MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...

.
8. Den 25 januari 1996 i Tallinn av den
estniska polisen.
Detta sammandrag bygger på det tidigaste
vittnesmålet. På de punkter där de
senare förhören ger fler uppgifter eller
motsäger det tidigaste vittnesmålet sker
hänvisning till de senare vittnesmålen
inom klammer.
Kl. 22.30 började matrosen sin ordinarie
vaktrond. Ronden började på bryggan
och fortsatte till däck 7 där besättningens
hytter fanns. Från däck 7 gick
han till däck 8 för att kontrollera toaletterna
och därifrån ner till bildäck, dit han
kom omkring kl. 22.35. På bildäck kontrollerade
han surrningarna som han fann
vara i ordning. Lasten rörde sig inte. Det
var hårt väder och han lade märke till att
en del vatten kom in genom ventilationstrummorna.
Detta lilla inflöde av vatten
på bildäck var normalt under hårt väder
och han hade sett det förr. Han stannade
i ca 15 minuter och fortsatte genom däck
1 till däck 0 och sedan upp till den plats
där ronden började. Kort efter hans ankomst
till bryggan [5] anlände befälhavaren
tillsammans med befälhavaren i den
alternerande besättningen. De talade i
vanlig samtalston med de vakthavande
befälen och lämnade igen efter 5–10 minuter.
På den rond som började kl. 00.30
var vädret sämre än tidigare. I sitt sista
vittnesmål [8] har matrosen sagt att han
inte var säker på att han lämnat bryggan
exakt kl. 00.30. I samma vittnesmål har
han uppgett att han, efter att ha lämnat
bryggan, gick till hytt 750 och pratade
med en vän. Han stannade i mindre än en
minut, såg några vänner på däck 7 och
stannade för att prata med dem. Sedan
gick han till tvättstugan där han hämtade
en jacka, passerade två kontrollställen
och fortsatte till sin hytt där han lämnade
jackan. Därefter gick han upp till däck 8
där han såg några vänner i dagrummet.
Han trodde, utan att vara helt säker, att
han gick ännu längre ned för att leta efter
en flicka som arbetade i Baltic Bar men
såg henne inte. Han stannade också i Pub
Admiral för att leta efter en annan flicka.
Medan han var på bildäck rörde sig
fartyget så kraftigt i alla riktningar att det
var svårt att gå och han var tvungen att ta
stöd mot skotten. När han befann sig
ungefär en meter från rampen träffades
bogen av en kraftig sjö vid en tidpunkt
som han uppgav till 00.45 [3]. I en annan
utsaga [4] har han sagt senast 00.35.
Senare [5] har han uppgett att han var på
bildäck mellan kl. 00.35 och 00.40. Han
sade också [6] att klockan var omkring
00.40. I det sista vittnesmålet [8] har han
uppgett att tidpunkten var 00.50–00.55.
Han kastades nästan omkull av vågens
kraft. När den träffade bogen hördes
ett särdeles ”hårt ljud”. Ljudet som skilde
sig från de andra åtföljdes av en kraftig
vertikal rörelse som fick honom att ramla
[2]. Bogen höjde sig när slaget hördes [4]
och fortsatta kraftiga vågor höjde den
ytterligare.
Slaget lät som när två tunga metallstycken
slås mot varandra med stor kraft.
Detta varade i omkring en halv sekund.
Han underrättade vakthavande andrestyrman
B via sin bärbara radio och fick
order att stanna kvar och försöka identifiera
ljudets ursprung.
Han stannade kvar en stund på bildäck
men allt verkade normalt. Visiret
och rampen var uppenbarligen stängda
eftersom signallamporna visade grönt
ljus. I ett annat vittnesmål [4] har han
sagt att han stannade kvar i fem minuter,
att han kontrollerade lamporna och att
rampen var stängd. I ytterligare ett vittnesmål
[7] har han uppgett att han öppnade
ett skåp för att kontrollera lamporna
som lyste grönt och att han bad om
tillåtelse att lämna bildäck.
På sin rond uppåt passerade han Baltic
Bar [5]. Han hann ifatt befälhavaren
och gick in på bryggan alldeles bakom
honom omkring kl. 00.58 då vaktavlösningen
skedde. Befälhavaren noterade
att fartyget rullade kraftigt och att de låg
efter tidtabellen trots att alla motorerna
var i gång. Han har också uppgett att
befälhavaren sade att de låg en timme
efter tidtabellen [4,7]. I andra vittnesmål
[3 och 4] har matrosen sagt att han kom
till bryggan kl. 01.00, att han kunde se
toppen på gösstaken vilket visade att
visiret fanns på plats, att befälhavaren
anlände efter honom och att andrestyrman
A och fjärdestyrman hade vakten. I
ännu senare vittnesmål har matrosen
uppgett att vaktavlösningen redan hade
skett innan han kom till bryggan [6] och
att de avgående befälen redan hade lämnat
[7]. I sitt sista vittnesmål [8] har han
sagt att han, efter att ha lämnat bildäck,
gick till däck 1 och sedan till sitt kontrollställe
i bastun på däck 0. Sedan arbetade
han sig uppåt i normal takt, tittade in i
Night Club och Pub Admiral och fortsatte
till informationsdisken där han tittade
på en klocka som visade ca 01.00. Därefter
gick han upp till bryggan och anlände
alldeles bakom befälhavaren.
När matrosen kom upp till bryggan
hade andrestyrman mottagit ett telefonmeddelande
nerifrån fartyget om att underliga
slag hade hörts nerifrån. I ett
senare vittnesmål [2] har han uppgett att
andrestyrman A sade att han hade fått ett
telefonmeddelande om buller från ”bogporten”.
Matrosen har också uppgett [8]
att andrestyrman A fått ett telefonmeddelande
från maskinrummet om kraftiga
slag och beordrade matrosen att gå ned
till bildäck för att kontrollera ”bogportarna”
och att också skaffa sig en överblick
över den allmänna situationen. I ett annat
vittnesmål [4] har matrosen sagt att
det förekom egendomliga slag nerifrån
och att han fick order att, tillsammans
med båtsman, kontrollera rampen samt
att detta hände mindre än tio minuter
efter klockan ett. Han har också uppgett
[5] att han och båtsman beordrades att gå
ned tillsammans för att kontrollera en del
slag. Senare [6] har han sagt att de fick
order att gå ned och kontrollera rampen.
I ett ännu senare vittnesmål [7] har han
uppgett att han, tillsammans med båtsman,
beordrades att kontrollera rampen
och visiret och se till att de var ordentligt
säkrade. Han har också uppgett att dessa
order gavs på ett rutinmässigt sätt. Han
försökte förgäves kontakta båtsman via
sin bärbara radio och talade om för andrestyrman
A att han inte kunde nå honom.
Andrestyrman sade att han själv
estonia – slutrapport 63