid livräddning till sjöss<br />
och om därmed sammanhängande flyginsatser.<br />
Estland utsåg sin sjöfartsmyndighet<br />
till ansvarig sjöräddningsmyndighet och<br />
kustbevakningscentralen i Tallinn till<br />
MRCC med verkan fr.o.m. den 1 januari<br />
1993.<br />
De organ som ansvarar för själva insatserna<br />
är Finska vikens sjöbevakningssektion<br />
och den estniska gränsbevakningens<br />
ledningscentral<br />
Arrangemangen för besöksutbytet<br />
mellan representanter för respektive parter<br />
är desamma som i avtalet mellan<br />
Finland och Sverige.<br />
Sedan det preliminära avtalet trätt i<br />
kraft organiserades den 21 oktober 1992<br />
en gemensam finsk-estnisk-rysk sjöräddningsövning<br />
med simulering av en passagerarfärjeolycka<br />
utanför Helsingfors.<br />
Mellan åren 1992 och 1994 har finska<br />
och estniska sjöräddningsmyndigheter<br />
och frivilliga sammanträffat avsevärt<br />
oftare än vad som krävs enligt avtalet för<br />
att utveckla samarbetet inom sjöräddningen.<br />
Sverige och Estland<br />
Vid tidpunkten för olyckan förelåg inga<br />
avtal om sjöräddningssamarbete mellan<br />
Sverige och Estland.<br />
Emellertid har Sverige sedan år 19<strong>91</strong><br />
utbildat estnisk personal i ledning och<br />
samverkan inom sjöräddning. Kurser och<br />
seminarier har genomförts i Sverige och<br />
Estland.<br />
7.3<br />
Marina nödradio- och<br />
säkerhetssystem samt<br />
nödtrafiken<br />
7.3.1<br />
Marina radiotrafiksystem<br />
Enligt SOLAS-konventionen måste alla<br />
passagerarfartyg i internationell trafik och<br />
alla lastfartyg på minst 300 bruttoregisterton<br />
vara utrustade med en egen radiostation<br />
för nöd- och säkerhetstrafik. Två<br />
marina radiosystem är i bruk, ett äldre<br />
”pre-GMDSS” (pre-Global Maritime<br />
Distress and Safety System), och ett nyare<br />
”GMDSS”. Samtliga fartygsstationer och<br />
kustradiostationer måste övergå till<br />
GMDSS under en övergångsperiod som<br />
slutar den 1 februari 1999. Under denna<br />
period får fartygen vara utrustade med<br />
ettdera systemet.<br />
I det äldre systemet kan fartygsstationen<br />
vara antingen en radiotelegrafistation<br />
eller en radiotelefonistation. De<br />
internationella nöd- och säkerhetsfrekvenserna<br />
är 500 kHz för radiotelegrafi<br />
samt 2182 kHz och VHF-kanal 16 för<br />
radiotelefoni. På en radiotelegrafistation<br />
krävs alla dessa frekvenser och ett fartyg<br />
måste ha en radiotelegrafist som innehar<br />
radiotelegrafistcertifikat. På radiotelefonistationer<br />
krävs telefonifrekvenserna<br />
och stationen sköts av däcksbefäl<br />
som innehar allmänt radiotelefonicertifikat<br />
(GOC).<br />
I GMDSS skall varje fartyg, när det<br />
befinner sig till sjöss, kunna sända nödanrop<br />
till land med minst två separata<br />
och inbördes oberoende kommunikationsmetoder.<br />
Radioutrustningen ombord<br />
på ett fartyg regleras av fartområdet. Det<br />
finns fyra olika områden: A1 (VHF-kommunikation),<br />
A2 (MF-kommunikation),<br />
A3 (satellitkommunikation) och A4 (HFkommunikation).<br />
Alla fartyg måste även<br />
kunna ta emot nödanrop från land samt<br />
sända och ta emot nödanrop och samordnad<br />
SAR-kommunikation mellan fartyg.<br />
Utom när satellitkommunikationer<br />
används, initieras förbindelsen med ett<br />
digitalt selektivt anrop (DSC) som tas<br />
emot helt automatiskt av andra stationer.<br />
De internationella nöd- och säkerhetsfrekvenserna<br />
för DSC är VHF-kanal 70,<br />
MF 2187,5 kHz och fem frekvenser på<br />
HF-bandet. Efter DSC-kontakten övergår<br />
stationerna till nöd- och säkerhetsfrekvenser<br />
för radiotelefoni – på VHF till<br />
kanal 16 och på MF till 2182 kHz. Fartygsstationen<br />
sköts av däcksbefäl som<br />
innehar allmänt radiotelefonicertifikat<br />
eller ett begränsat telefonicertifikat<br />
(ROC).<br />
På varje fartyg måste det finnas en<br />
reservkraftkälla för radiostationen, så att<br />
nöd- och annan radiotrafik skall kunna<br />
genomföras om fartygets huvudelsystem<br />
och nödgenerator slås ut.<br />
I båda systemen ingår det också en<br />
EPIRB i fartygsstationen. Detta är en liten<br />
radioboj placerad så att den kan flyta<br />
fritt. Om fartyget sjunker, frigörs bojen,<br />
stiger upp till ytan och börjar sända nödsignaler.<br />
Tre (eller två) bärbara VHFradiotelefoner<br />
krävs också. De kan tas<br />
med i livbåtarna eller flottarna när fartyget<br />
överges.<br />
Med pre-GMDSS larmar ett fartyg i<br />
nöd främst andra fartyg i närheten. Avsikten<br />
med GMDSS är att anropet alltid<br />
skall styras mot land, i första hand till<br />
sjöräddningscentraler. Samtidigt kommer<br />
andra fartyg i närheten att larmas. Båda<br />
systemen kan användas för att för andras<br />
räkning vidarebefordra ett nödmeddelande<br />
– Mayday Relay (pre-GMDSS) eller<br />
Distress Alert Relay (GMDSS) – t.ex. när<br />
det nödställda fartyget inte själv kan sända<br />
ett meddelande eller när ytterligare<br />
assistans behövs.<br />
Nödtrafik måste alltid initieras genom<br />
att man tillämpar de förfaranden<br />
som är närmare angivna i radioreglementet<br />
(RR). Med det gamla systemet för<br />
radiotelegrafi på 500 kHz måste en särskild<br />
larmsignal för radiotelegrafi sändas<br />
och för radiotelefoni på 2182 kHz måste<br />
en särskild larmsignal för radiotelefoni<br />
sändas. Syftet med larmsignalerna är att<br />
estonia – slutrapport 95