MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ... MS ESTONIA Svensk översättning ISBN 91-38-31458-4 - Statens ...
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Figur 3.8 Visirets låsöra, anslutande till bottenlåset låsbulten med en ursprunglig diameter av 85 mm. Bottenlåsets brottförlopp och observationer i anslutning till detta behandlas i kapitlen 8 och 15. Sidolåsen Sidolåsen bestod av två låsöron som var monterade på visirets akterskott och som – när visiret var stängt – gick in i två urtag i fartygsskrovets frontskott, ett på vardera sidan av rampöppningen. Visirets öron överlappade en horisontell stringer. I låst läge grep hydrauliskt manövrerade låsbultar in i låsöronen (figur 3.9). Systemet med de hydrauliskt manövrerade låsbultarna var liknande det för bottenlåset, dvs. en bult som var skjutbar i en hylsa och som i sitt utskjutna läge gick in i en stödbussning. Visirörat anslöt mellan hylsan och stödbussningen. Bulten manövrerades av en hydraulcylinder. En fjäderbelastad friktionskolv var installerad. Bultens läge, helt indraget eller helt utskjutet, avkändes av magnetiska sensorer. Ytterligare hydraulcylindrar var installerade på vardera sidan för att trycka framåt på låsöronen under visirets öppningsskede. Avsikten med detta arrangemang var att göra det lättare att öppna 38 estonia – slutrapport ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Figur 3.9 Sidolås, babords och styrbords Låsbultens hylsa Öppningscylinder Stödbussning Låsbult Visirets öra Visirets öra Horisontell stringer .
. visiret i det fall det hade fastnat i stängt läge på grund av isbildning. På förliga sidan av visirets akterskott fanns två lokala vertikala förstyvningar med ett inbördes avstånd som var något större än själva låsörats tjocklek. Dessa förstyvningar hade tillkommit för att tillgodose ett krav från Bureau Veritas inspektör på ”lokal förstärkning av strukturen vid låsanordningarna”, enligt notering på ritningen över bogvisirsinstallationen. En av förstyvningarnas kälsvets hade viss överlappning med sidolåsörats kälsvets på motsatta sidan av skottet. Inga andra anordningar var inbyggda i konstruktionen för att fördela krafterna från låsöronen till visirets struktur. Manuella lås för visiret Det fanns två manuella låsanordningar, en på vardera sidan, strax under de hydrauliska sidolåsen. Varje lås bestod av två öron, svetsade till visirets akterskott, och en ledad öglebult med mutter, monterad mellan två öron i frontskottet, så som framgår av figur 3.10. När låset var i stängt läge vreds öglebulten i läge mellan de två låsöronen på visiret och muttern ansattes. Låsen hade inga lägessensorer. De manuella låsen beskrevs i leverantörens instruktionsböcker som ”reserv”. Inga anvisningar om hur dessa manuella ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Figur 3.10 Manuell låsanordning, babord och styrbord. Lägesindikator för visiret endast på babordsidan Öglebult med mutter Öra ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ Figur 3.11 Däcksgångjärns- och däcksbalksarrangemang lås skulle användas fanns i några instruktioner, vare sig från tillverkaren, varvet eller rederiet. Gångjärnen på däck De två balkarna på visirets däck sträckte sig omkring tre meter akter om visirets akterkant. Varje balk bestod av en lådprofil med kraftiga sido-, överdels- och bottenplåtar samt olika inre och yttre brickor och förstyvningar. Ändarna av balkarna bar upp gångjärnen (figur 3.11). En kraftig stålbussning var svetsad i ett hål i var och en av de två sidoplåtarna i varje balk. Bussningarna hade ett centrumhål med en bussning av brons. Den däcksmonterade delen av gångjärnet bestod av två öron som var svetsade till däcket och en mellan öronen monterad stålbussning. Denna däcksfasta gångjärnsdel var placerad mellan de två bussningarna i varje visirbalk. En stål- estonia – slutrapport 39
- Page 1 and 2: SLUTRAPPORT Ro-ro passagerarfärjan
- Page 3 and 4: Rapporten har översatts från enge
- Page 5 and 6: 4 estonia - slutrapport .
- Page 7 and 8: . Förord Den gemensamma haverikomm
- Page 9 and 10: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 11 and 12: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 13 and 14: . Den gemensammahaverikommissionen
- Page 15 and 16: . Resumé Detta är den gemensamma
- Page 17 and 18: . besättningens agerande och anstr
- Page 19 and 20: . DEL 1 FAKTA estonia - slutrapport
- Page 21 and 22: . KAPITEL 1 Olyckan ○ Den estnisk
- Page 23 and 24: . KAPITEL 2 Ägarförhållanden och
- Page 25 and 26: . engagerade i driften av ESTONIA.
- Page 27 and 28: . KAPITEL 3 Fartyget 3.1 Bakgrund 3
- Page 29 and 30: . Figur 3.1 ESTONIA: Generalarrange
- Page 31 and 32: . • Högsta antal passagerare 2
- Page 33 and 34: . Ackumulatorer för reservkraft vi
- Page 35 and 36: . Förutom utrustningen i radiohytt
- Page 37: . av visirets gångjärn. Bordlägg
- Page 41 and 42: . ”a.) I motsats till den praxis
- Page 43 and 44: . järn hade enligt muntlig informa
- Page 45 and 46: . Det fanns ingen standardiserad la
- Page 47 and 48: . Bureau Veritas utförde den förs
- Page 49 and 50: . KAPITEL 4 Verksamhet ombord 4.1 A
- Page 51 and 52: . Andremaskinisten Andremaskinisten
- Page 53 and 54: . Livbåtslarm Livbåtslarmet - sju
- Page 55 and 56: . KAPITEL 5 De yttre förhållanden
- Page 57 and 58: . som täckte norra Skandinavien oc
- Page 59 and 60: . och riktning har emellertid senar
- Page 61 and 62: . KAPITEL 6 Sammandrag av vittnesm
- Page 63 and 64: . 8. Den 25 januari 1996 i Tallinn
- Page 65 and 66: . mängd pressades in från rampens
- Page 67 and 68: . rande elsystemet. I ett senare vi
- Page 69 and 70: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 71 and 72: . medan andra bara höll sig fast.
- Page 73 and 74: . lösa föremål i toalettutrymmet
- Page 75 and 76: . ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○
- Page 77 and 78: . däck 7 och har berättat att hon
- Page 79 and 80: . det blev allt svårare att ta sig
- Page 81 and 82: . hjälpa varandra ut. En besättni
- Page 83 and 84: . Efter en kort stund, när fartyge
- Page 85 and 86: . Plötsligt kantrade flotten och
- Page 87 and 88: . inte längre kämpa i en vattenfy
.<br />
visiret i det fall det hade fastnat i stängt<br />
läge på grund av isbildning.<br />
På förliga sidan av visirets akterskott<br />
fanns två lokala vertikala förstyvningar<br />
med ett inbördes avstånd som var något<br />
större än själva låsörats tjocklek. Dessa<br />
förstyvningar hade tillkommit för att<br />
tillgodose ett krav från Bureau Veritas<br />
inspektör på ”lokal förstärkning av strukturen<br />
vid låsanordningarna”, enligt notering<br />
på ritningen över bogvisirsinstallationen.<br />
En av förstyvningarnas kälsvets<br />
hade viss överlappning med sidolåsörats<br />
kälsvets på motsatta sidan av<br />
skottet. Inga andra anordningar var inbyggda<br />
i konstruktionen för att fördela<br />
krafterna från låsöronen till visirets struktur.<br />
Manuella lås för visiret<br />
Det fanns två manuella låsanordningar,<br />
en på vardera sidan, strax under de hydrauliska<br />
sidolåsen. Varje lås bestod av<br />
två öron, svetsade till visirets akterskott,<br />
och en ledad öglebult med mutter, monterad<br />
mellan två öron i frontskottet, så<br />
som framgår av figur 3.10. När låset var<br />
i stängt läge vreds öglebulten i läge mellan<br />
de två låsöronen på visiret och muttern<br />
ansattes. Låsen hade inga lägessensorer.<br />
De manuella låsen beskrevs i leverantörens<br />
instruktionsböcker som ”reserv”.<br />
Inga anvisningar om hur dessa manuella<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Figur 3.10 Manuell låsanordning,<br />
babord och styrbord.<br />
Lägesindikator för visiret<br />
endast på babordsidan Öglebult med<br />
mutter<br />
Öra<br />
○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○ ○<br />
Figur 3.11 Däcksgångjärns- och däcksbalksarrangemang<br />
lås skulle användas fanns i några instruktioner,<br />
vare sig från tillverkaren, varvet<br />
eller rederiet.<br />
Gångjärnen på däck<br />
De två balkarna på visirets däck sträckte<br />
sig omkring tre meter akter om visirets<br />
akterkant. Varje balk bestod av en lådprofil<br />
med kraftiga sido-, överdels- och<br />
bottenplåtar samt olika inre och yttre<br />
brickor och förstyvningar. Ändarna av<br />
balkarna bar upp gångjärnen (figur 3.11).<br />
En kraftig stålbussning var svetsad i ett<br />
hål i var och en av de två sidoplåtarna i<br />
varje balk. Bussningarna hade ett centrumhål<br />
med en bussning av brons.<br />
Den däcksmonterade delen av gångjärnet<br />
bestod av två öron som var svetsade<br />
till däcket och en mellan öronen monterad<br />
stålbussning. Denna däcksfasta<br />
gångjärnsdel var placerad mellan de två<br />
bussningarna i varje visirbalk. En stål-<br />
estonia – slutrapport 39
Change language